OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

Relevanta dokument
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Laboration N o 1 TRANSISTORER

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Elektronik 2018 EITA35

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Experiment med schmittrigger

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Mät kondensatorns reaktans

Laboration - Va xelstro mskretsar

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Operationsfo rsta rkarens parametrar

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

INTRODUKTION TILL OrCAD

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Laborationshandledning

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

Spolens reaktans och resonanskretsar

Laborationshandledning

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

KAPITEL 4 MTU AB

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE

Elektronik 2018 EITA35

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Sekvensnät i VHDL del 2

Laborationshandledning för mätteknik

Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg. Laboration nr 4 i digitala system ht-15. Ett sekvensnät. grupp. namn.

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN

5 OP-förstärkare och filter

4:4 Mätinstrument. Inledning

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2013/2014

TRANSISTORER

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Institutionen för elektrisk mätteknik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Laboration II Elektronik

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 Elektrisk Mätteknik Milan Friesel

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Elektronik 2017 EITA35

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Laborationshandledning för mätteknik

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Laborationshandledning

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Mät spänning med en multimeter

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

Mätningar på transistorkopplingar

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande Kraftelektronik

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

(2B1560, 6B2911) HT08

Laboration Kombinatoriska kretsar

Transkript:

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 Namn Datum Åtgärda Godkänd

Målsättning: Denna laboration syftar till att ge studenten: Kunskaper om operationsförstärkaren i teori och praktik, samt några tillämpningar. Erfarenhet av att konstruera kretsar med hjälp av operationsförstärkare. Övning i att använda ett simuleringsverktyg. Praktisk erfarenhet av att koppla, felsöka och att mäta på kretsar. För att uppfylla denna målsättning ska denna laboration utföras delvis gemensamt i en grupp och delvis enskilt. Gruppen jobbar tillsammans fram den konstruktion som uppgifterna handlar om. Gruppen hjälps åt vid felsökning såväl på kopplingsdäcket som i simuleringen. (OrCAD) Varje student ritar själv upp sin koppling i OrCAD, simulerar den, kopplar upp sin egen krets på kopplingsdäcket, visar handledaren samt skriver sin egen redovisning. Om du behöver hjälp med att felsöka din krets så bör du titta i Floyd. Han avslutar varje kapitel med ett avsnitt som heter Troubleshoting. De avsnitten är mycket bra. Lämpliga operationsförstärkare att använda kan vara µa741 eller LM324. LM 324 består av fyra likadana operationsförstärkare i en fjortonpinnars DIL-kapsel.

Uppgift 1: Funktionsgenerator Konstruera en funktionsgenerator för triangelvåg med hjälp av operationsförstärkare. Koppla en operationsförstärkare som integrator och den andra som komparator. Hur fungerar kretsen? Hur bestämmer jag frekvens och utsignal? Dimensionera generatorn för f = 1000Hz och Uut = 10v p-p. Sätt R1 till 10Kohm. Bestäm R2, R3 och C. Tips: gör R1 av ett fast motstånd på 1Kohm och en trimpotentiometer på 10Kohm. Nu kan du trimma frekvensen genom att R1 blir variabel. d) Pröva sedan att byta ut komparatorn i uppgiften mot andra kretsar. Har ni använt µa741, ta då t.ex. LM324:an eller kanske en CA3140. Pröva till sist att använda den för ändamålet specialkonstruerade komparatorkretsen LM311. (Observera att den har sina anslutningsben annorlunda kopplade!) Notera eventuella skillnader i funktion och resultat. 1. Beskriv kortfattat kretsens funktion. 4. Resultat från uppkopplingar och simuleringar. 5. Tidsdiagram som visar resultatet för de verkliga kopplingarna. Det kan antingen tas in via digitala 6. Slutsatser.

Uppgift 2 Differentiator Ni skall koppla upp en differentiator med hjälp av operationsförstärkare och mata den med triangelvågen från uppgift 1. Hur fungerar en differentiator? Vad har den för funktion? Vad för utsignal kan man förvänta sig när man differentierar (deriverar) en triangelvåg? Dimensionera differentiatorn för f = 1000Hz och Uut = 10v p-p. Troligtvis kommer er utsignal att bete sig en smula annorlunda än vad ni förväntat er. Prova då att koppla en liten (t.ex 33-68pF) kondensator i återkopplingen. Vad händer då? Varför? 1. Beskriv kortfattat kretsens funktion. 4. Resultat från uppkoppling och simulering. 5. Tidsdiagram som visar resultatet för den verkliga kopplingen. Kan antingen tas in via digitala 6. Slutsatser

Uppgift 3 Sinusfunktion Ni har nu byggt kretsar som utgör en funktionsgenerator; ni har fyrkant- och triangelvåg. Konstruera nu en krets som tar någon av de signaler ni redan har, fyrkant eller triangel, och omvandlar det till en sinusvåg. Här får ni tänka själv. Vad skiljer de olika funktionerna åt? Vad skiljer dem åt i fråga om kurvform? Frekvens? Finns det något eller några tänkbara sätt att försöka omvandla dem? 1. Beskriv kortfattat er lösning och kretsens funktion. 4. Resultat från uppkoppling och simulering. 5. Tidsdiagram som visar resultatet för den verkliga kopplingen. Kan antingen tas in via digitala 6. Slutsatser Lycka till!