LOKALT UTVECKLINGSAVTAL

Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete. Dir. 2006:66

Erbjudande till kommuner att teckna lokala utvecklingsavtal för 2011

2017 Strategisk plan

2019 Strategisk plan

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Strategiska planen

Styrning, ledning och uppföljning

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Göteborgs Stad Lärjedalen

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Chefspolicy för Smedjebackens kommun

POLICY. Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Kommittédirektiv. Inrättande av en delegation mot segregation. Dir. 2017:33. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Antagen av kommunfullmäktige

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Lokal åtgärdsplan 2003 för Hjällbo inom Storstadssatsningen LUA

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Agenda 2030-arbetet i Härryda

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Förnyelse av Lokalt utvecklingsavtal mellan staten och Luleå kommun

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Kommunstyrelsens prioriterade mål

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Nämndernas årliga arbete med uppdragsplaner Del av styrmodellen

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Fokusområden och indikatorer 2017

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER

Riktlinje för medborgardialog

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Strategi för medborgardialog

Katja Kamila

Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden med inriktning på konstnärlig gestaltning

Plan för Social hållbarhet

Uppföljningsplan 2015, för Musikskolan

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

haninge kommuns styrmodell en handledning

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Omsorgsnämndens prioriterade mål

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Vision för Alvesta kommun

Vision 2030 Burlövs kommun

Integrationsprogram för Västerås stad

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete

styrdokument i botkyrka kommun

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Regional överenskommelse

Barn- och utbildningsplan

Strategi. Kulturstrategi

Med Tyresöborna i centrum

Mål- och verksamhetsutveckling

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Transkript:

2007-01-23 FÖRSLAG TILL: LOKALT UTVECKLINGSAVTAL mellan staten och Nacka kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Utgångspunkter 2 Omfattning 3 Mål 4 Kommunens åtaganden 5 Statens åtaganden 6 Uppföljning och utvärdering 7 Giltighet BILAGOR Bilaga 1 Avgränsningar Bilaga 2 Strategisk stadsdelsplan Bilaga 3 Utvärdering

3 Lokalt utvecklingsavtal mellan staten och Nacka kommun (kommunen) om lokalt utvecklingsarbete för att nå de storstadspolitiska målen. 1 Utgångspunkter Staten och kommunen (parterna) har denna dag enats om ett lokalt utvecklingsarbete för att nå de storstadspolitiska mål som riksdagen har beslutat (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34). De storstadspolitiska målen är: - att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet, samt - att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Parterna är ense om att ett lokalt utvecklingsarbete förutsätter: underifrånperspektiv; för att ge invånarna förutsättningar till ett reellt inflytande, engagemang och delaktighet, målstyrning; för ett lokalt utvecklingsarbete byggt på gemensamma mål, samverkan; olika samhällsnivåer och -sektorer gör gemensamma analyser, strategier och insatser samt sätter upp gemensamma mål, långsiktighet; för att skapa kontinuitet och uthållighet, helhetssyn; för bättre analyser och effektivare utnyttjande av de gemensamma resurserna, kunskapsbaserat utvecklingsarbete; för att ta tillvara de erfarenheter och den kunskap som vunnits under det tidigare arbetet och som dokumenterats i externa utvärderingar och kunskapsöversikter av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Genom detta avtal uttrycks parternas gemensamma avsikt för 2007 att utifrån angivna mål och förutsättningar verka för ett långsiktigt lokalt utvecklingsarbete i den stadsdel som omfattas av avtalet. Parterna är överens om att senast december 2007 samråda om hur det lokala utvecklingsarbetet kan fortsätta. Det lokala utvecklingsarbetet enligt detta avtal, inklusive strategisk stadsdelsplan och träffade samverkansöverenskommelser, skall utformas inom ramen för de budget- och styrningsprocesser som gäller för respektive part. För att möjliggöra lokal förankring är parterna överens om att bilaga 2 kompletteras med den strategiska stadsdelsplanen senast den 31 mars 2007.

4 Samverkansöverenskommelserna med statliga myndigheter upprättas senast den 31 mars 2007. 2 Omfattning Detta avtal avser ett lokalt utvecklingsarbete för angiven stadsdel och dess invånare. Den stadsdel som omfattas av avtalet samt den geografiska avgränsningen av denna anges i bilaga 1 till avtalet. 3 Mål De övergripande målen för storstadspolitiken får sin konkreta utformning inom ramen för nedanstående målområden, under vilka kommunala mål anges. (a) Ökad förvärvsfrekvens och minskat försörjningsstöd Kommunen har som utgångspunkt inom all sin verksamhet att välstånd kommer av arbete. Medborgare med behov av ekonomiskt bistånd ska stärkas till egen försörjning och ett självständigt liv. (b) Språkutveckling och skolresultat Varje barn/elev har rätt till en verksamhet som utgår från de egna individuella behoven för att därigenom ges möjlighet att utvecklas maximalt. Varje barn/elev har rätt till en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. (c) Attraktiva och trygga stadsdelar Trygg och säker kommun God kommunal service Stor valfrihet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling (d) Demokrati och delaktighet Ta till vara det sociala kapitalet i Fisksätra genom att i både drift och investeringsbudget reservera pengar för samspel med föreningar och enskilda som vill bidra till detta Stärkt medborgarinflytande (e) Folkhälsa God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Säker och trygg kommun Skadeförebyggande arbete Stärkande allergiförebyggande arbete via nätverk Stärkt kunskap om mat och hälsa för ett friskare liv Främjande av fysisk aktivitet Hälsokonsekvensbeskrivningar inför politiska beslut

5 (f) Ökad tillväxt Lägsta möjliga skattesats och påverkbara utgifter Effektivt resursutnyttjande Kommunal ekonomi i balans De konkreta målen inom ovan nämnda målområden fastställs dels i den strategiska stadsdelsplanen, dels i tillämpliga delar i samverkansöverkommelser mellan myndigheter och kommunen. Till de fastställda målen bör kopplas ettåriga lokala mål. 4 Kommunens åtagande Strategisk stadsdelsplan Kommunen åtar sig att medverka till att en strategisk stadsdelsplan upprättas för den stadsdel som omfattas av avtalet. Med strategisk stadsdelsplan avser parterna en långsiktig plan som skall visa vad som bör göras för att främja en god utveckling i angiven stadsdel. Planen skall utgå från reguljära resurser som staten och kommunen redan disponerar i området. Den skall grundas på de boendes behov och engagemang samt reglera åtaganden och samverkan mellan olika myndigheter på stadsdelsnivå. I stadsdelsplanens analys bör tydligt anges hur det lokala utvecklingsarbetet i stadsdelen förhåller sig till parternas ordinarie välfärdsarbete. Kommunen åtar sig att vid resursfördelningen ta hänsyn till den i avtalet angivna stadsdelen och dess invånares särskilda förutsättningar. Den strategiska stadsdelsplanen upprättas lokalt i dialog med de boende och gemensamt av de parter vilka träffat samverkansöverenskommelser. Denna plan bygger på en lägesbeskrivning och analys, gemensamt formulerade mål, val av strategier samt en förteckning av insatser som förutses leda till måluppfyllelse. Den upprättade stadsdelsplanen syftar till att bättre utnyttja befintliga resurser, såväl personella som ekonomiska i ett helhetsperspektiv. Den utgår från de resurser som staten, kommunen och andra intressenter disponerar. Dessutom kan eventuella särskilda insatser för stadsdelen eller för vissa målgrupper tillkomma genom separata beslut i riksdag eller fullmäktige. Den upprättade strategiska stadsdelsplanen fastställs av kommunen och redovisas i bilaga 2. Samverkan Samverkansöverenskommelser skall, inom ramen för parternas respektive budget- och styrningsprocesser, tecknas mellan kommunen och statliga myndigheter. I samverkansöverenskommelserna skall kommunen och berörda statliga myndighet(-er) med utgångspunkt i de gemensamma mål som formulerats i den strategiska stadsdelsplanen komma överens om vilka insatser som skall genomföras och vem som skall ansvara för att de genomförs. Dessa samverkansöverenskommelser, som också reglerar en budget för avtalade insatser och fördelningen av kostnaderna för dessa mellan kommunen, berörda statliga myndigheter och andra intressenter redovisas inom tre månader efter att detta avtal har fått sin giltighet. Vidare skall i dessa överenskommelser anges hur uppföljning av det lokala utvecklingsarbetet skall ske.

6 Kommunen och den eller de statliga myndigheter som tecknat samverkansöverenskommelse skall senast december 2007 ta ställning till förutsättningarna för fortsatt samverkan. Kunskaps- och erfarenhetsspridning Kommunen åtar sig att till stöd för de lokala utvecklingsprocesserna skapa förutsättningar för, samt aktivt delta i, arbetet med erfarenhets- och kunskapsspridning. 5 Statens åtagande Strategisk stadsdelsplan Staten åtar sig att medverka till att målen i de lokala utvecklingsavtalen kan nås genom uppdrag till myndigheterna att ta hänsyn till de speciella förutsättningar som beskrivs i den upprättade strategiska stadsdelsplanen. Samverkan Staten åtar sig, genom sina myndigheter, att i dialog med kommunen klarlägga behovet av samordnade insatser och behov av statliga initiativ för att stimulera utvecklingen för den stadsdel och dess invånare som omfattas av detta avtal. Staten åtar sig vidare att verka för att berörda myndigheter tecknar samverkansöverenskommelser med kommunen, inom ramen för parternas respektive ordinarie uppdrag (t.ex. budget- och styrningsprocesser). Staten åtar sig att, med utgångspunkt i arbetet med de lokala utvecklingsavtalen pröva förslag till förändringar som erfordras för att de lokala utvecklingsavtalen skall kunna genomföras och som gemensamt framställs av kommunen och myndigheten. Kunskaps- och erfarenhetsspridning Staten åtar sig att till stöd för de lokala utvecklingsprocesserna skapa förutsättningar för, samt aktivt delta i, arbetet med erfarenhets- och kunskapsspridning. 6 Uppföljning och utvärdering Parterna är överens om vikten av löpande uppföljning och utvärdering för att nå de uppsatta målen samt att bidra till att erfarenheter och kunskap tas till vara och sprids. Nödvändiga resurser för detta är ett gemensamt åtagande och regleras i bilaga 3. Parterna åtar sig att genom respektive myndigheter och förvaltningar svara för att statistiska underlag på stadsdelsnivå finns tillgängliga.

7 Kommunen åtar sig att senast den 1 oktober 2007 skriftligt redovisa till regeringen hur det lokala utvecklingsarbetet utvecklats under året, vilka resultat som uppnåtts, vilka resurser som anslagits samt hur målen har uppfyllts. De statliga myndigheter som enligt sina regleringsbrev har återrapporteringskrav för verksamhet som omfattas av detta avtal skall inför rapporteringen samråda med kommunen. 7 Giltighet Detta avtal förutsätter för sin giltighet (a) att det, med beslut som sedermera vinner laga kraft, godkänts av kommunstyrelsen i Nacka kommun, (b) att det godkänts av regeringen. Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. XXX, den 00 XXX 2007 Staten Nacka kommun Nyamko Sabuni Erik Langby

Bilaga 1, Avgränsningar Bilaga 1 Avgränsningar Effekterna av det lokala utvecklingsarbetet skall mätas enligt följande avgränsningar: Stadsdelen Fisksätra SAMS-kod: 01820025

Bilaga 2, Strategiska stadsdelsplaner Bilaga 2 Strategisk stadsdelsplan Kommunens övergripande utgångspunkter En förutsättning för ett medmänskligt och tryggt samhälle är att människor bryr sig om varandra. Nacka kommun kan inte, och skall inte, ha monopol på att hjälpa människor som behöver stöd. Enskilda människor, kyrkor och samfund, föreningar, organisationer och näringsliv måste finnas med i detta arbete. Nacka kommun skall självklart ta ett stort socialt ansvar när den egna förmågan inte räcker till. Följande kommunala styrdokument skall beaktas i framtagandet av den strategiska stadsdelsplanen: Majoritetsprogram för Nacka 2006-2010 (gäller fr.o.m. 2007-01-01 publicerat på Webben 2007-01-09) Kommunens 8 övergripande mål med de grundläggande värderingarna fastställda av fullmäktige (Kommunfullmäktige nov. 2005) Policy för tillgänglighet och bemötande (KS 2006-02-13) Handikapplan (Kommunfullmäktige, 2004-10-21) Kulturpolitisk programförklaring Kommunikationspolicy (2004-03-03 publicerad på webben) Alkohol och drogförebyggande policy (antagen av KS 2005-03-14) Handlingsprogram trygg och säker kommun (KF beslut 2002 inför kommande mandatperiod) Följande icke-kommunala styrdokument skall beaktas i framtagandet av den strategiska stadsdelsplanen: Nacka församling församlingsinstruktion (antagen av kyrkorådet 2006-1206) Stena fastigheter utveckling av det sociala kapitalet i Fisksätra (Stena fastigheter 2006) Mål för Lännbo friskola (Skolans och kommunens hemsida) Tidplan 2007 oktoberdecember januari-mars Fortsatt arbete med strategisk stadsdelsplan och samverkansöverenskommelser 31 mars Redovisning strategisk stadsdelsplan och samverkansöverenskommelser mars-juni Dialog mellan myndigheter och kommunen mars-december Samråd och dialog mellan staten och kommunen om fortsatt samverkan april Storstadsmötet juni Återkoppling dialog myndigheter och kommunen september Beslut om förutsättningar för fortsatt samverkan oktober Inlämnandet av kommunens oktoberrapport till Integrations- och jämställdhetsdepartementet (Storstadskansliet) Dialog om fortsatt samverkan mellan kommunen och berörda statliga myndigheter

Bilaga 2, Strategiska stadsdelsplaner december Beslut om fortsatt samverkan mellan staten och kommunen Strategisk stadsdelsplan för Fisksätra I framtagandet av den strategiska stadsdelsplanen bör det lokala utvecklingsavtalets målkedja (nationell-kommunal-lokal) genomgående beaktas; hur utvecklingen i stadsdelen bidrar till utvecklingen i kommunen, regionen och landet och vice versa. Nuläge och analys Stadsdelens nuläge bör bestå av en beskrivning av stadsdelen med dess geografiska avgränsningar utifrån olika perspektiv som t.ex. fysiskt (infrastruktur, bebyggelse, centrumanläggning, attraktivitet osv.) socialt (demografi, mångfald, brottslighet, hälsa, valdeltagande, osv.) ekonomiskt (antal företagare, förvärvsfrekvens, osv.) vardagen (genom befintligt material från t.ex. boendeenkäter) Det är viktigt att i själva analysen belysa starka och svaga sidor samt hot och möjligheter (t.ex. SWOT-analys). Utvecklingsstrategier Beskrivning av hur stadsdelens utveckling skall ske i ett längre perspektiv, de sex centrala metoder som nämns i avtalskappans första paragraf kan fungera som rubrik: Helhet: hur stadsdelen fungerar som en del i staden/kommunen alt. regionen Underifrånperspektiv: hur boende och deras behov påverkar stadsdelens utveckling Långsiktighet: hur insatser skall bidra till en hållbar utveckling Samverkan: hur samverkan får en strategisk plats i utvecklingen Målstyrning och utvärdering: hur utvecklingsarbetet styrs av målen och utvärderas Kunskapsbaserat utvecklingsarbete: hur kunskap genereras och återanvänds i arbetet Mål och insatser Per målområde skall mål gemensamt formuleras med samverkansparter och parterna skall komma överens om hur dessa mål kommer att följas upp. En förteckning av valda gemensamma insatser bör redovisas för de sex målområdena: Ökad förvärvsfrekvens och minskat försörjningsstöd Språkutveckling och skolresultat Attraktiva och trygga stadsdelar Demokrati och delaktighet Folkhälsa Ökad tillväxt Hänvisning till samverkansöverenskommelser bör göras för att tydliggöra kopplingen med det lokala utvecklingsarbetet. Insatser som är kopplade till målområdena skall ha sina effekter i stadsdelen för måluppfyllelsen vilket inte betyder att insatsen geografiskt behöver ha sin hemvist i stadsdelen. De gemensamma målen skall vara uppföljningsbara; de så kallade SMART-kriterierna kan användas som ledstjärna vid målformuleringen. Dessa anges till exempel i Regeringskansliets handledning för regleringsbreven. Enligt denna bör ett mål vara: Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt.

Bilaga 3, Utvärdering Bilaga 3 Utvärdering Statens åtagande Staten skall inom ramen för arbetet med de lokala utvecklingsavtalen under 2006-2007 skapa ytterligare förutsättningar för att förstärka arbetet med utvärdering och spridning av erfarenheter och kunskaper. Staten skall inom ramen för utvärdering och spridning av erfarenheter och kunskaper genomföra följande insatser: Hösten 2007 Nationell storstadskonferens Kommunens åtagande Kommunen skall inom ramen för arbetet med de lokala utvecklingsavtalen under 2007 skapa ytterligare förutsättningar för att förstärka arbetet med utvärdering och spridning av erfarenheter och kunskaper: Folkhälsorapport (görs efter särskilt beslut hittills vartannat år) Kvalitetsuppföljning inom socialtjänsten enligt kvalitetsplan (görs årligen) Brukarenkäter (görs årligen inom socialtjänsten) Attitydundersökning till medborgarna i hela Nacka Uppföljningar av skolresultat (görs årligen inom varje skola) Uppföljningar av brottsstatistik (görs kontinuerligt ab lokala Brå) Drogvaneundersökningar av skolelever (görs efter beslut hittills vart annat år) Utvärdering Extern utvärdering Självvärdering Samverkan universitet/högskolor, m.fl. Nacka kommun kommer i samband med framtagande av den strategiska stadsdelsplanen återkomma med hur utvärdering av det lokala utvecklingsarbetet skall genomföras. Erfarenhets- och kunskapsspridning Konferenser och seminarier (internt och externt) Publikationer (skrifter, rapporter, webb m.fl.) Nacka kommun kommer i samband med framtagande av den strategiska stadsdelsplanen återkomma med hur arbetet med erfarenhets- och kunskapsspridning skall genomföras.