Lars Andersson ÅF-IPK AB

Sida 1 av 9 Protokoll 1(11) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Lars Andersson 1999-06-23 1 501803:25 Tfn 08-657 13 27 Sodahuskommittén Fax 08-653 91 36 Tofte Industrier lars.andersson@ipk.af.se Ärende SODAPANNETRÄFFEN 1999 Datum och tid 1999-05-27 Plats Norske Skogindustrier A.S. Tofte Industrier Vid protokollet Lars Andersson ÅF-IPK AB Närvarande Enligt separat lista. Bilaga 1 Distribution Enligt separat lista. Bilaga 1 1. Inledning Efter en vacker resa genom Hurumlandet från Drammen till Tofte, samlades deltagarna i 1999 års Sodapanneträff i Tofte gamla Folkets Hus. Där hälsades vi först välkomna till Tofte av Dag-Ove Solli som sedan lämnade över ordet till fabriksdirektören Erik Olsson. Han berättade övergripande om fabriken och dess produktionsinriktning. 2. Beskrivning av Tofte Industrier Fabriken byggdes om i början av 1980-talet. Därefter har fabriken successivt ytterligare moderniserats med bland annat ett syrgasblekeri i början av 1990-talet. Under de tre senaste åren har fabriken investerat 300 MNOK i kvalitetshöjande åtgärder. Idag är Tofte en av Europas mest effektiva fabriker med hög produktivitet. Den totala produktionen uppgår till 375 000 ton per år varav 145 000 ton eucalyptus. Resten är långfibrig massa. Allt räknat som helblekt massa. Antalet anställda är idag 360 stycken. Personalen har minskat från 463 till 360 under några år utan att någon därför blivit uppsagd. Personalstyrkan fortsätter att sakta minska. Fabriken gör för

Sida 2 av 9 närvarande ingen vinst utan går i stort sätt ± 0. HMS och produktivitet är fabrikens målsättning, där HMS står för: Hälsa Miljö (arbetsmiljö och omgivningsmiljö) Säkerhet Ett slagord för fabriken är "green and clean" och med det avsågs bland annat att alla markytor på fabriken skulle vara gräsytor eller asfalterade ytor för att underlätta renhållningen. Fabriken skall vara ren och snygg för att hålla kvalitetskraven samt för att höja allas säkerhet. Tofte har mycket låga utsläpp till vatten trots att ingen externrening finns. Utsläppen samlas upp inom fabriken. Däremot är resultatet inte lika bra på luftsidan och det beror till stor del på luktproblem från fabriken. Det är tät bebyggelse i omgivningen med många sommarstugor. En fråga från Raimo Suvanto (Korsnäs): vem som städade i fabriken, var det operatörerna eller var det inlejda entreprenörer? Svaret blev att det var fabrikens eget folk som skötte om städningen och att de hann med det inom ordinarie arbetstid. 1. Diskussioner För att få något att diskutera om hade personalen från Tofte förberett några anföranden som en inledning till följande diskussionspunkter: Forcerad nedeldning och vad det betyder för Tofte. Styrning och säkerhetsutrustning på Toftepannan. Lutspruteplacering. Ombyggnad till endomspanna. Presentation av Iggesunds spettningsrobot. Återföring av elfilterstoft till mellantjockluten. 1. Forcerad nedeldning Underlag för föredragningen och diskussionen var Sodahuskommitténs meddelanden B 8 och C 8. Thor Brønlund och Dag-Ove Solli talade om hur Tofte genomför tester på nödnedelningssystemet och de avvikelser från rekommendationerna som finns på nödnedeldningssystemet på Toftepannan. Snabbtömning och forcerad nedeldning testas varje månad och en gång per år vid tömning och inspektion av pannan genomförs ett fullskaleprov. Det månatliga provet leds av operatören i manöverrummet och han är ansvarig för att

Sida 3 av 9 testet genomförs på rätt sätt. Ett testprotokoll för varje provtillfälle fylls i och på det redovisas även vilka som deltagit i provet och varit kontrollanter på de olika ställena i pannhuset. Ett exempel på första sidan av testprotokollet bifogas i bilaga 2. Kontrollörer på plats är elektriker och instrumentpersonal. En genomgång av avvikelserna för Toftes del från meddelande B 8 redovisades. I följande tabell redovisas avvikelserna mot meddelandet. Enligt B 8 Primärluftspjäll skall stänga Sekundärluftfläkt bör gå till 30 % (automatiskt) Automatiska avstängningsventiler på insprutningsvatten Ångturbindrift på rökgasfläkt Pannan bör kunna tömmas helt Automatisk tömning av varmaste ekonomisern Toftes avvikelser Stänger ej Sekundärluftfläkten stängs manuellt Finns ej Finns ej (ev. längre fram i tiden) Automatisk tömning till 3m över botten Finns ej Föregående tabell kommenterades av Tofte på följande sätt: Möjlighet att tömma pannan helt finns inte idag om man inte skall sända in en operatör till sodapannan efter det att katastroflarmet gått och snabbtömningen redan påbörjats. Några fjärrstyrda totaltömningsventiler finns inte. Henry Björklund, Sodahuskommittén, lämnade följande synpunkter på Toftes avvikelser. Turbindrivna rökgasfläktar kan rekommenderas men är inget "påbud", utan det är ett tips till förbättrad säkerhet. Det svenska ordet rekommendation kanske bör ersättas med det engelska "guidelines"! Fredrik Bruno, ÅF-IPK, kommenterade inlägget med att säga att det är väsentligt att veta hur arbetarskyddsstyrelse och försäkringsbolag i både Norge och Sverige uppfattar rekommendationerna. Vad har rekommendationerna för status i detta sammanhang? Kjell Grönblad, Skutskär, beskrev hur man uppfyllt sodahuskommitténs meddelanden vid ombyggnad av SP 7. Det enda som kommer att saknas är att det inte kommer att finnas någon snabbtömning av varmaste ekon och inte heller någon turbindriven rökgasfläkt. Det är enligt Skutskärs bedömning svårt att få över vatten från den varmaste ekon till domen. Skulle det ändå ske är snabbtömningsventilerna redan öppna. Kjell Grönblad, Skutskär, tog även upp frågan om gas- och metanolförbränning i sodapannor. Skutskär har det redan i en av sina sodapannor och man har där försökt att följa de rekommendationer som finns, men med "fri" tolkning. Kjell Grönblad nämnde också att det skett en olycka i en Klabinfabrik i Brasilien på grund av att kondensat kommit in i sodapannan via gasledningen.

Sida 4 av 9 Dag-Ove Solli sammanfattade den första diskussionspunkten på följande sätt: Sodahuskommittén bör försöka att få sina rekommendationer mer distinkta, vad som är råd och vad som är regler. Det är viktigt eftersom det tycks som om en del försäkringsbolag uppfattar rekommendationerna som miniminivåer för utformningen av pannorna och kringutrustningen. 2. Gasexplosioner i sodapannan (ej smälta/vatten explosioner) Dag-Ove Solli tog upp frågan med utgångspunkt från att man på Tofte har totalt strömbortfall några gånger per sommar. Vad är det som bestämmer hur stor risk man har för en gasexplosion (risk= tid sannolikhet), se Bilaga 3. Är det pannans geometri som ökar risken eller är det funktionsfel eller är det fel på designen av pannan? Det kom svar från flera håll. Först berättade Fredrik Bruno om explosionen i Vallvik och han redogjorde för det troliga förloppet. Husum angav som trolig orsak till sin explosion i sodapanna 7 att det var stråk med "fet" syrefattig gas som blandats med syrerik gas. Tertiärluftfläktarna startades och rökgasen blandades om med syrerik gas. Fredrik Bruno har beskrivit olyckan och dess förlopp i skadegruppens meddelande 98:3 och 98:4. Vid totalt strömbortfall stannar både luftfläktar och rökgasfläktar varför blandningsmöjligheterna minskar. Skadegruppens protokoll innehåller mer information om olyckor som förorsakats av gasexplosioner. Enligt rekommendationerna (guidelines) skall man vädra väl i övre delen av sodapannan så att fet blandning aldrig skall kunna uppstå. Rolf Lundberg, Husum, beskrev några tänkbara orsaker till explosionen. Han talade om att idag körs pannan endast med front- och bakväggssprutorna. De vinklade sprutorna har tagits bort. Dessutom har en CO-mätare installerats som stänger av panndriften om CO-halten blir för hög. 10 000 ppm (1 %). Husum har en speciell lut som avviker från de flesta andra fabrikerna. Kjell Grönblad, Skutskär, Vad stängs av när CO-mätaren klipper pannan? Rolf Lundberg, Husum, I stort sett allt! Först stoppar fläktarna och sedan luttillförseln. Därefter trippar pannan fullständigt på grund av felaktig domnivå! 3. Styrning och säkerhetsutrustning på Toftepannan. Thor Brønlund, Tofte, beskrev vilken mätutrustning som pannan var försedd med och i vilka punkter som mätningen genomfördes. Följande är en uppräkning av de olika punkterna med mätare. Imrör: I imröret mäts H 2 S, MM, DMS, och DMDS.

Sida 5 av 9 Arbetslokalen: H 2 S och SO 2. I pannan: gnisträknare nedanför screentuberna. Före elektrofilter: 2 st. O 2 -mätare, en på varje sida av pannan. I skorsten: Stoft, CO, H 2 S SO 2, NO, NO 2, och NO X. Rolf Lundberg, Husum, Vi har mätning av CO direkt efter pannan. Thomas Larsson, Skärblacka, Det finns risk för stråkbildning om mätarna sitter för långt fram i systemet. CO efter eko borde vara det bästa för att minska effekten av stråkbildning. Bernt Jonsson, Obbola, O 2 -mätare direkt efter tubsatsen. Likartat på flera fabriker. Några anläggningar har upplevt problem med den placeringen. Tofte har en CO-halt på 500-1000 ppm i skorstenen. Först nu har man börjat att mäta NO X -halten efter pannan. Mätningen görs för att visa dagens NO X -nivå inför nya krav i koncessionsförhandlingarna. För närvarande fanns inga särskilda krav. Den uppmätta halten av kväveoxider ligger idag på 80-100 ppm. Bäckhammar mäter temperaturen under näsan för att få en bättre övervakning av tertiärluftinblandningen. Raimo Suvanto Korsnäs, även vi mäter temperaturen under näsan i sodapanna 5. 4. Ombyggnad till endomspanna Tom Svingen berättade om sodapannan och dess utveckling genom åren. Pannan började byggas 1978 och den togs i drift 1980. Den första förändringen genomfördes 1991 med Projekt Tofte 350, som gav en kapacitetsökning på sodapannan. 1992 började man med rotationseldning i sodapannan. Med denna konfiguration av pannan hade man stora problem med igensättningar i överhettare och tubsats. Var 6:e till var 8:e vecka måste pannan vattentvättas, med de produktionsstörningar som det medförde. Specifikation av panndata för varje steg redovisas i Bilaga 4. Kvaerner Pulping genomförde den senaste ombyggnationen. Tidplanen var på 18 dygns stopp. Projektorganisationen som byggdes upp gjordes som två parallella organisationer en från leverantören och en från Tofte. Kvaerner Pulping hade cirka 130 personer på plats för att klara av allt arbete. Cirka 1 800 svetsar gjordes med en felprocent av 1,4%.

Sida 6 av 9 All kontrollutrustning byttes ut under stoppet och ett helt nytt styrsystem installerades. Även kontrollrummet byggdes om med nya arbetsplatser och nya paneler. En av turbinerna (40 MW) renoverades också. Den plockades sönder i alla sina beståndsdelar och sattes samman på den korta tiden. Vid återstarten fungerade det nya styrsystemet utan problem. Projektet var väl genomfört! Orsaken till projektet med endomspannan, var att höja drifttillgängligheten och att höja produktionen. Kostnaderna för sodapannan hamnade i intervallet 35-50 MNOK. Vid höststoppet 1998 genomfördes en vattentvätt. Pannan har hög tillgänglighet för de 17 första veckorna 1999. Den var 99,2 % räknat som ton producerad massa. 0,8 % produktionsbortfall beror på sodapannan. Det enda problem som uppstått är att man fått sprickor i manluckorna i skyddstaksplanet. Efterhand har 14 st. bytts ut och de är något annorlunda utformade och inga sprickor har noterats i de nya delarna. Efter Tom Svingen fortsatte Kurt Jørgensen att berätta om driftpersonalens erfarenheter av den nya endomspannan och de farhågor man hade före start. En fråga som uppstod var om det nya styrsystemet skulle klara av att hålla vattennivån i pannan konstant. Vattenvolymen var ju 30 % mindre än i den "gamla" pannan med tvådomssystemet. De nackdelar som uppträtt är att rökgastemperaturen gått upp med 10 o C efter ekonomisern och att temperaturen ökat med 70 o C över tubsatsen. Reduktionsgraden på grönluten ligger på 90 % när fabriken producerar långfibermassa, motsvarande siffra för kortfibermassa är 86 %. Pannan körs med tuff rotationseldning och personalen upplever att det blir problem med pannan om man slutar med rotationseldning, bland annat ökar H 2 S och SO 2 -halten och bädden blir större. Däremot har en del lutsprutor på sidoväggarna tagit skada av den kraftiga rotationen. Kent Sandqvist, Exelentec AB, frågade om man märkt någon förändring i ångkylningen. Svaret blev att det visste man inte säkert, men troligtvis inte. Däremot hade sotningen ändrats så att man fått ökad sotningskapacitet. Bland annat hade nya och längre sotningslansar installerats i tubsatsen. Sotångförbrukningen är 6 kg/s och totala ångproduktionen är 68 kg/s. Raimo Suvanto, Korsnäs, Vad är det som mest har förbättrat tillgängligheten hos pannan?

Sida 7 av 9 Svar: Troligen att tubsatsen glesats ut och att det nya styrsystemet har givit bättre övervakningsmöjligheter. Egentligen alltihop!!! Pannan har 8 lutsprutor, men normalt körs 7 st. med diametern 18-22 mm. Trycket i lutledningen är 1,5 bar. Överbäringsmätaren fungerar, luttemperaturen regleras på 0,5 o C när. Vid en torrhalt från 68-69 % på luten så ökar viskositeten och från 70-72 % ökar viskositeten ytterligare och den kan inte sänkas igen med enbart temperaturökning. Det finns 2 lutförvärmare, men bara den indirekta används normalt. Skärblacka: Vi har 4 lutsprutor i pannan och 12 operatörer som har olika synpunkter på hur pannan skall köras. Det är klart att pannan körs lite olika från skift till skift. 5. Återföring av elfilterstoft till mellantjockluten. Kurt Jørgensen visade på hur Tofte löst problemet med inblandning av sulfataska som tidigare var ett problem, eftersom man ofta fick pluggar i systemet. För en beskrivning av systemet hänvisas till bilagda kopior av bilderna från föredraget (se Bilaga 5). Dessa bilder ger en mycket god information om vad som varit lyckat och vad som givit problem. En sammanfattning av innehållet utgör följande text. Projektet med stoftåterföring till mellantjockluten har kostat cirka 1 MNOK. En av de största vinsterna med systemet är att man kunnat minska antalet tvättar av indunstningen. Tidigare kunde man vara tvungen att tvätta upp till 18 gånger på en månad. Idag räcker det med 4 tvättar på samma tid. De stora problemen uppstod tidigare vid körning av eucalyptus Igensättningen av sprutorna har minskat påtagligt med det nya systemet. Tidigare var det ett frekvent förekommande problem. Vallvik inflikade här att man en gång haft 19 pluggar i lutsprutorna på en timme. Rekord! En annan fördel har varit att silplåtarna i mixtanken håller sig öppna och att dessa inte behöver tvättas så ofta. För att undvika problem med kladdigt stoft följer man upp kalium och kloridhalten i askan från elektrofiltren. Vid behov dumpas askan i avlopp. Askan löses då i 50 o C-igt vatten och det går sedan till det sura avloppet. Slutsatsen blir att inga pluggningsproblem kvarstår, men att erosionen efter ventiler i tjocklutsystemet ökat samt att sulfattransportörerna till mixtanken ibland satt igen sig. 6. Presentation av Iggesunds spettningsrobot Bertil Jacobson, Iggesund, presenterade en uppföljning av Tommy Carlssons och Pär Söderströms utveckling av spettroboten för lutsprutor. En diskett delades ut till alla intresserade och den innehåller allt som sades och den ger en god information om hur

Sida 8 av 9 roboten arbetar. Några väsentliga punkter som påpekades var: Att om luten sprids ojämnt kan bädden svartna och det kan motverkas genom bättre spettning av lutsprutan. Att lutsprutan kan ställas in från kontrollrummet. Att man funnit att det går att hålla högre reduktionsgrad och att få minskad SO 2 avgång. De flesta fabriker har problem med att hålla lutsprutorna rena och det är inget större nöje att stå framför lutsprutan och göra ren den. 7. Lutspruteplacering. Denna punkt hann vi inte med då vi förbrukat den tid som stod oss till buds för konferensdelen. 1. Fabriksbesök Efter lunchen vidtog en rundvandring genom fabriken där vi fick se alla nya delar och naturligtvis fabrikens hjärta: sodapannan! Att även begreppen HMS och "green and clean" hade påverkat fabrikens tillstånd framgick tydligt. (Se kartor i Bilaga 6) Det nya manöverrummet verkade på oss besökare lättarbetat och ljust. På vägen ner från taket, med den fantastiska utsikten över Oslofjorden, tittade vi på de skadade luckorna för skyddstaksplanet. Det som mest imponerade på mig var den nya flishanteringen, med alla olika kombinationer som kunde erhållas. Efter rundvandringen återsamlades alla utanför kantinen och därefter reste vi tillbaka till Drammen genom det vackra landskapet. 2. Kvällsövningar När vi återkommit till hotellet började en kort vilopaus före middagen. Den hade arrangerats av Tofte och var en stor överraskning för alla deltagare. När vi kom in till middagsbordet fick vi dra på oss säckar och framför oss på bordet stod en stor skärbräda med en kniv nedstucken i den. Det var allt! Hela dukningen! Men runt omkring fanns allt som man kan önska sig av ett riktigt VIKINGAGÄSTABUD. Det fanns gris, lamm, get, lax och massor med annat gott.

Sida 9 av 9 Tom Svingen hälsade oss välkomna till bords och frossandet kunde påbörjas. Mjöd, förlåt öl, bars in på vederbörligt sätt så att ingen skulle behöva törsta på dylikt gästabud som inte kan ha stått efter Harald Blåtands julgästabud enligt Frans G. Bengtssons bok "Röde Orm". Till gästbuden hörde även underhållning och vi fick höra många välkända visor. För Er som eventuellt inte läst "Röde Orm" återstår ett stort nöje! Även en glad fest kan ha seriösa inslag och några sådana var de tacktal som hölls under middagen. När vi mätta och belåtna efter ett ypperligt gästabud, sakta började vandra ut från Hallen, möttes vi trots den sena timmen av vår ljusa Skandinaviska sommarnatt. Ett stort tack till alla dem som deltagit i årets Sodapanneträff och framför allt ett stort tack till alla dem från Tofte som arrangerat en intressant och i alla avseende givande sodapanneträff.