Inledning. Hoppas du får en trevlig läsning! Jenny Johansson

Inledning En graviditet är en stor händelse i livet, mannen och kvinnan har tillverkat något tillsammans av kärlek. Man tror att man vet väldigt mycket om denna händelse, men så är nog inte fallet hos många. Mitt arbete tar upp hur kvinnan och mannen är utvecklade för att passa varandra, för att en befruktning skall kunna äga rum. Vad som sker under en befruktning och hur det utvecklas. Mitt största intresse var att ta reda på hur utvecklingen av fostret är under en graviditet, så det är vad mitt arbete till störst delen handlar om. Jag tar också upp hur kvinnan utvecklas under en graviditet, och hennes olika stadier. Varför jag valde detta ämne beror på att jag en längre tid har funderat på att läsa till barnmorska. Ämnet är intressant, det är mycket man inte känner till och någon gång i livet lär man ha användning av det. Hoppas du får en trevlig läsning! Jenny Johansson 1

Kvinnan Livmodern (uterus) Livmodern är ungefär lika stor som ett uppochnedvänt päron. Hos en kvinna som inte är gravid ryms den i bäckenet mellan urinblåsan och ändtarmen. Under en graviditet utvidgas den för att ge plats åt fostret, mot slutet av graviditeten är den så stor att den fyller ut en stor del av bukhålan och når upp till det nedersta revbensparet. Livmoderhalsen, kallas också cervix, är den nedre delen av livmodern. Denna skjuter ut i slidan och bildar livmodertappen, som avslutas med livmodermunnen. Cervix är en ihålig passage som leder från slidan in i livmoderkroppen, den består av en mycket elastisk ringmuskel och är cirka 4 cm lång. Livmoderhalsen har ytliga körtlar som avger slem, vars sammansättning varierar under menstruationscykeln. Runt ägglossningen är det tunt och vattnigt, för att spermierna lättare skall kunna röra sig, medan det före och efter menstruationen är tjockt och segt, för att hindra spermierna att komma till livmodern. Under graviditeten tillverkar slemkörtlarna en tjock propp för att tillsluta öppningen till livmodern. Proppen och hinnorna som omger fostervattnet skyddar fostret mot bakterier. Under större delen av menstruationscykeln är livmoderkanalen sluten, utom vid ägglossningen och menstruationen, då den öppnar sig ungefär 1 cm så att spermier resp. menstruationsflödet kan passera. Under hela graviditeten är den stängd fram till de sista tio veckorna, då sammandragningarna i livmodern gör att ringmuskeln sträcks och blir kortare, för att sedan öppnas när barnet skall födas. Livmoderkroppen (den övre delen av livmodern, ovanför livmoderhalsen) består till största delen av muskelvävnad som sitter i väggarna, dessa är den framdrivande kraften under en förlossning. Den glatta muskulaturen i livmodern fungerar som muskelvävnaden i blodkärlen och tarmarna och står inte under viljans kontroll. Livmoderkroppen bildar tre lager: * ytterst är livmodern klädd med peritoneum, den starka och glatta bukhinnan * mellersta lagret, myometrium eller livmoderväggen, består av muskelfibrer som ligger i tre lager och går vertikalt, horisontellt och diagonalt * insidan är klädd med livmoderslemhinnan eller endometrium Äggledarna (salpinx) Äggledarna är placerade i livmoderns båda övre och yttre hörn, de är som små kanaler som ägget skall vandra igenom under sin färd till livmodern. I änden av varje äggledare finns ett 2

stort antal fransliknande utskott som omsluter de två äggstockarna. Äggledarna består av tunna, muskelförsedda rör som är klädda med slemkörtlar invändigt. Äggledarna har två viktiga funktioner: * att transportera ägget till livmodern * att ge näring åt ägget och spermierna Innan ägglossningen skall ske, lägger sig äggtrattledaren på plats för att fånga upp ägget och hindra det från att försvinna ut i bukhålan. Äggtrattledaren ser nästan ut som en havsanemon, den har flikar (fimbrier) som fångar upp ägget och leder det in i äggledaren. Genom sammandragningar i äggledarens muskler förs ägget sakta men säkert mot livmodern. Ägget får sin näring av vätskan som äggledarens celler avsöndrar, denna vätska innehåller syre och näringsämnen. Äggstockarna (ovarierna) Äggstockarna är som två mandelstora äggformationer och ligger på varsin sida om livmodern nära äggtrattledaren med dess flikar. De är placerade långt inne i bäckenet så att de är väl skyddade mot skador. Äggstockarna har två uppgifter: * de producerar äggen * de producerar hormonerna östrogen och progesteron (bidrar till kvinnans utveckling av kroppsbehåring, kroppsformer och reglerar menstruationscykeln) När flickebarnet fortfarande är ett embryo innehåller äggstockarna mellan fyra och fem miljoner ägg, men vid kvinnans första menstruationen finns det bara omkring en halv miljon omogna ägg kvar. Äggets cellkärna består av 23 kromosomer, dessa bär de genetiska budskapen från kvinnan. Under en menstruationscykel börjar mellan 10 till 100 ägg mogna, men det är oftast bara ett som når full mognad och kan bli befruktat. Under mognaden avger äggstockscellerna en vätska omkring ägget som innehåller östrogen. Östrogenet går ut i blodbanorna och påverkar hela kroppen. Det bildas en follikel (en blåsa) runt ägget, denna innehåller miljontals celler och kvinnliga könshormoner. Östrogenet som avges från follikeln får hypofysen att frigöra hormoner, follikeln spricker och ägget släpps ut. När follikeln är tom omvandlas den till en gulkropp (corpus luteum), denna producerar de hormoner som behövs för att upprätthålla graviditeten under de närmaste 6 till 10 veckorna, tills moderkakans funktion är igång. 3

Ägget (ovum) Varje kvinna har två äggstockar, de innehåller tusentals omogna ägg. När kvinnan kommit in i sin fruktsamma ålder (fått sin första menstruation) mognar ett ägg varje månad i en av äggstockarna. Detta sker oftast mittimellan två menstruationer, sedan kastas ägget ut från follikeln och äggstocken, denna procedur är kallad ägglossningen, ovulation. Kvinnan har ca 400 ägglossningar under sitt liv. Det kan ibland hända att äggstockarna släpper iväg flera ägg vid samma ägglossning, detta kan då leda till tvillingar. Det vanligaste är att man får tvåäggstvillingar men man kan också få enäggstvillingar, då blir ett ägg befruktat med två spermier. Menstruationscykelns längd Varje månad genomgår kvinnans kropp en bestämd cykel av fysiologiska förändringar under vilka en äggcell lossnar och kroppen förbereds för graviditeten. Denna cykel kallas kvinnans menstruationscykeln eller fortplantningscykeln. Den inleds för första gången när kvinnan är mellan 11 och 15 år gammal och får sin första menstruation, och fortsätter fram till menopausen som vanligen kommer mellan 45 och 55 års ålder. Varje cykel är ungefär 28 dygn lång. När ägget lämnat äggstocken förs det genom äggledaren till livmodern. Om ägget anländer obefruktat till livmodern bryts det ner inom 24-48 timmar och lämnar kroppen. Moderkakan (Placentan) Moderkakan är ett organ som är till för att ge barnet näring ifrån mamman och för att ta emot dess slaggprodukter. Förbindelsen mellan fostret och moderkakan är navelsträngen. Moderkakans utveckling börjar under de första veckorna av en graviditet, en cellanhopning utvecklas till en moderkaka. Det yttre lagret av cellanhopningen utvecklas till en hinna med hundratals rottrådar som tränger in i livmoderns slemhinnor. Mammans blod går inte direkt till fostret utan måste först gå igenom vävnaderna på mammans sida av moderkakan, och barnets blod måste gå genom vävnaderna på andra sidan. De båda blodomloppen är åtskilda från varandra av en hinna. Det tar cirka en halv minut för blodet att pumpas från barnets hjärta till moderkakan och tillbaka igen. Blodmängden uppgår till 27,5 liter som passerar moderkakan om dagen i fjärde månaden, och 330 liter passerar moderkakan varje dag i slutet av graviditeten. Barnet behöver således inte ha samma blodgrupp som mamman, för att kunna ta upp näring. Slaggprodukterna från barnet förs genom hinnan och renas i mammans njurar. Andningen genomförs på så sett att barnet tar upp syre ifrån mammans blodomlopp och lämnar tillbaka kolsyran. Trots att andningen görs på detta sätt utför barnet andningsrörelser. 4

Moderkakan är som ett kaffefilter: det malda kaffet kommer aldrig ner i kannan, men ämnen från det filtreras ner i den. Den sköter produktionen av hormonerna östrogen och progesteron, dessa hormoner styr de flesta förändringarna i kvinnans kropp under graviditeten. Östrogen påverkar utvecklingen av mjölkkörtlarna i brösten, stimulerar livmodern att växa och att nya blodkärl bildas där. Progesteronet hindrar livmodern från att få sammandragningar, som skulle sätta barnets liv på spel. Den ser alltså till att inte värkarbetet inte sätter igång förrän det är dags. När förlossningen är nära minskar progesteronhalten och östrogenhalten blir mycket stor, detta sätter igång förlossningen och sammandragningarna blir kraftiga. Graviditetens längd En graviditet varar i ca 9 månader, men man brukar inte räkna den i månader utan i graviditetsveckor. Graviditeten är 40 veckor, man räknar från det datum då kvinnans sista menstruation började och 40 veckor framåt. De två första veckorna är kvinnan inte gravid, utan detta sker i den 2:e graviditetsveckan då ägglossningen äger rum. I vissa böcker skriver man om fosterveckor istället för graviditetsveckor. Man räknar då med 38 fosterveckor, från den dag då kvinnan blivit befruktad och framåt. Graviditetsveckorna är således 2 veckor längre än fosterveckorna. 5

Mannen Spermien Tillverkningen av spermier är nog en av manskroppens mest avancerade produktionsapparat. I en frisk man produceras ca 100 miljoner spermier varje dygn, 1000 spermier per sekund. Spermierna produceras i testiklarnas sädeskanaler. Förstadiet till spermier heter urspermier (spermatogonier) vilka befinner sig i utkanterna av sädeskanalerna, därifrån vandrar de in mot mitten och den öppna kanalen. Det tar cirka två månader för en urspermie att mogna, samt att dela sig två gånger som den gör under färden in mot de öppna sädeskanalerna. När den har kommit fram till sädeskanalen har den blivit till fyra spermier, som är färdigutvecklade och mogna. Det finns celler i sädeskanalerna som bistår spermien med näring, och sedan slussar ut den med svansen först i kanalen. Sedan fortsätter spermierna till bitestiklarna för lagring. Pungen måste konstant hålla en temperatur på 35 grader för att spermierna skall vara befruktningsdugliga och överleva. Spermien består av ett huvud, ett mellanstycke och en svans. I huvudet finns alla arvsanlagen från mannen (23 kromosomer) samt de x- eller y-kromosomer som skall bestämma barnets kön. Mellanstycket (mitokondrier) är spermiens kraftpaket, där finns all energi för framdrivningen av spermien, det finns energi för två timmars framdrivning, sedan får spermien ta sin näring från äggledarens sekret. Svansen använder spermien för att kunna simma framåt, när mötet mellan ägg och spermie har skett, så tappar den svansen. Spermien ett paket av arvsanlag * Arvsanlagen - dess molekyler är uppbyggda av nukleinsyran DNA och äggviteämnen * Spermiens DNA-spiral är mannens bidrag till det blivande barnets ärftliga utrustning * Andra egenskaper finns lagrade i kodad form, kroppslängd, hudfärg, hårfärg rakt eller lockigt hår, ögonfärg, speciella ansiktsdrag m.m. 6

Befruktningen Ett ungt och friskt par som har samlag två eller flera gånger i veckan har 90 % chans att åstadkomma en befruktning inom ett år. Befruktningen inträffar vid ägglossningen, alltså i mitten av menstruationscykeln. Ägget lossnar från äggstocken och fångas upp av äggledarens tratt. Det lägger sig till ro i äggledarens yttre och vida del. Ägget kan bara bli befruktat under ett dygn, sedan är det inte befruktningsdugligt längre. Om ägget inte blir mött av någom spermie förstörs det och vandrar genom äggledaren och livmodern ut i slidan, kvinnan får två veckor senare sin mens. Under ägglossningen känner kvinnan en ökad sexuell lust, detta kan jämföras med djurens brunst och parningstid. Men om ägget blir mött av en spermie börjar utvecklingen av en ny individ. Samlaget Vid ett samlag förs miljontals spermier in mot livmoderhalsens öppning i slidans topp. Spermierna måste aktiveras under någon halvtimme innan de simmar upp mot livmodern, de tar näring ur slidan och livmoderhalsen. Det tar några timmar för spermien att simma från slidan till livmodern, en simsträcka på cirka 15-18 centimeter. Under vandringen upp till äggledaren förändras spermien, den blir vad man brukar kalla kapaciterad, dvs den har fått förmågan att befrukta ett ägg. Ibland finns det inte något ägg i äggledaren, spermierna simmar då omkring och väntar (ibland i flera dygn). Spermierna har en lång överlevnadstid så ett samlag som inträffat 4 dagar före ägglossningen kan leda till befruktning. Men man har större chans att bli gravid om samlaget sker i samband med ägglossningen. Livmoderhalsens och livmoderns slem är då lättflytande, för att spermierna lättare skall kunna ta sig igenom det. Ägget har ingen speciell attraktionskraft på spermierna när det kommer in i äggledaren, så spermierna simmar ofta förbi ägget och rakt fram tills de stöter på ett hinder. Det finns flikar och fickor i livmoderhalsens vägg som spermierna kan fastna i, dessutom är inte alla spermier i så speciellt bra kondition så de tröttas ut väldigt snabbt. Det fåtal som fortsätter stöter snart på andra problem, de vita blodkropparna, tunga vapen i kvinnans immunförsvar. De vita blodkropparna dödar allt som är främmande för den egna kroppen. För att spermierna skall kunna mogna tar de upp ett speciellt sekret som bildas i körtlarna mellan flimmerhårens vassruggar. Spermierna simmar hela tiden motströms vilket är väldigt krävande för dem. Två timmar efter samlaget Första mötet! 7

Spermierna möter ägget, de borrar in sina huvuden i skalet på ägget, och driver ägget att rotera motsols. Ägget är omgivet av ett poröst hölje av näringsceller, i en gemensam attack angriper spermierna ägget, och får cellager efter cellager att falla av. I spermiens mössa (akrosomen) finns en så kallad explosiv laddning, som aktiveras när spermierna stöter på ägget. Detta hjälper spermierna att klä av ägget. En spermie tränger igenom och in i äggets inre cellplasma, då sker något märkligt. Äggskalets kemiska sammansättning förändras, skalet blir ogenomträngligt för andra spermier. Detta sker för att inga fler spermier skall kunna befrukta ägget. De spermier som lämnas utanför bidrar ändå till något nyttigt, de bygger upp en speciell kemisk miljö som är viktig för ägget. Spermiens svans trillar av när den kommit in i ägget, då har den gjort sitt. Ett nytt liv startar 20 timmar efter samlaget En ny individ har börjat ta form. Spermien har trängt in i äggets cellplasma och närmar sig äggets arvsmassa, från kvinnan. Äggets arvsmassa ligger lagrad i en kärna till likaså spermiens, kopiering av DNA-meddelandet sker och reparation av transportskadade gener. Från början ligger kärnorna långt ifrån varandra, men sedan dras de mot varandra och smälter sedan samman. Kärnornas ytterväggar upplöses och allt försvinner in i äggets cellplasma, en mängd egenskaper hos det blivade barnet bestäms, till och med hälsa eller ärftliga sjukdomar. Efter några timmar sker den första celldelningen, vilken sedan fortsätter med tolv till femton timmars mellanrum. 30 timmar Ägget består nu av två celler och det rör sig i riktning mot livmodern, framviftat av miljontals flimmerhår i äggledaren. Tiden i äggledaren hör till den kritiska tiden för det växande ägget, det kan tex fastna i något av slemhinnans veck. 2 dygn - vandringen Tre dygn efter befruktningen finns ägget fortfarande kvar i äggledaren, och delar sig gång på gång. Muskulaturen i äggledaren drar ihop sig då och då för att föra ägget vidare genom äggledaren. Det finns ett hinder på vägen, detta är en spärr mellan äggledarens vidare och smalare del - ringmuskeln, ägget kan ej passera detta. Gulkroppshormonet progesteron får ringmuskeln att slappna av, men det är fortfarande en påfrestning att ta sig igenom. Passagen tar några timmar och ägget får tränga och knuffa sig fram mellan slemhinnevecken. Väl inne i livmodern väljer ägget plats för sin vidhäftning och signalerar sin närvaro till modern. 8

8 dygn På plats i livmodern Slemhinnan har blivit tjockare, bara för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Den vill skapa en så fin och skyddande miljö som möjligt för embryot. För att underlätta utbytet av näring mellan moder och foster börjar blodkärl leta sig upp mot ytan, under slemhinnan. Ägget fäster oftast nära livmoderns tak, ett kemiskt informationsutbyte mellan blastocysten (embryot) och modern sker. Äggviteämnen (t ex hormoner) kommer ut i moderns blodcirkulation. Dessa kan spåras genom ett blodprov, och en graviditet kan bekräftas. Moderns immunsystem påverkas av vissa substanser i blastocysten. Ett ägg består av främmande äggviteämnen, moderns kropp skall egentligen stöta bort främmande inkräktare, men ett ämne i blastocysten produceras som försvagar moderns immunförsvar i livmodern. På grund av detta har fostret en chans att klara sig. Kvinnan kan redan nu få en förnimmelse om vad som pågår, om hon är känslig för hormonförändringar. Tre veckor - efter befrukningen -5:e graviditetsveckan Embryot är ca 2 mm långt. Dess hud, det yttre groddbladet, har bildats, det förtjockas utefter kroppens mittlinje och bildar två längsgående veck. Det blir ett dike mellan vecken och detta sluts till ett rör. I rörets ena ände bildas det första hjärnanlaget och de första nervtrådarna från hjärnstammen och den primitiva ryggmärgen. Embryot har fått tre olika lager av celler, och mellan de två första groddbladen börjar det bildas ytterligare ett cellager. Dessa bygger upp alla organ i kroppen. Den lilla cellklumpen har börjat få en form av och kännetäcken för ett däggdjur. Groddbladslagren har olika uppgifter vid utvecklingen av embryot. Yttre groddbladet: Mellanlager: Inre groddbladet: Bildar ryggmärg, hjärna, nerver, hudkostymen med hår, talg- och svettkörtlar. Bildar underhuden, skelettet, och musklerna. Bygger upp blodkärl och lymfkärl, tillverkar blodkroppar, utvecklar med hjärtats hjälp ett primitivt blodomlopp, äggstockar, testiklar och njurar. Börjar bygga upp ett enkelt tarmrör med slemhinnor, från detta utvecklas lungorna och urinvägarna. Under denna period prövar embryot nya hopbyggda system och ser över dem så att de fungerar som de skall. 9

4 fosterveckor 6:e graviditetsveckan * 6 mm långt (som en kaffeböna) * 40 små skelettklossar bildas ifrån mellanlagret, 32 eller ibland 33 av dessa klossar blir kotor. * Från de 12 bröstkotorna börjar revbenen växa ut runt lunganlagen. * Mellan kotorna letar sig nervbuntar ut från ryggmärgen och sprider sig så småningom som ett nätverk. * Det växer ut 6 utskott från halskotpelaren, mellan munöppningen och hjärtat. Ett av dessa utskott blir underkäken och de andra bildar halsen och ansiktet. * Man kan ana ansiktsdragen. * Det finns anlag till hjärnan. * Hjärtat pumpar blod till levern och kroppspulsådern. * Dessa utvecklingsfaser är beroende av mammans möjlighet att bidra med en bra miljö inne i livmodern. 4 ½fosterveckor * Embryot liknar mest ett förhistoriskt djur. * Man kan ana anlag till armar och ben. * Fem dygn senare: - embryot har nästan fördubblat sin längd - växer en millimeter om dagen 5 fosterveckor -7:e graviditetveckan * 10 mm långt (som en bondböna) * Embryot har tydliga näsborrar, läppar och tunga samt anlag till mjölktänder. * Det har bildats fyra kamrar i hjärtat. * Under 5:e och 6:e veckorna växer ansiktet, bålen och extremiteterna vidare. * Huvudet har börjat räta upp sig, embryot sträcker på sig. * Det finns inga skallben, bara två stora blåsor - storhjärnan, och tre mindre blåsor - som bygger upp andra viktiga delar av hjärnan. * Huvudet är groteskt stort jämfört med kroppen * Tillväxten sker ifrån huvudet och nedåt. * Armar och ben är förhållandevis korta, fötter och händer börjar ta form. 5 ½fosterveckor * Ca 14 mm långt. * Ögon, näsa och mun börjar framträda. * Hjärta och lever är påfallande stora i förhållande till kroppen. 6 fosterveckor -8:e graviditetsveckan 10

* Ca 15 mm långt, mindre än en lilltå. * Ryggraden syns och ryggradsartärerna är synliga på var sin sida om ryggraden. * Kotorna börjar utvecklas, från kotorna växer benbågar bakåt och omsluter och skyddar ryggmärgen. * Revbenen möts på mitten och bildar ett bröstbrosk som sedan blir förbenat. * Mellan revbenen och i kroppsväggen nedanför bröstkorgen börjar muskler bildas, de täcks med ett tunt skikt av underhud och överhud från ryggen och framåt. * Svett- och talgkörtlar utvecklas och skalet, huden, blir nästan luddig, små mjuka hår växer ut från hårrötterna. * Hjärtat slår 140-150 pickande slag i minuten. 8 fosterveckor * 3½ till 4 cm långt. * Alla organ är anlagda, ombyggnad och tillbyggnad sker oavbrutet under de närmaste månaderna. * 100 000 nya nervceller i hjärnan tillkommer varje minut, det skall bli ungefär 100 miljarder nervceller innan barnet föds. * Embryot blir ett foster i benämning. * Mycket återstår! 10-11 fosterveckor 12-13:e graviditetsveckorna * Fostret har det varmt och skönt, mjukt och behagligt i fostervattnet, ca 37,5 grader. * Det rycker till ibland, rör på kroppen, hickar, rör på armarna och de små benen samt prövar mekanismen lite försiktigt. * Gulsäcken - blodkroppsfabriken - har tjänat ut i 11:e veckan och lever, mjälte och benmärg tar över productionen. 11-15 fosterveckor 13-17:e graviditetsveckorna * Fostret växer under månaden från 5 till 10 cm på längden. * Dess proportioner är mer mänskliga, huvudet är fortfarande stort, 1/3 av kroppslängden. * Ansiktet har i 11:e-12:e veckorna fått mer mänskliga drag. 18 fosterveckor 20:e graviditetsveckan * Fostret är omkring 25 cm långt och växer långsammare. * Benen har fått sin rätta längd i förhållande till kroppen. * Fostret har fått tånaglar. * Fostret har fått hår på huvudet. * Fostret har fått fint tecknade ögonbryn. 11

* Större delen av kroppen är täckt av dunigt hår (lanugohår). 22 fosterveckor 24:e graviditetsveckan * 32 cm långt och väger drygt 0,5 kg. * Fostret är magert och huden skrynklig. * Ansiktet är färdigbildat. * Ögonen är fortfarande utstående (fettet i kinderna har ännu inte byggts upp). 26 fosterveckor 28:e graviditetveckan * Fostret är ca 38 cm långt och väger omkring 0,9 kg. * Det anses livsdugligt enligt lagen, detta innebär att det måste registreras om det föds efter den 28:e graviditetsveckan. 29 fosterveckor 31:e graviditetveckan * Fostret väger omkring 1,8 kg. 30 fosterveckor 32:e graviditetveckan * 42 cm långt. * Fostret är välproportionerat. * Underhudsfettet håller gradvis på att byggas upp. * Om barnet skulle födas nu måste det ligga i kuvös. * Från två celler har det nu blivit sex biljoner celler. 33 fosterveckor 35:e graviditetsveckan * Fostret mäter omkring 44 cm och väger cirka 2,5 kg 34 fosterveckor 36:e graviditetsveckan * Ca 49 cm långt. * Fostrets hud är persikofärgad och len. * Kroppen har fått rundare former. * Fostret har lagt sig till rätta (med huvudet nedåt i moderns bäcken), men det finns inte plats för det att röra sig fritt i livmodern. * Det är också vaket, ögonen är öppna och barnet är medvetet om det ljus som strömmar in genom bukväggen. * Om barnet skulle födas nu har det goda chanser att överleva. 12

* Mamman kan känna boxningar. 36 fosterveckor 38:e gaviditetsveckan * Fostret kan öka i vikt så mycket som 28 g om dagen på det här stadiet. 37 fosterveckor 39:e graviditetsveckan * Fostervätskan förnyas var 3:e timma. * Barnets tarmar är fyllda med grönsvart barnbeck (mekonium), det består av utsöndringsprodukter från barnets matsmältningsapparat blandat med gallpigment, lanugohår och celler från tarmvägge 38 fosterveckor 40:e graviditetsveckan * Fostret är 50-55 cm långt. * Fostret är nu åtta gånger så stort som det var i tredje månaden. * Vikten har ökat ungefär 600 gånger. * Lanugohåret har fallit av. * Naglarna är utanför fingertopparna och kan behöva klippas efter födseln. * Fostret befinner sig i nedre delen av livmodern och pressar sig ner genom den uppmjukade, delvis öppnade livmoderhalsen. * Fostret är nu på väg att lämna sin trygghet hos mammas mage. Utvecklingen av vissa delar på kroppen Ögat och synen * Utvecklingen är ett intimt samspel mellan den tillväxande hjärnan och embryots tunna tinningshud. * Hjärnans främre del sänder ut en ihålig stjälk åt vardera sidan. * Stjälkens ände är som en uppdriven blåsa, när blåsan träffar hudytans insida buktar den sig in i sig själv som en bägare. * Bägarens botten är ögonbottnen, den täckande hudytan är näthinnan och inuti bägaren bildar hudens celler en lins och en hornhinna. * På linsens framsida och från kanterna bildas regnbågshinnan * Huden viks över som två ögonlock. FÄRDIGT! * Vi är nu i13:e veckan och ögat är långt gånget, ögonlocken sluts för några månader. * Ögat är nu känsligt för ljus. 13

Örat och hörseln * Ytterörat börjar anläggas i fostervecka 8. * Utvecklingen sker i tre delar - tre olika håll i själva anläggningsprocessen. * (1) Från embryots tunna hud snörs en blåsa av på vardera sida av hjärnans bakre del detta blir innerörat och innehåller hörsel- och balansorgan. * (2) Senare i fostervecka 5 anläggs ytterörat med hörselgången och utsidan av trumhinnan. * (3) I den mellanliggande biten bildas mellanörat med sina hörselben, hammare, städ och stigbygel som skjuter in som en utbuktning från svalget. * Om mamman skulle få en infektion under de kritiska veckorna då örat anläggs, kan barnet få en missbildning och hörselskador. * Ju längre graviditeten fortskrider desto bättre kan fostret uppfatta och fånga upp flera ljudvariationer. Moderns röst och puls är viktiga intryck för fostret. Handen och foten * När embryot är i 4:e fosterveckan ser man en tydlig rand utefter båda kroppssidorna från den blivande skuldran till den blivande höften. * I 5:e veckan kan man se två små utbuktande knoppar som täcks av embryots hud, som labben på en säl. * Av bindväven utvecklas en överarm, underarm och hand, respektive lår, underben och fot. * Handen bildas före foten, armar och ben växer ut senare så att proportionerna blir riktiga så småningom. * I 3:e-4:e månaden kan handen redan gripa och foten sparka, sparkarna är nu för svaga för att mamman skall kunna känna dem. Undersökningsmetoder Graviditetstest Med detta test vill man fastställa en graviditet när det fortfarande är omöjligt genom en vanlig undersökning. En gravid kvinna utsöndrar stora mängder HCG-gonadotropa hormoner (humana choriongonadotropinet bildas i moderkakan) i urinen, och då hämmas agglutinationen (förstelnandet) av fårblodkroppar som innehåller HCG. Agglutinationshämningstesten är väldigt känsligt och kan fastställa en graviditet 1-2 veckor efter utebliven menstruation. 14

Det finns nu test som är så känsliga att man kan fastställa en graviditet några dagar efter utebliven mens, och som är så specifika att man kan undgå felaktig positiv reaktion på grund av att det finns hypofyshormonet LH i urinen. Man använder två monoklonala antikroppar, den ena är riktad mot hela HCG-molekylen och den andra mot ett visst delparti av molekylen. Gravidogram Man följer upp mamman och hennes fosters utveckling genom att göra grafiska registreringar av viktiga mätdata såsom vikt, livmoderns tillväxt, blodtryck m.m. Man kan få ut väldigt viktig information genom sådana diagram, man kan upptäcka t ex tillväxthämningar hos fostret och motivera fortsatta undersökningar med ultraljud. Ultraljud Man använder sig av ultraljud för att bedöma fostrets storlek och utveckling, se vilken graviditetsvecka modern är i, upptäcka vissa missbildningar, bestämma fostrets läge i livmodern, moderkakans läge och eventuella tvillingar. Undersökningen sker oftast i 16.e - 18:e graviditetsveckan, och alla gravida kvinnor blir numera erbjudna att göra den. Undersökningen går till på ett smärtfritt sätt, man täcker moderns buk med en oljehinna. Sedan förs en sändare över moderns buk. Ljudvågorna sänds ut mot magen, och sändaren fångar upp ljudvågorna då de sänds tillbaka från olika vävnader. Dessa visar en bild på en skärm, genom att de har omvandlats på elektronisk väg. För att få en bättre bild kan modern ha druckit mycket vatten och inte tömt blåsan. Denna undersökning kan inte skada fostret eller modern, kvinnan upplever ingen smärta eller obehag, så undersökningen kan utföras flera gånger under graviditeten om det behövs. Fostervattensprov Fostervattensprovet tas på fostervattnet som omger fostret. Man suger ut lite vatten genom en injektionsnål, som förs genom bukväggen och livmoderväggen in i livmoderns hålighet. Ibland 15

kan man vara tvungen att ge mamman en lokalbedövning, på det ställe där man tänker föra in nålen. Varför man tar ett fostervattensprov är bara för att kunna se om fostret har någon missbildning som t ex kluven ryggrad (ryggmärgsbråck), även en kromosomavvikelse upptäcks. Provet tas endast om modern tidigare fött ett missbildat barn, om det förekommer missbildningar i släkten på både mannens och kvinnans sida eller om modern är äldre än 36 år. Provet tas oftast mellan den 16:e och 18:e graviditetsveckan. Innan man för in injektionsnålen har man med hjälp av ultraljud fastställt moderkakans och fostrets läge. Skulle detta prov visa en missbildning, kan man gå in och avbryta graviditeten. Undersökningen kan orsaka komplikationer under graviditeten. Fetoskopi Fetoskopi är en undersökning som utförs i endast undantagsfall, genom denna kan man undersöka fostret visuellt och ta blodprov från navelsträngen. Undersökningen genomförs på det sättet att man för en grov nål genom bukväggen och livmoderväggen till livmoderhålan. Sedan för man genom nålen ett endoskop eller fina instrument, och tar ett prov från fostrets blod. Denna metod använder man sig av när andra fosterdiagnostiska metoder såsom ultraljud och fostervattenprov inte räcker till för att fastställa fostrets utveckling. Korionvillibiopsi Korionvillibiopsi är en provtagning från moderkakan. Det finns två sätt man kan utföra provtagningen på, det ena är att föra en smal nål genom moderns bukvägg eller en tunn plastslang till moderkakan genom slidan och livmoderhalskanalen. Man använder sig av ultraljud för att fastställa moderkakans position. Detta prov kan tas väldigt tidigt under graviditeten, mellan 9:e och 11:e graviditetsveckan. Moderkakan inehåller stora mängder celler i delningsfasen, man kan göra en kromosomanalys utan att behöva odla celler. Tokometri (CTG) Med tokometri (CTG) undersöker man livmoderssammandragningarnas längd, intensitet och barnets hjärtfunktion. Denna undersökning kan utföras från och med 30:e graviditetsveckan. Man fäster metallplattor och elektroder mot moderns buk med remmar. Metallplattorna registrerar impulserna och dessa avläses på en skrivare som omvandlar registreringarna till ett diagram. Man använder sig av tokometri (CTG) när man befarar att fostret kan råka ut för kompli- 16

kationer till exempel vid en svår havandeskapsförgiftning eller att förlossningen kan bli komplicerad. Ibland kan man behöva sätta igång förlossningen med medicinsk hjälp, för att kunna dosera medlen rätt och kontrollera sammandragningarna så använder man sig av tokometri (CTG). Risker under en graviditet Röda hund (rubella) Om en gravid kvinna skulle insjukna i röda hund finns det en risk att barnet kan födas med missbildningar som t ex hjärtfel och nedsatt hörsel. Denna risk är störst under den första delen av graviditeten, skulle det inträffa i 4:e graviditetsveckan beräknas det att cirka 50% av fostren föds med en svårare missbildning. Risken att fostret skall bli missbildat om modern insjuknar i röda hund minskar ju längre graviditeten gått. För att förebygga att kvinnor inte skall få röda hund vid en graviditet, så vaccinerar man flickor vid 12 års ålder. Man vaccinerar även om kvinnan redan haft röda hund, på grund av att man inte vet om man kan bli smittad igen. Kvinnor som vaccineras vid högre ålder måste under de tre första månaderna använda preventivmedel, vaccinet kan nämligen skada fostret om en graviditet påbörjas under denna tid. Havandeskapsförgiftning Havandeskapsförgiftning (graviditetstoxikos) drabbar cirka 5 % av alla kvinnor, fast risken är större för en förstföderska. Den är också större vid tvillinggraviditeter och sockersjuka. Den uppträder nästan aldrig förrän i 24:e graviditetsveckan, och har tre huvudsymtom såsom: * ödem (svullnad av underben, händer och ansikte) samt viktökning * blodtrycksförhöjning * utsöndring av äggvita i urinen I svårare fall tillkommer huvudvärk, dimsyn, illamående och buksmärtor. Vid den allvarligaste formen av havandeskapsförgiftning (eklampsi) uppträder kramper och medvetslöshet. Om man skulle få en lidrigare form av sjukdomen är den ändå ett hot mot fostrets normala utveckling. En kvinna med tecken på havandeskapsförgiftning kräver omsorgsfull övervakning. 17

Kvinnans utveckling Kvinnans hormonomställning Vid en graviditet sväller brösten och blir ömma, kvinnan kan börja må lite illa och blir extra känslig för lukter och smaker. Hon kan också bli trött och få svårt att koncentrera sig. Moderkakans celler börjar bilda ett moderkakshormon som kallas humant chorion gonadotropin (HCG) dess uppgift är att meddela äggstockarna att nu är kvinnan gravid, inga mer ägglossningar, hålla kvar livmoderslemhinnan och hindra menstruationen. Graviditetsveckor Vecka 4 Kvinnan vet inte om att hon är gravid. En del kvinnor kan få en metallsmak i munnen. Vecka 5 GRAVID? Det har börjat ömma lite i brösten och de är något förstorade, menstruationen har inte kommit. I vissa fall kan kvinnan kissa lite oftare än vanligt. Vecka 6 Om kvinnan inte har fått sin mens 14 dagar efter menstruationens sista dag, är det nog dags att gå till mödravårdscentralen och göra ett graviditetstest. Kvinnan kan bli lätt illamående på morgonen och när hon lagar mat. Livmodern är stor som en klementin och slidan har fått en mörkare ton. Vecka 7 18

Under denna tiden kan läkaren fastställa en graviditet genom en vaginalundersökning. Brösten har blivit mycket större, små upphöjningar har börjat träda fram på vårtgårdarna och bröstvårtorna har blivit mer framträdande. Kvinnan kan bli yr när hon stått upp en längre tid, blodtryckssänkning är vanligt. Vecka 8 En lätt flytning från slidan kan uppträda, detta är normalt så länge den inte gör ont eller irriterar. Håret kan bli livlöst och svårskött, man skall försöka undvika att permanenta sig eller bleka slingor under en graviditet. Kvinnan kan få en viss avsmak för viss sorts mat, en del kan inte dricka alkohol fast de tyckte det var gott innan de blev gravida och cigaretter och tobaksrök kan vara väldigt motbjudande. Vecka 9 Stora hormonförändringar sker i kvinnans kropp, förändringar i hyn; rynkorna syns mindre, tandköttet kan mjukna; man skall vara väldigt noga med tandhygienen under graviditeten. Sköldkörteln kan vara framträdande. Vecka 10 Livmodern är stor som en apelsin och dold inne i bäckenet. Vid det här laget bör kvinnan köpa sig en stödjande behå, bysten börjar tynga ordentligt. Moderkakan har börjat producera progesteron. Den är funktionduglig i slutet av 14:e veckan och producerar tillräckligt för att överta gulkroppens funktion. Vecka 11 Illamåendet kan börja avta, om kvinnan haft något. Blodmängden har ökat kraftigt i kvinnans kropp och fortsätter att öka till och med 30:e veckan (kvinnan bör anmäla sig till en förlossningskurs). Vecka 12 Första besöket på mödravårdscentralen! En fullständig läkarundersökning utförs, läkaren undersöker också utanpå magen för att se hur livmodern vuxit. Om kvinnan är osäker om vissa saker kan hon ställa frågor. Man går sedan på mödravårdcentralen för kontroll en gång i månaden till vecka 20. Vecka 13 Illamåendet har troligen slutat. Livmodern kommer att växa i jämn takt. Vecka 14 Kvinnan känner sig inte så trött som i början av graviditeten, hon är pigg och aktiv. Hon kan få en mörk rand på magen, den kommer att gå bort efter det att barnet är fött. Bröstvårtorna och vårtgårdarna får en mörkare färg. Livmodern är stor som en grapefrukt. 19

Vecka 15 Kvinnans hjärta har ökat sin kapacitet med 20 %, detta för att klara av den ökade blodmängden och barnets behov av syre. Nu blir det inga åtsittande jeans längre, kvinnan har blivit så stor att kläderna har börjat sitta åt. Vecka 16 Nu är det dags för ett besök på mödravårdscentralen för en ultraljudsundersökning. Då får mamman och pappan se sitt barns konturer, och de får med sig ett kort på fostret hem. Spänningen är hög för dem, tankarna på att det finns ett barn i kvinnans mage blir mer verklig. Mamman kan tyckas känna fjärilar i magen, detta kan vara fostret som rör sig. Midjan börjar försvinna. Vecka 17 Kvinnan kan börja svettas litet mer än vanligt; detta beror på den ökade blodmängden i kroppen, och hon kan bli täppt i näsan. Det är vanliga besvär under en graviditet och dessa försvinner efter förlossningen. Det kan också ske en ökning av sekret i slidan. Vecka 18 Omföderskor lägger i allmänhet märke till fosterrörelserna tidigare än förstföderskorna (de vet ju hur det skall kännas). Nu får hon äntligen bevis på att det finns något i magen. Kvinnan kan få svårt att sova på nätterna och detta kan avhjälpas med att man bullar upp med kuddar. Vecka 19 Dags för lite träning! Vid denna tiden är det inte fel att börja träna lite djup avslappning och rytmisk andning. Kvinnan börjar lägga på hullet kring stussen och magen. Vecka 20 Barnet blir allt mer livligt, och kvinnan kan kanske se en del av barnets rörelse på magen. Den växande livmodern stiger upp mot lungorna och skjuter fram magen. Naveln kanske plötsligt putar ut och förblir så tills efter förlossningen. Hädanefter kommer kvinnan gå till mödravårdscentralen var 14:e vecka för kontroll. Bröstkorgen har blivit större, och om kvinnan inte haft en justerbar behå innan bör hon skaffa sig en. Vecka 21 Halsbränna kan uppstå, en brännande känsla i nedre delen av bröstkorgen, men kvinnan kan också få sura uppstötningar. Hon kan då av en läkare få medel som neutraliserar syran. Vecka 22 Tandköttet kan svullna på grund av hormonomställningen, så tandhygienen är viktig. 20

Vecka 23 Kvinnnan kan känna barnets olika delar genom bukväggen. Det kan ibland sticka till lite utefter sidan av magen, detta sker när livmodermuskeln töjer sig och detta slutar när hon vilar. Vecka 24 Läkaren kan nu lyssna på barnets hjärta genom stetoskop eller ett speciellt trumpetformat stetoskop av trä. Övre delen av livmodern (fundus) når nu strax ovanför naveln. Vecka 25 Toalettbesöken kan öka för kvinnan på grund av att barnet trycker mot blåsan. Kramper kan bli vanliga och man skall undvika att knipa med tårna. Vecka 26 Inga förändringar Vecka 27 Kvinnan ökar i vikt ganska regelbundet nu och fortsätter fram till vecka 36. Vecka 28 Man undersöker om kvinnan är Rh-negativ, detta gör man för att se till så hon inte bildar antikroppar mot barnet, om dess blod är Rh-positivt. Det kan läcka ut kolostrum ur brösten (dvs råmjölk ). Vecka 29 Det trycker på i mellangärdet, levern, magen och tarmarna, barnet börjar ta STOR PLATS. Vecka 30 Kvinnan måste tänka på sin hållning när hon sitter eller står, även om barnets tyngd verkar försvåra balansen. Vecka 31 Lungkapaciteten har ökat från 500 till 800 kubikcentimeter luft per andetag. Kvinnan kan bli anfådd när hon går i trappor och anstränger sig. Vecka 32 Vid varje kontroll på mödravårdscentralen gör barnmorskan en kontroll för att se hur barnet ligger och bedömer dess tillväxttakt och lyssnar på hjärtat. Ibland kan läkaren göra en ultraljudsundersökning den här veckan. 21

Vecka 33 Kvinnan kan känna barnets bakdel genom att urskilja en fot eller ett knä. Barnets rörelser liknar knuffar och sparkar - det är för stort för att sväva omkring i fostervätskan. Vecka 34 Förlossningskurserna har börjat. Vecka 35 Ligamenten och musklerna i korsryggen har mjukats upp, så kvinnan kan få ont i ryggen i det här stadiet. Vecka 36 Kvinnan går på kontroll på mödravårdscentralen en gång i veckan. Om hon är en förstföderska kommer barnet att fixera sig ( lägga sig till rätta, med huvudet nedåt i moderns bäcken) någon gång denna vecka. Magen sjunker ner och andningen blir lättare fast det kanske blir fler toalettbesök. Vecka 37 Om ett studiebesök på förlossningsavdelningen skulle hjälpa kvinnan inför förlossningen så kan detta planeras in nu. Vecka 38 Barnet rör inte så mycket på sig längre, kvinnan kan känna vissa stötar från barnets knän eller fötter. När barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten uppkommer det en egendomlig surrande känsla i slidan för kvinnan. Vecka 39 Livmoderhalsen håller på att mogna inför förlossningen. Kvinnan kan känna sig trött och tung och ha kraftiga förvärkar - sammandragningar som förekommer under hela andra halvan av graviditeten. Vecka 40 SISTA VECKAN! Det börjar närma sig förlossningen, spänningen ökar, snart skall mamman och pappan få se sitt barn. Faser Kvinnan går in i olika faser under graviditeten och dessa är: 22

Sammansmältningsfasen: Kvinnan känner sig som ett, hon har tagit åt sig det här med att 3-4 månaden hon bär på ett barn. Hon börjar bli trött och är beroende av omvårdnad och kärlek. Differentialfasen: ca 16 veckan Separationsfasen: Sista månaden Förlossningsfasen: Barnet skiljer ut sig från kvinnan, kvinnan ser fostret som en individ. Hon har genom ultraljud själv fått se vad som händer i magen. Kvinnan gör sig beredd att separera sig ifrån fostret, de blir två individer. Skilsmässan mellan mor och barn. Förlossning Efter det att nio månader har gått börjar förlossningen närma sig. Mamman kan börja känna lite oro och spänning inför förlossningen, men de försvinner ofta när mamman får information om vad som händer under en förlossningen. Mot slutet av graviditeten förbereder sig kvinnans kropp för förlossningen. Livmoderhalsen mjuknar och livmodersammandragningarna som funnits under hela graviditeten blir mer intensiva och framträdande. I slutet mjuknar ligamentet i bäckenet och blir mer töjbart, livmoderhalsen öppnar sig och barnets huvud fixeras mot bäckenöppningen Förlossningen har tre faser: Öppningsfasen, då livmoderhalsen vidgar ut sig för att barnet skall kunna passera. Utdrivningsfasen, då barnet skall pressas fram. Efterbördsfasen, moderkakan och fosterhinnorna lossnar och försvinner ut ur kroppen. Man vet inte riktigt vad det är som sätter igång en förlossning, men man tror det är det färdig utvecklade barnet som utsöndrar en sorts hormon som stimulerar produktionen av prostaglandin som påverkar livmodern. Det finns olika tecken på att en förlossning är på väg, det vanligaste är att kvinnan får livmodersammandragningar med mellan 15 och 30 minuters mellanrum. Man kan också märka det på att slemproppen i livmoderhalsen lossnar eller att vattnet går - fosterhinnan brister och fostervattnet rinner ut. 23

I början av förlossningen blir sammandragningarna allt intensivare, det är muskelfibrerna som drar den nedre livmoderdelen och livmoderhalsen uppåt och runt huvudet på fostret. De sträckningar och dragningar som uppstår då får livmoderhalsen att vidga sig så att barnet kan passera genom den. Ibland kan öppningsskedet ta upp till 20 timmar, men det vanligaste är mellan 8 och 14 timmar. Efter hand kommer sammandragningarna allt tätare och blir allt intensivare, mot slutet är det bara några minuter mellan varje värk och den varar i någon minut. Det är nu kvinnan kan känna en väldig smärta, må illa, ha ont i ryggen och få kramper i benen. Barnet trycker nu på mot bäckenet och detta får kvinnan att okontrollerat vilja trycka på eller krysta. Förlossningen har gått in i det andra stadiet, livmoderhalsen är fullt utvidgad och krystreflexen blir allt mer markant. Kvinnan hjälper själv till med att vid varje krystvärk trycka på för att pressa barnet ut ur kroppen. Under normala förhållanden föds barnet med huvudet först. Huvudet roterar under blygdbensbågen och när det kommit förbi denna återtar det sin normala position. Axlar och bål följer efter på samma sätt tills barnet är fött. EN NY INDIVID HAR KOMMIT TILL VÄRLDEN. Nu återstår bara den tredje fasen och denna kommer inom en kvart efter det att barnet är fött. Det är när moderkakan med navelsträngen skall lämna kroppen. Detta sker oftast utan någon smärta, och när man fått ut moderkakan kontrollerar man den för att se så den är komplett. Det får inte finnas kvar några rester av moderkakan i kvinnans livmoder, det kan nämligen orsaka blödningar. Livmodern krymper ihop, ibland med hjälp av lite massage på magen, och då slutar kvinnan att blöda. Det såkallade avslaget, normala blödningar från livmodern, upphör ca en vecka efter förlossningen. Smärtlindring Vissa kvinnor klarar inte av den smärta som uppkommer under förlossningen, samt att långdragna och besvärliga sådana kan vara skadliga för både modern och barnet. En kvinna som skall föda får aldrig lämnas ensam, men nu för tiden är det inget problem för oftast är pappan med vid förlossningen. De flesta kvinnorna vill föda utan att ta smärtstillande medel, men det finns fortfarande kvinnor som vill ha det. Den vanligaste är väl lustgasen som kvinnan får andas in före varje värk, det finns också ryggmärgsbedövning, den tar bort alla känslor i den nedre delen av kroppen samt lokalbedövning i livmoderhalsen för att det inte skall göra så ont när barnet pressas genom den. Vissa typer av smärtlindring kan påverka barnet och idag använder man det med stor försiktighet. Sammanfattning I mitt arbete har jag gått igenom en gravidite samt fostrets- och kvinnans utveckling. Jag har lärt mig något nytt och intressant, som jag kan ha nytta av i framtiden. Jenny Johansson 24

Källförteckning Böcker Att vänta och föda barn Sheila Kitzinger, Bonniers 1991 Bra Böckers lexikon, 1987 Copyright 1992, grolier electronic publishing, inc Djuret människan Livet & Vetande (kropp och ande) Bonniers 1988 Ett barn blir till Lennart Nilsson, In Vitro AB och Bonniers Fakta Bokfölag AB 1990 Fostret i fokus Inger Atterstam, Jan Lindsten, Lars Marsk och Ulf Pettersson Landströms trycksaker, Lidköping 1991 Gravid Eli Heibergenbrensen, Liber förlag 1983 Graviditet, förlossning och kvinnosjukdomar Standwall och Dahl, studentlitteratur 1985 Vi ska ha barn Janet Balaskas och Yehudi Gordon Bonnier Fakta Bokförlag AB 1990 Vänta barn Socialstyrelsen, licförlag AB, Berling Arlöv 1993 FILMER Att få barn / å få barn - 1988, producerats av TV-tjänsten på universitetet i Oslo Av egen kraft, om kvinnor, män och födseln - 1991 Hur jag blev till - 1992 25

Komma till världen - 1993, Solo-film Sagan om livet - 1983, dokumentärfilm av Lennart Nilsson Vi väntar barn - 1990, Adeptus film och video produktion 26