Nyblivna föräldrars erfarenhet av att delta i studentledd föräldragrupp under graviditet -en utvärdering

Magisteruppsats Nyblivna föräldrars erfarenhet av att delta i studentledd föräldragrupp under graviditet -en utvärdering Författare: Karin Malmström Maria Oscarsson Handledare: Lena Lendahls Examinator: Marie Oscarsson Termin: HT 216 Ämne: Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Nivå: Avancerad Kurskod: 4VÅ75E Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Abstrakt Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse. Stöd i föräldraskapet såväl individuellt som i grupp ska erbjudas till alla blivande föräldrar. Målet med föräldragrupper är bland annat att ge föräldrarna stöd och kunskap samt tillfälle till att skapa nya kontakter och chans att ställa frågor om graviditet, förlossning och föräldraskap. Stöd i föräldraskapet ska öka föräldrarnas självförtroende och lyfta fram deras egen förmåga. I Kalmar län finns ett samarbete mellan mödrahälsovården (MHV) och barnmorskeprogrammet på Linnéuniversitetet som innebär att blivande föräldrar i länet erbjuds att delta i föräldragrupper ledda av barnmorskestudenter under handledning av barnmorska/lärare. Det behövs ett fortsatt arbete för ökad kvalitet, likvärdighet och jämlikhet i hälso- och sjukvårdens föräldrastöd och det efterfrågas uppföljning och utveckling av insatserna. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera nyblivna föräldrars erfarenhet av att delta i studentledd föräldragrupp under graviditeten. Metod: Metoden var en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av enkäter. Enkäten var utformad med både öppna och slutna frågor. Totalt besvarades 45 enkäter av deltagare i de studentledda föräldragrupperna som hölls på Linnéuniversitetet under våren 216. Enkäterna analyserades med statistikprogrammet GNU PSPP version.1.2-g654fff. Resultat: Studien visar att deltagarna i föräldragrupperna var en homogen grupp. De flesta av respondenterna var nöjda med gruppstorlek, utformning och antal träffar. Överlag uppges att ämnen som rör förlossningen togs upp tillräckligt medan det efterfrågades mer information om tiden därefter. De allra flesta respondenter tyckte det var positivt att föräldragrupperna letts av barnmorskestudenter och alla respondenter uppgav att de skulle rekommendera andra att delta i liknande träffar. Resultatet visar också att det stora flertalet tyckte att det var för lite tid att lära känna de andra deltagarna, få uppgav att de har kontakt med andra deltagare efteråt. Konklusion: Nyblivna föräldrar upplevde det positivt att delta i studentledda föräldragrupper under graviditeten och alla skulle rekommendera andra att delta i liknande grupper. Det var en homogen grupp med hög socioekonomisk status som deltog. Få deltagare hade kontakt med andra från gruppen trots att de uppgav detta som viktigt vilket indikerar att för lite tid gavs för deltagarna att lära känna varandra. Nyckelord: föräldragrupp, stöd i föräldraskapet, barnmorskestudent, empowerment

Abstract Background:To become a parent is an overwealming experience. Support in parenthood both individually and in group shall be offered to all parents to be. The aim of having parenthood education classes is to give parents support and knowledge and to give an opportunity to create new contacts and a chance to ask questions about pregnancy, childbirth and parenthood. Parenthood support shall increase the parents selfesteam and bring out their own ability. In the region of Kalmar there is a cooperation between the antenatal care-unit and the midwifery course at the Linnaeus university that means that parents to be is offered to participate in parenthood education classes led by midwifery-students under supervision of a midwife/teacher. There is a need for improvement in quality, equivalence and equality within the parenthood support in the antenatal care system in Sweden and development and follow-ups of the actions are requested. Aim: The aim of the study was to evaluate new parents perceptions of participating in studentled parenthood education classes during pregnancy. Method: The method was a retrospective cross-sectional study with a quantitative approach. Data were collected through a questionnaire survey. The questionnaire contained both open and closed questions. A total of 45 questionnaires were answered by participants of the student-led parenthood classes that were held at the Linnaeus university during the spring of 216. The questionnaires were analyzed in the statistics program GNU PSPP version.1.2-g654fff. Result: The result shows that the participants in the parenthood classes had a great demographic simularity. Most of them where pleased with the size of the group, the formulation and the number of groupmeetings. Alltogether subjects that concerned childbirth were considered mentioned enough but more information about the time following was requested. A majority of the respondents thought it was positive that the classes where held by midwifery-students and all of them would recommend others to participate in simular classes. The result also showed that most of the participants felt that too little time was given to get to know each other, a few of them said that they stayed in contact with other participants afterwards. Conclusion: New parents perception of participating in studentled parenthood education classes during pregnancy were positive and they all recommended others to do the same. It was a homogeneous group with high socioeconomic standard that participated. Only a few of the participants stayed in contact with each other even though many mentioned it as important. This indicates that too little time was given to the groupmembers to get to know each other. Keywords: parenthood education class, support in parenthood, midwifery-student, empowerment ii

Innehåll 1 Inledning 1 2 Bakgrund 1 2.1 Föräldraskap... 1 2.2 Stöd i föräldraskapet... 3 2.3 Barnmorskans roll som gruppledare... 5 2.4 Studentledd föräldragrupp... 7 2.5 Teoretisk referensram... 7 2.6 Tidigare forskning inom stöd i föräldraskapet... 7 3 Syfte 1 4 Metod 1 4.1 Enkäten... 1 4.2 Urval... 11 4.3 Genomförande... 11 4.4 Dataanalys... 12 5 Etiska överväganden 12 6 Resultat 13 6.1 Demografisk data... 13 6.2 Gruppträffarnas storlek och utformning... 14 6.3 Erfarenhet av deltagande i studentledda gruppträffar... 15 7 Diskussion 19 7.1 Metoddiskussion... 19 7.2 Resultatdiskussion... 21 7.2.1 Deltagare med liknande bakgrund... 21 7.2.2 Tid att lära känna varandra... 23 7.2.3 Mer information om tiden efter barnet är fött... 24 8 Konklusion 24 9 Förslag på fortsatt forskning 25 1 Referenser 26 Bilagor 29 Bilaga A Enkät... 29 iii

1 Inledning Att få barn är i större utsträckning en social händelse än en medicinsk. Utifrån ett sådant synsätt bör det främsta syftet med föräldra- och förlossningsförberedande kurser vara att stärka föräldraparet i att lita på sina känslor och tro på sig själva som föräldrar så att de på så sätt blir bättre rustade att ta hand om sitt barn. I dagens samhälle är tvågenerationersfamiljer den vanligaste familjetypen till skillnad mot förr då det var vanligare att tre till fyra generationer hade nära kontakt. Det stöd föräldrarna tidigare fick från släkten kommer nu i allt större utsträckning från samhället och satsningar på föräldrastöd är nödvändigt då det utgör en viktig källa till information för blivande föräldrar (Lundgren, 29). Grunden till dagens föräldrastöd lades för 2-25 år sedan då de blivande föräldrarna som grupp hade en mer homogen bakgrund än vad dagens blivande föräldrar har. Vid arbete med föräldrastöd idag är det därför viktigt med ett respektfullt bemötande och kunskap om blivande föräldrars olika syn på graviditet, föräldraskap, barn och barnuppfostran beroende på kulturell bakgrund. I Kalmar län finns ett samarbete mellan mödrahälsovården (MHV) och barnmorskeprogrammet på Linnéuniversitetet som innebär att blivande föräldrar i länet erbjuds att delta i föräldragrupper ledda av barnmorskestudenter under handledning av barnmorska/lärare. Föreliggande studie genomfördes med hjälp av en enkät för att kunna utvärdera de blivande föräldrarnas erfarenhet av att delta i studentledd föräldragrupp under graviditeten. 2 Bakgrund 2.1 Föräldraskap Graviditeten är en tid fylld av kroppsliga och existentiella förändringar. När ett barn föds, föds också föräldrar- och en familj. En ny värld öppnar sig för föräldrarna och inget blir sig likt igen (Alfvén & Hofsten, 29). Att bli förälder är en omtumlande händelse, att plötsligt finnas för ett litet barn dygnet runt och samtidigt räcka till i rollen som kärlekspartner kan kännas som en belastning. Tiden närmast efter förlossningen är det rollen som förälder som dominerar, men det är bra om det skapas en balans mellan dessa båda roller så småningom (Ahlborg, 216). 1

Föräldrarna anpassar sig till den nya rollen redan under graviditeten och det är en tid då de är benägna att göra förändringar som gynnar det ofödda barnet. Det är därför viktigt att denna tid utnyttjas till att ge paret information och självförtroende att göra egna val, få dem att våga lita på sina reflexer och känna efter vad som känns rätt för dem (Blix- Lindström, 29). Blivande föräldrar har många gånger ett stort behov av att träffa andra föräldrar i samma situation som dem själva. De flesta föräldrar upplever det som skönt att höra andras funderingar och frågor och se att de själva funderar på ungefär samma saker. Föräldrar som deltar i föräldragrupp anser ofta att de genom sitt deltagande blivit stärkta i sitt föräldraskap och att de efteråt känner en större tillit till sin egen förmåga att klara av kvarstående del av graviditeten, förlossningen och tiden med ett litet barn (Sarkadi, 29). Som tidigare nämnts är graviditeten en viktig tid där föräldraparet för det mesta är öppna för ny information och nya råd, kontakten som skapas då mellan föräldraparen i föräldragrupperna är viktig för många föräldrar (Barimani, 216). Utvecklingen i samhället har gått snabbt framåt och skapat nya behov av information, rådgivning, stöd och vård hos de som får barn idag. Attityderna kring sexualitet och samlevnad har ändrats, liksom den medicinska tekniken som ger nya behandlingsmetoder för till exempel infertilitet. Detta bidrar till nya mönster för familjebildning och barnafödande. Förstföderskorna är äldre och det är vanligt förekommande med skilsmässor och ensamstående föräldrar liksom nybildade familjer med flera barnkullar sedan tidigare. Partnerskap mellan samkönade par är tillåtet och reglerat i lag liksom deras rätt att få adoptera barn (Sundström, 29). Det lättillgängliga informationsflödet som förekommer via olika media är också en ny företeelse i dagens samhälle som gör blivande och nyblivna föräldrar mer välinformerade än förr. Trots föräldrarnas kunskap kan de ändå uppleva en osäkerhet i sitt föräldraskap, mer information kan få motsatt effekt och det kan vara svårt att sovra bland och ta ställning till all information (SOU 28:131). Den ökande invandringen har lett till nya behov. Föräldrar födda utomlands är ofta i minoritet i föräldragrupper. Detta kan bero på allt från problem med svenska språket till kulturkrockar. En stor andel av de utländska kvinnorna som kommer till Sverige, 2

kommer från ett land där mödrahälsovården inte arbetar lika förebyggande som i Sverige. Invandrade föräldrar kommer ofta från länder med både hög mödra- och spädbarnsdödlighet och de behöver saklig information om mödrahälsovården och förlossningsvården i Sverige (Ny, 216). Personer med invandrarbakgrund upplever ibland att de saknar kontaktnät i Sverige, därför kan deltagande i en föräldragrupp ha stor betydelse för dem (Sarkadi, 29). 2.2 Stöd i föräldraskapet Stöd till föräldrar har under alla tider varit en del av barnmorskans arbetsuppgifter. Under 195- och 196-talet kunde gravida kvinnor lära sig barnkunskap genom kurser. Även gymnastik särskilt anpassad för blivande mödrar erbjöds. På 196-talet började det debatteras om det fanns något behov av utbildning till blivande föräldrar. På 197- talet kom psykoprofylaxkurser som blivande föräldrar kunde gå som en förberedelse inför förlossningen. I dessa grupper var andning och avslappning i fokus. År 1979 lades ett förslag från regeringen om utbildning i föräldraskap till alla blivande föräldrar. Detta ledde till att Socialstyrelsen kom med ett förslag på hur det skulle kunna genomföras. I förslaget stod det bland annat att föräldrautbildning ska grundas på erfarenhet och kunskap samt vara till för alla blivande föräldrar. Målet med föräldrautbildningen skulle vara att ge de blivande föräldrarna större kunskap och ge dem möjlighet att knyta nya kontakter med andra blivande föräldrar i samma situation. Under 198-talet genomfördes stora satsningar på utbildning för barnmorskor i avseende att förbättra föräldrautbildningen. Genom lagändring i föräldraförsäkringen gavs båda föräldrarna möjlighet att samtidigt delta i föräldragrupper. År 1997 övergick det från att kallas föräldrautbildning till att heta Stöd i föräldraskapet. I slutet av 199-talet och på 2-talet ökade skillnaderna i landstingen och regionerna runt om i Sverige vad gäller hur Stöd i föräldraskapet skulle bedrivas. En del landsting valde att starta familjecentraler där flera professioner verkar på samma ställe medan man på andra håll valde att slå ihop små mottagningar till större enheter och arbeta längre från barnhälsovården (BHV) och områdesbundna kommunala verksamheter (SFOG, 216). 3

I regeringens nationella strategi för föräldrastöd Föräldrastöd i Sverige idag- vad, när och hur? från 28 framkommer att föräldrar och professionen har olika åsikter om mödrahälsovårdens föräldrastöd. Det konstateras att det behövs utveckling med fortbildning av personalen och en tydligare plats för det psykosociala och informativa arbetet samt ett breddat utbud (Sarkadi, 29). Socialstyrelsen fick 214 i uppdrag från regeringen att kartlägga förekomst, hinder och utvecklingsmöjligheter vad gäller föräldrastöd inom hälso- och sjukvården. Resultatet presenterades i Föräldrastöd inom hälso- och sjukvård och pekar på att det finns visst vetenskapligt stöd för föräldrastödsinsatser och att de har visat sig vara av nytta även ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Det poängteras även att det behövs ett fortsatt arbete för ökad kvalitet, likvärdighet och jämlikhet i hälso- och sjukvårdens föräldrastöd. Det efterfrågas också uppföljning och utveckling av insatser samt personal med rätt kompetens (Socialstyrelsen, 214). Landstingen/regionerna har ansvar för stöd i föräldraskapet under graviditeten och fram tills barnets ettårsdag. Alla föräldrar ska erbjudas både gruppstöd och individuellt stöd. Stöd i föräldraskapet ska öka föräldrarnas självförtroende och lyfta fram deras egen förmåga. Det ska också bidra till ökad kunskap hos föräldrarna i olika ämnen som rör föräldraskapet (Regeringskansliet, 213, uppdat. 215). Stödet ska vara utformat så att det passar både kvinnor och män och det ska visa respekt för olika familjekonstellationer och andra kulturer. På gruppträffar ska deltagarna träffas så pass många gånger att de hinner lära känna varandra. Antalet deltagare får inte vara för många. Deltagarna ska i så stor utsträckning som möjligt kunna påverka träffarnas innehåll (Blix-Lindström, 29). Mammorna i en föräldragrupp bör ha beräknad förlossningsdag någorlunda samtidigt. Det är en fördel om deltagarna bor inom samma geografiska område, det underlättar för dem att fortsätta träffas även i fortsättningen. En blandad föräldragrupp är en stor tillgång för deltagarna i den. Förstföderskor och deras partners har helt andra frågor och förväntningar än omföderskor och deras partners. För förstföderskor ligger fokus ofta på graviditeten, medan det för omföderskor är förlossningen och tiden därefter som de flesta funderar över. Det är även bra om gruppen består av personer från olika yrkeskategorier och att de har olika åldrar (SFOG, 216). 4

Antal träffar är ca 3-6 gånger innan förlossningen. När alla fött sitt barn brukar det erbjudas en efterträff där de som vill får berätta om sin förlossningsupplevelse. På sista föräldraträffen innan förlossningen eller på efterträffen är det bra om kursdeltagarna får lämna en utvärdering på kursens innehåll, till exempel vad som var bra och vad som saknades (Lundgren, 29). Något att beakta är att pappor/partners i föräldragrupperna ibland kan känna sig utanför då de tycker att barnmorskan lägger mest tid och engagemang på kvinnan och att de själva blir bortglömda (Sarkadi, 29). Innehållet i träffarna styrs utifrån de blivande föräldrarnas önskemål och behov, men utifrån samhällets behov och professionens erfarenhet rekommenderas att följande teman diskuteras; parrelationen, föräldraskap, livsstil, graviditet, förlossning, det väntade och nyfödda barnet, amning och uppfödning samt praktisk förlossningsförberedelse (SFOG, 216). Målet med föräldragrupper ska bland annat vara att ge föräldrarna stöd, kunskap, tillfälle till att skapa nya kontakter och chans att kunna ställa frågor om graviditet, förlossning och föräldraskap (SOU 28:131). Enligt internationella rekommendationer är det viktigaste föräldrastödet det som sker innan barnet är fött. Det är också detta stöd som har mest långsiktiga effekter. Utifrån samlad erfarenhet, aktuellt kunskapsläge, styrdokument, folkhälsomålen, barnkonventionen och internationella översikter finns det starkt stöd för att utgå från och vidareutveckla det föräldrastöd som mödra- och barnhälsovården erbjuder idag. Det är en utmaning att utveckla former av föräldrastöd som motsvarar olika behov hos föräldrar och barn och som stärker deras tillit till den egna förmågan. Systematisk utvärdering, forskning och dokumentation av arbetet behövs för att fortsatt utveckla föräldrastödet inom mödrahälsovården (SFOG, 216). 2.3 Barnmorskans roll som gruppledare Barnmorskans arbetsfält är stort och kunskapsområdet inom verksamheten finns i skärningspunkten av humaniora, samhälls-, beteende- och naturvetenskap. Den personliga värdegrunden av ideologiska och etiska ställningstagande ligger till grund för all verksamhet och en central utgångpunkt ligger i den yrkesetiska koden (Lundgren, 5

29). En yrkesetisk kod som innebär att alla kvinnor har fullständiga mänskliga rättigheter och som söker rättvisa för alla personer och jämlikhet när det gäller tillgång till hälsovård byggt på ömsesidig respekt och tillit med hänsyn till varje människas eget värde (Barnmorskeförbundet, 1999). Barnmorskan ska arbeta efter ett professionellt förhållningssätt. Detta innebär att barnmorskan tar hand om alla kvinnor utan att vara fördömande, kränkande och genom att bemöta kvinnan på ett bra sätt och värna om hennes integritet. Arbetet ska ske på ett sätt som är vårdande, hälsofrämjande och rådgivande. Barnmorskan ska kunna sätta sig in i och förstå kvinnans situation för att kunna ge henne rätt hjälp och hon ska erbjuda stöd inom sin profession till kvinnorna som hon träffar i sitt yrke (Lundgren & Berg, 216). Genom sitt breda kunskapsområde arbetar barnmorskan för jämställdhet mellan könen och respekt för individen (Lundgren, 216). Barnmorskans arbete består till stor del av förebyggande av ohälsa och att identifiera och behandla hälsoproblem. Att arbeta med föräldrastöd innebär en annan typ av arbetssätt som förutsätter kunskap om principer och pedagogik för hälsofrämjande arbete och förmåga att omsätta kunskaperna för de mål som är aktuella (SFOG, 216). I enlighet med barnmorskans kompetensbeskrivning åligger det barnmorskan att ha förmåga att med pedagogisk kompetens förmedla kunskap inom sexualitet och reproduktiv hälsa på såväl individ- som gruppnivå (Socialstyrelsen, 26). Att leda grupper är en dynamisk process, för att kunna bibehålla och utveckla sin kompetens som gruppledare är det en förutsättning att handledning eller fortbildning erhålls. Den som leder gruppen bör ha ett pedagogiskt förhållningssätt som leder till reflekterande samtal, startar utvecklingsprocesser bland de som deltar och ger möjlighet att knyta nya kontakter. För barnmorskans arbete med föräldrastöd krävs också fortbildning och utveckling inom de olika sakområdena samt ett tydligt uppdrag och gott stöd från verksamhetschef och ledning. Likaså är det av betydelse att ha tillgång till MHV-psykolog (SFOG, 216). 6

2.4 Studentledd föräldragrupp Barnmorskeprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar består av 9 högskolepoäng förlagda på tre terminer. Under den andra terminen på programmet gavs vårterminen 216 kursen Hälsoarbete inom kvinno- och familjehälsa, 15 högskolepoäng. I kursen ingick verksamhetsförlagd utbildning på MHV och i samband med den hade studenterna i uppgift att leda föräldragrupper. Instruktionerna var att 2-3 studenter tillsammans skulle hålla i fem föräldragruppsträffar innan barnet var fött under handledning av undervisande lärare på barnmorskeprogrammet. En träff skulle hållas efter förlossningen. Innehållet i träffarna fick till stor del styras av studenterna efter det behov som fanns hos deltagarna. Varje träff skulle bestå av först en timmes samtal och sedan skulle 3 minuter avsättas för massage, andning och avslappning. Träffarna med föräldragrupperna fick därmed en öppen struktur då utformningen varierade beroende på gruppledarna och deltagarnas intressen och önskemål. 2.5 Teoretisk referensram Studien har sin teoretiska förankring i teorin om empowerment där individer i en grupp stärks i att känna makt över sin egen situation. Empowerment som tillstånd handlar om att ha kontroll över sitt liv och sina livsvillkor, graden av egenmakt bestäms av hur mycket kontroll individen har över de faktorer som påverkar livskvaliteten på lång sikt. Den teoretiska bakgrunden till empowerment kan i korthet sammanfattas med att individens positiva och konstruktiva aspekter betonas. Alla personer har en inneboende drivkraft att förverkliga sig själva, en önskan som är socialt konstruktiv och kan främjas i ett positivt klimat som utgörs av ett demokratiskt möte där alla kan bidra. Detta synsätt innebär att expertens roll går från att vara expert på problem och deras lösningar till att bli experter på förändringsprocesser. Deras främsta bidrag är ett positivt klimat för förändring i ett möte som är lyhört, empatiskt och icke-värderande och där gruppen är delaktig i alla steg i förändringsprocessen. Förhoppningsvis har gruppen uppnått sina mål och utvecklat långsiktig och hållbar egenmakt när projektet upphör (Brülde, 211). 2.6 Tidigare forskning inom stöd i föräldraskapet Ahldén, Göransson, Josefsson och Alehagen gjorde 28 en studie med syfte att beskriva barnmorskors och läkares syn på föräldrautbildning. Det framkom att det fanns flera viktiga frågor att ta upp i föräldrautbildningarna. Många blivande föräldrar stressas 7

av alla förväntningar som samhället har på dem. Till viss del kan föräldrautbildning minska denna stress hos föräldrarna. Föräldrautbildning ska vara till för att stärka föräldrarnas tilltro till sin egen förmåga att tillsammans klara av förlossningen och föräldraskapet. Det är viktigt för att förhindra dåliga erfarenheter, att blivande föräldrar redan under graviditeten får möjlighet att prata om till exempel smärtlindring under förlossningen, amning och psykiska reaktioner som kan komma. Ledaren av föräldrautbildningen bör inte föreläsa utan istället uppmana till diskussion, väcka frågor och inge trygghet hos de blivande föräldrarna. I en annan svensk studie av Ahldén, Alehagen, Dahlgren och Josefsson (212) hade 9 % av undersökningspersonerna positiva förväntningar på deltagande i föräldragrupp. Männen var lite mer positiva än kvinnorna kring förlossningen. Föräldrar som var äldre och hade högre utbildning hade mer negativa känslor inför föräldragrupp och förlossning. Av kvinnorna deltog 91 % och av männen deltog 9 % i föräldrautbildning för att de skulle bli säkrare i sin föräldraroll och i sitt omhändertagande av det nyfödda barnet. Många av kvinnorna deltog också i föräldragrupp för att minska sin förlossningsrädsla. Kvinnor med lägre utbildning hade större tilltro till barnmorskan och att deltagandet i föräldragruppen skulle hjälpa dem bli mindre rädda inför förlossningen än kvinnor med högre utbildning. Slutsatsen i studien var att det behövs förändringar i dagens föräldrautbildningar för att bättre uppfylla de blivande föräldrarnas önskemål och krav. En studie har jämfört Sverige och Australien angående kvinnors syn på mödrahälsovård under graviditet och det visade sig att kvinnorna generellt sett var mer nöjda i Australien. Kvinnorna i Australien hade fler barnmorskebesök under graviditeten än i Sverige och var mer nöjda med föräldrautbildningen under graviditeten än de svenska kvinnorna. Detta trots att de australiensiska kvinnorna hade sämre kontinuitet avseende barnmorskorna de träffade. Bland de svenska kvinnorna var många missnöjda med informationen om förlossningen och tiden efter förlossningen. De tyckte även att det var brist på information kring frågor som rörde graviditet. Många av de svenska kvinnorna upplevde också att de inte togs på allvar av barnmorskan (Hildingsson, Haines, Cross, Pallant & Rubertsson, 213). 8

Andersson, Christensson och Hildingsson konstaterade i en studie från 211 att barnmorskans roll i mötet med föräldrar i grupp är en professionell handledares och det är av vikt att ett icke-didaktiskt förhållningssätt används. Nya krav ställs numera på barnmorskan att möta både kvinnan och hennes partners krav. Vidare visade studien att de flesta blivande föräldrarna kände sig trygga i grupp och att de upplevde att graviditetssymtom blev normaliserade med hjälp av partnerstöd. De upplevde även att de var nöjda med den fysiska vården och informationen om förlossningen, men önskade mer diskussion och information om tiden direkt efter födseln. Föräldrarna i denna studie föreslog att barnmorskan skulle uppmuntra till mer kommunikation inom gruppen och att hon ska vara mer vaksam på männens behov. Författarna poängterar att mer forskning behövs vad gäller blivande föräldrars erfarenhet av olika former av mödrahälsovård och om vårdgivarens roll i dessa (Andersson, Christensson & Hildingsson, 211). Samma författare gjorde senare ytterligare en studie där de jämför hur nöjda blivande mammor är med individuell mödrahälsovård kontra mödrahälsovård i grupp. Resultatet visar att kvinnorna rapporterar brister i mödrahälsovården i båda grupperna och att den övergripande tillfredsställelsen inte skiljer sig åt i de båda grupperna. Resultatet utmanar svensk mödrahälsovårds goda rykte och författarna menar att det skulle vara värdefullt att lyssna på kvinnornas förväntningar och erfarenheter när man utvecklar mödrahälsovårdsprogram. En annan viktig slutsats var att gruppbaserad mödrahälsovård har fördelar vad gäller information och interaktion med barnmorskan samt att den hjälper till att skapa kontakt med andra i samma situation (Andersson, Christensson & Hildingsson, 213). År 212 genomfördes en studie som syftade till att belysa blivande mammor och pappors upplevda behov av stöd under graviditeten. Studien pekade på att det är möjligt att dagens mödrahälsovård misslyckas med att möta upp till blivande mammors och pappors förväntningar, vilket föranleder ett behov av att omarbeta dagens mödrahälsovård till att bli mer patient-centrerad genom att till exempel erbjuda skräddarsytt individuellt stöd, liksom stöd till partnern. Författarna menar också att det kan vara av vikt att erbjuda klasser på olika språk och även i denna studie poängterades att mer uppmärksamhet behövde riktas mot partnerns behov av stöd. Barnmorskor har 9

en utmaning i att kunna stödja både den blivande mamman och hennes partner, så att de bättre kan stödja varandra (Widarsson, Kerstis, Sundquist, Engström & Sarkadi, 212). 3 Syfte Syftet med studien var att utvärdera nyblivna föräldrars erfarenhet av att delta i studentledd föräldragrupp under graviditeten. 4 Metod Metoden var en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av enkäter. 4.1 Enkäten En semistrukturerad enkät, det vill säga med både slutna och öppna frågor utformades av ansvariga för studien genom att granska tidigare använda enkäter med validerade frågor. Frågor som svarade upp mot syftet i föreliggande studie samt målsättning och riktlinjer för stöd i föräldraskapet valdes tillsammans med handledare. Valet av enkät som metod valdes då det ger möjlighet att ta del av så många blivande föräldrars erfarenheter som möjligt och att alla kan få samma möjlighet att uttrycka sina synpunkter. När en enkätundersökning gjorts skall alltid frågan ställas om resultatet är korrekt. I en enkät med hög validitet är frågorna ställda och formulerade på ett sätt som gör att de mäter det som ska mätas. Reliabilitet mäter tillförlitligheten i ett mätinstrument. Vid hög reliabilitet ska frågorna vara ställda på ett sätt som gör att det blir samma svar som tidigare för samma personer om undersökningen upprepas (Ejlertsson, 214). Enkäten bestod av tre delar med totalt 24 frågor. Den första delen bestående av sju frågor berörde respondenternas bakgrund såsom ålder, civilstånd och utbildning. Del två som också bestod av sju frågor handlade om gruppträffarnas storlek och utformning. Den avslutande delen bestod av tio frågor rörande respondenternas erfarenhet av att ha deltagit i gruppträffarna. Frågorna tog bland annat upp om föräldragruppen motsvarat 1

förväntningarna, om föräldrarna haft någon nytta av sitt deltagande och vad som var bra och mindre bra med gruppträffarna. Frågorna kunde besvaras med siffror, Lickert-skala, fasta svarsalternativ samt ja eller nej. Fem av frågorna var öppna där svaren gavs som skriftliga kommentarer. Enkäten beräknades ta cirka 15 minuter att besvara. (Bilaga A) 4.2 Urval Alla deltagare i de studentledda föräldragrupperna på Linnéuniversitetet under våren 216 ombads att delta i studien. Deltagare som deltagit i färre än tre träffar exkluderades då författarna ansåg att närvaron var för låg för att kunna svara på frågor om gruppträffarnas innehåll. 4.3 Genomförande Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter som skickades hem till deltagarna i de studentledda föräldragrupperna efter att de fött sina barn, detta då det var först då de kunde besvara samtliga frågor i enkäten. Med enkäten följde ett brev med information om studiens syfte och deltagarnas rättigheter samt kontaktuppgifter. Enkäten fylldes i anonymt av båda parter i föräldraparen var för sig och skickades i bifogat frankerat kuvert till ansvariga för studien alternativt togs med och lämnades i samband med återträffen och vidarebefordrades då av ansvarig barnmorskestudent/lärare till ansvariga för studien. Samtycke anses ha givits i och med valet att besvara enkäten. Valet att skicka hem enkäterna och inte dela ut dem på återträffen gjordes då det antogs att partners inte skulle delta i lika stor utsträckning på återträffen. Samtliga 6 deltagare i föräldragrupperna har fått enkäten hemskickad. En påminnelse skickades 2-3 veckor efter första utskicket via post till samtliga deltagare. Även vid detta tillfälle skickades frankerade svarskuvert med. En sista möjlighet att fylla i enkäten på plats erbjöds i samband med återträffen. 11

4.4 Dataanalys Författarna numrerade enkäterna och matade in enkätsvaren från de slutna frågorna i statistikprogrammet GNU PSPP version.1.2-g654fff där de bearbetades. Resultatet presenteras i form av tabeller och diagram samt i vissa fall beskrivande text. Svaren på de öppna frågorna har beskrivits deskriptivt och citat som författarna ansett viktiga har återgetts i resultatet. För att testa skillnader i de undersökta grupperna mamma/partner genomfördes Pearsons Chi2 test på nominaldata. Två-sidiga p-värden <,5 sattes som gräns för statistisk signifikans. 5 Etiska överväganden Nya regler för forskning där personer är involverade lanserades 28 (SFS 28:192). En ansökan ska lämnas in inför varje forskningsprojekt. Ansökan behandlas av lokala nämnder. Forskningen måste visa respekt för människovärdet (Olsson & Sörensen, 214). Personer får inte utsättas för kränkningar eller skadas fysiskt eller psykiskt vid forskningsarbeten. Det finns fyra regler som ska följas. Dessa är informationskravet, som innebär att de som deltar ska delges information om syftet med forskningen. Vidare finns samtyckeskravet, som innebär att de berörda kan bestämma om de ska medverka och att de när som helst under processen kan hoppa av utan att ange skäl. Det måste tydligt framgå att deras medverkan är frivillig. Konfidentialitetskravet innebär att det ska garanteras att personuppgifter och alla uppgifter som framkommer i studien inte ska kunna nås av obehöriga. Forskarna är skyldiga att skydda deltagarnas integritet. Detta ska tydligt framgå till deltagarna innan studien. Alla uppgifter som samlas in måste behandlas konfidentiellt. Den fjärde regeln är nyttjandekravet som talar om att uppgifter som framkommer i studien enbart får nyttjas i forskningssyfte (Patel & Davidson, 211; Ejlertsson, 214). Etisk ansökan för föreliggande studie har skickats till Etikkommitté Sydost och godkännande har givits, dnr. EPK 347-216. Forskningsetiska principer har beaktats i samband med studiens genomförande och de fyra ovan beskrivna kraven anses uppfyllda. Undersökningsdeltagarna har informerats om syftet med den aktuella forskningsuppgiften och om deras villkor och uppgift i projektet. Information om att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas har också givits. Då deltagandet var frivilligt ansågs samtycke till medverkan ha givits i och med valet att besvara enkäten. Enkäten har besvarats anonymt och inga personuppgifter har 12

förekommit. Insamlade uppgifter har endast använts av författarna i detta forskningsändamål och inte i några andra syften. Alla undersökningsdeltagare har fått kontaktuppgifter till såväl författarna som författarnas handledare vid Linnéuniversitetet om frågor skulle uppkomma eller önskan om att ta del av det färdiga forskningsresultatet finns. Ansvariga för studien har lett en av de sex grupperna. Då enkäterna fylls i anonymt och ansvariga inte vet vem som svarat på vilken enkät anses inte relationen däremellan ha någon påverkan på resultatet. Vidare kommer inga fler träffar att ske efter inlämnandet av enkäten. 6 Resultat 6.1 Demografisk data Enkäterna skickades ut till alla 6 deltagarna i de sex föräldragrupperna som hölls på Linnéuniversitetet våren 216. Det var 45 enkäter som besvarades, men två stycken togs bort i enlighet med uppsatt exklutionskriterie då närvaron på gruppträffarna var för låg. Totalt antal analyserade enkäter blev således 43 stycken, varav 23 stycken (53 %) besvarades av den nyförlösta mamman och 2 stycken (47 %) av en partner. Sammantaget ger detta ett deltagande på 75 %. Vid granskning av enkäterna framkommer att respondenterna till stor del utgör en homogen grupp där demografiska data endast visar liten spridning enligt tabell 1. Alla respondenter var antingen gifta eller sambo. Vidare förstod alla svenska språket mycket bra. Tabell 1. Demografiska data över samtliga deltagare Mammor Partners Samtliga Internt bortfall n=43 n (%) n (%) n (%) n (%) Antal 23 2 43 Medelålder 28 31 29 Civilstånd Sambo/gift 23 (1) 2 (1) 43 (1) 13

Utbildning Grundskola 1 (5) 1 (2) Gymnasium 5 (22) 1 (5) 15 (35) Högskola/universitet 18 (78) 9 (45) 27 (63) Språk Behärskar svenska 23 (1) 2 (1) 43 (1) språket mycket bra Sysselsättning Studerar 1 (5) 1 (2) Arbetar 22 (96) 19 (95) 41 (96) Arbetssökande 1 (4) 1 (2) Sjukskriven Annat Barn sedan tidigare 3 (7) Ja 4 (2) 4 (9) Nej 22 (96) 14 (7) 36 (84) 6.2 Gruppträffarnas storlek och utformning Del två i enkäten berörde gruppträffarnas storlek och utformning och där framkom att 88 % av respondenterna tyckte att antalet träffar var tillräckligt medan 12 % tyckte att det var för få antal träffar. Grupperna uppgavs bestå av 8-16 deltagare och överlag var de flesta (95 %) nöjda med gruppstorleken. Hela 98 % uppgav att de upplevde att de hade möjlighet att påverka innehållet i vad som togs upp på träffarna. Inga signifikanta skillnader mellan mammor respektive partners kunde ses. Vad gäller innehållet i gruppträffarna uppgavs över lag att ämnen som rör själva förlossningen togs upp tillräckligt medan ämnen som rör tiden efter barnet är fött efterfrågades i större utsträckning. Även förändringar som sker under graviditeten ansågs ha tagits upp för lite av flera deltagare och då framför allt bland mammor (Tabell 2). 14

Tabell 2. Deltagarnas skattning av vilka ämnen som togs upp i föräldragruppen För lite/ Tillräckligt För Internt inte alls mycket bortfall n (%) n (%) n (%) n (%) Fysiska förändringar under graviditet Psykiska förändringar under graviditet Förberedelse inför förlossningen Förlossningsförlopp Smärta/smärtlindring Amning BB-tiden Nyfödda barnet Föräldraskap Jämställdhet Parrelation och samlivet efter förlossningen Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla Mammor Partners Alla 1 (43) 5 (25) 15 (35) 9 (39) 7 (35) 16 (37) 2 (9) 2 (5) 2 (9) 1 (5) 3 (7) 1 (4) 1 (5) 2 (5) 5 (22) 1 (5) 6 (14) 5 (22) 8 (4) 13 (3) 12 (52) 9 (45) 21 (49) 9 (39) 7 (35) 16 (37) 7 (3) 6 (3) 13 (3) 9 (39) 7 (35) 16 (37) 12 (53) 15 (75) 27 (63) 14 (61) 13 (65) 27 (63) 21 (91) 2 (1) 41 (95) 21 (91) 19 (95) 4 (93) 22 (96) 19 (95) 41 (95) 17 (74) 18 (9) 35 (82) 17 (74) 11 (55) 28 (65) 1 (44) 11 (55) 21 (49) 14 (61) 13 (65) 27 (63) 16 (7) 14 (7) 3 (7) 13 (57) 13 (65) 26 (61) 1 (5) 1 (2) 1 (4) 1 (2) 1 (4) 1 (2) 1 (4) 1 (5) 2 (5) 1 (4) 1 (2) 1 (4) 1 (2) 6.3 Erfarenhet av deltagande i studentledda gruppträffar Den avslutande delen av enkäten handlade om de nyblivna föräldrarnas erfarenhet av att ha deltagit i studentledda gruppträffar. Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan grupperna (mammor/partners). Även i denna del tydde resultatet på att respondenterna blivit mer förberedda på förlossningen (se figur 1) än på tiden efter att barnet är fött (se 15

figur 2). De flesta svarade att de var förberedda inför förlossning i stor utsträckning medan flertalet endast var delvis förberedda inför föräldrarollen. Förberedelse inför förlossning Mammor Partners Alla 25 2 21 2 15 1 11 1 13 7 5 Ja, i stor utsträckning 1 1 1 1 Delvis Nej Internt bor>all Figur 1. Deltagarnas åsikt om deltagandet i föräldragrupp hjälpt dem i förberedelsen inför förlossningen. Förberedelse i föräldrarollen Mammor Partners Alla 35 3 31 25 2 15 1 5 17 14 9 4 5 2 1 Ja, i stor utsträckning Delvis Nej 3 Figur 2. Deltagarnas åsikt om deltagandet i föräldragrupp hjälpt dem i förberedelsen i sin roll som förälder. Det visade sig att det inte var många av deltagarna som fortsatt att ha kontakt med de andra i föräldragruppen. Om de hade kontakt så var det endast med någon och de verkade inte träffas i grupp (se figur 3). 16

Kontakt med andra Mammor Partners Alla 35 3 29 25 2 15 1 5 14 15 9 4 5 5 4 1 Ja med flera Ja med någon Nej Figur 3. Deltagarnas svar på frågan om de har kontakt med andra deltagare från föräldragruppen idag. Att gruppträffarna letts av barnmorskestudenter tycks positivt (se figur 4) och alla respondenter uppger att de skulle rekommendera andra att delta i liknande träffar. Gruppträffarna levde till stor del upp till förväntningarna. På frågan om föräldragruppen motsvarat deltagarnas förväntningar svarade 14 av mammorna "ja, i stor utsträckning". Motsvarande siffra för partners var 13 stycken. Åtta stycken av mammorna svarade "delvis" och sex stycken av partners svarade detsamma. Ingen av deltagarna svarade "nej" på denna fråga. Studentledd föräldragrupp Mammor Partners Alla 45 4 35 3 25 2 15 1 5 4 21 19 1 1 2 1 1 Bra Mindre bra Internt bor>all Figur 4. Deltagarnas åsikt om att föräldragrupperna leddes av barnmorskestudenter. 17

Vid granskning av de öppna frågorna framkom synpunkter som befäster vad som visats tidigare i resultatet. Det framkom tydligt att mer information önskades om tiden efter att barnet fötts. Dels vad gällde kvinnans kropp, hur den förändras efter förlossningen, bristningar som kan uppstå och problem med bröst och amning men också om sex och samlevnad efter förlossningen och hur parrelationen påverkas. Någon hade velat prata mer om komplikationer och om hur jobbigt det kan bli. Det framkom även önskemål om att man borde pratat mer om hur man sköter det lilla barnet och första tiden hemma. Mer om tiden efter. Om kvinnans kropp. Vad man behöver tänka på med barnet, solen, vinden. När barnet skriker. Resultatet visar att det var mycket uppskattat att få träffa andra i samma situation och få dela sina tankar med dem och att få ta del av deras. Det var dock en återkommande åsikt att mer tid skulle ha ägnats åt att ge gruppdeltagarna möjlighet att lära känna varandra bättre. Förslag gavs på att man skulle kunnat ha haft paus för fika så att deltagarna getts chans att prata fritt med varandra och att fler diskussioner kunde skett i smågrupper. Tiden ansågs över lag vara för knapp för att lära känna varandra och mycket information gavs på kort tid. Den avsatta tiden för avslappning, andning och massage uppskattades och ansågs som viktig av flera. Någon enstaka tyckte att den tiden kunde utnyttjats till något annat och att deltagarna skulle ha tillfrågats om detta. En annan återkommande synpunkt i resultatet var valet av tidpunkt för gruppträffarna. Många ansåg att det var svårt att komma från arbetet mitt på dagen och efterfrågade tider i anslutning till sina arbetstider. Vad gäller strukturen och upplägget på gruppträffarna i övrigt var de flesta respondenterna nöjda, många påpekade möjligheten att få påverka innehållet i gruppträffarna som något positivt. Det förekom önskemål om mer powerpointpresentationer eller filmer för att göra informationen mer lättillgänglig och lokalen ansågs av några vara för liten och ej ändamålsenlig. Att föräldragrupperna leddes av barnmorskestudenter ansågs av de flesta som positivt och de beskrevs i ordalag som ambitiösa, pedagogiska och lyhörda. 18

Bra att vara i en föräldragrupp som leddes av både studenter och tidigare verksamma barnmorskor(lärarna)- fick då både erfarenheten och de senaste studierna. Flera upplevde det dock som mindre bra att studenterna inte gjort sin verksamhetsförlagda utbildning, VFU i Kalmar och därmed saknade specifik kunskap om rutinerna på förlossningen där. Detta ansågs av några skapa viss förvirring då sakfel ibland inte korrigerades av lärare direkt utan i slutet av träffen eller nästföljande gång. I enstaka fall förekom även synpunkter på egenskaper hos gruppledarna som ansågs störande, såsom att det tuggades tuggummi eller lästes innantill. Ett par respondenter ansåg även att det framkom i vissa uttalanden en stereotyp bild av könsrollerna hos gruppledarna. De allra flesta respondenterna uttrycker dock en tacksamhet att de fått möjlighet att delta i gruppträffarna och att de var viktiga och fyllde en funktion. Tacksam att vi fick komma eftersom de vanliga kurserna ställdes in och vi kände oss osäkra. 7 Diskussion 7.1 Metoddiskussion För att besvara syftet i studien valdes en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, datainsamlingen gjordes med hjälp av enkäter. Enkäten besvarades av sammanlagt 45 personer, 24 mammor och 21 partners. Två enkäter har exkluderats på grund av låg närvaro vid föräldraträffarna. Detta ger en svarsfrekvens på 75 %. Uteblivna svar kan bero på flera olika anledningar, till exempel glömska eller ointresse av att delta i studien. Respondenterna har under sista föräldraträffen innan förlossningen informerats av de studenter som höll i föräldragruppen att det kommer att skickas ut en enkät efter att barnet är fött. Kanske hade svarsfrekvensen varit högre om enkäterna delats ut på sista träffen och möjlighet hade getts att fylla i dem på plats. Författarna valde att ej göra så då det ansågs viktigt att förlossningen hade ägt rum för att föräldrarna skulle kunna bedöma om de haft nytta av gruppträffarna vid förlossningen och när de kom hem. Ett påminnelsebrev sändes per post och det skulle kunna ha ökat svarsfrekvensen om ytterligare en påminnelse hade givits. Ett alternativ som 19

diskuterades och som kan beaktas vid liknande undersökningar var att skicka ytterligare en påminnelse via e-post men då deltagarnas mailadresser ej hade efterfrågats var detta ej möjligt. Med tanke på att det är en av de största händelserna i livet att bli förälder och det mesta kretsar kring det nya lilla barnet anser författarna en svarsfrekvens på 75 % som mycket bra. Det får betraktas som en svaghet att undersökningsgruppen endast bestod av 6 personer. Föreliggande undersökning skulle dock kunna upprepas i framtiden och vägas samman med denna studie för att få ett större underlag och öka generaliserbarheten. Gruppträffarna i föreliggande studie har letts av olika barnmorskestudenter och innehållet har varierat utifrån gruppledarna och gruppdeltagarnas intressen och önskemål. Det kan ses som en styrka i resultatet att enkäten utvärderat olika föräldragrupper då det ger en ökad generaliserbarhet. En fördel med att välja enkät vid en studie är att respondenterna kan vara anonyma. Genom att svara på en enkät påverkas inte heller respondenterna av författarna i sina svar vilket kan ske vid en intervjustudie. I föreliggande studie var det en av respondenterna som missade en sida med frågor i enkäten, att deltagandet var anonymt blev i det fallet en nackdel då detta interna bortfall ej kunde korrigeras. En nackdel med en enkätstudie är att respondenterna inte har möjlighet att ställa frågor om någon fråga är otydlig, en annan nackdel är att författarna inte har möjlighet att ställa följdfrågor till respondenterna vid oklara och svårtolkade svar. Därför är det viktigt att en enkät innehåller välformulerade frågor, för att undvika onödiga missförstånd hos respondenterna vid besvarandet av enkäten. Välformulerade frågor kan hjälpa till att öka svarsfrekvensen (Ejlertsson, 214). Avsaknaden av pilotstudie kan ses som en svaghet i föreliggande studie. Frågorna i enkäten har tagits från ett flertal enkäter använda i tidigare studier och kan därmed till viss del ses som validerade. Ingen fråga har misstolkats eller stuckit ut med stort internt bortfall. Internt bortfall betyder att det finns enstaka frågor som inte besvarats i enkäten (Ejlertsson, 214). Den fråga som haft störst internt bortfall är frågan om respondenterna har barn sedan tidigare, tre respondenter har valt att ej besvara den. Frågan kan vara komplex och alla kan kanske inte svara ja eller nej på den. Det kan till 2

exempel vara om man förlorat ett barn/foster eller att man är biologisk förälder till ett barn man ej har kontakt med. Bortfallet är dock så litet att författarna av föreliggande studie bedömer att det ej påverkar resultatet eller att frågan ej skulle behöva omformuleras i en framtida studie. Till sin hjälp i dataanalysen har författarna använt statistikprogrammet GNU PSPP version.1.2-g654fff. Manuell inmatning innebär en svaghet då risk för inmatningsfel alltid föreligger (Ejlertsson, 214). För att så långt som möjligt undvika fel vid inmatningen av data som gjordes manuellt kontrollerade författarna tillsammans två gånger att rätt svar matats in på varje fråga och enkät. Enkäterna numrerades i samband med dataanalysen så att eventuella inmatningsfel lätt skulle kunna hittas och rättas till. Svaren på de öppna frågorna skrevs av författarna in i ett dokument där varje citat fick samma nummer som enkäten därifrån svaret var hämtat, detta för att lätt kunna gå tillbaka till enkäterna och hitta svaren igen. 7.2 Resultatdiskussion 7.2.1 Deltagare med liknande bakgrund Enligt Lundgren (29) är det en fördel för deltagarna i föräldragruppen om den består av personer med olika bakgrund. I studiens bakgrund beskrevs hur blivande föräldrar tidigare hade en mer homogen bakgrund än vad som är fallet i dagens samhälle. I föreliggande studie framträdde det dock tydligt i resultatet att respondenterna var en synnerligen homogen grupp. Generellt kan sägas att de var 29 år i genomsnitt, behärskade svenska språket mycket bra, hade både utbildning och jobb och var sammanboende med sin partner (uteslutande män i undersökningsgruppen). Alla kvinnor väntade sitt första barn, fyra partners hade barn sedan tidigare. Att deltagarna var så lika är en svaghet i resultatet då de inte kan anses representera hela populationen. Inga jämförelser mellan olika grupper förutom könen kunde göras som Ahldén et al. (212) gjorde i sin studie mellan till exempel hög- och lågutbildade. Den stora frågan är hur mer utsatta grupper nås som kanske har ett än större behov av stöd i föräldraskapet än de som kommer på föräldragrupperna. Socialstyrelsen konstaterade 214 i Föräldrastöd inom hälso- och sjukvård att fortsatt arbete för ökad likvärdighet och jämlikhet i hälso- och sjukvårdens föräldrastöd behövdes och det kan konstateras att behovet är minst lika aktuellt idag. 21

Det kan mycket väl ha förekommit personer med invandrarbakgrund bland föräldrarna i föreliggande studie men det framkommer inte av frågorna i enkäten. Det kan däremot konstateras föräldrarna behärskar svenska språket och är integrerade på arbetsmarknaden och det är inte dessa personer som är den stora utmaningen att nå. Författarna i föreliggande studie har ställt sig frågan hur invandrade personer ska kunna nås för att delta i föräldragrupper. Enligt Ny (216) och Sarkadi (29) ställer den ökade invandringen till Sverige idag nya krav på bland annat mödrahälsovården. Många blivande föräldrar med invandrarbakgrund saknar kontaktnät och de kan ofta inte göra sig förstådda på svenska. Dessa grupper kan därför vara svåra att nå. Det är dock angeläget att nå dem eftersom det skulle kunna vara till stor hjälp för dem att vara med i en föräldragrupp. Widarsson et al. (212) föreslår att dagens mödrahälsovård ska anpassas och bli mer patientcentrerat genom att till exempel erbjuda klasser på olika språk. Författarna av föreliggande studie är benägna att hålla med och med tanke på hur många som bor på flyktingförläggningar i dag hade ett samarbete med statliga myndigheter med föräldragrupper på förläggningarna kanske varit till gagn för denna grupp. Enligt regeringens förslag om stöd i föräldraskapet SOU 1997:161 ska alla föräldrar erbjudas stöd såväl enskilt som i grupp, något som i dessa tider med besparingar och personalbrist inte kan efterlevas i praktiken. På många håll i landet erbjuds endast förstföderskor att delta i gruppträffar. När föreliggande studie genomfördes erbjöds inga föräldragrupper alls i länet på grund av resursbrist. De studentledda föräldragrupperna sågs därför som ett välkommet alternativ dit förstföderskor fick prioriteras då det saknades möjlighet att ta emot alla som ville delta. Enligt Lundgren (29) bör en föräldragrupp bestå av både förstföderskor och omföderskor vilket således inte var fallet i denna studie. Även Sarkadi (29) menar att förstföderskor och omföderskor har mycket värdefull kunskap att delge varandra i en föräldragrupp. Om det varit fler omföderskor i undersökningsgruppen hade eventuellt innehållet på gruppträffarna varit annorlunda och mer motsvarat det deltagarna uttryckte saknades. Att de ordinarie föräldragrupperna i länet var inställda kan ha påverkat resultatet då deltagarna var tacksamma att de överhuvudtaget fick möjlighet att delta i föräldragrupp. Detta kan ha lett till att de var mer positivt inställda än vad de annars skulle ha varit. 22