Piteå s vänort Grindavik Island Januari 2013 Gunilla Granqvist och Maud Nordwall Blå Lagunen Grindavik är en kommun med 2 800 innevånare, vilket innebär god socialkontroll men också en grannlag uppgift när man bedömer behov av insats Kommunen har god ekonomi, relativt låg arbetslöshet och en positiv ålderskurva. Det finns ca 200 barn mellan 2-6 år i kommunen. Det finns en omfattande fritidsverksamhet för barn och ungdomar, en aktiv fotbollsklubb och ett framgångsrik basketklubb. Räddningstjänsten (inte brandkåren) består av frivilligarbetare på Island, och i Grindavik hade denna verksamhet också en omfattande ungdomsverksamhet. Vi landade på flygplatsen i Keflavik på eftermiddagen den 23 januari 2013 och blev hämtade av Grindavik s Skol och socialchef Nökkvi Már Jonsson. Vi inkvarterades på det pensionat vi skulle bo på blev sen utbjudna på middag av Nökkvi och stadens borgmästare Robert Ragnarsson. En mycket god och trevlig middag. Våra värdar berättade om kommunen och att de för bara ett par år sedan fått överta ansvaret för insatserna för personerna med funktionshinder av staten. Det ska utvärderas 2014. De hade valt att i Grindavik göra en försiktig start, för att inte ta sig vatten över huvudet. Vårt boende under vår vistelse i Grindavik Skol och socialchef Nökkvi Már Jonsson
Gruppboende med 6 platser. För att kunna klara av ansvaret för de funktionshindrade samverkade kommunerna i regioner. För Grindaviks del innebar det samarbete med den stora grannkommunen Reykjanesbær (tidigare Keflavik) med ca 14 000 inv och ytterligare en liten kommun. Den lilla kommunen Grindavik kan inte tillgodose alla behov, så t ex daglig verksamhet fanns i Reykjanesbær. Socialtjänsten i Grindavik bestod, förutom gruppboendet av en begränsad hemtjänst, som i dagsläget bara gav stöd dagtid under vardagar. Kommunen kan själva bestämma om insatser upp till 30 tim/vecka, behövs mer omfattande insatser måste man vända sig till ett specialist team i regionen. Personal på boendet som guidade oss denna förmiddag. Från en lägenhet i boendet Vi fick möjlighet att besöka en förskola under fredag förmiddag. Förskolan hade drygt 100 barn, 2-6 år, fördelade på fyra avdelningar. Vi hade turen att få vara med den dag som Torremånanden inleddes. Så det var inbjuda äldre personer som var med denna dag, och barnen spelade en pjäs till en förskollärares berättelse om gamla tider. Dagens lunch bestod av gammal traditionell isländsk mat sk Torre-matur. Det var surt kött av fårskalle och fårtestiklar, kött från fårskallen som inte vart surt, sur haj samt torkad torsk. Det mest positiva man kan säga om dessa anrättningar var att det var intressant! Barnen lät sig dock vi smaka, imponerande! Barnen spelade en pjäs ur en gammal historia Dagens delikatesser.
Efter lunch besökte vi en av staden skolor. Alldeles nybyggd välutrustad med modern teknik. För oss blev lunchen mer välsmakande än dagisbarnens hummersoppa på ett litet mysigt kafé vid hamnen. Fredag eftermiddag ägnades åt två studiebesök i Reykjanesbær. Vi besökte ett särskilt boende för personer med psykisk ohälsa och en träffpunkt. Boendet hade 6 platser. Det var dygnet runt bemannat med en vaken natt, personal var 9,2 årsarbetare. Personalen hade olika typer av utbildning dels gymnasial utbildning motsvarande undersköterska/ skötare men även socialpedagoger och beteendevetare. På boendet hade man en boende med mycket utåtagerande och självdestruktivt beteende. Hon fick ibland vistas i ett s k time-out rum för att bli lugn. Detta är en typ av behandling som vi inte skulle kunna tänka oss ha på ett boende hos oss. Personer som är våldsamma och utåtagerande i den omfattningen får vård på psykiatriavdelning. Boendet och boendechefen.
Träffpunkten Björgin var ett mycket givande besök! Imponerande att en liten kommun som Reykjanesbær kan ah en träffpunkt en sådan gedigen verksamhet! Träffpunkten hade 30-40 besökare per dag med någon form av psykisk ohälsa. Man kunde bara komma och dricka en kopp kaffe, eller delta i olika aktiviteter, sysselsätta sig själv med hantverk eller träffa personalen individuellt eller i grupp. Personalen bestod av en arbetsterapeut, en psykolog och en kurator. De kunde även arbeta med att stötta sina klienter utanför träffpunkten t ex få stöd att klara av att handla. De hade även ett tätt samarbete med den personal som stöttade i hemmet. Till träffpunkten kom psykiatrikern en gång i veckan och hade mottagning! Man anordnade även kurser om att lära sig leva med sin funktionsnedsättning etc. Ar em betste ot oss rapeu på ten trä ffp som unk tog ten
Ett långt varmt bad i Blå Lagunen blev vi bjudna på av Grindaviks kommun. Stort tack för det, det var härligt! Vi valde att stanna till söndag morgon, så vi vara lite turistiska och rida islandshäst och besöka huvudstaden. En god lunch av kattfisk blev det också. En svensk 5-krona motsvarade ca 100 isländska kronor Hade vi kunna läsa isländska fanns det gott om svenska deckare översatta till detta språk på Grindaviks bibliotek. Tack för att vi fått göra denna resa! Maud och Gunilla