Anders Frenander Professor, Biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås
Målsättningarna 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Kulturbegrepp Estetisk innebörd: i första hand konstarterna och studiet av dem Antropologisk innebörd: allt mänskligt beteende som inte är rent biologiskt betingat
Kulturpolitiska mål 1974 2009 - medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas - ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor - motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet - främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet - i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta grupper erfarenheter och behov - möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse. - garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs - främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränser Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Svensk kulturpolitik Trögrörlig och förändringsobenägen? Folkhemmets kvardröjande styrka Marginell position Kulturfältets karaktär
Folkhemmet Staten Politisk sfär Civila samhället Marknaden Ekonomisk sfär
Per Albin Hansson 1933 Demokratins öppna fiender [ ] utpekas bäst genom de vedertagna beteckningarna bolsjeviker och fascister. Båda vägra att lojalt inordna sig under den demokratiska lagen för civiliserade människors Samlevnad, båda vilja ersätta allas frihet med någras frihet att förtrycka andra. Båda ha också osvenskheten gemensamt, de efterapa främmande förebilder och lyssna till paroller utifrån. (kursiv i original)
Kulturformer Borgerlig kultur Arbetarkultur Bondekultur
Diskursens fem perioder 1. 1945 förhistorien 2. 1946 1958 en spirande diskurs 3. 1959 1974 diskursens höjdpunkt 4. 1975 1996 sviktande diskurs 5. 1997 2009 i gamla fåror
Period 1: före 1945 förhistorien inget begrepp kulturpolitik debatt om bildningspolitik sporadisk debatt om arbetarkultur, men utesluts ur diskursen på 30-talet
Arthur Engberg (s), 1938 skapa allmän delaktighet i de andliga skatter, som bildande konst, musik, teater och skönlitteratur representera [ ] Människan vill också tillfredsställa sin skönhetslängtan, sin konstnärliga åtrå, sitt behov av det som övergår tidens och rummets gränser. Hon vill lösas och hjälpas ur det vardagliga, det trista och grå. Konstverket, boken, scenens skapelser, tonerna och de eviga budskapen utfylla, ge mening och lyftning åt hennes liv
Per Albin Hansson (s), 1935 om den ene vill använda sin tid till promenader i bil, den andre till att odla rosor, den tredje till att samla frimärken, den fjärde till att musicera, den femte för att dväljas i böckernas värld, den sjätte för att gå på kapplöpningar eller spela fotboll, det angår oss icke
Kulturformer Borgerlig kultur Bondekultur
Period 2: 1946 1958 en spirande diskurs det första kulturpolitiska partiprogrammet skrevs 1946 av SKP brett antropologiskt begrepp gör entré, 1952, SAP debatt inom bonderörelsen om landsbygdskulturen
ABF:s studieledare Gunnar Hirdman 1946 Arbetarkulturen fick inte ha denna sönderbrutna, desperata form och detta sjukliga innehåll, som nu är så modernt på de flesta områden
ABF:s kulturkommitté, 1947 Ju längre vi dröjer att på allvar föra in våra medlemmar på de kulturella områdena, desto längre bidrager vi själva att sätta klasstämpel på våra egna. Om de ej får nog skolning i att uppfatta det kulturellt värdefulla är det ej underligt, om deras väggar, bokhyllor och möbler i hemmen och deras okunnighet och försagdhet inför konstnärliga prestationer skulle komma dem att känna sig stå på undantag, så fort det gäller ett av livets mest meningsfyllda och befrämjande områden.
Kulturformer Borgerlig kultur
Period 3: 1959 1974 diskursens höjdpunkt kulturpolitik som social miljöpolitik kultur som finkultur måste spridas jämlikt och rättvist, socialt och geografiskt kultur som vara kultur som medel för individuellt självförverkligande kulturen som borgerlighetens hegemoni
Strukturer och aktören Strukturer : Automatiktesens fall Välfärdspolitikens expansion Internationell trend Omstrukturering i mediebranschen Aktören : Bengt Nerman: Demokratins kultursyn
Historiskt beslut 1974 Organisationsstruktur Omfattning Myndigheter, bolag, stiftelser Konstarterna, kulturarv, medier och bildningssträvandena Kulturdepartementet nu: kultur, media och idrott Målsättningar Åtta punkter om inriktning, decentralisering, människors deltagande, prioritering av grupper mm
Målsättningarna 1974 medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta grupper erfarenheter och behov möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse. garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränser
Period 4: 1975 1996 en sviktande debatt förstrött intresse från de politiska partierna systemet tycks fungera bra
Period 5: 1997-2009 i upplöjda fåror inga nya ståndpunkter ökad aktivitet på 00-talet ny höjdpunkt 2008-09 skuggutredningen
Jämförelse 1974 och 2009 medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta grupper erfarenheter och behov möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse. garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språkoch nationsgränser Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Kombinationen av Kulturpolitikens marginella position Folkhemmets kvardröjande styrka Kulturfältets karaktär
Per Albin Hansson 1933 Demokratins öppna fiender [ ] utpekas bäst genom de vedertagna beteckningarna bolsjeviker och fascister. Båda vägra att lojalt inordna sig under den demokratiska lagen för civiliserade människors Samlevnad, båda vilja ersätta allas frihet med någras frihet att förtrycka andra. Båda ha också osvenskheten gemensamt, de efterapa främmande förebilder och lyssna till paroller utifrån. (Min kursivering)
Kulturformer Borgerlig kultur
Post-folkhem Staten Politisk sfär Civila samhället Marknaden Ekonomisk sfär
Svensk kulturpolitik Tack för mig!