SVENSK KULTURPOLITIK: KORT OM HISTORIA, SAMTIDA UTFORMNING OCH REGIONALISERING

Transkript

1 SVENSK KULTURPOLITIK: KORT OM HISTORIA, SAMTIDA UTFORMNING OCH REGIONALISERING Jenny Johannisson, FD Centrum för kulturpolitisk forskning Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås E-post: jenny.johannisson@hb.se

2 UPPLÄGG Centrala begrepp kultur, politik, rum Den svenska kulturpolitikens historia Den svenska kulturpolitikens samtida utformning Kulturpolitiska förändringsprocesser med fokus på regionalisering Kulturpolitisk argumentation

3 CENTRALA BEGREPP Kultur Estetiskt kulturbegrepp konstarterna och studiet av dessa (värderande) Socialvetenskapligt/antropologiskt kulturbegrepp kultur som sätt att leva (beskrivande) Kulturalisering kultur som aspekt? Kulturens autonomi vs kulturens instrumentalisering Negativ syn (Platon), positiv syn (Aristoteles), konstens autonomi (Kant) Belfiore & Bennett 2007 Politik De sociala processer genom vilka makt utövas och politiska beslut fattas (eng: politics) Principer och sakinnehåll (eng: policy) Alla sociala förhållanden som innebär makt, styrning och auktoritet (t.ex. diskurser) Kulturpolitik Kultur som sektor för offentlig politik och förvaltning belägg från 1897, mer allmänt förekommande efter WW2 (explicit kulturpolitik, Ahearne 2009) Vilken som helst policy kopplad till offentlig makt som berör kultur i någon mening (explicit + implicit kulturpolitik) Kulturens politik (maktrelationer i kulturella uttryck)

4 SAMHÄLLELIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KULTURVERKSAMHET Stat Politisk styrning genom kommuner, regioner, stater (t.ex. grundlagar, förvaltnings- och kommunallag, HF, sekretesslag, PuL, arkivlag, bibliotekslag, kulturminneslagar), EU (förordningar, direktiv, beslut), FN (konventioner) KULTURVERKSAMHET Marknad Styrning genom ekonomiska modeller, internationella avtal (WTO: GATS och TRIPS) Civilsamhälle Medborgarnas, användarnas, kundernas styrning genom individuellt eller kollektivt handlande

5 SAMHÄLLELIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KULTURVERKSAMHET STAT KULTURVERKSAMHET MARKNAD CIVILSAMHÄLLE

6 ÄNNU ETT CENTRALT BEGREPP: RUM (FÖR KULTURPOLITIK) Globalisering (politisk) Internationaliserings- och decentraliseringsprocesser Flernivåstyrning: / / en komplex form av förhandlingar mellan aktörer på flera olika institutionella nivåer. Medborgarna i Göteborg, för att ta ett exempel, styrs idag av beslut på fem olika institutionella nivåer: stadsdelsnämnden, kommunen, Västra Götalandsregionen, den svenska staten och EU. (Pierre 2001, s. 119) På det kulturpolitiska området även global nivå (UNESCO)? Kulturpolitik som senmodernt identitetsprojekt för lokala och regionala miljöer (Johannisson 2006)

7 DEN SVENSKA KULTURPOLITIKENS HISTORIA (ENLIGT MIKAEL LÖFGREN 1994) Kulturpolitik som nationell säkerhetspolitik ( ) Kulturpolitik som centraldirigerad välfärdspolitik ( ) Kulturpolitik som social miljöpolitik ( ) Kulturpolitik som kreativ regionalpolitik (1980-)

8 KULTURPOLITIK SOM NATIONELL SÄKERHETSPOLITIK ( ) Kyrkans och kungamaktens kultur Kulturarv och historisk propaganda som del av nationsbyggnad under 1600-talet Institutioner för professionell högkultur under och 1700-tal Gustav III instiftar en rad olika institutioner (t.ex. Operan, Dramaten) efter fransk förebild men med en strävan att framhålla det nationellt säregna

9 1800-TAL: DEMOKRATI, BORGERLIGHET, FOLKRÖRELSER Demokratisering och kulturstatsideologi i Europa Europas bildade borgerlighet stöder statens strävan efter nationell kulturell status Nationalmuseum, Kungliga Biblioteket, offentliga praktbyggnader, statyer, monument Statliga konstnärsstipendier kompletterar och ersätter efter hand mecenatverksamhet Folkkulturen införlivas i kulturarvet Nordiska museet, Skansen, Hembygdsrörelsen (Nationalromantiken) Folkbilding, folkskola, folkhögskolor, folkrörelser, folkbibliotek

10 KULTURPOLITIK SOM CENTRALDIRIGERAD VÄLFÄRDSPOLITIK ( ) Kulturpolitiken införlivas i det demokratiska systemet Bildningspolitik god konst till folket Filmcensur 1911 (avskaffas 100 år senare) Fasta teaterscener, stadsteatrar (1920-), konserthus, konsthallar, stadsmuseer Utökat offentligt stöd till folkbildning, folkbibliotek Riksteatern, Statens konstråd (1930-) Författarfonden (1954)

11 KULTURPOLITIK SOM SOCIAL MILJÖPOLITIK ( ) Distributionspolitiken misslyckad? Kulturinstitutionernas kostnadsutveckling kostnaderna stiger, rationaliseringar ej möjliga Kritik mot både högkultur och massmarknadskultur 1968 utredningen Kulturrådet tillsätts, avlämnar sitt betänkande års riksdagsbeslut: kulturpolitiken blir en modern samhällsinstitution

12 1974 ÅRS RIKSDAGSBESLUT: KULTURPOLITIKEN INSTITUTIONALISERAS (JFR NILSSON 2009) Bestämning av det kulturpolitiska sakområdet Precisering av mål Principer för ansvarsfördelning mellan olika parter Utformning av organisation för planering, beslut, verkställande Utveckling av metoder Beräkning av resurser Uppföljning och utvärdering

13 KULTURBEGREPP PÅ STATLIG NIVÅ 1974 Den statliga kulturpolitiken bör enligt min mening avse åtgärder inom ordets, scenens, bildens och tonens områden samt i fråga om medier för kommunikation såsom radio och television. Den bör vidare avse vissa insatser inom folkbildning och organisationsliv samt åtgärder för att bevara och levandegöra kulturarv. Källa: Kungl. Maj:ts proposition 1974:28.

14 STATLIGA KULTURPOLITISKA MÅLSÄTTNINGAR (RSKR 1974:248) 1. Kulturpolitiken skall medverka till att skydda yttrandefrihet och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall utnyttjas. 2. Kulturpolitiken skall ge människor möjlighet till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor 3. Kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet. 4. Kulturpolitiken skall främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet. 5. Kulturpolitiken skall i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov. 6. Kulturpolitiken skall möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse. 7. Kulturpolitiken skall garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs. 8. Kulturpolitiken skall främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna.

15 KULTURPOLITIK SOM KREATIV REGIONAL- POLITIK (1980-) Minskade offentliga resurser nya finansieringsformer (t.ex. sponsring) Projektverksamhet Kulturutredning tillsätts 1993, avlämnar sitt betänkande Kulturpolitikens inriktning 1995 Riksdagsbeslut 1996

16 KULTURUTREDNINGENS (SOU 1995:84) FÖRSLAG TILL KULTURBEGREPP Med kultur menar vi - konstarterna - medierna - bildningssträvandena - kulturarven.

17 KULTURUTREDNINGENS (SOU 1995:84) FÖRSLAG TILL MÅL FÖR KULTURPOLITIKEN Kulturen ger människan glädje, insikt många uttrycksmöjligheter och ett rikare liv. Kulturpolitiken ska därför: Värna yttrandefriheten och ge reella uttrycksmöjligheter Verka för delaktighet och stimulera eget skapande Främja konstnärlig och kulturell förnyelse och kvalitet Ta ansvar för kulturarven och främja ett positivt bruk av dem Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället

18 NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅLSÄTTNINGAR (RSKR 1996/97:129) Att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den Att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande Att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar Att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället Att bevara och bruka kulturarvet Att främja bildningssträvanden Att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

19 KULTURPOLITIK SOM ASPEKTPOLITIK? (2009-) Ny kulturutredning Proposition i september 2009, riksdagsbeslut i december Ledord Globalisering Regionalisering Kulturalisering

20 KULTURUTREDNINGENS (SOU 2009:16) FÖRSLAG TILL MÅLSÄTTNINGAR Vårt förslag: Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor. Statliga myndigheter ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel, att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum, att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas, att kulturell kompetens och kreativitet används för at bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling, att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas. Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.

21 NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅLSÄTTNINGAR (PROP. 2009/10:3, TID FÖR KULTUR) Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur. (s. 26) De nya kulturpolitiska målen ska vara nationella, dvs. stödja den statliga kulturpolitiken. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. Målen får därför betydelse för den nya modell för fördelning av statliga medel på regional nivå som regeringen vill genomföra. (s. 28)

22 ORGANISATION: STATLIG NIVÅ RIKSDAG REGERING KULTURDEPARTEMENT MYNDIGHTER (T.EX.) Kulturrådet Riksantikvarieämbetet Nämnden för hemslöjdsfrågor BOLAG (T.EX.) Dramaten Kungliga Operan STIFTELSER (T.EX.) Svenska Filminstitutet

23 ORGANISATION: VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN REGIONFULLMÄKIGE REGIONSTYRELSE KULTURNÄMND + BEREDNINGEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING KULTURSEKRETARIAT KULTUR I VÄST VÄSTARVET

24 GÖTEBORGSMODELLEN Förslag till kulturpolitisk strategi version 1.0 Göteborgs stad 1998, s. 9.

25 ORGANISATION: GÖTEBORGS STAD KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE KULTURNÄMND/ KULTURFÖRVALTNING STADSDELSNÄMNDER/ STADSDELSFÖRVALTNINGAR VERKSAMHETER

26 ÄNNU EN AKTÖR: EU 1. Målen för EU:s kultursamarbete är att bidra till kulturens utveckling i medlemsländerna. EU ska både värna Europas kulturella mångfald och framhäva det gemensamma kulturarvet. Målen ska uppnås genom att EU främjar samarbete mellan medlemsländerna. EU kan stödja medlemsländernas verksamhet för att Främja kunskapen om och sprida de europeiska folkens kultur och historia Bevara kulturarv av europeisk betydelse Främja icke-kommersiellt kulturutbyte Främja konstnärligt och litterärt skapande. Dessutom ska EU samarbeta i kulturfrågor med länder utanför EU, liksom med internationella organisationer. ( 2. En europeisk agenda för kultur (2007) perspektivskifte? 3. Finansiering (Kulturprogram + Strukturfonder)

27 KULTURSAMVERKSANSMODELLEN (SOU 2010:11) - UTGÅNGSPUNKTER Statens stöd till regional kulturverksamhet bör bidra till att ge befolkningen i hela landet möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud präglat av förnyelse och kvalitet. Det statliga stödet bör därför syfta till att: utveckla den kulturella infrastrukturen, främja en regional mångfald genom att de skilda förutsättningar som kulturlivet har runt om i landet tas tillvara på bästa sätt och ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. I dialogen med den kommunala nivån bör Statens kulturråd också hävda principen om armlängdsavstånd som utgångspunkt för bidragsfördelningen. Detta innebär att konstnärliga beslut inte bör fattas på politisk nivå utan överlåtas till ämnesexperter. (s. 12)

28 DECENTRALISERING OCH DEKONCENTRATION Decentralisering Överlåtande av beslutandemakt vertikalt eller horisontellt HÄR: Överlåtande av beslutandemakt från statlig till regional eller kommunal nivå Dekoncentration Geografisk utlokalisering av statliga verk och myndigheter HÄR: Spridning av statliga normer till regional och kommunal nivå

29 KULTURPOLITIK OCH REGIONALISERING: SVENSK HISTORIK 1974 Kulturpolitisk dekoncentration Regionalpolitisk dekoncentration 1995 Kulturpolitisk dekoncentration Regionalpolitisk decentralisering 2009 Kulturpolitisk decentralisering eller dekoncentration? Regionalpolitisk decentralisering

30 DORTE SKOT-HANSENS (1999) KULTURPOLITISKA RATIONALER Humanistisk Sociologisk Instrumentel Mål Dannelse Frigørelse Synliggørelse Baggrund Stat Civilsamhälle Marked Forankring National Lokal International Strategi Publikum Demokratisering av kulturen Hele befolkningen Kulturelt demokrati Grupper Kulturalisering Segmenter/livsstil Ramme Kulturinstitution Rammer Flagskibe Funktion Erkendelse Bekræftelse Underholdning Formidler Kulturformidler Animateur Kaospilot

31 KULTURPOLITISKA DISKURSER (JOHANNISSON 2006) Målsättning Kvalitetsdiskursen Välfärdsdiskursen Alliansdiskursen Professionell, konstnärlig kvalitet Vidga deltagandet samt skapa god livsmiljö Kulturbegrepp Estetiskt Antropologiskt (gruppbaserat) och estetiskt Rum/platsbegrepp Argumentationsschema Politisk styrningsmodell Konstnärligt, universellt rum Nationellt rum Hållbar utveckling (ekonomisk tillväxt och livskvalitet Antropologiskt (individbaserat) och estetiskt Glokala platser Humanistiskt Sociologiskt Marknadsorienterat Professionsorienterad mecenatmodell Legal-byråkratisk arkitektmodell Nätverksorienterad arkitekt- och mecenatmodell

32 16 REGIONALA KULTURPLANER, TRE PERSPEKTIV (JOHANNISSON 2012) Professionell konstnärlig verksamhet Fokus i kulturplanerna: institutionsbaserad verksamhet Medborgarnas deltagande Fokus i kulturplanerna: kommuner och civilsamhälle Regional utveckling Fokus i kulturplanerna: extern legitimering och ekonomisk tillväxt

33 PROFESSIONELL KONSTNÄRLIG VERKSAMHET Kulturpolitik och konstpolitik Kulturpolitik och konstpolitik har olika roller och perspektiv där medborgarperspektivet tydligare genomsyrar kulturpolitiken. Den rena konstpolitiken, som också har sin plats i regional kulturpolitik, har den aktivt skapande konstmiljön som fokus och står friare och kan ibland behöva ha ett avstånd till kulturpolitiken (det man kallar armlängds avstånd). Kulturpolitik ska stimulera den enskildes lust, motivation och intresse att delta i kulturella aktiviteter, men den ska också ge förutsättningar för en välmående konstpolitik. Det är först när man knyter samman dessa politikområden som vi får en enhetlig politik för kulturområdet. (Västernorrlands kulturplan , s. 11) Konstnärspolitik Rimliga arbetsvillkor för kulturskapare Regionaliseringen av KLYS

34 PROFESSIONELL KONSTNÄRLIG VERKSAMHET Armlängdsprincipen Samverkansutredningen: I dialogen med den kommunala nivån bör Statens kulturråd också hävda principen om armlängds avstånd som utgångspunkt för bidragsfördelningen. Detta innebär att konstnärliga beslut inte bör fattas på politisk nivå utan överlåtas till ämnesexperter. (SOU 2010:11, s. 12) Kulturrådet: Principen om armlängds avstånd innebär att den politiska nivån anger de ekonomiska och juridiska ramarna, samt sätter upp övergripande mål (Kulturrådet 2010, s. 6) I strikt, brittisk bemärkelse tillämpas inte armlängdsprincipen på någon politisk nivå i Sverige Principen nämns i flertalet kulturplaner, men definieras inte närmare

35 PROFESSIONELL KONSTNÄRLIG VERKSAMHET Dubbelhetens teknik: Kultur har ett egenvärde, men Det framhålls ibland att kulturen har ett egenvärde, kultur för kulturens egen skull. Det är inte fel, men heller inte en absolut sanning. Ett rikt kulturliv behöver ge plats för en bred ansats, med uppdrag av skilda karaktärer, bred finansiering, och där både professionella och amatörer kan verka, utvecklas och lära av varandra. Liksom idrotten behöver både spets och bredd för att säkra framtiden, behöver kulturen det. (Kulturplan Sörmland , s. 5)

36 MEDBORGARNAS DELTAGANDE Distributiv välfärdspolitik Medvetenheten är stor om att alla inte har samma villkor varken för eget skapande eller för att ta del av den kultur som finns. Region Västerbotten kan genom olika strategiska insatser och prioriterade områden vara med och bidra till att utjämna dessa skillnader. (Västerbottens läns kulturplan , s. 1) Kommunerna och civilsamhället huvudansvariga?

37 REGIONAL UTVECKLING Från hållbar till regional utveckling De regionala kulturpolitiska målen för Blekinge utgår också från att kultur är en viktig del inom regional utveckling och kan bidra till ett hållbart socialt samhälle, innovation inom näringslivet och attraktivitet för såväl boende som besökare. Därmed krävs ett nära samarbete med andra verksamheter inom regional utveckling. Blekinges regionala kulturplan , s. 10)

38 REGIONAL UTVECKLING Sökandet efter extern legitimitet De senaste åren har forskningsresultat har gett allt starkare vetenskapligt stöd för det som många länge intuitivt vetat; att människor som ägnar sig åt meningsfulla saker har en bättre hälsa än de som inte gör det. (Östergötlands kulturplan , s. 16) Kultursektorns företrädare har varit vana att bli betraktade som snarare tärande än närande och kulturfrågor har ofta slentrianmässigt i den offentliga ekonomin klumpats ihop med andra fritidsintressen utan särskild ekonomisk potential. [Richard] Floridas och andras arbeten har därför bidragit till att ge nytt liv åt diskussionen om ett annorlunda sätt att bedöma, inte bara värdet av enskilda personers kreativitet, utan av den samhälleliga betydelsen av kultursatsningar över huvud taget. (Kulturplan , Norrbotten, s. 41)

39 SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Kulturpolitik på olika rumsliga nivåer skapas inte i isolation utan i samspel och konflikt Att förstå kulturpolitik i ett enskilt fall handlar delvis om att förstå kulturpolitik på olika rumsliga nivåer Kulturpolitikens rumsliga organisation befinner sig i en växelverkan med kulturpolitikens innehåll

40 REFERENSER Ahearne, Jeremy (2009). Cultural Policy Explicit and Implicit: A Distinction and Some Uses. International Journal of Cultural Policy, vol. 15, nr 2, s Belfiore, Eleonora & Bennett, Oliver (2007). Rethinking the Social Impacts of the Arts. IInternational Journal of Cultural Policy, vol. 13, no. 2, s Johannisson, Jenny (2006). Det lokala möter världen: Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg. Borås: Valfrid. Diss. Johannisson, Jenny (2010). Förändringar i kulturpolitikens geografi: Skåne och Västra Götaland. Stockholm: Statens kulturråd. (Kulturpolitisk forskning, 1). Johannisson, Jenny (2012). Att planera kultur: Konst, tillgänglighet och regionutveckling. Harding, Tobias & Nathanson, Calle (red.). Under konstruktion: Effekter av Kultursamverkansmodellen Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. S Kungl. Maj:ts prop. 1974:28. Den statliga kulturpolitiken 1. Stockholm: Riksdagen. Löfgren, Mikael (1994). Några stolpar: Kultur, politik, civilisation. Ord & Bild, nr 4, s Nilsson, Sven (1999). Kulturens vägar: Kultur och kulturpolitik i Sverige. Malmö: Polyvalent AB. Pierre, Jon (2001). Decentralisering, governance och institutionell förändring. I Rothstein, Bo (red.). Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem. Stockholm: SNS Förlag. S Riksdagsskrivelser 1974:248. Riksdagsskrivelser 1996/97:129. Skot-Hansen, Dorte (1999). Kultur til tiden: Strategier i den lokale kulturpolitik. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, vol. 2, nr 1, s Regeringens proposition 2009/10:3. Tid för kultur. SOU 1995:84. Kulturpolitikens inriktning. Stockholm: Fritze. SOU 2009:16. Betänkande av Kulturutredningen. SOU 2010:11. Spela samman: En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet.