Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg, Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU maria.torsein@slu.se Bakgrund År 2006 rapporterades om a stora besä ningar i Sverige hade högre kalvdödlighet, jämfört med mindre besä ningar och det spåddes a kalvdödligheten skulle kunna öka mot bakgrund av a stora besä ningar blev allt vanligare (Gidekull et al., 2006). Många studier om kalvdödlighet har fokuserat på riskfaktorer för sjukdom på individ eller besä ningsnivå. Det är väl studerat a olika skötselru ner påverkar såväl morbiditeten som dödligheten. I Sverige har vi liten erfarenhet av större besä ningar från en helhetsbeskrivning trots a studier nyligen genomförts (Torsein et al., 2011). Målet med denna studie var a samla mer kunskap om spridningen av vanliga må i stora besä ningar (redovisas inte fullständigt vid de a llfälle) och också a undersöka om kalvdödlighetsnivåerna är associerade med andra må från kokontrolldata som har a göra med korna, deras hälsa, avkastning och produk on. Material and metoder Studiedesign och val av besättningar Studien är u örd som en fallkontroll studie där besä ningar med hög dödlighet (HD) utgör fall och där besä ningar med låg kalvdödlighet (LD) utgör kontroll. För a klassificeras som en HD besä ning skulle kalvdödligheten dag 1 90 vara minst 3.5 % redovisningsåret 2008/09 och minst 5.5 % 2009/10, motsvarande för LD besä ningar skulle vara högst 1.5 % för både 2008/09 och 2009/10. Besä ningsstorlek skulle vara minst 140 årskor 2008/09 och minst 160 årskor 2009/10. Datainsamling och statistisk bearbetning Data från besä ningarna som klarat inklusionskriterierna (n=57; 28 HD; 29 LD) hämtades från kodatabasen vid Växa Sverige ( digare Svensk Mjölk). Data analyserades först med univariabel logis sk regression (23 variabler), och de variabler som var associerade med typ av besä ning (HD/ LD) med P-värde 0.2 och mindre (10 variabler) gick vidare ll en mul variabel analys e er a korrelerade variabler tagits bort. Kalvdödligheten, dag 1 90, för HD besä ningar varierade från 3.57 % ll 11.52 % (median 6.15 %) kontrollåret 2008/09 och från 5.88 % ll 18.23 % (median 8.39 %) år 2009/10. Motsvarande siffror för LD besä ningarna varierade från 0 % ll 1.46 % (median 0.66 %) 2008/09 samt från 0 % ll 1.48 % (median 0.67 %) 2009/10. en från den mul variabla analysen visade bland annat a HD besä ningar hade högre andel kodödlighet (avlivade/ kadaver) (KD) (OR: 1.86, 95 % KI: 1.21 2.88, P-värde:0.01). Vidare sågs a HD besä ningar hade högre andel (räknat på besä ningsstorleken) inköpta kvigor, jämfört med LD besä ningar (OR: 1.04, 95 % KI: 1.01 1.08, P-värde:0.01). Diskussion och slutsats En högre andel inköpta djur i besä ningar med hög kalvdödlighet, dag 1 90, är i linje med digare studier om kalvdödlighet i stora svenska mjölkobesä ningar (Torsein et al., 2011). En hög andel inköpta djur har i andra studier visats ha samband med hög KD (Thomsen et al., 2006, Raboisson et al., 2011). Bakgrunden ll den ökande andelen inköpta djur kan alltså vara mul faktoriell. Med denna studiedesign kan inga slutsatser om kausalitet dras utan istället påvisas associa oner mellan variabler. En högre andel KD sågs i HD besä ningarna jämfört med LD besä ningarna. Högre KD har rapporterats ha e samband med större besä ningar (Alvåsen et al., 2012), även om motsatsen också beskrivits (Miller et al., 2008). Besä ningar med hög kalvdödlighet kan även ha sam- diga problem rörande kornas hälsa och produk on. Vid utredning av kalvdödlighetsproblem kan en helhetsbild av besä ningens problem vara ll ny a. Referenser Alvåsen, K., M. Jansson Mörk, C. Hallén Sandgren, P. T. Thomsen, and U. Emanuelson. 2012. Herd-level risk factors associated with cow mortality in Swedish dairy herds. Journal of Dairy Science 95(8):4352 4362. Gidekull, M., C. Hallén Sandgren, A. Lindberg, C. Svensson, and M. Törnquist. 2006. Kalvdödlighet i stora svenska mjölkkobesä ningar (Calf mortality in large Swedish dairy herds). Page 197 198 [in Swedish] in Proc. Veterinärmötet 2006. Sveriges veterinärförbund Sveriges veterinärmedicinska sällskap, Uppsala, Sweden. Miller, R. H., M. T. Kuhn, H. D. Norman, and J. R. Wright. 2008. Death Losses for Lacta ng Cows in Herds Enrolled in Dairy Herd Improvement Test Plans. Journal of Dairy Science 91(9):3710 3715. Raboisson, D., E. Cahuzac, P. Sans, and G. Allaire. 2011. Herd-level and contextual factors influencing dairy cow mortality in France in 2005 and 2006. Journal of Dairy Science 94(4):1790 1803. Thomsen, P. T., A. M. Kjeldsen, J. T. Sørensen, H. Houe, and A. K. Ersbøll. 2006. Herd-level risk factors for the mortality of cows in Danish dairy herds. Veterinary Record 158(18):622 626. Torsein, M., A. Lindberg, C. H. Sandgren, K. P. Waller, M. Törnquist, and C. Svensson. 2011. Risk factors for calf mortality in large Swedish dairy herds. Preven ve Veterinary Medicine 99(2 4):136 147. 38 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
Maria Torsein är veterinär och företagsdoktorand vid SLU i Skara för Svenska Djurhälsovården AB. Doktorandprojektet handlar om kalvdödlighet i stora mjölkkobesä ningar. Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 39
Sida 1 av 3 Välkomna till Hur får vi kalvarna att överleva? - Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora mjölkbesättningar Foto: Anita Jonasson, SvDHV Bakgrund Doktorandprojektet startade 2006 Högre kalvdödlighet i stora besättningar Strukturomvandling- snabb ökning av antalet stora besättningar spåddes Maria Torsein Djurhälsoveterinär Nöt Företagsdoktorand Svenska Djurhälsovården AB 532 89 Skara Växel: 08-725 82 00 Direkt: 0511-251 57 maria.torsein@slu.se www.svdhv.se Frågeställning Material- Inklusionskriterier På besättningsnivå: Är hög kalvdödlighet, dag 1-90, associerat med andra variabler som rör kon och kons hälsa? Besättningar anslutna till kokontroll (hela landet) Fall-kontroll studie 57 besättningar i studien Kokontrollår/ Inklusionskriterium 2008/09 2009/10 Antal besättningar Besättningsstorlek 140 160 180 Låg dödlighet < 1.5% < 1.5% 29 Hög dödlighet 3.5% 5.5% 28 Metoder 23 variabler från kokontrolldata valdes ut Univariabel logistisk regression = jämförde om det fanns skillnader mellan de olika grupperna (HD/LD) Korrelerade variabler togs bort Därefter Multivariabel logistisk regression = man tar hänsyn till mer än en sak för att utvärdera om det finns en statistiskt säkerställd skillnad - besättningsdata Kalvdödlighet dag 1-90 Kontrollår 2008/09 Kontrollår 2009/10 Grupp / Spridning Från Median Till Från Median Till Hög dödlighet 3.57 6.15 11.52 5.88 8.39 18.23 Låg dödlighet 0 0.66 1.46 0 0.67 1.48 74 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013
Sida 2 av 3 Forts. - besättningsdata Forts. - besättningsdata Snarlik besättningsstruktur mellan grupperna Inhysning Hög dödlighet Låg dödlighet P-värde Lösdrift med robot 7 5 0.66 Lösdrift med mjölkgrop 18 19 Uppbundet 3 5 Snarlik rassammansättning mellan grupperna Ras Hög dödlighet Låg dödlighet P-värde SRB 2 5 0.53 SLB 12 11 Mixed/other 13 14 (valda delar) (valda delar) HD-besättningar köpte in fler djur* * Jämfört med lågdödlighetsbesättningar Multivariabel analys Variabel Estimat SE OR 95 KI P-värde Konstant 4.22 3.34 0.21 Andel inköpta djur (%) 0.04 0.02 1.04 1.01-1.08 0.01 HD-besättningar köpte in fler djur* * Jämfört med lågdödlighetsbesättningar Univariabel analys Hög kalvdödlighet Låg Kalvdödlighet P-värde Variabel/ spridning 25 pct Median 75 pct 25 pct Median 75 pct Antal bes. som djur köptes från 2.0 3.0 5.0 1.0 1.0 2.0 0.03 Andel inköpta djur (%) 8.4 31.0 47.1 0.5 8.0 18.5 0.01 OBS ovanstående variabler är korrelerade med varandra HD-besättningar hade högre kodödlighet ( kadaver ) (%) Multivariabel analys Variabel Estimat SE OR 95 KI P-värde Konstant 4.22 3.34 0.21 Kodödlighet 0.62 0.22 1.86 1.21-2.88 0.01 HD-besättningar hade högre kodödlighet ( kadaver ) (%) Univariabel analys Hög kalvdödlighet Låg Kalvdödlighet P-värde Variabel/ spridning 25 pct Median 75 pct 25 pct Median 75 pct Kodödlighet 5.9 7.7 9.6 4.0 5.5 6.9 0.00 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 75
Sida 3 av 3 Diskussion Sammanfattning I besättningar med högdödlighetsproblem föreligger oftare andra störningar i besättningen, jämfört med lågdödlighetsbesättningar. När Ni utreder kalvhälsoproblem: Helhetsbilden för besättningens svagheter och styrkor torde vara mycket viktigt vid utredning av kalvhälsoproblem. Tack till Tack för uppmärksamheten För finansiering av studiens genomförande: Svenska Djurhälsovården SLU Sveriges bönder med stora besättningar Medförfattarna Marie Mörk, Ann Lindberg, Charlotte Hallén-Sandgren & Lotta Berg Foto: Åsa Pettersson, SvDHV Välkomna med Era frågor -friska djur i en sund och lönsam djurhållning Välkomna med Era frågor Maria Torsein Djurhälsoveterinär Nöt Företagsdoktorand Svenska Djurhälsovården AB 532 89 Skara Växel: 08-725 82 00 Direkt: 0511-251 57 Fax: 0511-251 07 www.svdhv.se 76 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013