Kvalitativ riskanalys för detaljplan Söder om Sang, Insjön

Kvalitativ riskanalys för detaljplan Söder om Sang, Insjön Inför planläggning i närheten av farligt gods-led Utförd: 2016-09-05 Leksands kommun

PLANBESKRIVNING INLEDNING Bakgrund Syfte Metod och avgränsning Planområdets läge I samband med upprättandet av detaljplan för Söder om Sang, insjön utförs denna kvalitativa riskanalys. Inom planområdet föreslås en markanvändning för bostäder mellan 3-4 våningar, centrumändamål ska också vara tillåtet. Länsstyrelsen i Dalarnas län har tagit fram en vägledning för riskanalys Farligt gods-riskhantering i fysisk planering-vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods (2012). Enligt vägledningen ska en riskanalys genomföras om markanvändningen inom planområdet tillåter bostadsbebyggelse högre än 2 våningar inom 150 meter från farligt gods-led (järnväg) Större delen av planområdet ligger inom 150 meter från Dalabanan. Vid upprättandet av detaljplanen kommer resultatet från denna analys tas i beaktande. Syftet med den kvalitativa riskanalysen är att undersöka olycksriskerna avseende transporter av farligt god på Dalabanan. Analysen är ett underlag för att kunna bedöma om föreslagen markanvändning inom planområdet är möjligt. Risk för spårspring utreds också. Skyddsåtgärder, för att minska risknivå, föreslås om så anses motiverat. en utförs kvalitativt och inletts med en litteraturstudie av relevant material och inventering av planområdet. Vid upprättandet av detaljplan för Leksands knäckebröd utförde SWECO en omfattande riskanalys 2011 med anledning av områdets läge intill Dalabanan. Underlaget och resultatet i den analysen har studerats. Planarkitekten tillsammans med räddningschef analyserat riskerna och utrett behovet av säkerhetshöjande åtgärder. en utgår från Länsstyrelsen Dalarnas vägledning för planläggning intill transportleder med farligt gods (2012). Bullerpåverkan från väg- och järnväg undersöks i en separat utredning. Planområdet (ca 2 ha) är beläget i Insjöns tätort och avgränsas av Torgvägen, Faluvägen, Gärdesvägen och Vattuvägen. Inga av dessa vägar utgör farligt gods led. Cirka 70 meter väster om planområdet finns Dalabanan vilken räknas som farlig gods-led. 1

Vägledning och begrepp Länsstyrelsens vägledning Tabell 1 Närmare än 30 meter Odlingar Trafikytor Ytparkeringar Friluftsområden Begrepp Järnvägens trafiksäkerhet Länsstyrelsen Dalarna har utarbetat en vägledning (Länsstyrelsen, 2012) för planläggning intill transportleder för farligt gods. Vägledningen fastslår att en riskhanteringsprocess ska genomföras när detaljplaner upprättas inom 150 meter från en farligt gods-led. I vägledningen finns ett antal skyddsavstånd redovisade, se tabell 1. Om dessa avstånd inte kan hållas kan det krävas särskilda skyddsåtgärder (t.ex. sänkt hastighet, barriärer eller byggnadstekniska åtgärder) för att skydda människor som vistas inom riskområdet. 30-70 meter 70-150 meter Över 150 meter Bilservice Industrier Mindre handel Tekniska anläggningar Övrig parkering Lager Bostäder i högst 2 plan Mindre samlingslokaler Handel Mindre kontor (ej hotell) Kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats Bostäder i mer än 2 plan Vård Kontor i flera plan Hotell Skolor Större samlingslokaler Kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats Farligt gods Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skada på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Det kan vara ämnen som intuitivt uppfattas som farliga som exempelvis bensin och gasol men det kan även vara ämnen som används i hushåll och som inte uppfattas som farliga. Till den sistnämnda kategorin hör bland annat målarfärg och vissa rengöringsmedel. Risk Med risk avses både sannolikhet för och konsekvens av olyckssituationer. Skall man påverka risknivån till det bättre kan man sålunda verka för att antingen minska sannolikheten för en olycka eller genomföra åtgärder som syftar till att minska konsekvenserna. Järnvägen i Sverige är överlag mycket säker och olyckor samt incidenter med farligt gods beror ofta på brister i säkerhet överlag, det vill säga den initiala händelsen är inte specifik för enbart transport av farligt gods, utan en tågolycka i allmänhet. Grunden i järnvägssäkerhet är att förhindra urspårningar och kollisioner, då det med anledning av till exempel tågens stoppsträcka inte är möjligt att 2

Tänkbara olyckor aktivt agera för att undvika en olycka. Förutom säkerhetssystem och säkerhetsanläggningar har även underhåll av bana samt fordonens skick betydelse. Trafiken styrs också så att risken för olyckor blir låg, till exempel genom att endast ett tåg befinner sig på en viss avgränsad sträcka Utifrån ett samhällsperspektiv är det rimligt att fatta beslut baserade på riskanalyser. Detta särskilt eftersom olyckor med farligt gods inträffar mycket sällan och att det är omöjligt att upprätthålla bebyggelsefria korridorer inom ett så pass stort avstånd som skulle kunna påverkas vid en eventuell olycka. Att ta hänsyn till sannolikhetsaspekten blir därför nödvändigt. (Sveriges kommuner och landsting 2012). Urspårning Ett tåg som spårar ur kan dels stanna på banvallen, dels fortsätta i en tangentiell riktning. I händelse av det senare kan vagnar antingen bromsa förloppet eller knuffa på vilket leder till att vagnar viker ihop sig och ställer sig tvärs spåret. Enligt Fredéns rapport Modell för skattning av sannolikheten för järnvägs-olyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Miljösektionen (2001) är det 0% sannolikhet att urspårade persontåg avviker längre än 25 m från spårmitt och 2 % sannolikhet att godståg avviker mer än 25 m från spårmitt. Hål på tankvagn med farligt gods Fyra primärhändelser kan resultera i så allvarliga skador att det leder till utflöde av gods. Dessa är kollision, urspårning på grund av spår- eller vagnfel, sammanstötning med annat tåg eller tyngre maskin på spårområdet samt plankorsningsolycka. Endast de vagnar som lämnar spårområdet anses utsättas för så pass allvarlig yttre påverkan att läckage kan uppstå. (, 2011) En urspårning med en vagn lastat med farligt gods innebär inte nödvändigtvis att det blir en farligt godsolycka. I de flesta fall håller tanken och inget av innehållet strömmar ut. Om det går hål på en tank eller ej beror på flera faktorer. Den viktigaste är tankens konstruktion men även miljön omkring spåret har betydelse. Följande riskavstånd kan förväntas vid större utsläpp ( 2014): Giftiga kondenserade gaser: är i princip all närvaro inom 100 meter omedelbart livsfarligt. Riskområde uppgår då till flera 100 meter och mer. Tryckvågor från massexplosiva ämnen: är den direkt livsfarliga zonen från järnvägen ca 75 meter. Vanliga bränder ger ett farligt avstånd på 25 meter, brandspridning kan förväntas ske vid en strålning om 15 kw/m2. 3

FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning av planområdet Jetbrand från normala utsläpp av kondenserade gaser ger ett riskavstånd på ca 50 meter. Skydd mot explosivämnen/giftiga gaser eller kondenserade brännbara gaser kan i princip inte fås genom säkerhetsavstånd eller rimliga byggnadstekniska åtgärder då de kan förväntas kräva 100 1000 meter Skyddet här måste bli genom de internationella krav som riktas på fordon, hastighet och behållare för farligt gods. Vid ett sådant utsläpp uppmanas normalt allmänheten att gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och invänta mer information. Plankorsningsolyckor och spårspring En plankorsning är en korsning mellan väg och järnväg i samma plan. Orsaker till plankorsningsolyckor kan bland annat vara trafikanter som passerar området trots att bommar är på väg ner eller upp och tekniska fel i varningssystem eller fordon. Spårspring kan också leda till olyckor och innebär att obehöriga vistas på spårområdet. Det är betydelsefullt att det finns lättillgängliga och säkra förbindelser över järnvägen, som hellre används. Staket utmed järnvägsspåren kan behövas inom tätorter för att förhindra spårspring. Flygfoto över planområdet Avstånd till järnvägen, gul linje är planområdet 4

Planområdet är ca 2 ha stort och avståndet är som minst 70 meter till järnvägen. Inga vägar inom eller i anslutning till planområdet är rekommenderad led för farligt gods. Planområdet är i dagsläget planlagt för B (bostäder) och BH (bostäder, handel och hantverk) i upp till två våningar. Planområdet är centralt beläget nära matbutik, kollektivtrafik, skola, park, hjultorgets köpcentrum, anlagda gång- och cykelvägar m.m. Centrala områden nära service är attraktiva att bo och vistas på. Därför vore det lämpligt att exploateringsgraden för området höjs för att bättre ta till vara på läget förutsatt att hänsyn tas till hälsa och säkerhet. Planområdet föreslås få en byggrätt för bostadsbebyggelse och centrumändamål med en total byggnadsarea på 1/3 av kvartersmarken. Våningsantalet i området begränsas till max tre med undantag utmed Faluvägen där upp till fyra våningar tillåts. Med centrumändamål avses verksamheter som exempelvis, butik, frisör, kontor m.m. som vanligtvis kan förekomma centralt i en tätort. I genomsnitt bor 1,25 personer i varje lägenhet enligt Leksandsbostäders bestånd. Marken är relativ plan med mycket svag lutning från öster till väster. Med hänsyn till planområdet läge och terräng bedöms inte ett eventuellt läckage från en godstank kunna rinna in på planområdet. Marken utmed järnvägsspåret består av gräs och en homogen pölbildning kommer med största sannolikhet inte bildas vid ett utsläpp. Det beror på att marken är genomsläpplig, till skillnad från asfalt som är hårdgjord. Mellan järnvägen och planområdet finns villatomter samt ett flerbostadshus. Järnvägsspåret förbi området har inga växlar. Sannolikheten för en olycka blir inte lika stor som om växlar hade funnits. Det finns en gångfålla över järnvägen i närheten av planområdet. Den oövervakade järnvägsövergången är inget skyltat stråk för fotgängare och cyklister. Det finns inte direkt några målpunkter intill gångfållan. De större målpunkterna så som skola, idrottsområde, matbutik, badplats, större arbetsplatser kan nås bättre och smidigare från gång- och cykelvägarna som finns på vardera sidan av järnvägen.(se nedan karta 1) På Insjövägen finns en reglerad ljud- och ljus övergång. Vid Nedre Heden finns en planskild korsning med separerad gång- och cykelväg för dem som ska mot idrottsområdet eller Clas Ohlsons centrallager. En planskild korsning med separerad gångoch cykelväg finns också vid Faluvägen. 5

Karta 1 Gång- och cykelstråk i Leksands kommun Kartan visar vilka gång- och cykelstråk som finns i Insjön. Prioriterade betyder vilka som i första hand snöröjs. Trafikmängd Järnvägen (Dalabanan) har följande trafikmängd 2016 enligt Trafikverket, se tabell nedan. Den verkliga hastigheten är lägre än den skyltade hastigheten för persontågen då alla persontåg har reseuppehåll i Insjön. Hållplatsen ligger ca 500 meter från planområdet. Hur mycket farligt gods som transporteras på järnvägen är oklart enligt Trafikverket. Vid ny planläggning intill järnväg ska man alltid utgå från att farligt gods transporteras utmed järnvägen. 6

Tabell 2: Trafik 2016 Tågtyp Medellängd i meter Maxlängd i meter Skyltad hastighet km/h Bedömd verklig hastighet Antal tåg per vardagsmedeldygn Varav natt (kl 22-06) Intercity 200 200 130 80-90 4 0 Reginatåg 54 54 130 80-90 14 2 (X50) Godståg 500 650 100 100 12 4 Risk Risk är en kombination av sannolikheten för att en viss händelse ska inträffa och konsekvensen av att denna händelse inträffar. Sannolikheten för att en olycka ska inträffa beror på trafikmängden, antalet transporter med farligt gods, hastigheten och trafikmiljö. Konsekvenser av farligt godsolycka kan vara brand, explosion eller utsläpp av giftiga och frätande kemikalier. Man kan reducera riskerna genom att minska sannolikheten för att en olycka inträffar eller minska konsekvenserna om en olycka inträffar. Transporter med farligt gods på järnväg är generellt sett mycket säkra. Sannolikheten Sannolikheten för en farligt gods olycka utmed, del av, Dalabanan har beräknats vid upprättandet av detaljplan för Leksands knäckebröd ( 2011). Enligt riskanalysen är det fyra primärhändelser som kan resultera i så allvarliga skador att det leder till läckage av gods. Dessa är kollision, urspårning på grund av spår-eller vagnfel, sammanstötning med annat tåg eller tyngre maskin på spårområdet samt plankorsningsolycka. Endast de vagnar som lämnar spårområdet anses utsättas för så pass allvarlig yttre påverkan att läckage kan uppstå. I riskanalysen för Leksands knäckebröd beräknades att i genomsnitt förväntas 1,2*10-4 vagnar med farligt gods per år spåra ur vid Leksandsbröds planområde. Det motsvarar en urspårad vagn med farligt gods vart 8 700 år. Med hänsyn till förutsättningarna för planområdet för Söder om Sang, Insjön bedöms sannolikheten vara liknande här, för den typen av olycka. Högre hastighet innebär högre krockvåld, vilket ökar sannolikheten för exempelvis läckage om en olycka inträffar (SKL 2012). Förbi planområdet är hastigheten för godståg 100 km/h vilket är detsamma som den skyltade hastigheten. Det kan jämföras med hastigheten förbi Leksands knäckebröd där hastigheten är 140 km/h 2011. 7

Olyckor med farligt gods inträffar mycket sällan och att det är omöjligt att upprätthålla bebyggelsefria korridorer inom ett så pass stort avstånd som skulle kunna påverkas vid en eventuell olycka. Att ta hänsyn till sannolikhetsaspekten blir därför nödvändigt när man föreslår åtgärder. (SKL 2012) Konsekvenser Konsekvenser av en farligt gods-olycka är beroende av i vilken utsträckning som människor vistas inom riskzonen för utsläppet, status på personer (vakna eller sovande), förmåga att inse fara och möjlighet att själv påverka sin säkerhet, vuxna eller barn, funktionshindrade etc. och om de har kännedom om byggnader och område (Trafikverket 2013). Inom planområdet för Söder om Sang, Insjön skulle boende och/eller verksamhetsutövare kunna drabbas vid en eventuell olycka. Denna målgrupp har oftast god lokalkännedom och möjlighet att inse fara och påverka sin säkerhet. Nivåskillnader, avstånd eller barriärer påverkar också konsekvensen för olycka. Området vid Dalabanan förbi Söder om Sang har en flack terräng med svag lutning bort från planområdet. Vid en eventuell pölbrand ligger planområdet så långt ifrån järnvägen att det inte kan påverkas allvarligt av dess strålning och flammor. En bensinpöl på 300 m 2 ger exempelvis en flamhöjd uppåt 25 meter, vilket ger en strålningsnivå på 16 k W/m 2 på 40 meter från centrum av branden. (Länsstyrelsen 2000) Ånga med giftig koncentration från vätskepöl bedöms främst koncentreras till ytan ovan vätskepölen. Koncentrationen bedöms avta ganska snabbt från olyckan. Planområdet är beläget 70 meter från järnväg, utrymme finns för underhållsåtgärder och eventuella räddningsinsatser om olycka skulle ske. 8

Slutsats och säkerhetshöjande åtgärder Planområdet är beläget minst 70 meter från järnvägen. Utifrån resonemanget i denna riskanalys bedöms en byggrätt för bostäder och centrumändamål mellan 3-4 våningar kunna medges, förutsatt att rekommenderade skyddsåtgärder vidtas. Risknivån påverkas av hur planområdets förutsättningar ser ut. Nivåskillnader, barriärer, hastiget eller mängden av farligt gods påverkar behovet av skyddsavstånd. Planområdet är mer än 30 meter från järnväg och föreligger inte risk för mekanisk påverkan från avkörande fordon. Rekommenderade säkerhetsåtgärder: Att tilluftsdon ska riktas bort från järnvägen Att ventilationssystem centralstyrs Att huvudentré inte ska orienteras mot väster (dvs järnvägen) Källförteckning Trafikverket (2013) Transportsystemet i samhällsplaneringen-trafikverkets underlag för tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken och plan- och bygglagen. Trafikverket Länsstyrelsen (2002) Farligt gods, riskhantering i fysisk planering. Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen Dalarnas Län Länsstyrelsen (2000) Riskhänsyn vid ny bebyggelse-intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Länsstyrelsen Stockholms län Sveriges kommuner och landsting (2012) Transporter av farligt gods, handbok för kommunernas planering. Sveriges kommuner och landsting Sweco (2011) - Leksands knäckebröd. Sweco Environment AB Karlstad ÅF (2014) av farligt godstransporter ny bostadsbebyggelse, Villabakcen, Oxelösund. ÅF-Infrastructure AB Vectura (2010) Del av fastigheten Händelö 2:1 (öster om Händelö gård) Detaljplan. Vectura Borlänge-Gävle 9