Vässad vårraps. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Vässad vårraps Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Innehåll 3 Vårraps i startläge 4 Grunt är grunden 8 Oljehalten är en hävstång 9 Mycket frön och lite ogräs vinner 12 En N-komplicerad relation 15 Allmänna etableringsråd Projekten är finansierade av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning, Stiftelsen Lantbruksforskning och Svensk Raps AB. Produktion: Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout och original: LIME AB Tryck: Norra Skåne Offset, december 2008 Omslag: Framgång med vårraps bygger på en snabb etablering. Kommer den snabbt upp är grunden lagd och risken minskar att jordloppor och ogräs får övertaget. Med välbalanserad gödsling och effektiv ogräsbekämpning finslipas sedan odlingsstrategin och vårraps har goda chanser att bli en mycket lönsam gröda. 2

Vårraps i startläge Våroljeväxterna kommer först i växtföljden. Våroljeväxterna är starten i jakten på de bästa veteskördarna. Våroljeväxter är den cash crop som med sin mycket goda lönsamhet i sig stärker lönsamheten i hela växtodlingsföretaget. För oss är våroljeväxter i sina odlingsområden mer eller mindre en förutsättning för att hålla veteskördarna uppe på en hög och stabil nivå. De ger variation i växtföljden och förfruktsvärdet av vårraps ligger kring 800 kilo höstvete per hektar. Till detta kan läggas möjligheten att minska på dyrt kväve i efterföljande höstgröda och utmärkta tillfällen att minska på jordbearbetningskostnaderna för den som vill. Men utöver värdet i växtföljden har våroljeväxterna ett eget liv och egna förtjänster. Vårraps är en bra dragväxt för bin, men också en bra dragväxt för lantbruksföretagens ekonomi. Efterfrågan av rapsolja till både energi och livsmedel liksom av rapsmjöl till foder ger rapspriset en kraftig skjuts uppåt och vi har nu vant oss vid priser som pendlar kring 3 kronor per kilo. Det här gör vårrapsen till en cash crop där det är viktigt att tänka på vilka insatser som ger tydligt utslag i skördeökningar. Insatser som kan göra skillnaden mellan normal och hög skörd. I den här skriften, som är en del i projekt 20/20 i oljeväxter, vill vi lyfta fram några viktiga moment som ökar både skörden och lönsamheten i vårrapsen. Etableringen av vårrapsen är det viktigaste och samtidigt det svåraste momentet. Man lockas gärna av att så tidigt för att utnyttja en lång vegetationsperiod. Men det är avgörande att rapsen snabbt etablerar sig för att minimera risken för jordloppor och för att ogräsen ska ta överhanden. Väl etablerad är halva slaget vunnet. Är kvävegivan sedan anpassad efter priset på raps och kväve och ogräsen övervunna är resan nästan i hamn. Men sortvalet är också viktigt. Under de kommande åren får vi nog vänja oss vid sorter som Ritz, Rollo, Joplin och Larizza tillsammans med trotjänaren Heros eller varför inte nya vårrapshybrider. Potentialen i vårraps är bra bit över tre ton eller kanske mer per hektar om man lyckas. Det gör att vi siktar på en intäkt på mellan 9 000 och 12 000 kronor per hektar. Det motiverar mer än kraftfulla insatser för att både etablera rapsen och bevaka den under vegetationsperioden. Lycka till med grödan som är nummer 1 i växtföljden. Trevlig läsning! Albin Gunnarson Svensk Raps AB, projektledare för Projekt 20/20 3

Snabbt upp. Våroljeväxtfrön är små och har lite reservenergi i fröet. Den energin ska räcka till hela resan upp och därför är grund sådd avgörande för uppkomsten under förutsättning att fukten och bruket finns kring fröet. Foto: Jens Blomquist Grunt är grunden Grund sådd är grundläggande för att etablera småfröiga våroljeväxter. Men lika viktigt är att skapa tillräckligt med finjord oavsett hur man väljer att bearbeta jorden. Knäck sedan alltid en skorpa vid minsta antydan till förhårdnad och håll jordlopporna i schack så blir etableringen en lätt match. Hur man ska etablera våroljeväxter är en fråga där svaret får hämtas ur flera problemställningar. Kostnader för jordbearbetning kan vara en, ogräskontroll en annan, hungriga jordloppor en tredje o.s.v. På varje odlingsplats är läget unikt varje år. Det gäller att ta rätt hänsyn till rätt faktor vid rätt tillfälle. Fröplaceringen är livsviktig Vi börjar etableringsresan i sista ledet, nämligen med sådden. Ett vårrapsfrö är avsevärt mindre än ett höstrapsfrö. Därmed är skjutkraften betydligt mindre i ett vårrapsfrö varför det är viktigt att placera utsädet rätt. Flera omfattande undersökningar har gjorts i Kanada där man undersökt sådjupets inverkan på uppkomsten. Sådjupet visade sig ha stor inverkan på antalet uppkomna plantor (figur 1). Snabbast uppkomst och en hög uppkomstprocent gav vårraps sådd på ett djup på 12-25 mm i varm och fuktig jord med bra med finjord kring fröet visade fyra år av kanadensiska undersökningar. Sådd på 25 mm gav nästan lika stort slutligt plantantal som sådd på 12 mm och detta berodde på att markfukt och avdunstningsskydd var bättre vid lite djupare sådd. Men redan när sådjupet ökades från 25 till 50 mm föll halva plantantalet bort på vägen upp. Det säger mycket om hur känsliga våroljeväxterna är för sådjupet. Grundare sådjup kan väljas om såbädden är optimal med god markfukt eller om risken för skorpa är stor, lite djupare sådd är dock lite säkrare på normala jordar. Med ökat sådjup avtar också marktemperaturen vilket kan ge långsammare groning och längre uppkomsttid. Så dock aldrig djupare än 30 mm under svenska förhållanden. Djup sådd är betydligt oftare än grund sådd att tigga om problem. Direktsådd är knepigt Direktsådd är lockande för många eftersom kostnaderna för olika jordbearbetningsåtgärder är en betydande del av insatsen vid oljeväxtodling. För höstoljeväxter har direktsådd tidigare bevisats framgångsrik så länge som halm och skörderester av förfrukten kan hanteras tillfredställande. Men 4

416 kilo extra. Med en glyfosatbehandling före bearbetning på våren (t h) avkastade vårrapsen 416 kilo mer per hektar jämfört med utan glyfosat (t v). Det blev resultatet i medeltal för 11 försök på lättlera, mellanlera och styv lera under åren 2002-2005 i försök R2-4126. Intäkten ökade med 1200 kronor per hektar så lönsamheten för att hålla fånggröda och ogräs på mattan finns där utan tvekan. Foto: Jens Blomquist direktsådd av våroljeväxter har visat sig svårare att utföra med gott resultat. Ett skäl är att vårrapsfrön är så små och avsevärt mindre än höstrapsfrön. Därför är det mycket viktigt att på ett eller annat sätt skapa ett såbruk som gör att fröet omsluts av finjord. Det är sällan lätt vid direktsådd på våren när det dessutom ofta är torrt efter sådd. Finjorden ett måste Oavsett vilket system för jordbearbetning och sådd man väljer gäller det alltså att skapa tillräckligt med finjord runt fröet för att på så sätt skapa ett vattenbevarande avdunstningsskydd. Markstrukturen måste också vara så beskaffad att marken har god förmåga att hantera kraftig nederbörd. Dessutom måste gamla växtrester kunna hanteras och nedmyllas väl. Ligger växtresterna kvar på ytan kan de kraftigt störa etableringen av oljeväxter. Se upp med fånggröda Detta illustrerade en stor försöksserie (R2-4126) åren 2002-2005 med syfte att undersöka hur grund bearbetning med ny teknik på våren efter fånggrödor på jordar med olika lerhalt påverkade etableringen av vårraps. I försöken användes redskap som plog, Väderstad Carrier, tallriksredskap och Väderstad Rapid. I försöken från 2002-2005 fanns en fånggröda etablerad året innan vårrapsen såddes. Med en glyfosatbehandling före vårbearbetningen ökade fröskörden av vårraps med över 400 kilo per hektar. Det visade mycket tydligt vikten av att effektivt avdöda fånggrödan så Halvt plantantal vid dubbelt sådjup Plantor/m 2 150 100 50 0 12 25 50 75 Sådjup (mm) Figur 1. I de kanadensiska vårrapsförsöken gav 12 och 25 mm sådjup nästan samma plantantal. Men när sådjupet dubblerades från 25 till 50 mm halverades plantantalet. Det visar vikten av att så grunt utan att för den skull göra avkall på att jorden ska vara fuktig och finbrukad. Källa: Canola Council of Canada Våroljeväxter kan sås utan plöjning Led Höstbearbetning Skörd, vårrybs Skörd, vårsäd A Höstplöjt 100 100 B Kultivator, 10 cm 101 100 C Kultivator, 15 cm 101 102 D Kultivator, 20 cm 100 101 E Tallriksredskap 96 101 Tabell 1. Relativskörd av vårrybs och vårsäd. R2-4027, fyra försök år 2006-2007. Försöken visade att våroljeväxter kan etableras utan föregående plöjning för den som väljer ett sådant jordbearbetningssystem. 5

att inte våroljeväxterna störs. Det är också enkelt att göra kopplingen till gamla försök från 1980-talet med direktsådd som påvisade hur viktigt det var att hålla de små späda våroljeväxtplantorna fria från konkurrens av ogräs. Mer om hur viktig effektiv ogräskontroll är går att läsa på sidan 9 i denna skrift. Vårrybs fungerar plöjningsfritt I försöksserien R2-4027 jämförs plöjning med kultivatorbearbetning på 10, 15 och 20 cm djup. I försöken odlades vårrybs parallellt med vårkorn under 2006 och parallellt med havre under 2007. Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i luckringsbehov mellan våroljeväxter och spannmål. Fyra försök under 2006-2007 visade inte några sådana resultat. Vårrybs hävdade sig lika bra som vårsäd i plöjningsfri odling under dessa år (tabell 1). Bearbetningsdjupen 10, 15 eller 20 cm hade dessutom i medeltal liten inverkan på skörden. Resultaten hittills tyder därmed inte på att luckringsbehovet skulle vara större för vårrybs än för vårkorn eller havre. Det visar också på att småfröiga oljeväxter kan sås utan föregående plöjning. Men man ska vara uppmärksam trots allt. I försök med våroljeväxter på SLU i Ultuna 2008 kunde i flera fall konstateras betydligt sämre uppkomst när marken inte hade plöjts. Såbädden blir ofta lite grundare och bruket på våren något grövre i ett plöjningsfritt system, vilket troligtvis var orsaken till sämre uppkomst under de mycket varma och torra förhållanden som rådde efter sådd våren 2008. Det finns därför anledning att vara extra noggrann med såbädden vid plöjningsfri odling, återigen för att skapa tillräckligt med finjord kring fröet. Bearbeta med omdöme Trots att många försök visar på utmärkta resultat med minimerad bearbetning till våroljeväxter gäller det att se upp och bearbeta med omdöme. Inte bara ogräs kan ställa till det. Markfysikaliska studier i försöken R2-4126 tydde på att körning med Väderstad Carrier under våta förhållanden resulterade i markstrukturförsämring och skördesänkning. Det gäller alltså att ha is i magen och vänta tills jorden är torr nog att bearbetas med Carrier eller andra redskap med ganska tung återpackning vid minimerad jordbearbetning på våren. Jämna höstplöjda fält Vid sådd i konventionellt vårbruk kan det med fördel finnas en poäng i att höstharva inför vårrapssådden. Förvisso får man ett fält som torkar upp något långsammare, men förmodligen sparar man lite fukt genom att bearbeta mindre på våren. Detta kan bidra till en kraftig och snabb tillväxt av våroljeväxterna. Kraftig jordbearbetning med många harvningar är annars ett traditionellt sätt att etablera vårraps, men systemet kan vara riskabelt på jordar med risk för skorpa. Fint bruk i sig ökar risken för skorpa samtidigt som fint bruk kan tyckas vara ett krav för att få rapsfröet att gro. Balansgången kan alltså vara hårfin. Att göra försök med etablering under förhållanden med risk för skorpa är mycket svårt. Däremot finns ett antal tumregler att beakta vid vårrapssådd på skorpkänsliga jordar. Hantera skorpkänsliga jordar Den första tumregeln är att försöka så grunt på skorpkänsliga jordar för att eftersträva snabb uppkomst. 6

Båda fungerar. Våroljeväxter kan etableras både med och utan plog. Men oavsett grundbearbetning är det viktigt att ha kontroll på skörderester i ytan så att inte dessa stör etableringen. Foto: Jens Blomquist Odla hellre vårraps än vårrybs på dessa jordar eftersom skjutkraften är större i de lite större vårrapsfröna. Sedan gäller det att vara vaksam på nederbörd efter sådd och sätta in åtgärder omgående om skorpa börjar bildas. Så kallad lockskorpa som bildas till och med att oljeväxterna bryter igenom jorden kan bekämpas med en enkel vältning. Sätt in åtgärder snabbt, vänta aldrig. En skorpa blir sällan lättare att bryta med tiden och att vänta på regn kan vara förödande. Om oljeväxterna är nära uppkomst måste man vara extra försiktig med skorpbrytningen. Till skillnad från stråsäd har oljeväxter tillväxtpunkten i plantspetsen, vilket gör den känslig för mekanisk påverkan. Vid förhårdnad genom hela såbädden kan det vara nödvändigt med omsådd, eventuellt med lite lägre utsädesmängd då omsådden i sig bryter skorpa som gör att en del raps kan tänkas bryta igenom. Hög mullhalt i ytan minskar också risken för skorpa. Att höja mullhalten i matjordslagret är svårt, men en höjning i ytan kan man få genom minimerad jordbearbetning, så ett sådant system är mindre känsligt för skorpa på sikt. Jordloppor kan sätta P Bearbetning, sådd och skorpbrytning är nu fixade. Då gäller det att skydda våroljeväxterna från ogräskonkurrens och lömska insektsangrepp. Jordloppor, Phyllotreta spp, har varit ett stort problem under 2000-talet framförallt med centrum i Mälardalen. Problemen syns vara allra värst i situationer med svår försommartorka och avstannande tillväxt. Det finns tyvärr inget enkelt svar på hur man ska undvika allvarliga problem med jordloppor, men några viktiga erfarenheter finns att beakta. Fem frågor & fem svar Fråga? Plog eller plogfritt? Sådjup? Varmt eller kallt? Skorpa? Jordloppor? Svar! Båda fungerar välj jordbearbetning som passar dina fält! Grunt men gör inte avkall på fukt och bruk i såbädden. Våroljeväxter gynnas alltid av en varm såbädd! Bryt direkt alla insatser är bättre än inga insatser alls! Anfall är bästa försvar håll upp utsädesmängden, ha järnkoll, attackera! Snabb uppkomst är A och O så välj en etableringsmetod där förutsättningarna för en snabb etablering verkar goda. Försök hellre att så i fuktig men varm jord än tidigt i fuktig och kall jord. Så heller inte för tunt. Erfarenheter visar att en planta som skadats av jordloppor ofta fortsätter att angripas av loppor. Fler plantor minskar då helt enkelt trycket av loppor mätt som antal loppor/planta. Detta kan vara en viktig faktor att beakta. Använd också endast betat oljeväxtutsäde och sätt in pyretroidbehandlingar vid behov. Ha riktvärdet 30 procent skadad bladyta tillsammans med hämmad tillväxt som bekämpningströskel. Och kolla våroljeväxterna varje dag jordlopporna är snabbare än man kan ana. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB albin@svenskraps.se 7

Oljehalten är en hävstång En hög oljehalt i vårrapsen ger drag på fröpriset. Det ger i sin tur genomslag på täckningsbidraget med 100-lappar per hektar. Håll igen på kvävet och satsa på oljehalten. Oljeväxter odlar vi som namnet antyder för att utvinna olja. Av det skälet är det råfettskörden per hektar som är det intressanta och inte fröskörden. Därför är en av de mer spännande sakerna med oljeväxter att man får ganska bra betalt för en hög oljehalt. Ju högre oljehalten är desto mer stiger priset. Inte så att oljehalten är viktigare än fröskörden. Men kombinationen av hög fröskörd och hög oljehalt är eftersträvansvärd. Det är extra viktigt då fröpriset är högt. Stort genomslag på priset Vi har ett procentuellt påslag på priset som gör att ju högre grundpriset är desto större hävstång får vi av oljehalten. Av tabellen kan vi konstatera att vid 2 kr per kilo är priset 15 öre högre vid 45 % oljehalt än vid 40 procent. Vid 3 kronor per kilo innebär samma oljehaltshöjning en prisökning på 23 öre per kilo. Når vi priset 4 kronor per kilo ska man vara ytterligare uppmärksam på oljehalten. Då ger 45 procent olja hela 30 öre per kilo högre pris än 40 procent. Ger effekt på täckningsbidraget I figuren är detta omsatt i intäktsökning för en vårrapsgröda på 2 500 kilo per hektar. Med dagens pris kring 3 kronor per kilo stiger skördevärdet med 575 kronor per hektar om oljehalten är 45 procent i stället för 40 procent. Med 4 kronor per kilo i grundpris ger samma ökning av oljehalten hela 750 kronor per hektar i intäktsökning. Det är lätt att konstatera att en hög oljehalt ger fin utväxling på täckningsbidraget. Det gäller alltså att inte bara se på fröavkastningen utan också oljehalten. Den odlingsåtgärd som i första hand påverkar oljehalten är kvävegödslingen. En måttfull kvävegiva ger en hög oljehalt utan att äventyra skördenivån. Detta är viktigt att ta hänsyn till när kvävepriset rusar i höjden. Johan Biärsjö, Svensk Raps AB johan@svenskraps.se Hög oljehalt ger utväxling på priset Utgångspris Oljehaltsreglerat pris vid resp. oljehalt, kr/kg kr/kg 40 % 42,5 % 45 % 47,5 % 50 % 2:00 2:00 2:08 2:15 2:23 2:30 3:00 3:00 3:11 3:23 3:34 3:45 4:00 4:00 4:15 4:30 4:45 4:60 Ju högre grundpris desto större blir prishöjningen av en hög oljehalt. Vid grundpriset 3 kronor per kilo ökar priset med 23 öre per kilo om varan håller 45 i stället för 40 procent. Kommer man upp i 50 procent oljehalt blir ökningen hela 45 öre per kilo. Intäktsökning kr/ha Hög oljehalt gasar på vårrapspriset 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 4 kr/kg 3 kr/kg 2 kr/kg 40 42,5 45 47,5 50 Oljehalt % i handelsvara Priset på rapsen förädlas när oljehalten stiger och ju högre grundpris desto större blir prishöjningen av en hög oljehalt. Vid skörden 2500 kilo per hektar och 3 kronor i grundpris stiger skördevärdet med 575 kronor per hektar om oljehalten i varan är 45 i stället för 40 procent. Når oljehalten upp till 50 procent blir det 1150 kronor extra. 8

Helst utan. Ogräs som baldersbrå och svinmålla kan konkurrera hårt med vårrapsen under tidig etablering. I försöken blev merskörden 330 kg/ha för en ogräsbekämpning. Utan ogräsen ökar dessutom renheten i frövaran och avrensprocenten sjunker. Foto: Jens Blomquist Mycket frön och lite ogräs vinner Hög utsädesmängd plus ogräsbekämpning gav bäst netto i odlingstekniska försök åren 2006-2008 i vårraps. Skörden ökade ända upp till högsta utsädesmängden och gav tillsammans med ogräsbehandling bästa nettot. Det var 400 kronor mer per hektar än bästa led utan bekämpning. En lyckad och lönsam vårrapsgröda bör prestera åtminstone 3 ton frö per hektar. Då fordras att odlingsåtgärderna blir rätt insatta och vädrets makter är nådiga. För att belysa några odlingstekniska åtgärders inflytande på etableringen av vårraps genomförde SW Seed och BASF på initiativ av VäxtRådgruppen en försöksserie på gårdarna Bjertorp i Västergötland, Kölbäck i Östergötland och 9

10 Stigande utsädesmängder i försöket 330 kg/ha frö för ogräsbekämpning Skörd kg/ha 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 A B C D E 4,2 6,3 8,4 10,5 12,5 A B C D E 4,2 6,3 8,4 10,5 12,5 Figur 1. I medeltal för de fem olika utsädesmängderna gav ogräsbekämpning med 2 liter Butisan Top per hektar 330 kg/ha i merskörd. Skörden steg i obehandlade led till 8,4 kg/ha, medan den med ogräsbekämpning fortsatte att stiga ända upp till den högsta utsädesmängden på 12,5 kg/ha. Bäst netto med 12,5 kg/ha och ogräsbehandling Netto kr/ha Led 8400 8200 8000 7800 7600 7400 7200 7000 6800 6600 6400 Utsädesmängd frön/m 2 Utsädesmängd kg/ha A 100 4,2 B 150 6,3 C 200 8,4 D 250 10,5 E 300 12,5 A B C D E 4,2 6,3 8,4 10,5 12,5 Tabell 1. Försöksplan för det odlingstekniska försöket 2006-2008 bestod av fem led med stigande utsädesmängder från 100 till 300 frön per kvadratmeter. Varje led fanns med eller utan ogräsbekämpning med 2 l per hektar Butisan Top. Utsädeskostnaden i beräkningarna är satt till 67 kronor per kg för betad vara. Försöksplatser: Bjertorp, Kölbäck och Haga. A B C D E 4,2 6,3 8,4 10,5 12,5 kg/ha Figur 2. Utan ogräsbehandling blev nettot bäst vid utsädesmängden 8,4 kg/ha. Men med ogräsbehandling blev frövaran renare och nettot steg linjärt upp till den högsta utsädesmängden på 12,5 kg/ha. Kostnad för utsäde och ogräsbekämpning är fråndragen bruttoskördevärdet. Fröpris 3:50 per kg med korrigering för oljehalt. Rensningsavgift är fråndragen. Genomsnitt 8 försök 2006-2008. kg/ha Haga i södra Uppland. I försöket varierade utsädesmängden och halva försöket ogräsbekämpades med Butisan Top medan den andra halvan inte fick någon ogräsbehandling (tabell 1). Resultat finns från 8 försök för åren 2006-2008 medan ett försök kasserades. Hög utsädesmängd gav utslag I medeltal för de 8 försöken nådde skörden en platå i led C med 8,4 kg/ha utsäde utan ogräsbekämpning (figur 1). Mer förvånande är att skörden fortsatte att stiga hela vägen vid ökad utsädesmängd när ogräsbekämpning sattes in. Därför blev bruttoskörden högst i led E med högst utsädesmängd när det ogräsbehandlades. I medeltal gav ogräsbekämpningen 328 kg frö tillbaka. Men skörden är inget mål utan bara ett medel och ointressant ur ekonomisk synvinkel. När nettot beräknas på de 8 försöken mejslas en tydligare bild fram. Renare frövara Då syns tydligt att bäst lönsamhet nåddes för led C med utsädesmängden 8,4 kg/ha när ogräsen inte kontrollerades kemiskt (figur 2 och tabell 2). Över den utsädesmängden fanns alltså ingen anledning att gå i dessa försök när man inte ogräsbekämpade med Butisan Top. Det kostade bara mer än det smakade att öka utsädesmängden. Annorlunda var det när ogräsbekämpning kom med. Då ökade hela tiden nettot med högre utsädesmängd. Även om utsädeskostnaden stiger med ca 140 kronor för varje led uppåt, så steg nettoutbytet ännu mer. Högre fröskörd och renare skördevara gav allra bäst lönsamhet för den högsta utsädesmängden och nettoutbytet steg linjärt. Jämför man de två bästa leden i obehandlade och behandlade led (tabell 2) blir kontentan att nettot ökade med i medeltal 400 kronor per hektar när stegen togs till att både ogräsbekämpa och samtidigt öka utsädesmängden till 12,5 kg/ha. Förvånande resultat Detta är en något oväntad slutsats då man i regel resonerar tvärtom. Hög utsädesmängd, 10-12 kg/ha, skulle vara ett bättre sätt för rapsen att konkurrera med ogräsen när kemisk bekämpning inte används. Det gav dock inget större utbyte i dessa försök. Däremot om kemisk behandling används, skulle lägre utsädesmängd, 4-6 kilo kg/ha, vara en fördel. Så blev det alltså inte i försöken. Risken med höga utsädesmängder (> 10 kg/ha) är att det kan bli för frodigt med liggbildning som ger ojämn mognad. Men dagens sorter har blivit markant stjälkstyvare så den risken är nog mindre numera. Man kan också befara starkare svampangrepp i den fuktigare beståndsmiljön. Försöken på Bjertorp 2007 och 2008 väger tungt i sammanställningen för samtliga försök genom stor

ogräsförekomst och stor skördeökning för kemisk behandling. 2007 blött och kallt Det ena extremfallet är en lång, kall, rentav frostig period efter sådd med långsam och ojämn uppkomst. Ett sådant år inträffade på Bjertorp 2007. I de lägena är jordlopporna oftast inte något problem. Det är i stället ogräsen som har en förmåga att växa vid lägre temperatur än rapsen. När tillräckligt med värme slutligen kommer är vårrapsen i underläge mot ogräsen. En planerad och väl genomförd ogräsbekämpning kan då ge rapsen full konkurrensförmåga och möjligheter till god skörd. Generellt har rapsen en mycket stor kompensatorisk förmåga som kan ge förvånansvärt högt utbyte av till synes svaga eller ojämna vårbestånd, men då måste ogräskonkurrensen vara eliminerad. 2008 torrt och varmt Men det kan också bli varmt och torrt efter sådden och uppkomsten sker redan efter en vecka. Det kan också bli en torrperiod som bromsar rapstillväxten. Så var fallet 2008 då våren blev mycket torr på Bjertorp och rapsutvecklingen gick långsamt. Värmen kan gynna även skadegörare som jordloppor som kan utgöra ett stort hot mot den vidare etableringen. Betat utsäde ger då bäst förutsättningar att få upp vårrapsen, men vid starka angrepp måste kompletteringsbehandling ske med pyretroid. Används obetat utsäde kan man lätt missta sig på att rapsen inte tycks komma upp. Det kan bero på att den snabbt gnags av efterhand som den bryter igenom markytan. Alltså måste rapsen noga följas under uppkomstfasen så att inte jordloppor reducerar beståndet i onödan. Plus 2300 kronor på Bjertorp Stort ogrästryck och långsam vårutveckling gav vårrapsen svag konkurrensförmåga i försöken på Bjertorp. Effekten blev mycket stor för 2 liter Butisan Top per hektar. I genomsnitt för alla utsädesmängder erhölls 840 kg/ha mer frö i bekämpade led. Mellan bästa bekämpade led (E) och bästa obekämpade (E) skiljde det 822 kg/ha (tabell 2). I nettovärde, när avdrag gjorts för utsäde, rensningskostnad och ogräsbehandling, gav det bekämpade ledet 2276 kronor mer hektar jämfört med obekämpat. Det illustrerar tydligt vilka effektiva verktyg som odlaren har i sin hand och samtidigt vilken potential det finns i vårrapsgrödan. Roland Lyhagen, SW Seed roland.lyhagen@swseed.com Plus 400-2300 kr/ha för ogräsbekämpning i bästa led Led Skörd Oljehalt Oljehalt Korr. pris Brutto Utsäde Avrens Bek. Netto Plus Genomsnitt 2006-2008 Bjertorp 2007-2008 kg/ha % av ts % vid 9 % H 2 O kr/kg kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha C obeh 2386 47,4 43,1 3:66 8733-563 - 286-7884 - E beh 2721 47,5 43,2 3:67 9986-838 0-860 8288 + 404 E obeh 1889 50,4 45,9 3:81 7197-838 - 113-6246 E beh 2711 49,6 45,1 3:77 10220-838 0-860 8522 + 2276 Tabell 2. Beräkning av skördenetto i bästa led för genomsnittet av 8 försök 2006-2008 respektive på Bjertorp 2007-2008 när kostnad för utsäde och ogräsbekämpning är fråndragen bruttoskördevärdet. Fröpriset är satt till 3:50 per kg och korrigering gjord för oljehalt. Även rensningsavgift är fråndragen. Sammanfattning av odlingsförsöken Bäst lönsamhet med ogräsbekämpning nåddes i led E (12,5 kg/ha) Bäst lönsamhet utan ogräsbekämpning nåddes i led C (8,4 kg/ha) Merskörden för ogräsbekämpning uppgick till i genomsnitt 328 kg frö per hektar Den genomsnittliga lönsamheten för ogräsbekämpning var ca 375 kronor per hektar Kemisk ogräsbekämpning är en försäkring även om man vid bekämpningen inte vet ogrästrycket På Bjertorp förbättrades lönsamheten 2007-2008 med 2300 kr/ha av kemisk ogräsbekämpning 11

En N-komplicerad Kväve har ett komplicerat förhållande till olje växter. Ökar kvävegivan så minskar oljehalten och priset sjunker. Måttfullhet med kväve är lösenordet för vårrapsgödslingen. Glöm dessutom aldrig svavel och tänk gärna på fosfor. De tre viktigaste näringsämnena till vårraps är i nämnd ordning kväve, svavel och fosfor. Kväve är viktigast. Merparten tas upp tidigt i grödans utveckling och påverkar de skördegenererande faktorerna som antal sidogrenar, antal skidor, skidorna storlek och därmed fröskörden. Komplicerad N-förbindelse Men det innebär inte att det är så enkelt att om man bara ger vårrapsen en rejäl kvävegiva så är man garanterad en hög skörd. Oljeväxterna har nämligen en lite komplicerad relation till kväve. Det är ett omvänt förhållande mellan kvävegiva och oljehalt. Kväve gynnar en hög proteinhalt, men de kväverika proteinerna och den åtråvärda oljan konkurrerar om samma utrymme i oljeväxtfröerna. Så ju mer kväve desto lägre oljehalt. Dessutom är vårrapsfröet litet vilket gör det känsligt i samband med groningsprocessen. Det gäller att inte ha allför hög saltkoncentration kring rapsfröet vilket försvårar vattenupptagningen och senarelägger groningen. 12

Håll igen. Kväve till vårraps är ett känsligt kapitel. För mycket äventyrar den prisgrundande oljehalten så det gäller att hitta balansen. Med ett kvävepris på 17 kronor per kilo landar den optimala N-givan på i medeltal 93 kilo per hektar. Foto: Jens Blomquist tidigt på säsongen orsakad av bl.a. mycket kväve ger stora välutvecklade örtblad. Om vi då får torrväder orkar inte plantan driva fram tillräckligt stora fröskidor och skördenivån blir en besvikelse. Det gäller alltså att få en mer måttfull tillväxt tidigt på säsongen. Torka och varmt väder i senare delen av blomningen och begynnande skidsättning är också kritiskt för rapsplantan. För lite vatten vid denna tidpunkt påverkar kväveeffektiviteten och medför sänkt skörd. Vi vet också av erfarenhet att oljeväxter svarar bra på bevattning från blomning fram till skidsättning. 93 kilo N per hektar Under perioden 1983 till 1994 gjorde Frö- och Oljeväxtodlarna hela 76 stycken försök med stigande kvävegiva till vårraps. Det kan ju kännas länge sedan, men det finns all anledning att återigen titta på ett så stort försöksmaterial. När vi sätter in rapspriset 3 kronor per kilo och kvävepriset 17 kronor per kilo blir den optimala kvävegivan 93 kilo per hektar. Det är faktiskt nästan 30 kilo lägre än den nivå på 120 kilo som vi brukar tala om. Det är det skyhöga kvävepriset som orsakar sänkningen. Om vi med samma fröpris sätter in kvävepriset 10 kronor per kilo blir nämligen den optimala kvävegivan 125 kilo per hektar. Men det kvävepriset är historia nu och som framgår av figur 1 är kurvan för optimal kvävegiva väldigt flack mellan 70 och 110 kilo per hektar. Det hänger samman med det tidigare nämnda omvända förhållandet mellan oljehalt och kvävegödsling. Ju högre kvävegiva desto lägre oljehalt (figur 2). En måttfull kvävegiva tär alltså inte så mycket på nettointäkten, men ger en hög oljehalt och därmed ett högt fröpris. relation Helst lite motigt För att göra frågan ännu mer komplicerad så pekar kanadensiska erfarenheter på sänkt skörd av vårraps om en hög tillgång på kväve och markfukt i samband med att örtbladen ska bildas därefter följs av torka. Vid en torrsommar vill vi alltså inte ha kraftigt utvecklade örtblad som inte kan försörjas med tillräckligt med vatten. Det finns ett gammalt talesätt att vårrapsen liksom ungdomar ska ha det lite kämpigt i början för att klara sig bättre senare i livet. Måttfull tillväxt är bäst Låt oss lämna ungdomarna och i stället fundera över detta då det gäller vårraps. En alltför frodig tillväxt Svavel på 1:5 Man ska inte tala om kvävegödsling utan att samtidigt tala om svavel. Det råder nämligen en antagonism mellan kväve och svavel. En kraftig kvävegödsling hämmar upptaget av svavel. Svavelbrist liknar dessutom kvävebrist med sina marmorerade blad. Ibland gör man därför misstaget att vid svag tillväxt och ljusa blad lägga ännu mer kväve vilket gör det ännu svårare för plantan att ta upp svavel. Räkna med att rapsen ska en svavelmängd som är så mycket som 20 procent av kvävegivan. Med 100 kilo kväve krävs alltså 20 kilo svavel. P till unga rapsplantor Oljeväxter ska ha lättillgängligt fosfor under de första 4-6 veckorna av sin tillväxt. Redan en liten fosforbrist försenar blomningen och reducerar antalet blommor och antalet frön per skida och därmed skörden. Två års svenska försök med radmyllad fullgödning till vårraps 2007 och 2008 talar ett tydligt språk. Vårrapsen svarar i så gott som samtliga av de 10 försöken positivt på att man lägger fullgödning i stället för enbart kväve och svavel. I medeltal gav 440 kilo NPK 27-3-3 hela 160 kilo mer frö per hektar 13

än 440 kilo Axan (NS 27-4). Också enligt kanadensiska erfarenheter svarar vårraps bättre än spannmål på fosforgödsling. Kombi är klokt En klok strategi är alltså att kombigödsla med ett fullgödselmedel till vårrapsen i samband med sådden. En vårrapsskörd på 2 500 kilo per hektar för inte bort mer än 6-7 kilo fosfor per hektar. Om man lägger mer än så finns alltså resten av den tillförda fosforn i marken och i skörderester för efterföljande spannmål att utnyttja. Givetvis ska man ta hänsyn till jordanalysen. I första hand ska fosfor tillföras vid fosforklass III och därunder. Men se också upp för höga ph-värden då fosfor binds hårdare till markpartiklarna och då det kan vara lämpligt att lägga s.k. färsk fosfor vid sådden. Johan Biärsjö, Svensk Raps AB johan@svenskraps.se Högt kvävepris sänker N-optimum kr/ha 4300 4100 3900 3700 3500 3300 3100 2900 2700 2500 93 kgn/ha 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 kväve kg/ha Figur 1. Med ett rapspris på 3 kronor per kilo och ett kvävepris på 17 kronor per kilo blir N-optimum 93 kilo per hektar. Det är en sänkning med 20 kilo per hektar jämfört med ett år sedan. Beräkningen baseras på 76 kväveförsök i vårraps utförda under åren 1983-1994. Att tänka på med N, S och P N kväveoptimum sjunker snabbt när kvävepriset stiger blir 93 kg N/ha vid 3 kr/kg frö och 17 kr/kg N Ju mer kväve desto lägre oljehalt S ska tillföras i proportion till kväve i relation 1:5 P vårraps svarar på P, använd NPK hellre än rena N-gödselmedel Figur 2. Sambandet mellan kvävegiva och oljehalten i handelsvaran (9 % vatten) i 76 försök mellan 1983 och 1994. När kvävegivan stiger minskar den prisavgörande oljehalten i rapsfröet. 14

Allmänna etableringsråd Satsa på att så i höstjämnade fält. Färre överfarter på våren sparar på viktigt vatten Försök att placera fröet i fuktig jord på ca 20 mm djup men aldrig djupare än 30 mm Lämplig utsädesmängd vid bruksodling av vårraps bör ligga kring 200 grobara frön/m2 (ca 8 kg/ha) utifrån samlad erfarenhet Ge huvuddelen eller hela kvävegivan i samband med sådd Glöm aldrig S och kom ihåg att vårraps svarar på P Välj utsäde betat mot jordloppor som en uppkomstförsäkring Håll uppkomsten under uppsikt för kontroll av jordloppeangrepp Sätt in pyretroidbehandling vid starka angrepp (mer än 30 % av hjärtbladsytan gnagskadad) Kontrollera ogräsförekomsten och planera för kemisk behandling Ogrästrycket avgör om kemisk bekämpning blir lönsam, men troligen borde fler odlare än idag använda kemisk ogräskontroll. Med fröpriser på ca 3:50 per kg fordras det ca 250 kg frö per hektar i skördeökning för att ge lönsamhet Nimbus CS, 2,0-2,5 l/ha, sprutas senast 3 dagar efter sådd (ej på lätta jordar eller mulljordar) Butisan Top har olika alternativ: 1. Från sådd till uppkomst: 1,5-2,0 l/ha Butisan Top 2. Under uppkomst-hjärtbladsstadiet: 1,5-2,0 l/ha Butisan Top eller 1,5-1,75 l/ha Butisan Top + 0,5 l/ha Matrigon 3. I 1-2 örtbladsstadiet: 2,0 l/ha Butisan Top el 1,75-2,0 l/ha Butisan Top + 0,75 l/ha Matrigon Det är billigare att bekämpa flyghavre med Select eller Focus Ultra i våroljeväxter jämfört med andra preparat i stråsäd Vid fler än en behandling med konventionell pyretroid mot rapsbaggar ska alltid en resistensbrytare som Mavrik, Biscaya eller Mospilan användas. I områden med känd pyretroidresistens kan bara Mavrik, Biscaya eller Mospilan användas. Ta hänsyn till växtföljdshistoriken på fältet och följ prognosverksamhet för att sätta in behandling i tid mot bomullsmögel och andra skadesvampar. Så varierar optimal N-giva med varierande frö- och N-pris Kvävepris: kr/kg N Fröpris: kr/kg frö 10 12 14 16 18 20 2:00 101 86 72 57 43 29 2:50 115 103 92 80 69 57 3:00 125 115 105 96 86 77 3:50 131 123 115 106 99 90 4:00 137 129 122 115 108 101 4:50 140 134 128 121 115 109 5:00 144 138 132 126 121 115 15

Projekten är finansierade av Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning, Stiftelsen Lantbruksforskning och Svensk Raps AB. www.svenskraps.se