Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 1/18 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 4 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning... 5 6. Ledningsnät och flödesbelastning... 5 Flödesmätningar... 5 Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring... 5 Bräddat avloppsvatten... 6 7. Gällande villkor i tillstånd... 7 8. Naturvårdsverkets föreskrifter... 10 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse.... 10 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,... 10 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa... 11 Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten... 11 Månadsmedelvärden... 11 Gränsvärde - Årsmedelvärde... 11 Utvärdering av trender i slamanalyser... 12 Recipientkontroll... 13 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 13 Driftkontroll... 13 Kalibrering och loggning av processvärden... 13 Egenkontroll... 13 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 13 Tillbud och störningar på ledningsnätet... 13 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket... 13 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. 14 Energianvändning... 14 Energiinventering i verket.... 14 Transporter.... 14 Råvaror... 14 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm... 15 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 15 Avvattnat slam... 15 Annat icke miljöfarligt avfall... 15 Miljöfarligt avfall... 15 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 16
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 2/18 Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. C Bil. D.1 Bil. D.2 Bil. E Bil. F Bil. G Bil. Y Processbeskrivning med process-schema Bräddat vatten på pumpstationer i Alfta ledningsnät Resultat från slamanalyser Resultat från slamanalyser, utvärdering av slammets kvalitet i ett Revaq perspektiv Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Kemikalier, avfall, miljöfarligt avfall och tillförsel via fällningsmedel Energiinventering av utrustning i reningsverket Lista över analysresultat från utsläppskontroll
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 3/18 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Ovanåkers kommun Organisationsnummer: 212000-2304 Gatuadress: Postnummer, ort: Kontaktperson: Tekniska kontoret 828 80 Edsbyn Christer Engström Telefonnummer: 0271-57000 Telefaxnummer: 0271-57374 Anläggningens namn: Edsbyns avloppsreningsverk Anläggningsnummer: 2121-010 Fastighetsbeteckning: Alfta Kyrkby 94:1 Besöksadress: Runemovägen 41 Postnummer, ort: 822 92, Alfta Utsläppspunkt i RT90-koordinatsystemet 6804669;1516163 Kommun: Ovanåker Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg Telefonnummer: 0271-57451 E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: 90.001-1 (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: 90.001-1.3 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: 1991-08-23 (beslutsnr. 2460-732-90) Tillsynsmyndighet: Miljö- och byggkontoret, Ovanåkers kommun Handläggare: Åsa Törngren Miljöledningssystem: Nej Ovanåkers kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunstyrelsen är huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är Christer Engström, tel 0271-57000. Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 4/18 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Alftas avloppsreningsverk renar vatten från samhällena Alfta och Runemo och är dimensionerad för ca 5000 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (rensgaller och sandfång), biologisk rening enligt aktivslammetoden samt kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används AVR. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till vatten. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Vid vissa betingelser kan närboende uppleva en störande lukt. Buller orsakat av verksamheten vid avloppsreningsverket bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 1991-08-23 med beslutsnummer 2460-732-90, lämnat Ovanåkers kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från samhällena Alfta och Runemo till Norrsjön i Voxnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3000 personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Inga andra gällande beslut eller kvarvarande anmälningsärenden.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 5/18 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Verket är dimensionerat för en anslutning av 5000 pe, motsvarande en organisk belastning av 375 kg BOD7 per dygn räknat på 75 g/person och dygn. I tillståndsbeslutet anser länsstyrelsen att de maximalt tillåtna utsläppsmängderna bör vara baserade på 3000 anslutna personer. Vilket skulle motsvara en inkommande belastning på 210 kg /BOD per dygn. Under 2011 renades 304771 m³ avloppsvatten med BOD-innehåll motsvarande 3321 pe (232 kg BOD/dygn). Detta är är dock något missvisande eftersom mätpunkten är placerad så att provet blir påverkat av interna returströmmar. Ett mer rättvisande värde är att beräkna antalet pe baserat på debiterad mängd avloppsvatten. Här används ett schablonvärde på 175 liter per person och dygn. Detta ger en anslutning på 2276 pe anslutningen överskrider inte verkets kapacitet, vilket även visas av att verket klarat av att hålla mkt låga utsläppsnivårer under året. Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ink. BOD7 kg/d 258 169 265 265 207 243 249 Pe (BOD7) 3445 2254 3235 3540 2766 3237 3321 Pe renvatten - - 2536 2541 2388 2458 2276 I tabellen ovan räknas med 0,075 kg BOD7/person och dygn. 6. Ledningsnät och flödesbelastning Totalt finns 12 st avloppspumpstationer som ägs av HVAB. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt vid avloppsreningsverket. Det finns ytterligare en pumpstation vid vägverket, men den har vi endast tillsyn på. De anmälningar om störningar och avbrott som kommer har tidigare registrerats i GIS-systemet Meldis AV. Under 2011 har denna registrering upphört och ersatts av pappersbaserad journalföring. Detta på grund av att informationen i Meldis ska migreras till ett nytt GIS-system. men att det än så länge inte är möjligt att hantera informationen på motsvarande sätt i det nya Gis-systemet Under året har 60 mindre avloppsstopp åtgärdats inom hela ledningsnätet i Ovanåkers kommun. Sedan 2002 finns i en plan för förnyelse- och åtgärd av ledningsnätet i ovanåkers kommun. Denna sammanfaller med budgettplanering för den kommande 5-årsperioden och uppdateras således årligen. I ordinarie underhåll och utbyggnad av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Vid arbetet med ledningsnätet används GIS-systemet Geosecma. Under 2011 har förnyelsen av Ledninsnät Väst huvudsakligen satsats på Edsbyns ledningsnät. Man har gjort bedömningen att Alftas ledningsnät är nyare och i bättre skick. Underhåll för hela ledningsnätet i Ovanåkers kommun (ej specificerat till Edsbyn) redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Flödesmätningar Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2011 behandlades totalt 304 771 m 3 avloppsvatten vid Alftas avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 52%.Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden 2007-2011. Nederbörden har stor inverkan på andelen
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 6/18 ovidkommande vatten och bildar i det närmaste linjärt samband med mängden ovidkommande vatten. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter 2007 2008 2009 2010 2011 Årsnederbörd (mm) 414 485 497 697 634 Inkommande vatten (m 3 ) 274059 281159 315015 336293 304771 Debiterat vatten (m 3 ) 162010 162306 152515 157010 145371 55,00% Alfta Reningsverk % inläckage mot årsnederbörd 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 350 400 450 500 550 600 650 700 750 Ovidkommande vatten (%) 41% 42% 52% 53% 52% Nederbörden har stor inverkan på andelen ovidkommande vatten. Detta syns relativt väl om man plottar andelen ovidkommande vatten mot årsnederbörden (se diagram till höger). Bräddat avloppsvatten Vid reningsverket sker ingen bräddning eftersom inloppspumparnas kapacitet är lägre än reningsverkets. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnätet mäts i bräddat tid. Den totala bräddningstiden vid på ledningsnätet var ca 202 timmar. De orsakades av extremt höga flöden i samband med stor nederbörd samt driftstörningar. Ingen analys gjordes på bräddat vatten. Nedanstående tabell visar en sammanställning över bräddningar vid Alfta reningsverk och dess ledningsnät under åren 2005 2011. Bräddningar vid Alftas avloppsreningsverk
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 7/18 Typ av bräddning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Bräddat vid avloppsreningsverket 0 0 0 0 0 0 0 Bräddat på ledningsnätet 203 h - - 565 h 7,6 h 202 h 667 h
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 8/18 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännanden de av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Ibland sker testkörning er med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet. Under året har inga testkörningar gjorts. Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall finnas. Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD7 15 mg/l beräknad som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Riktvärden uppfylls. Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 0,18 mg/l BOD7= 9,5 mg/l Beräknat på två provtagningsdygn per månad. Vissa enskilda prover kan ibland ha analysresultat där halten är högre än riktvärdet. Vid dessa tillfällen görs en utredning och man försöker komma fram till orsaken. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 0,9 kg/d Gränsvärden uppfylls. P-tot: 0,10 kg/dygn
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 9/18 resp 27 kg/dygn beräknat som medelvärde över 12 månader. BOD7: 4,1 kg/dygn Villkor 7. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsyns myndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under året. Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Desinfektion utförs vid behov. Under året har inget behov av desinfektion funnits. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Inga klagomål på slamhanteringen har förekommit Villkor 10. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med naturvårdsverkets gällande föreskrifter. Vid bräddning får tillsynsmyndigheten föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen Underhåll av ledningsnätet utförs varje år. Åtgärder redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Reningsverket kan inte brädda då kapaciteten är högre än pumpstationernas förmåga att pumpa in avloppsvatten. Bräddat vatten i ledningsnät mäts och registreras. Villkor 11. För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn och snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten. Planen skall med tidsangivelse för de olika utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten för godkännande senast 1992-07-31. Planen är inlämnad till tillsynsmyndighet och godkänd.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 10/18 Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej tillföras anläggningen. Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Anslutna industrier redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Inga klagomål på lukt har förekommit Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 db nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder. Inga klagomål på buller har förekommit Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningsfunktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas senast 1992-11-30. Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Kontrollprogram med datum 1992-06-01 har upprättats i samråd med tillsynsmyndighet. Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i tredje paragrafen miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. För närvarande finns ingen orsak att åter pröva tillståndsfrågan.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 11/18 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska X lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med X en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Av ovanstående är två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mindre än 10000 pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde = massa/år =mg /l provdygnsflöden flöde/ år SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket leverera idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Analysresultat redovisas i bilagor enligt bilageföreckning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 12/18 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten Månadsmedelvärden BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. Samtliga månadmedelvärden för BOD och fosfor ligger under riktvärderna. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 27 kg BOD 7 /dygn och max 0,9 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att Alfta reningsverk har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 4,1 kg/dygn och fosforutsläppet ligger på 0,1 kg/dygn.. Riktvärden 15 mg/l 0,5 mg/l Januari 2 0,055 Februari 5,5 0,150 Mars 9,5 0,165 April 7 0,150 Maj 4 0,081 Juni 3,5 0,120 Juli 5,5 0,125 Augusti 3 0,072 September 6,5 0,116 Oktober 3,5 0,075 November 4 0,127 December 4,33 0,177
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 13/18 Utvärdering av trender i slamanalyser Nedanstående diagram innehåller analysdata från slam med början 2001. Varje år har 4 slamprover tagits. Fosforinnehållet i slammet har på samma sätt som i Edsbyn en tendens att sjunka. Tungmetallerna kadmium, bly, kvicksilver och koppar har en mycket svagt sjunkande trend. Krominnehållet i slammet är anmärkningsvärt på så vis att det plötsligt går in i en tydligt stigande trend. Detta mönster återspeglar sig i slammet i Edsbyns reningsverk. Slutet av 2011 visar ett avtagande i kromkoncentrationer. Att både Edsbyns och Alftas reningsverk visar samma möster tyder på en gemensam grundordsak. En källa till kromet skulle kunna vara varierande kvalitet på den fällningskemikalie som används i verket. Beräknat på innehåll i slammet och analysuppgifter från Kemira som levererar fällningskemikalien så kommer kromet till över 106% från fällningskemikalien. Att siffran överskrider 100 procent kan förklaras med analysosäkerhet, det höga värdet ger en tydlig signal om det mesta av kromet kommer med fällningskemikalien. Beräknat på samma sätt kommer ca 18 % av blyet och 73 % av nickeln via fällningskemikalien. En övergång från AVR till exempelvis PAX XL100 (används i Arbrå RV) skulle medföra att bidraget till kromhalten sjunker till ca 1,6 %, i gengäld ökar dock kadmiuminflödet via fällningskemikalien från ca 2,7% till 3,6 %. Så länge fosfor 28000,00 23000,00 18000,00 13000,00 8000,00 30,000 25,000 20,000 15,000 10,000 5,000 0,000 Pb 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000 Hg 80,000 60,000 40,000 20,000 0,000 Cr 300,000 250,000 200,000 150,000 100,000 50,000 0,000 Cu
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 14/18 slammet inte används som gödsel är byte av fällningskemikalie en onödig åtgärd. 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000 Cd
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 15/18 Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Årligen kommer en servicetekniker från Hach Lange och går igenom utrustningarna. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Alfta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En revidering av de dokumenterade rutinerna gjordes 2002-08-20. Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1992-06-01, dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. Under 2009 har en ny revidering av egenkontrollprogrammet inletts. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm hos arbetsledare för ledningsnätet på Edsbyns reningsverk. Eftersom det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder har utförts för att avhjälpa deras orsaker. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på Alfta reningsverk. Under 2011 har inga allvarliga driftavbrott eller störningar inträffat. Inga klagomål på lukt eller buller har förekommit under året 2011.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 16/18 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energianvändning Uppvärmning av avloppsreningsverket sker sedan år 2000 med en värmepump genom återvinning av värme i avloppsvattnet. Värmepumpen har slingor kopplade till Celpoxluftarens kylmantel. Det köldmedium som används har benämningen Svedol köldbärarsprit. Värmepumpen är en Green line D35 från IVT med en effekt på 10,6 kw, producerad värme när den går som effektivast är ca 40 kw. Spetsuppvärmning av avloppsreningsverket kan ske med en oljepanna. Men tack vare värmepumpen har oljepannan stått oanvänd sedan 2000. Elförbrukning per m³ avloppsvatten Parameter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Avloppsvattenflöde m³ 371030 274059 281159 315015 336293 304771 Elförbrukning (MWh) 277 277 280 236 269 279 Elanvändning per m 3 0,75 1,01 1 0,75 0,8 0,91 Energiinventering i verket. 2009 skedde en inventering av verkets utrustning för att kartlägga verkets förbrukning av elenergi. Inventeringen ger en uppskattad årsförbrukning på ca 258 MWh. 2011 års elförbrukning var ca 279 MWh. En kopia av inventeringen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning. Transporter. Avvattnat slam transporteras till Forsbacka utanför Gävle för att omvandlas till anläggningsjord. Grovrens transporteras till Sävstaås värmeverk och energiåtervinns i form av fjärrvärme. Slam från de mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 17/18 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemiska produkter sker i form av fällningskemikalier (AVR) och polymer för avvattning (Superflock C-1596). Vid en serie av fällningsförsök under åren 2001 2003 visade sig fällningskemikalien (AVR) fungera bra vid Alfta reningsverk. Vid val och dosering av fällningskemikalie har kvalitén på både det renade avloppsvattnet och på slammet tagits i beaktande. Reningsverket körs så effektivt det går under rådande omständigheter och optimeras fortlöpande. Inga nya kemiska produkter har tagits in till verket. Ny upphandling av kemikalier har skett under 2011, både fällningskemikalie och polymer köps av Kemira. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Använda kemikalier och miljöfarliga ämnen redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Bilagan redovisar också mängd tungmetaller som tillförts slammet via fällningsmedlet. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Reningsverket producerade 705 ton avvattnat slam år 2011. Slammet analyseras och resultat från analyserna redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Tungmetallhalterna understiger gränsvärden för användning på jordbruksmark, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till Gästrike Återvinnares anläggning i Forsbacka utanför Gävle för tillverkning av anläggningsjord. Annat icke miljöfarligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 2,3 m 3 pressad grovrens, vilket transporterades till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Edsbyns avloppsreningsverk och mellanlagras där på särskild avsedd plats. Avfallet transporteras sedan vid behov till BORAB. En sammanställning av miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten finns i bilaga enligt bilageföreckning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-006 Sida 18/18 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i arbetsmiljön undersöks 1 gång per år bland annat genom skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Utsläpp av orenat avloppsvatten till vatten och mark. Orsakerna kan vara översvämning, höga flöden, strömbortfall eller läcka på ledningsnätet. 2. Utsläpp av fällningskemikalie. 3. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningsnätet 4. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 5. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 6. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 7. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio.