YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet har fått möjlighet att yttra sig till Skolverket angående remiss av allmänna råd med kommentar för fritidshemmet. Sammanfattning av Lärarförbundets synpunkter Lärarförbundet anser att det remitterade förslaget till allmänna råd överlag innebär förbättringar för verksamheten. Innehållet är klargörande för flera dilemman inom fritidspedagogiken. Lärarförbundet har ett antal synpunkter som redovisas i detalj längre fram. De viktigaste är: 1. I de tidigare råden konstaterades att konsekvensutredningar är viktiga förutsättningar för att fatta informerade beslut om verksamheten. Begreppet är i remissen ersatt av barnkonsekvensanalyser. Detta är bra, eftersom begreppet knyter an till såväl skollagen som FN:s barnkonvention och metoden har också beslutats i flera kommuner. Samtidigt är det viktigt att analyserna inte ger administrativa konsekvenser för skolledare och lärare. 2. Det är positivt att rektors pedagogiska ledarskap framhålls. Om frågor lyfts från huvudmannanivå till rektorsnivå kommer besluten närmare verksamheten. Detta är centralt för att vända fritidshemmens trend. 3. Lärarförbundet är positivt till de utvecklade resonemangen kring gruppstorlekar men anser inte att de är tillräckliga. De allmänna råden måste innehålla en föreskrift om genomsnittlig gruppstorlek på huvudmannanivå, vilket Lärarförbundet tidigare framhållit i en skrivelse den 12 mars 2014 ställd till Skolverkets GD Anna Ekström. 4. De allmänna råden berör de skärpta behörighetsreglerna, där lärare i fritidshem och fritidspedagoger med äldre utbildning är behöriga att undervisa i fritidshem. Andelen examinerade lärare i fritidshem är en viktig faktor för kvaliteten i verksamheten och måste därför tydligt synas i de allmänna råden. 5. Lärarförbundet är positivt till de skrivningar som finns kring verksamhet och lärande. Men skrivningarna antyder också att det finns ett behov av att lägga fast ett styrdokument för fritidshemmen på kursplanenivå vilket Lärarförbundet krävt sedan länge. 102 26 Stockholm Stockholm remiss@lararforbundet.se
Sid 2(5) Förslaget i korthet Skolverket har beslutat att ta fram nya allmänna råd för fritidshemmet av flera skäl. Dels har lagstiftningen inom området ändrats, dels har läroplanerna för de obligatoriska skolformerna reviderats. Det föreliggande förslaget till allmänna råd tar sin utgångspunkt i prioriterade områden och faktorer som har identifierats som centrala för fritidshemmets kvalitet. Texten inleds med de två områdena Förutsättningar för arbetet och Rektorns pedagogiska ledarskap som särskilt vänder sig till huvudmän, rektorer och andra med motsvarande ledningsansvar. Därefter följer de två områdena Lärande i fritidshemmet och Samverkan med hemmet som vänder sig till personalen i fritidshemmet. Lärarförbundets synpunkter I avsnittet Inledning redovisas vilka lagar och förordningar som fritidshemmet omfattas av. Det är bra. Ett begrepp som kan behöva tillföras listan av språkliga definitioner är undervisning. Undervisningsbegreppet infördes i skollagen 2011 och inkluderar verksamheten i fritidshemmen. Begreppet kan leda tankarna till det som sker i den timplanestyrda delen av skolan och därför behöver det i de allmänna råden tillföras en fördjupning och förklaring kring hur man genom fritidspedagogik arbetar med undervisning. Kort om fritidshemmets uppdrag I detta avsnitt ges en viktig förförståelse kring det spänningsfält som de allmänna råden befinner sig i. Kopplingar till skollag och läroplan, likaså att definitioner av begrepp som används är tydliga. Under rubriken Fritidshemmets uppdrag i ett helhetsperspektiv finns dock två saker som Lärarförbundet vill förändra. Den första är samverkan mellan fritidshem och förskoleklass/skola. För att förtydliga att samverkan är ett delat ansvar mellan olika verksamheter behöver samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet ersättas med samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Ett annat uttryck som förekommer i remissen är att fritidshemmet skulle vara ett komplement till skolan. I skollagens 14 kap 2 framgår att fritidshemmet kompletterar skolan. Lärarförbundet anser att fritidshemmet gör elevens dag komplett. Enligt Svenska Akademiens Ordlista: 1. Komplement betyder utfyllnad, tillägg 2. Komplett betyder fullständig, fullkomlig Det är den senare rollen vi ser för fritidshemmen idag, vilket någonstans innebär en tydligare utgångspunkt i eleven och inte i institutionen. Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Lärarförbundet anser att barnkonsekvensanalyser är ett bra inslag. Grunden till barnkonsekvensanalyser är FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Redan 2001 tog Barnombudsmannen fram en modell för barnkonsekvensanalyser. Flera kommuner har infört barnkonsekvensanalyser som metod för att kvalitetssäkra verksamheten, vilket kan underlätta införandet av detta som en metod för fritidshemmen. Det kan därför möjligen bli ett effektivare verktyg än de äldre allmänna rådens konsekvensanalyser. Under Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet konstateras på s. 12 att många fritidshem saknar systematiskt kvalitetsarbete. Det finns ett starkt intresse hos
Sid 3(5) yrkeskåren att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och det är bra att de allmänna råden tar upp frågorna. För att det systematiska kvalitetsarbetet ska kunna vara effektivt måste det finnas styrdokument som beskriver innehållet i fritidshemmens undervisning, vilket enklast beskrivs genom en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna. Lärarförbundet anser att det behöver införas ett styrdokument för fritidshemmen på kursplanenivå. På s. 13 finns under rubriken En modell för resursfördelning (punkten 5) flera resonemang kring förutsättningar och behov. För att en resursfördelning ska kunna utgå från förutsättningar och svara mot behov är det också viktigt att man i resursfördelningen också lägger med målsättningarna för verksamheten. Det finns ett kort resonemang om målsättningar i avsnittet men Lärarförbundet tror att kopplingen behöver upprepas och förstärkas för att vara effektivt. På s. 13 finns också Dialog om personaltäthet samt elevgruppernas sammansättning och storlek, vilket vi återkommer till nedan. Rektorns pedagogiska ledarskap En övergripande synpunkt är att i de tidigare allmänna råden var rektors roll mindre framskriven. Eftersom råden vände sig mer till kommunen och till den enskilde läraren i fritidshem kan detta ha bidragit till att fritidshemmen inte fått rektors uppmärksamhet och att fritidshemmen därför inte getts samma prioritering som andra delar av skolverksamheten. Lärarförbundet anser att det är av stor betydelse för fritidshemmens framtida utveckling att rektors ledarskap så tydligt har skrivits fram, eftersom det ger underlag för rektors förståelse för fritidshemmens verksamhet och dess målsättningar. Överlag är avsnittet bra. På s. 15 finns rubriken Gruppstorlek och personaltäthet. Det är bra att Skolverket visar på att stora elevgrupper är skadligt och inte går att förena med fritidspedagogiskt lärande. Skolverkets årliga rapporter av jämförelsetal för fritidshemmen är också en skrämmande läsning och det är nu 14 år sedan Skolverkets första bredare larmrapport Finns fritids? kring läget i fritidshemmen. De barnkonsekvensanalyser som införs är ett bra steg, men i sig inte ett tillräckligt effektivt instrument för att komma tillrätta med de stora elevgrupperna. Här erinrar Lärarförbundet om vår tidigare skrivelse, där Lärarförbundet bland annat framhåller att det finns behov av att tydliggöra hur stor en genomsnittlig elevgrupp i fritidshemmet får vara på huvudmannanivå i de allmänna råden. Lärarförbundet vidhåller att detta måste ingå i de allmänna råden. I debatten om fritidshem talas ofta om genomsnittlig storlek på barngrupp. Genomsnittet varierar dock stort mellan fritidshem i en kommun och det kan också variera stort mellan kommuner. Skulle man på huvudmannanivå lägga fast en genomsnittlig storlek på elevgrupp får det som konsekvens att man minskar spannet som gruppstorlekarna kan befinna sig i: en stor grupp kan endast finnas om det finns en liten grupp. De skärpta behörighetsreglerna, där lärare i fritidshem såväl som fritidspedagoger med äldre utbildning är behöriga att undervisa i fritidshem, gör att det finns ett särskilt behov av att uppmärksamma andel högskoleexaminerade med inriktning mot fritidshem, vilket idag varierar stort. Lärarförbundet kräver att man
Sid 4(5) säkerställer att det finns rätt utbildad personal som kan ansvara för undervisning på varje fritidshem. Det gör att en riktlinje för andel examinerade bör övervägas. Under rubriken Utrymme att planera, följa upp och utveckla utbildningen på s. 16 anser Lärarförbundet att det är viktigt att lyfta det tudelade uppdrag som lärare i fritidshem står inför. Det är viktigt att lyfta fram att rektor måste säkerställa att det finns tillräcklig planeringstid för fritidshemmens verksamhet, så att den kan bidra till att nå läroplanens och skollagens mål. Det är också viktigt att lyfta fram frågan om lärare i fritidshems planeringstid för skolverksamhet. På s. 17, under rubriken En organisation som stödjer ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och utbildning beskrivs samverkan. Det ligger ett stort ansvar på rektor att säkerställa att den samverkan som är så viktig för helhetssynen på eleven verkligen sker och att alla berörda lärare ges förutsättningar att delta i arbetet. På s. 18 finns två viktiga förbättringar under samma rubrik. Den första gäller elever i behov av särskilt stöd. Lärarförbundets medlemmar menar att det är tämligen vanligt att resurser för särskilt stöd kan finnas för en elevs timplanestyrda delar av skoldagen, men att resurser för särskilt stöd inte följer med eleven till fritidshemmen. Detta är inte hållbart. Den andra frågan handlar om elevens individuella utvecklingsplan. Det är viktigt att lärare i fritidshem är involverade i IUP eftersom de olika verksamheterna kan locka fram olika styrkor och svagheter hos en elev. Lärande i fritidshemmet En övergripande synpunkt är att texterna på ett bra sätt framhåller fritidspedagogikens ställning i förhållande till fritidshemmens uppdrag och mål samt till övrig skolverksamhet. Detta tillgodoser delvis Skolinspektionens rapport 2010:3, där det framhålls att Fritidshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget. Däremot finns det inte något i de centrala styrdokumenten om vad fritidshemmens verksamhet kan bestå av, varken i de allmänna råden eller i läroplanen. Här anser Lärarförbundet att det finns behov av ett styrdokument på kursplanenivå för de fritidspedagogiska verksamheterna. Detta är viktigt för att dels öka likvärdigheten mellan fritidshem, dels för att tydliggöra elevens lärande, dels ge de fritidspedagogiska verksamheterna ett tydligare syfte och ett utpekat innehåll. Det är också viktigt som en del av att kunna bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Kommentarmaterialet håller i vissa delar en detaljnivå som inkräktar på lärare i fritidshems ansvar. De allmänna råden måste säkerställa att alla barn har rätt till examinerade lärare och att dessa får förutsättningar att ta sitt yrkesansvar och bedriva en undervisning av hög kvalitet. Råden tenderar i nuläget att i stället ge råd kring personalens arbetssätt. Lärare i fritidshem eller fritidspedagoger med äldre utbildning har ansvar för undervisningen på fritidshemmen. Lärarförbundet menar att det är mer relevant att i detta avsnitt prata mer om just lärare i fritidshem och mindre om personal. Detta förhållande gäller även i andra avsnitt i remissen.
Sid 5(5) Samverkan med hemmet Här beskrivs dels hur fritidshemmet bör informera och ha en dialog med föräldrarna. Lärarförbundet anser att avsnittet är bra: det framhåller att fritidshemmet är en viktig del för hemmet att ha kontakt med, inte minst i samband med utvecklingssamtal. Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Ordförande Jonas Arnell Utredare