Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy 29.9.2016
Innehållsförteckning 1. Projektets syfte och avgränsningar 2. Faktureringsfrister i samfakturering 3. Rekommendation för faktureringstidsfrister 4. Analys av utestående betalningar på kassaflöde och nyckeltal i två olika faktureringsfristalternativ 5. Risker på marknaden 6. Kreditvärdighet 7. Säkerhetslösningar 8. Rekommendationer för säkerhetsarrangemang inom grossistmodellen 9. Sammanfattning 2
Projektets syfte och avgränsningar 3
Projektets syfte Syftet med studien är att ta fram ett underlag för Ei:s beslut om vilken modell för fakturering som är mest lämplig på den svenska slutkundsmarknaden för el. Studien genomlyser hur villkoren för betalningsfrister och fördelningen av kreditrisker vid utebliven betalning påverkar enskilda aktörer, konkurrensen på marknaden och den totala kostnaden för slutkunden. Modellerna som studeras är: grossistmodellen, ombudsmodellen och den nuvarande modellen (som används främst som jämförelsegrundlag). Baserat på analysen rekommenderas den mest lämpliga utformningen av betalningsfrister och fördelning av risker i samband med utebliven betalning på den svenska elmarknaden. 4
Avgränsningar Analysen fokuserar på att jämföra modellerna från kreditrisk och tidsfristperspektiv. Övriga kostnader och nyttor har beskrivits i Sweco s rapport. Analysen utgår från ett framtidsscenario med bland annat en central tjänstehubb på plats, ökade krav på tillgänglighet, ett större utbud av olika nättariffer och ökad efterfrågan på energitjänster. Nuvarande praxis utgör nolläge. Grossistmodellen och ombudsmodellen så som de definierats i Sweco s rapports används som utgångsläge. 5
Faktureringstidsfrister i samfakturering 6
Process för att ta fram rekommendation för faktureringstidsfrist Desk study och datainsamling. Genomgång av lagstifning branch regelverk och rekommendationer samt normal praxis på branchen. Intervjuer av aktörer. Identifiering av fyra olika alternativa faktureringsfrist modeller för samfakturering. På basen av analys samt feedback från referensgruppen valdes två faktureringsfristmod eller av Gaia för analys. Inverkan på kunder EH och NB kassaflöde och nyckeltal studeras. Nulägesbeskrivning gällande betalningsfrister, tekniska möjligheter samt kundernas betalningsbeteende. Referensgruppsmöte 26.5. Tre stakeholder grupper vidareutvecklade en faktureringsfristmodell som gruppen valt som den mest passande för branchen. Förslag på faktureringstidsfrist. 7
Några kriterier som använts i planeringen av faktureringstidsfrister 1. Faktureringsfristerna får inte orsaka onödiga kassa- eller likviditetsproblem eller onödig ackumulering av likvida medel för elhandlare eller nätbolag. 2. Modellen förväntas medverka till att begränsa kreditriskerna mellan el-handlare och nätbolag genom att minska på de utestående fordringarna. 3. Modellen skall möjliggöra elhandlarens framtida utveckling av nya tjänster (t.ex. energieffektiviseringstjänster, mikroproduktion). 4. Modellen ska inte orsaka betalningsproblem eller försämrad service för konsumenter eller andra kunder. 5. Modellen skall beakta skattebetalningsdatum och det att nätbolaget i framtiden förväntas betala energiskatten för el. 6. Modellen skall beakta eventuella tekniska begränsningar dels inom mätvärdes- och data insamling (HUB) och faktureringssystem. 7. Bolag med ett stort antal kunder bör kunna fakturera sina kunder utan större problem. 8. Modellen får inte ha negativ inverkan på konkurrensen på marknaden. 8
Grundantaganden som gjorts i analysen av de alternativa faktureringstidsfristmodellerna Nätbolaget fakturerar elhandlaren en gång i månaden. Nätbolaget ansvarar för inbetalning av energiskatten för el i stället för elhandlaren. HUBen antas leverera faktureringsunderlag den 5:e vardagen efter leveransmånadens slut till både nätbolaget och elhandlaren. Samma förslag till faktureringstidsfrister antas fungera både i ombudsmodellen och grossistmodellen. Elhandlaren kommer fortsättningsvis kunna fakturera sina slutkunder med sådana frister och faktureringscykel som de bedömer är lämplig för att dels erbjuda god service, minimera sina slutkundsrisker och optimera sina faktureringskostnader. I analysen har Gaia dock antagit att månadsfakturering sker av största delen av kunderna. Ombudsmodellen kommer att ha begränsningar och kräver koordinering mellan elhandlare och nätbolag i fall man vill avvika från månadsfakturering. Konsumenterna kommer att faktureras tidigast 28:e dagen efter leveransmånaden som i dag. 9
Nuvarande ungefärliga tidsfrister i faktureringsprocessen Transaktion Dagar som processen tar Dagar efter månadsskiftet (kumulativt) Kommentar Mätdata klart och kvalitetskontrollerat NB eller EB skickar ut fakturorföretag NB eller EH skickar ut fakturor - privat Betalningsfrist för slutkunden - företag Betalningsfrist för slutkunden privat 3-8 dagar efter månadsskiftet 1-2 dagar efter att data är klart 2-12 dagar efter att data är klart 15-30 dagar efter att fakturan skickats 15-20 efter fakturan skickad 3-8 Ett medeltal på kvalitetskontrollerat faktureringsunderlag kan antas vara ca. 6 dagar. Detta varierar bland olika bolag. 4-10 Större företag faktureras oftast snabbt. 6-20 Beror delvis på bolagets storlek. Större bolag fakturerar ofta under en intervall dagar dels av faktureringstekniska skäl och dels för att sprida kundkontakterna på flera dagar. NOTERA: 20-70 % av privatkunder eller småföretag faktureras kvartalsvis eller varannan månad och andelen varierar stort mellan olika bolag. 20-35 Stor skillnad mellan olika bolag och kunder. Kan i vissa fall (större kunder) också bero på kundens kreditvärdighet. Kan i vissa fall vara längre. 20-40 Man följer i allmänhet ALMA. Normalt minst 20 dagars frist. Betalfristen beroende av tex. pensionsbetalningsdagen. Tidigast betalning dag 28. Betalning av energiskatt (NB) 56 dagar efter utställd faktura 56 dagar efter månadsskifte Skatten betalas i dagens läge av elhandlaren men kommer eventuellt i framtiden att betalas av nätbolaget och kopplas till leveranstidpunkt i stället för faktureringstidpunkt. Stamnätsavgiften betalas till överliggande nät 32-35 dagar efter leveransmånadens slut Svenska Kraftnät fakturerar med denna tidsfrist. Regionnäten tillämpar i de flesta fall 30 dagars betalningsfrist efter utställd faktura. 10
Typiskt betalningsbeteende inom elhandel och nätverksamhet Transaktion Kommentar Typisk försening 1-5 dagar Betalning på förfallodag eller före 75 % Förseningar på några dagar (1-5) är vanliga. Varierar stort mellan företag. Mindre företag är mer försenade än privatkunder. Relativt stor osäkerhet förknippad med siffran. Betalning inom 1-5 dagar efter fakturans förfallodag 95 % Utestående 30 dagar 0,5-1 % Utestående 90 dagar 0,2 % Andel icke betalda som avskrivs 0,2 % Normalt under 0,2 % Andel till inkasso 2 % Varierar mellan bolag och segment. Max. dagar utestående före avstängning sker 4-6 mån För företag kan avstängning ibland ske betydligt snabbare. Avskrivning 180 / 320 dagar Också längre tider kan förekomma. 11
Skattehanteringen nuvarande praxis och planerade ändringar Energiskatten för el betalas i dag av elhandlaren. Det finns planer på att skatterna i framtiden ska betalas in till Skatteverket av nätbolaget. Energiskatten för el betalas i dag i praktiken på dag 56 efter leveransmånadens slut i fall månadsfakturering av slutkund idkas (kopplad till fakturadatum). Det att skatten ev. betalas in av nätbolaget och samlas in av elhandlaren kommer att öka nätbolagets riskexponeringen mot elhandlaren pga. den avsevärt större uteliggande fordringen mellan nätbolaget och elhandlaren. I fall man nätbolaget fakturerar elhandlaren på månadsbasis, måste elhandlaren övergå till att betala skatterna till nätbolaget månadsvis oberoende av enligt vilken betalningscykel (varje eller varannan månad eller kvartalsvis) elhandelsbolaget väljer att fakturera sina slutkunder. 12
Tidsfrister alternativa förslag på faktureringstidsfrister som analyseras TRANSAKTION A. Snabb modell, (dagar efter MS ) B. Kassaflödesneutral modell (dagar efter MS) Kommentar Mätdata till HUB (klart och kvalitetskontrollerat) 5 5 Nuvarande tid som krävs för att få in data efter månadsskifte (MS) är normalt 4-6 dagar. Det framtida kravet är 5 vardagar. HUB skickar faktureringsunderlag till EH 5 5 Det antas att utskick till EH och NB kan ske samma dag som data är klart (se ovan). Ytterligare tidskrävande bearbetning behövs inte. NB fakturerar EH så fort data har fåtts in. Tid för EH att kunna skicka ut fakturorna (företag) 5-6 5-6 Företagen, (speciellt de större) faktureras normalt 1-2 dagar efter att data är tillgängligt. EH skickar ut fakturorna (privat) 5-6 5-10 Speciellt större bolag skickar ut fakturor i flera batchar pga. tekniska skäl och kundserviceskäl. I modell A antas att kunderna får fakturan så snabbt som möjligt. I modell B faktureras kunderna under ett tidsspann på ca. 7 dagar. Betalning till EH- slutkund företag 20 30 I dag används ofta 20-30 dagars betalningsfrist men också längre tider förekommer för företag. Vissa kunder kan också ha kortare frister. Den Snabba modellen A. utgår från två veckors betalningstid för kunder. Det antas att över 90% betalar på förfallodag eller inom 1-5 dagar efter fakturans förfallodatum. Betalning till EH -slutkund privat 28 28 I båda modellerna antas slutkunden betala tidigast den 28:e dagen såsom i dag. Det antas att de flesta bolag övergått till månadsfakturering. Betalning av energiskatt (NB) 56 56 Energiskatten betalas till skatteverket den 56:e dagen efter leveransmånadens slut. Skatten betalas senast den 26:e dagen varje månad. Skattebetalningen är kopplad till leveransen av el. Detta betyder att man övergått till måndsbetalning av skatten. Betalning av skatt och nätavgifter från EH till NB 20 35 Fakturering en gång i månaden är antaget i analysen. EH betalar NB en klumpsumma en gång i månaden. Antages att samma tidsfrister gäller för båda samfaktureringsmodellerna. Siffrorna som ges är kumulativa siffror dagar efter leveransmånadsskifte (MS).
Snabb modell Elhandlaren betalar nätbolaget nätavgift samt skatt redan den 20:e dagen. 14
Kassaflödesneutrala modellen Elhandlaren betalar nätavgift samt skatt till nätbolaget mellan 33:e och 35:e dagen. 15
Rekommendation för faktureringstidsfrister 16
Rekommendation gällande faktureringstidsfrister Kassaflödesneutral modell ANTAGANDEN: HUBen levererar faktureringsunderlag till elhandlare (EH) och nätbolag (NB) den 5:e vardagen efter leveransmånadsskiftet. EH betalar NB en gång i månaden dag 35 efter leveransmånadens slut. Elhandlaren får välja sina faktureringsfrister mot kund, men antagandet är att månadsfakturering kommer att bli den framtida normen för flesta kunder. Privatkundernas fakturor förfaller tidigast 28:e dagen. Dag 33 förväntas flesta betalningar (95%) vara inne. Energiskatten för el betalas i framtiden av nätbolaget* dag 56 efter leveransmånadens slut. NB betalar kostnader för överliggande nät dag 32-35 efter leveransmånadsskifte. *Idag betalas skatten av elhandelsbolaget men det finns planer på att ändra detta. I analysen antas att nätbolaget betalar skatten.
SLUTSATS ELHANDLARE: Beroende på ingående kassans storlek kan likviditetsproblem uppstå innan kundernas betalningar kommit in Inköp av el med lång betalningsfrist (> 28 dagar från månadsskiftet) skulle underlätta kassabalansen På grund av låga marginaler är effektiv indrivning av kundfordringarna ytterst viktigt SLUTSATS NÄTBOLAG: NB har en positiv kassabalans och därmed också en god likviditet Då skatten förfaller dag 56 får NB i princip en ränteintäkt för 19 dagar på skattebeloppet Antaganden: Av den månatliga totalfaktureringen är: 50% elhandel, 28% nätbelopp och 22 % skatt Ingående kassa 50 % av månatlig fakturering Inköp av el från Nord Pool, jämn daglig betalning. Marginal 3%, m.a.o. kostnad för el 97% av fakturering 95 % av slutkunderna har betalat senast dag 33. Betalning av nätbelopp och elskatt till nätbolag sker dag 35. Nätbolaget betalar till överliggande nät mellan dag 32 och 35. 18
Betalningsfristerna inverkan på olika aktörer (1/2) De utestående kundfordringarna minskar i fall månadsfakturering tas i bruk i större omfattning än i dag. Kommer att påverka speciellt privatkunderna samt mindre företagskunder genom att vissa som kvartalsfaktureras eller faktureras varannan månad förväntas övergå till månadsfaktura. Vissa mindre kunder förblir eventuellt fakturerade med mindre frekvens än månatligen. De kunder som detta gäller är främst fritidsbostäder och de mindre våningshuskunderna (årsförbrukning under 5MWh). Dessa utgör ca 2,5 miljoner kunder räknat i abonnemang och motsvarar en volym på ca. 7 TWh. Pappersfakturor driver kostnaden av månadsfakturering i nuläget men e-faktura kommer att bli vanligare och minskar i framtiden kostnader samt tidsåtgång i faktureringsprocessen. 19
Betalningsfristerna inverkan på olika aktörer (2/2) Man kan minska riskerna för nätbolagen i båda modellerna (grossist- och ombudsmodell) genom att minska de utestående fordringar som EH har. Detta kan göras genom en mer effektiv och snabb fakturerings- och inkassoprocess. Kommer att kräva en omställning och processutveckling i speciellt elhandelsbolagen. Större elhandlare med många kunder kan få mindre möjligheter till batch-hantering av fakturering. Vidare utredning om möjligheter att befrämja en kostnadseffektiv övergång till månadsfakturering samt e-faktura skulle behövas. 20
Analys av utestående betalningar på kassaflöde och nyckeltal i två olika faktureringsfristalternativ 21
Kundfordringarnas omloppstid (Urval av elhandelsaktörer med omsättning > 300 milj.sek) Kundfordringarnas omloppstid varierar kraftigt för de olika elhandlarna Informationen gäller för bokslutstidpunkt och i praktiken kan omloppstiden variera under verksamhetsåret betydligt Kundfordringarnas omloppstid i dagar. Nyckeltalet visar hur länge försäljningsintäkterna är fordringar innan de flyter in i företagets kassa. Kundfordringar x 365 Omsättning för 12 månader 22
Nyckeltal soliditet och likviditet (urval av bolag med en volym (omsättning) > 1 milj.sek) Soliditet i %, ett nyckeltal för soliditet. Det mäter företagets soliditet genom att jämföra det egna kapitalet i balansräkningen med balansomslutningen m.a.o. det visar hur mycket eget kapital företaget har i förhållande till totalkapitalet. Nyckeltalet är oberoende av branschen, och dess tolkning påverkas av hur kuranta egendomsposterna i balansräkningen är. Soliditet i % beräknas enligt formeln: (Eget kapital + reserver)x100 Balansomslutning erhållna förskott Kassalikviditet, ett nyckeltal för likviditet. Nyckeltalet mäter företagets möjlighet att klara av kortfristiga skulder med finansieringstillgångar och omsättningstillgångar. Med hjälp av nyckeltalet kan man följa hur företagets finansiella ställning utvecklas årligen. Vid tolkning av nyckeltalet skall man beakta hur kuranta och likvida finansieringstillgångarna är. Kassalikviditet beräknas enligt formeln: Finansieringstillgångar + omsättningstillgångar Kortfristigaskulder 23
Faktureringsmodell och val av betalningsfrist inverkan på elhandlarens nyckeltal I grossistmodellen kommer elhandlarens kundfordringar att öka med ett belopp som motsvarar nätkostnaderna. Samtidigt kommer elhandlarens leverantörsskulder (skuld till nätbolaget) att öka med samma belopp. Beroende på hur elhandlaren kommer att förhålla sig till faktureringsfrekvensen och därmed storleken på kundfordringarna, kommer den kortfristiga betalningsförmågan att påverkas. Allmänt taget kan det antas att de nya faktureringsmodellerna och ändringarna i skatteansvar kommer att sporra aktörerna att minska kundfordringarna och troligt är att kassalikviditeten hålls på samma nivå eller kanske rent av förbättras. Soliditet Faktureringsmodellernas påverkan på soliditeten sker främst via ändringar i aktörernas lönsamhet. Finansieringen av eventuella investeringar kan också påverka soliditetsnivån ifall de finansieras med främmande kapital. 24
Risker på marknaden 25
Schematisk beskrivning av elmarknadens fakturering och motpartsoch kreditrisk
Slutkundsrelaterade kreditrisker En övergång till samfakturering påverkar inte i sig elhandelns motpartsrisker förorsakade av slutkunderna. Slutkundernas betalningsbeteende kan variera betydligt, kreditförlusterna på branschen ligger i spannet 0,2 0,5% av total faktureringen. Den enskilda slutkundens påverkan på aktörernas kreditrisker är proportionell till faktureringsvolymen. En stor kunds konkurs kan förorsaka ekonomiska problem för elhandlaren. Även om de mindre kundernas kreditrisker är begränsade så kan kravhanteringen och faktureringsprocedurerna vid massfakturering innebära kostnader för aktörerna. 27
Möjligheter att hantera slutkundsrelaterade motpartsrisker En effektiv fakturerings- och kravprocess samt korta tidsfrister kortare tidsfrister är ett effektivt sätt att begränsa riskerna Uppsägning eller frånkoppling Kundval och kreditkontroll av slutkunderna viktigt speciellt för att begränsa risker förknippade med större kunder Säkerheter används i fall betalningsstörningar misstänks/förekommer eller i fall företag har dålig kreditvärdighet Kreditförsäkringar eller factoring tjänster sällsynta på den svenska elmarknaden 28
Dispositiva kunder kunder som inte skulle behöva samfaktureras Förslaget är att regionnätskopplade högspänningskunder samt vissa kunder med mycket komplex nätfakturering skulle kunna vara dispositiva. Regionnätskopplade industrikundernas förbrukning kan estimeras vara ungefär 25-30 TWh. Antalet skulle vara ca. 600. En dispositiv behandling av de allra största kunderna kan i fortsättningen minska elhandlarnas riskexponering, eftersom energiskatteansvaret överförs till nätbolaget. Nätbolagets riskexponering ökar i motsvarande grad. Två av regionnätsbolagen hör till integrerade bolag, vilket kan ha betydelse för bolagens riskexponering när man ser på dem på koncernnivå. Betydande främst i grossistmodellen. 29
Kreditrisker i ombudsmodellen Ur kreditrisksynpunkt avviker ombudsmodellen inte nämnvärt från nuläget där både elhandlaren och nätbolaget ansvarar för sina egna motpartsrisker och kravhantering. I ombudsmodellen gäller det främst för elhandlaren att ha en väl fungerande kundvalsprocess. Ur nätbolagets perspektiv är det av stor betydelse att elhandlaren har goda kundvals- och kravhanteringsprocesser. Säkerhetsarrangemangen i ombudsmodellen avviker inte från nuläget. Bilaterala säkerhetslösningar torde vara de mest ändamålsenliga. 30
Risker i grossistmodellen Elhandlarens faktureringsvolym ökar betydligt, men kreditriskprofilen i sig bibehålls troligen. Nätbolagens kundfordringar kommer att koncentreras till ett fåtal motparter (elhandlaren) och innebär att nätbolagens motparts- och kreditriskprofil kommer att förändras betydligt. Avgörande för nätbolagets riskexponering blir då elhandlarens kreditvärdighet. Elhandlarens kreditvärdighet är inte enbart beroende på motpartsrisker förorsakade av slutkunder utan också elhandlarens affärs -och marknadsrisker har en betydelse. 31
Möjligheter att hantera motpartsrisker mellan elhandlare och nätbolag i grossistmodellen Minimera volymen på kundfordringarna genom effektiva faktureringsprocesser Ställa krav på att motparten (elhandlaren) ställer säkerheter som garanterar betalningarna vid misstanke av betalningssvårigheter Utnyttja kreditförsäkringar som säkerhet främst då det gäller fordringar till osäkrare kunder 32
Casebeskrivning storleken på kreditförlust för nätbolag i tre olika case Caset demonstrerar inverkan av tiden som fordringarna ligger ute samt marknadsandelens inverkan Case A - Ett litet nätbolag har en stor kund (elhandlare) som går i konkurs på vintern. Den stora kunden utgör 20 % av nätbolagets totala intäkter (marknadsandel). Det kan också handla om en mindre elhandlare som har en enstaka större företagskund på NBs område. Case B - Ett mellanstort nätbolags kund (elhandlaren) som utgör max 5 % av nätbolagets totala intäkter går i konkurs. Förbrukningen sker under sommar-, hösteller vårmånaderna som utgör i snitt 7 % av hela årets förbrukning. Case C - Ett stort nätbolags kund (elhandlaren) som utgör ca. 2 % av nätbolagets totala intäkter går i konkurs eller hamnar i obestånd. Samma antaganden som ovan.
Slutsatser av casebeskrivningen I de flesta fall har en elhandlare i samma koncern den största marknadsandelen i nätbolagets koncessionsområde - risken för att ett nätbolag skall hamna ut för ett worst case scenario är litet. Enstaka icke integrerade privata elhandlare med en omsättning <100 Msek representerar under 1% av elhandelns omsättning i Sverige (se kapitel 3). Konkursrisken för större elhandelsbolag är liten. Enstaka icke integrerade elhandlare som säljer till ett nätområde har oftast en relativt liten marknadsandel inom nätområdet. I de fall den s.k. utomstående leverantören (icke integrerade elhandlaren) har en större marknadsandel på ett nätområde är det ofta fråga om en större leverantör som i dagens läge kan anses ha en liten konkursrisk. I fall de största energiintensiva slutkunderna är dispositiva (inte behöver samfaktureras) kan det ytterligare begränsa nätbolagets motpartsrisk i förhållande till elhandlaren (dock inte till slutkunden). Man kan därmed dra slutsatsen att risken för att ett nätbolag skall hamna ut för ett worst case scenario kan anses vara relativt liten. 34
Kreditvärdighet 35
Riskklasser baserade på UC affärsdata, 2014 Elhandelsbranschens kreditvärdighet mätt i UCs riskklasser har ett medelvärde på 4,6 och en median på 5. Elhandelsbranschens riskklasser kan jämföras med hela svenska näringslivets riskklasser. Enligt UC Affärsfaktas statistik har det svenska näringslivet ett medelvärde på riskklassen på 4,03 och en median på 4,024. 36
Rörelseintäkter vs. riskklass, 2014 Riskklasserna 4 och 5 för år 2014 är jämt spridda mellan olika storlek på bolagen Riskklasserna 2 och 3 har en koncentration i mindre företag 37
Jämförelse mellan UC:s riskprognos och internationella kreditutvärderarnas klassificering Kreditupplysningsföretagens kreditinformation (riskklass) baserar sig bokslutsinformation och informationen är beräknad utifrån en dataanalys. Kreditvärderingsinstitutens (S&P, Moody s m.fl.) utvärderingar baserar sig oftast på djupanalys av företaget och en rätt omfattande intervju och diskussion med företagsledningen. Företagen grupperas i ett antal klasser (AAA-CCC eller 1 5), men det gäller att minnas att skillnaderna i de bakomliggande sannolikheterna kan vara flerfaldig. 38
Summering av elhandlarnas kreditvärdighet Enligt information publicerad av UC Affärfakta så är majoriteten av elhandlaren klassade till de två högsta riskklasserna. Några av de större aktörerna har dessutom skaffat sig kreditbetyg och utlåtanden av de internationella kreditutvärderingsinstituten. Orsakerna till denna relativt sett goda riskklassificeringen jämfört med andra branscher anses dels bero på branschens särdrag där produkten kan klassificeras som en nödvändighetsvara och alla slutkunder strävar efter att sköta sina betalningsförpliktelser, samt dels på elhandlarnas ägarstruktur där flera av bolagen ingår i kommunkoncerner. Utgående från detta resonemang kan man dra slutsatsen att branschens kreditvärdighet överlag är på god nivå (riskklassens medelvärde 4,6 och median 5). Det är alltid skäl att minnas att all kreditutvärdering baserar sig på sannolikheter och de ger därmed ingen absolut sanning. 39
Säkerhetslösningar 40
Vilka kriterier borde ett system där säkerheter används uppfylla Ett välfungerande alternativ borde uppfylla följande kriterier: Vara ändamålsenligt täcka de risker som finns men inte vara överdimensionerat Vara konkurrensneutralt och inte hindra nya aktörer från att komma in på marknaden Vara kostnadseffektivt - inte kräva för stor säkerhet i relation till risken och inte medföra onödiga administrationskostnader Vara acceptabelt för olika aktörer och kunder 41
Alternativa säkerhetslösningar Bankgaranti säkerhet där en av fordringsägaren godkänd bank åtar sig ansvaret för aktörens åtaganden och förpliktelser i form av en bankgaranti Depositioner pantsättning av banktillgodohavanden på en bank godkänd av fordringsägaren används som säkerhet för pantsättarens åtagande. Säkerhet given av moderbolag moderbolaget garanterar ansvar för aktörens (dotterbolagets) åtaganden och förpliktelser. Säkerhet baserad på försäkring en säkerhet given av ett försäkringsbolag. Påminner om bankgaranti, men kan innehålla skräddarsydda element som t.ex. maximibegränsningar, självrisker m.fl. Kreditlimit given på basen av kreditbetyg aktören ges en kreditlimit som baserar sig på en tredjeparts utlåtande om aktörens kreditvärdighet. Lösningen är inte direkt en säkerhet, utan baserar sig på antagandet att sannolikheten att en kreditvärdig motpart missköter sina åligganden är mindre än för en motpart med sämre kreditbetyg. 42
Olika internationella säkerhetsmodeller UK Australien NZ Irland Danmark Vem bestämmer reglerna Branschen men myndigheten accepterar (OFGEM) Myndigheten (AECM) Myndigheten Branschen men myndigheten accepterar Bilateralt branschavtal som myndigheten accepterat När har det tagits i bruk 2005 2011 2002 2016 Acceptabel kreditvärdighetsnivå där ingen säkerhet behövs Individuellt bestämd säkerhetskravnivå. AA värdering kvalificerar för 100 % befrielse. A- värdering eller högre kvalificerar för 100 % icke säkrad nivå. Säkerhetskraven stiger vid lägre rating. BBB- A+ Säkerhet ställs endast då betalningssvårigheter påvisas och vissa kriterier gällande EH uppfylls. Utgångspunkten inte ratingbolagets kreditvärdighetsbedömning. Belöning för god betalningshistorik Ja Nej Nej Nej Storleken på säkerhetskravet i proportion till faktureringsperiod 1,75 gånger faktureringsperiodens utestående fordringar. Säkerhetskravet bestäms på basen av elhandlarens marknadsandel och 25% av nätbolagets totala årsomsättning. 0,5 gånger faktureringsperiode ns fordringar (14 dagars fordringar). 2 gånger faktureringsperiod ens utestående fordringar (2 månaders fordringar) Värdet på 3 månaders utestående fordringar i fall bolaget inte uppfyller kraven. Möjlighet att välja säkerhet Ja Ja Ja Ja Ja Kostnad för säkerhetsarrangemangen 16,3 M /år (2013) 3 % av säkerhetens värdeför mindre och 1 % för större elhandlare. Okänd Möjlighet till pass through av utestående betalningar Ja. Under vissa reglerade förutsättningar. Nej. Beaktas redan i WACC. Ja. Individuell bedömning av pass through 43
Olika alternativa säkerhetslösningar för elmarknaden ALTERNATIV FÖR SÄKERHETSLÖSNINGAR FÖR ELMARKNADEN SÄKERHETSLÖSNINGAR FRÅN ANDRA BRANSCHER SOM KUNDE ANVÄNDAS PÅ ELMARKNADEN Inga säkerhetskrav ställs utöver de existerande arrangemangen. Bilateral garantimodell. Tekniska krav ställs av hubben. I vissa fall möjlighet till säkerhetskrav bilateralt mellan nät och elhandelsbolag. Nätbolagen kreditförsäkrar sina fordringar själv baserat på en riskbedömning. Centraliserad utvärdering av elhandlarna och ställande av säkerhet till nätbolag endast vid behov. Tekniska krav ställs av hubben. Inträdeskrav till hubben med ett clearinghouse som sköter om kreditriskutvärdering av varje elhandlare (inkl. balansansvariga). Alla krävs på säkerhet eller kreditförsäkring baserat på en andel av utestående fordringar. Försäkringsbaserad garantipool med alla elhandlare som medlemmar. Inträdeskrav till hubben utan krav på säkerheter. Riskutvärdering av främst balansansvariga genomförs av SvK/Hubben och framtiden av esett.
Rekommendationer för säkerhetsarrangemang inom grossistmodellen 45
Den Svenska elhandelsmarknadens karakteristiska drag Den svenska elmarknaden har vissa specifika drag som bör beaktas vid diskussion av kreditrisker och säkerhetsbehov. Nedan listas de olika aktörernas uppskattade andelar av den totala elhandeln: 60 % av elhandeln sköts av kommunalägda elhandlare. 80 % av elhandelsmarknaden handhas av företag som är balansansvariga mot SvK 85 % av elhandelsvolymen står integrerade aktörer för som hör till en koncern med ett nätbolag som systerbolag 65 % av volymen handhas av företag som är både integrerade och balansansvariga Alla elhandlare som inte själva är balansansvariga (inte har avtal med SvK) måste ha ett balansansvarsavtal med en balansansvarig aktör 46
Huvudprinciperna för säkerhetslösningar mellan elhandlare och nätbolag Säkerheter ska inte behövas mellan elhandlare och nätbolag i fall elhandlaren uppfyller en god nivå av kreditvärdighet samt uppfyller sina åligganden exemplariskt. Säkerheter bör ställas av elhandlare bara om vissa kriterier gällande kreditvärdighet inte uppfylls och/eller i fall betalningsstörningar förekommer. Säkerhetskravets storlek minimeras för att inte utgöra konkurrenshinder och för att begränsa kostnader - en dynamisk säkerhetsmodell tillämpas och fulla säkerheter för utestående fordringar krävs inte (fulla säkerheter skulle motsvara 3 månaders utestående fordringar). Elhandlare kan ges möjlighet till snabbare betalning av fordringar till nätbolaget för att minska sitt säkerhetskrav. En centraliserad enhet, som tex. SvK /Hubb eller Energimarknadsinspektionen, bedömer om elhandlaren borde ställa säkerheter till nätbolaget. Kriterierna för utvärdering av säkerhetskrav är konkurrensneutrala, icke-diskriminerande och transparenta. Relationen mellan elhandlare och nätbolag regleras med branschöverenskommelse (inte bilaterala överenskommelser). Olika alternativa säkerhetslösningar accepteras. 47
Synpunkter att beakta vid bestämmandet av principer till säkerhetskrav riktgivande exempel (1/2) Nedan presenteras ett riktgivande exempel på kriterier som ska uppfyllas för att elhandlaren skulle hamna ut för att ställa säkerhet: Nätföretaget har skickat betalningspåminnelser till elhandlaren (t.ex. två påminnelser). Elhandlarens betalningar har flera gånger varit försenade (t.ex. 4 gånger) inom den senaste 12 månaders perioden. Betalningsförseningen har varit mer än t.ex. 5 dagar. Elhandlaren har registrerats i kreditupplysningsföretagens register över dåliga betalare eller motsvarande. Ett nytt elhandelsbolag som inte ännu kan uppvisa en årsredovisning kan krävas på säkerhet. T.ex. kan krävas att minst två på varandra följande årsredovisningar finns tillhanda. Ett undantag till denna princip kunde eventuellt gälla för mindre nya fristående bolag (startups).
Synpunkter att beakta vid bestämmandet av principer till säkerhetskrav riktgivande exempel (2/2) Elhandlaren har inte under de två senaste åren uppnått en normal kreditvärderingsnivå (rating) och har en hög risk enligt kreditupplysningsföretagens riskklasser. Elhandlaren har ett negativt egenkapital. Elhandlarens verksamhet har haft ett underskott under två på varandra följande år. Principerna kunde presenteras i ett Standardavtal för fakturering inom grossistmodellen och det skulle gälla automatiskt mellan alla elhandlare och nätbolag. Detaljerade regler kräver att reglerna bestäms av marknadsparterna.
Uppskattning av kostnader vid införande av säkerhetskrav Aspekt Beskrivning av kostnaden Basis för kostnaderna Uppskattad kostnad Kommentarer Grundandet av säkerhetsarrangemangen Expert och personal Expert- och lönekostnader N/A En engångskostnad som faller på centralenheten Den nya centralenhetens administrationskostnader Kostnader för att driva verksamheten Personalkostnader Lokal- och systemkostnader Expertkostnader 8 10 milj. kronor per år Kostnaderna fördelas mellan alla aktörer på elhandelsmarknaden Kostnader för säkerheten Kostnader för bankgaranti, kommersiell garanti Årlig marginal eller provision på garantisumman 0,005 öre/kwh levererad Säkerhetskostnad fördelad på hela elhandelsmarknaden I upplägget skulle kostnaden för att driva enheten delas av alla aktörer som är med på marknaden (nätbolag). Den sammanlagda kostnaden för att driva den centraliserade verksamheten anses vara lägre än om varje nätbolag utför samma utvärdering in house för varje enskild elhandlare. 50
Ansvarsfördelning mellan olika parter om man tar till bruk en centraliserad säkerhetsmodell Myndigheter (SvK/hubb eller Ei) Nätbolag Elhandlare Bearbetning av marknadsregler (tillsammans med branschorganisationer) samt standardavtal som reglerar relationen mellan elhandlaren och nätbolaget. Skickar mätvärden till hubben och ev. till elhandlaren som möjliggör samfakturering enligt fastslagen tidtabell. Fakturerar elhandlaren. Fakturerar kunderna. Betalar nätbolagen för nättjänst samt överför skattebeloppet till nätbolaget enligt fastslagen tidtabell. Koordinerar reglerna med hubben för att undvika överlappande krav. Driver centraliserad, neutral, enhet för översyn av elhandlarens betalningar till nätbolagen samt anvarar för att utvärdera elhandlarnas kreditvärdighet. Administrerar möjligen säkerheterna. Besvärshantering vid tvister mellan nätbolag och elhandlare. Rapporterar till centraliserad enhet (myndigheten) om problem gällande elhandlarens betalningar. Kriterierna som ska uppfyllas är neutrala, standardiserade och de är fastslagna av myndigheter eller branchorganisationer. Lämnar in den information som behövs till myndigheter för att fastställa ev. säkerhetsbehov eller beräkna säkerhetens storlek. Ställer ut säkerhet ifall detta skulle behövas. 51
Riskhanteringslösningen inverkan på olika aktörer Inverkan främst på de mindre icke integrerade elhandlarna och nya elhandlare som etablerar sig på marknaden och som eventuellt inte ännu uppfyller de kreditvärdighetskrav som ställs på aktörerna. Aktörer som hamnar ut för ett säkerhetskrav kommer att bli belastade med en kostnad som kan inverka på deras förmåga att konkurrera på marknaden, speciellt om det är frågan om bolag som inte är en del av en större koncern. De större aktörerna har lättare att uppfylla kraven som ställs och samtidigt möjligheter att skaffa sig säkerheter till en lägre kostnad. En organisation med nödvändig kompetens att utföra uppgiften (den centrala enheten) borde byggas upp. Kostnaden belastar nätbolagen. Lösningen orsakar relativt låga kostnader i sin helhet, men kan i vissa fall utgöra en barriär för att komma på marknaden för mindre eller nyetablerade aktörer. 52
Our Clients Make the World Safer and Cleaner. www.gaia.fi Gaia Group Oy, Bulevardi 6 A, FI-00120 HELSINKI, Finland Tel +358 9686 6620 Fax +358 9686 66210 ADDIS ABEBA BEIJING FINLAND BUENOS SWITZERLAND AIRES CHICAGO CHINA HELSINKI ETHIOPIA TURKU ARGENTINA ZÜRICH