I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Tina Kyrkander, Mattias Sterner & Jonas Örnborg www.biologiochmiljo.se Rapport 2011:15 2011-05-16 2
Sammanfattning Planering av bebyggelse i området vid Prästerydsvägen i Alingsås föranleder en undersökning av vissa naturvärden som berör förekomst av groddjur i området generellt och med fokus på framförallt större vattensalamander (Triturus cristatus). Muntliga uppgifter finns från närboende om riklig förekomst av salamandrar i det dike/vattendrag som genomkorsar området. Vilken eller vilka arter som förekommer är dock oklart. Med tanke på det legala skydd som groddjur generellt och större vattensalamander specifikt åtnjuter finns därför ett behov att ta fram mer information om förekomsten av olika groddjur i området. Föreliggande inventering med tillhörande rapport kompletterar sålunda en tidigare rapport, Inventering av livsmiljöer för salamander, Prästerydsvägen Alingsås, som fokuserade på att identifiera och lokalisera potentiella livsmiljöer för groddjur i aktuellt område. Salamandrar leker och förökar sig i vatten under sommarmånaderna men söker sig till torrare områden under hösten för att övervintra. De bästa lokalerna för salamandrar beskrivs ofta vara små fisk- och kräftfria dammar med god solinstrålning och riklig vattenvegetation. Vattendrag eller diken, där såväl fisk som kräftor ofta kan vandra fritt, beskrivs sällan som goda lokaler för salamandrar, och speciellt så för större vattensalamander, då denna är särskilt känslig för predation. Ett besök till området genomfördes nattetid 2011-05-10 för eftersök av lekande vattensalamander och då framförallt större vattensalamander. Inventeringen visade att i de delar av vattendraget som berör aktuellt planområde hyser ett mindre antal vattensalamandrar (Triturus vulgaris) på de platser där bäcken vidgar sig och erbjuder lite mer lugnflytande och djupare vatten. Föga överraskande med tanke på lokalens karaktär påträffades inga större vattensalamandrar i området. Bedömningen om förekomst av större vattensalamander i aktuellt område är därför att det är osannolikt att påträffa arten här. Övriga groddjur som noterades i området i tämligen goda numerär är vanlig groda (Rana temporaria) samt padda (Bufo bufo). Rom från vanlig groda påträffades också. Groddjur (grodor, paddor och salamandrar) hör till de mest utsatta av Sveriges djurgrupper. Hela 5 av våra 13 svenska arter är rödlistade. Orsakerna är flerfaldiga men den viktigaste är det senaste århundradets utdikning av våtmarker och småvatten vilket medfört att lämpliga lekområden försvunnit i stor utsträckning. I samband med eventuell exploateringen i aktuellt område finns en utmärkt möjlighet till att lokalt förbättra möjligheterna för biologisk mångfald generellt och groddjur specifikt genom att med tämligen enkla medel anlägga en damm i anslutning till befintlig bäck/vattendrag. En sådan mindre damm i anslutning till den planerade förskolan i området skapar även ytterligare möjligheter för ett pedagogiskt uterum för både lek och lärande. 3
Inledning Just nu pågår planering och samrådsförfarande angående eventuell byggnation av bostäder och förskola vid Prästerydsvägen i Alingsås södra delar. Förskolan, dess parkering och ett antal av bostäderna är enligt framtagna samrådshandlingar placerade relativt nära det vattendrag som flyter genom området. Information har inkommit till Alingsås kommun om att det under sommartid har noterats rik förekomst av vattensalamander i vattendraget som genomlöper planområdet. Vilken art av vattensalamander det rör sig om är dock okänt. I Sverige förekommer två arter av vattensalamander varav den större vattensalamandern (Triturus cristatus) åtnjuter ett större lagligt skydd vilket bland annat innebär att det är förbjudet att genom exempelvis exploatering påverka dess levnadsmiljöer negativt. Alingsås Kommun har därför gett Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB i uppdrag att inventera området med avseende på förekomst av groddjur i området. Alla kartor i rapporten har publicerat med tillstånd från Lantmäteriet ( Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1362). Bakgrund salamandrar Större vattensalamander och mindre vattensalamander (Triturus vulgaris), är de två arter av svansgroddjur som finns i Sverige. De tillhör gruppen vattensalamandrar vilket innebär att de parar sig och lägger rom i vattnet, men tillbringar större delen av sommaren i fuktiga miljöer på land. Även övervintringen sker oftast på land. Leken börjar i slutet på april och pågår fram till midsommar, då läggs också den mesta rommen, även om honor av större vattensalamander kan lägga rom enda till slutet av juli. De nykläckta salamanderynglen saknar, precis som grodyngel, ben och andas med gälar. Det tar två till tre månader för ynglen att växa färdigt och börja andas med lungor och då går de upp på land. Mindre vattensalamander är lite tidigare med leken än den större och dess yngel lämnar vanligen vattnet redan under juli månad medan de flesta ynglen av större vattensalamander inte går upp på land förrän under augusti och september. De unga salamandrarna tillbringar sedan mellan två och fem år på land innan de blir könsmogna och återvänder till sin damm för att para sig. De vuxna salamandrarna lämnar vattnet så fort leken och romläggningen är slut och tillbringar resten av sommaren i fuktiga områden som t.ex. fuktängar och i alkärr. Där lever de ett undanskymt liv och kommer bara fram på nätterna för att jaga småkryp, och vid regnig väderlek söker de ofta upp översvämningar för att jaga mygglarver. När kylan sätter in på hösten söker salamandrarna sig till sina övervintringsområden. Det är väldigt lite känt om var salamandrar övervintrar men man tror att det vanligtvis sker på land (frostfritt djup) i torrare backar där det finns mycket sten, rötter, mossa, löv och 4
annat som isolerar från kyla. Den kan även övervintra i torpargrunder under hus och man kan till och med hitta salamandrar i kalla källare och jordkällare under vinterhalvåret. Större vattensalamander behöver solbelysta små dammar eller tjärnar med bra vattenkvalité och som håller vatten hela juli, för att kunna reproducera sig. Vattnen ska också helst vara helt fisk- och kräftfria. Den kan klara reproduktionen om det bara finns små mängder kräftor, småspigg eller ruda men vanligtvis går även dessa så hårt åt rom och yngel att reproduktionen misslyckas. De vuxna salamandrarna behöver också fuktiga områden i närheten av dammen för att födosöka. Det kan vara fuktig lövrik skog eller fuktiga ängs- och hagmarker. Det måste även finnas lämpliga övervintringsmiljöer i närheten av dammen, som torrare backar, husgrunder etc. Mindre vattensalamander förekommer i samma miljö som större vattensalamander och grundregeln är att där det finns större vattensalamander finns oftast också dess mindre släkting. Däremot har mindre vattensalamander inte lika höga krav på sin livsmiljö som den större vattensalamandern och den är därför mycket vanligare. Medan större vattensalamander finns i mellan 5 och 15 % av alla småvatten i södra och mellersta Sverige så finns mindre vattensalamander i mellan 50 och 70 % av alla småvatten i samma region. Anledningen är att mindre vattensalamander inte är lika känslig för föroreningar och inte påverkas lika negativt av fisk- och kräftförekomst. Eftersom ynglen lämnar vattnet redan i juli behöver den inte heller permanenta vatten för att klara reproduktionen. Mindre vattensalamander förekommer till och med i små trädgårdsdammar mitt inne i stora städer (t.ex. Linnéträdgården i centrala Uppsala). Större vattensalamander verkar minska med ungefär 2 % per år i nästan hela sitt utbredningsområde (Europa och angränsande delar av Asien). Minskningen ansågs däremot inte vara tillräckligt stor för att den skulle vara kvar på rödlistan efter att kriterierna skärptes 2005 och den klassas sedan dess som livskraftig (LC) på den Svenska rödlistan. Större vattensalamander är dessutom upptagen i EU:s artoch habitatdirektiv bilaga II vilket är den högsta skyddsklass som ett groddjur har i Sverige och som den bara delar med klockgroda (Bombina bombina). Det innebär att medlemsstaterna i EU är skyldiga att vidta åtgärder för att skydda arten och dess livsmiljöer. Genom artskyddsförordningen (SFS 2007:845) har till väsentliga delar bl.a. EU:s habitatdirektiv införlivats i svensk lagstiftning. Både mindre och större vattensalamander är fridlysta, liksom alla grod- och kräldjur, enligt 5
artskyddsförordningen (SFS 2007:845). I artskyddsförordningen är större vattensalamander är upptagen i bilaga 1 och mindre vattensalamander i bilaga 2 till artskyddsförordningen. Större vattensalamander berörs sålunda av 4 vilken behandlar skydd av såväl individer av arten som förbud mot att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser under djurens alla levnadsstadier. Mindre vattensalamander berörs av 6 i artskyddsförordningen. Här anges att levande exemplar, yngel och rom inte får dödas, skadas eller samlas in. Något omfattande skydd av artens levnadsmiljöer, likt det för större vattensalamander, finns inte och 11 anger vissa undantag i fråga om insamling av levande exemplar, yngel och rom under speciella omständigheter. Metod och områdesbeskrivning Eftersom större vattensalamander under sin lekperiod främst är aktiv nattetid genomfördes inventeringen med start klockan 22.00 den 10 maj 2011 och avslutades samma natt strax efter klockan 24.00. Inventeringen går till på så sätt att vattenmassan och botten belyses med en stark lampa för att lokalisera groddjur. Den del av vattendraget som omfattades av inventeringen framgår av karta i figur 1 och uppskattningsvis har cirka 50-60 % av vattendraget inom aktuellt område inventerats. Inventeringen syfte var att påvisa eventuell förekomst av olika groddjur och ej uppskatta populationsstorlekar, varför endast ungefärliga antal individer av påträffade arter noterades. Resultat Vid besökstillfället var flödet i bäcken tämligen lågt och djupet i bäcken i de partier där viss vattenströmning skedde uppgick maximalt till 15-20 cm. Bedömningen är att bäcken under nederbördsfattiga och varma perioder tidvis torkar ut med ingen eller mycket liten vattenföring. Vad gäller groddjur i eller i anslutning till aktuellt vattendrag observerades tre olika arter i eller i anslutning till aktuell bäck/vattendrag. Antalet observerade individer av respektive art utgör en ungefärlig uppskattning. 6
Tabell 1. Observerade groddjur och uppskattat antal numerär Art Uppskattat antal observerade individer Vanlig groda (Rana temporaria) Padda (Bufo bufo) Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) 20 15 12 Vanlig groda och padda påträffades jämnt spritt längs med inventerad sträcka oberoende av om vattnet strömmade eller inte. Förekomst av grodrom (sannolikt vanlig groda) påträffades också. Samtliga observerade paddor var juveniler som sannolikt vandrat upp från sjön Gärdsken. Mindre vattensalamander observerades vid två specifika lokaler markerade med blå symboler i karta 1. Speciellt med dessa bägge platser var att bäcken/vattendraget utvidgade sig något med mindre strömmande vatten som följd. Individer av bägge könen av mindre vattensalamander observerades. Figur 1. Planområde, inventerad sträcka samt fynd av mindre vattensalamander 7
Diskussion Området kring Prästerydsvägen visade sig, som tidigare förutspåtts, inte vara någon optimal salamanderlokal och den art som enligt uppgift hittats här, mindre vattensalamander, är tämligen allmän och mindre känslig jämfört med sin större släkting större vattensalamander. Den större vattensalamandern krav på lekmiljöer är solbelysta dammar med klart och stillastående vatten utan förekomst av fisk och kräftor, vilket är krav som egentligen inte alls uppfylls i aktuellt område. Bedömningen är därför att aktuellt område i dagsläget inte hyser någon population av större vattensalamandrar, vilket givetvis styrks av det faktum att inga individer av arten ej heller påträffades under inventeringen. Dock måste framhållas att även i såpass litet vattendrag som det aktuella påträffades 3 olika arter av groddjur i moderata till tämligen höga numerär, vilket är en ekologisk aspekt att ta fasta på inför den vidare planerings- och exploateringsprocessen i området. Både globalt och nationellt är groddjur en av våra mest hotade djurgrupper och samtliga arter groddjur i Sverige är fridlysta. Tänkbara åtgärder för att förbättra livsmöjligheter för groddjur är flera men i samband med olika exploateringar i lämpliga miljöer finns möjlighet att med tämligen enkla medel lokalt förbättra möjligheterna för groddjur. Flera av dessa tänkbara åtgärder i form av att spara naturområden med hög komplexitet (sten- och blockrika områden, död ved, äldre och stora träd etc.) har redan tidigare omnämnts i rapporten Inventering av livsmiljöer av salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås. Denna typ av åtgärder är givetvis lika aktuellt även fortsättningsvis och är inte bara åtgärder viktiga för groddjur utan gynnar biologisk mångfald i området i stort. För att groddjur skall kunna trivas i ett område krävs förutom lämpliga övervintringslokaler även lämpliga lekdammar. Den fuktäng som vattendraget löper genom (framför den planerade förskolan) lämpar sig utmärkt för anläggandet av en damm till gagna för den biologiska mångfalden i området. Med rätt utformning kan en sådan åtgärd gynna inte bara groddjur utan även flera andra olika organismgrupper såsom exempelvis olika evertebrater, växter, fåglar. Att tillåta och /eller nyskap det vilda när man planerar för den annars tillrättalagda bebyggelsen ger förutsättning för biologisk mångfald i stadsplaneringen. Dessutom tillför en vattenspegel ett trevligt inslag i landskapsbilden och dammen utgör en pedagogisk möjlighet för exempelvis förskolebarnen att följa livet i dammen. Groddjur är en av våra mest hotade djurgrupper idag och för att vid en eventuell dammbyggnation gynna dessa optimalt finns en del riktlinjer att ta fasta på vad avser dammens utformning. Man bör exempelvis tillse att den är solbelyst under så stor del av dagen som möjligt samt att det finns grunda partier som snabbare värms upp under våren, vilket gillas av groddjuren. Vidare bör den vara fysiskt åtskild från det rinnande vattendraget utanför för att undvika invandring av fisk och kräftor. Mer detaljerad utformning av en eventuell damm bör samrådas med en sakkunnig innan projektering för att bäst tillvarata områdets förutsättningar för optimal funktion av damm. 8
Till sist skall alla ingrepp i vattendraget (grävning, trumnedläggning mm.) som berör rinnande vatten göras med försiktighet och under rätt årstid för att minimera eventuell påverkan, både vid den aktuella platsen men även längre nedströms (exempelvis undvika grumling). Att anlägga en damm kan vara samrådspliktigt hos länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap 6. Skyddsåtgärder i samband med den planerade bebyggelsen i form av rätt hantering av uppkommet dagvatten krävs för att undvika ytterligare föroreningsbelastning av vattendraget och Gärdsken, vilket också är i samklang med EU:s vattendirektiv. 9