Så bestäms EU:s handelspolitik Håkan Nordström
Program Handelpolitiska beslutsprocessen EU:s handelspolitik i praktiken Lobbyinggruppers inflytande Fallstudie - antidumpning
Från Romfördraget 1957 till Lissabonfördraget 2009 1997 Amsterdamfördraget EU kan, efter enhälligt beslut av Ministerrådet, sluta avtal med 3:e land även för: 1968 Tullunion tjänstehandel fri handeln inom EU, immaterialrätt gemensam tull mot 3:e land Majoritetsbeslut i rådet (1970) 1957 Romfördraget 2009 Lissabonfördraget (1 december) ()Ekl (a) Exklusiv befogenhet bf htför hela handelspolitiken utom: kultur vård, skola omsorg (b) Handelspolitiken del av EU:s yttre åtgärder (och därigenom dess mål) (c) Europarlamentet får medbestämmande över handelspolitikens ramar
Handelspolitikens litik mål Romfördraget t.o.m. Nicefördraget: harmonisk utveckling av världshandeln, en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella handeln, en sänkning av tullmurarna och andra åtgärder. Lissabonfördraget (tillägg till ovan): Den gemensamma handelspolitiken ska föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder, inkl. att (a) stödja demokrati, rättstat och mänskliga rättigheter, (b) främja en hållbar ekonomisk och social och miljömässig utveckling Potentiella målkonflikter! Rättfärdigar de nya målen inskränkningar i handeln med länder som bryter mot mänskliga rättigheter eller har en (i EU:s ögon) undermålig miljöpolitik?
Den handelspolitiska processen (innan Lissabonfördraget trädde ikraft 1 December 2009) Kommissionen (förslag) Handelspolitiska li i Kommittén (konsultationer med MS) Ministerrådet (majoritetsbeslut)
Kommissionen har initiativet - men vem företräder Kommissionen? Påtryck ningar från medlemsländer Lobbying från olika intressegrupper Analys av unionsintresset Förslag
Handelspolitiska liti kommittén (HPK) HPKutsedd av Ministerrådet med representanter från varje medlemsland. Två nivåer: (a) titulaires (politisk), månadsvis. (b) deputies (teknisk), veckovis. Diskuterar Kommissionens förslag och försöker hitta kompromisser som merparten av MS kan ställa sig bakom. Protokollen och omröstningsresultaten hemliga.
Beslutsprocessen i Ministerrådet Okontroversiella förslag (enhällighet eller klar majoritet efter HPK:s beredning) Kontroversiella förslag (majoritet saknas efter HPK:s beredning) Medling i Rådets organ (i) COREPER (ii) WP on Trade Questions Antas utan diskussion vid bordet. B punkt (diskussionspunkt) på (Reservationer kan biläggas beslutet, Rådets dagordning: men Medlemsländerna avstår i allmänhet pga p.g.a. grupptrycket att visa enhällighet utåt) Beslut genom omröstning.
Röstviktning i Ministerrådet röster (antal) befolkning (miljoner) röster (antal) befolkning (miljoner) Tyskland 29 82,3 Österrike 10 8,3 Frankrike 29 63,4 Bulgarien 10 7,7 Storbritannien 29 60,9 Danmark 7 5,4 Italien 29 59,1 Slovakien 7 54 5,4 Spanien 27 44,5 Finland 7 5,3 Polen 27 38,1 Irland 7 4,3 Rumänien 14 21,6 Litauen 7 34 3,4 Nederländerna 13 16,4 Lettland 4 2,3 Grekland 12 11,2 Slovenien 4 2,0 Belgien 12 10,6 Estland 4 13 1,3 Portugal 12 10,6 Cypern 4 0,8 Tjeckien 12 10,3 Luxembourg 4 0,5 Ungern 12 10,1 Malta 3 0,4 Sverige 10 9,1 EU27 345 495,1
Majoritetsreglerna i Rådet ändras 1 November 2014 Idag: Trippel majoritet 1 Nov. 2014 Dubbel majoritet
Blockerande minoritet Det krävs minst 91 röster för att blockera ett beslut: Den liberala kärnan i EU ( Northern Liberals ) kan inte ensamt blockera protektionistiska förslag: Storbritannien 29 Nederländerna 13 Sverige 10 Finland 7 Danmark 7 66 röster (< 91) Det krävs även stöd av t.ex. Tyskland (66+29 = 95) eller 4-6 mindre EU-länder, t.ex. Irland, Tjeckien, Lettland och Estland.
Vilket inflytande får Europaparlamentet? (under det nya Lissabonfördraget) Artikel 207.2 Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder för att fastställa inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken ska genomföras. Tvetydig formulering!!!
Nya beslutsprocessen (fortfarande oklart!) (Tolkning av Artikel 207.3 och Artikel 218). Handelspolitiska ramverket (regleringar) Förhandlingar med 3:e land (WTO, regionalt, bilateralt) Genomförandeärenden* (t.ex. antidumpingstullar) KOM utreder ger förslag KOM utreder och ger förslag KOM utreder och ger förslag HPK konsultationer HPK konsultationer HPK konsultationer Rådet och EP beslutar Rådet godkänner att (i) () Rådet beslutar? tillsammans i enlighet med ordinarie lagstiftningsförfarande förhandlingar inleds och fastställer direktiven (ii) Rådet och EP beslutar tillsammans? (iii) Kommissionen beslutar? KOM förhandlar i samråd med HPK. EP hålls informerad. Rådet och EP godkänner (förkastar) avtalet * Skriftväxling pågår mellan Kommissionen, Rådet och EP om den nya beslutsordningen.
För- och nackdelar med EP:s nya inflytande Nackdelar Fördelar
EU:s handelspolitik i praktiken tullstrukturen (MFN) 45 40 35 Ovägt medelvärde: Industrivaror 4 % Jordbruksprodukter 16 % 30 % 25 20 15 10 5 0 tullfritt 0 5 % 5 10% 10 15% 15 25% 25 50% 50 100% 100 % Industrivaror Jordbruksprodukter
EU:s handelspolitik i praktiken olika villkor för olika länder genom regionala och bilaterala handelsavtal
Preferensavtalen med u-länder mindre generösa en vad det synes vara ( the devil is in the details ) - Produktundantag (politisk känsliga jordbruksprodukter) eller tullkvoter t (tullfritt upp till X enheter, därefter full tull), - restriktiva ursprungsregler, vars (officiella) syfte är att tillse att inte import från andra länder smiter in bakvägen genom falsk flagg (ursprung). Endast varor som anses tillräckligt bearbetade i ett förmånsland kan få tullfrihet/ tullnedsättning. Ca 20 procent av importen från u-länder betalar de facto vanliga (MFN) tullar.
Offensiva och defensiva handelsintressen Offensiva intressen - tjänstehandel - förenklade handelsprocedurer - tullsänkningar på industrivaror - tullfrihet för miljövaror och tjänster - ökat skydd för geografiska g indikatorer (Champagne, Parma, etc.) i TRIPs-avtalet. ( Singaporefrågorna, investeringsavtal, konkurrensregler, offentlig upphandling, avförda från WTO- agendan efter motstånd från u-länder. EU driver istället dessa frågor i bilaterala och regionala handelsavtal). Defensiva intressen - jordbruket ( Club Med och EU:s nya medlemsländer)
Konsekvenser av utvidgningen (2004, 2007) De nya medlemsländerna lä d hade innan EU-anslutningen - högre tullar både på jordbruksvaror och industrivaror (med undantag av Lettland och Estland), - lägre jordbruksubventioner (som de nu kommit i åtnjutande av) - högre exportandel av jordbruksvaror, varav merparten exporterades till EU. => Protektionistiska blocket i EU har stärkts något, i synnerhet på g, y p jordbruksområdet (vilket bl.a. märks i WTO-förhandlingarna där EU hårdnackat nekar att göra fler eftergifter )
Lobbying Mer än 3000 intressegrupper i Kommissionens register, varav merparten företräder näringslivet. Kommissionen har sedan 2000 ett öppet samrådsförfarande (Civil Society Dialogue) om handelspolitiken, vilket ger en bild av vilka som är mest aktiva och i vilka frågor.
Jordbruksförhandlingarna dli Organisation Närv. Kat. (%) Confédération des Industries Agro-Alimentaires de l'union européénne (CIAA) 77,3 L Comité Européen de Liaison des Commerces Agricoles et Agro-Alimentaires (CELCAA) 68,2 G,L European Dairy Association (EDA) 68,2 J Union Européenne du Commerce du Bétail et Viande (UECBV) 63,6 G,L Bureau de l'agriculture Britannique (BAB) 59,1 J Meat and Livestock Commission (MLC) 59,1 J Union Européenne du Commerce des Produits Laitiers et Dérivés (EUCOLAIT) 59,1 L Confederation of European Business (BUSINESSEUROPE) 54,5 I Comité des Organisations Professionnelles Agricoles de l'union Européenne & Comité Général de la Coop 54,5 J BREIZ EUROPÉ 54,5 J Eurogroup for Animals (EUROGROUP) 54,55 M Comité du Commerce des Céréales, Aliments du Betail et Oleagineaux, de l' U.E. (COCERAL) 50,0 G,J Federation of European Rice Millers (FERM) 50,0 J European Economic and Social Committee (EESC) 45,5 EESC Danish 92 Group - Danish Forum for Sustainable Development 40,9 U Austrian Chamber of Agriculture (LKOe) 40,9 H,J Bureau Européen des Unions des Consommateurs (BEUC) 40,9 K COMITE EUROPEEN DES FABRICANTS DE SUCRE (CEFS) 36,4 J Coordinadora de Organizaciones Agrícolas y Ganaderas (COAG) 36,4 J Oxfam 36,4 U Freshfel Europé 36,4 G,L Bureau européen de l'agriculture Française (BEAF) 36,4 J Association of the Biscuit, Chocolate and Confectionery Industries of the EU (CAOBISCO) 36,4 L F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd
Marknadstillträde för industrivaror, regler och nya frågor Organisation Närv. (%) The Confederation of European Business (BUSINESSEUROPE) 60 I EUROCOMMERCE 50 G Foreign Trade Association (FTA) 40 G European Chemical Industry Council (CEFIC) 40 I Verband der Chemischen h Industrie (VCI) 30 I Union Européenne de l'ameublement 30 I European Apparel and Textile Organisation (EURATEX) 20 I European Automobile Manufacturers Association 20 I Association of German Chambers of Industry and Commerce (DIHK) 20 H,I Handelskammer Hamburg 20 H Confcommercio International 20 H Carrefour 20 G European Association of Fashion Retailers (AEDT) 20 G Oxfam 20 U,M German NGO Forum on Environment & Development 20 U,M European Dairy Association (EDA) 20 J F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd Kat.
EPA samråden Organisation Närv. Kat. (%) Coalition of the Flemish North-South Movement 75,0 U European Economic and Social Committee (EESC) 62,5 EESC Association of World Council of Churches Related Development Organisations in Europe (APRODEV) 62,5 U Africa-Europe Faith and Justice Network (AEFJN) 56,3 U Confédération des Industries Agro-Alimentaires de l'union européénne (CIAA) 43,8 L Association of European Chambers of Commerce and Industry (EUROCHAMBRES) 43,8 H,I COMITE EUROPEEN DES FABRICANTS DE SUCRE (CEFS) 43,8 J Weltwirtschaft, Ökologie & Entwicklung e.v. (WEED) 43,8 U,M Comité Européen de Liaison des Commerces Agricoles et Agro-Alimentaires (CELCAA) 37,5 L,G Association of German Chambers of Industry and Commerce (DIHK) 37,5 H,I European Apparel and Textile Organisation (EURATEX) 37,5 I Oxfam 37,5 U SACAR 37,5 SPS CAOBISCO - Association of the Biscuit, Chocolate and Confectionery Industries of the EU 37,5 L EUROCOMMERCE 31,33 G Foreign Trade Association (FTA) 31,3 G European Services Forum (ESF) 31,3 T Danish 92 Group - Danish Forum for Sustainable Development 31,3 U Freshfel europé 31,3 L,G Association des Amidonniers et Féculiers 31,3 L PricewaterhouseCoopers (PwC) 31,3 T European Centre for Development Policy Management (ECDPM) 31,3 U The Confederation of European Business (BUSINESSEUROPE) 25,0 I Comité des Organisations Professionnelles Agricoles de l'union Européenne & Comité Général de la Coop 25,0 J Comité du Commerce des Céréales, Aliments du Betail et Oleagineaux, de l' U.E. (COCERAL) 25,0 J Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU Countries 25,0 J SOLIDAR 25,0 U Network Women in Development Europe (WIDE) 25,0 U ACTIONAID International 25,0 U UNIONCAMERE 25,0 H Quaker Council for European Affairs (QCEA) 25,0 U European Solidarity Towards Equal Participation of People (EUROSTEP) 25,0 U Academic Forum for Foreign Affairs - UNYSA Austria 25,0 F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd
Lobbying slutsatser/observationer Intresseorganisationerna lobbar i huvudsak inom sitt område: - samråden om jordbruksförhandlingarna i WTO domineras av livsmedelsindustrin och jordbruksorganisationer, - samråden om industrivaror av industrin, - samråden om EPA av utvecklingsföreträdare, etcetera. Politiken riskerar därför få en slagsida till de snäva intressenas favör på bekostnad av allmänintresset. Empiriska studier* tyder på att både näringsliv och friviligorganisationer har inflytande på handelspolitiken: - Näringslivet tillskriver sitt inflytande till storleken på de kommersiella intressena (antalet jobb, värdet av handeln, osv.) medan - Frivilligorganisationerna till den folkliga förankringen. - Båda grupperna betonade vikten av att vara påläst och argumentera sakligt. * Ledande forskare inom området Andreas Dür och Dirk De Bièvre.
Fallstudie antidumpning EU (tillika med ett 40-tal andra länder) skyddar sig mot s.k. dumpad import genom att lägga på extratullar som motsvarar dumpningen/skadan för EU:s industri. Tre villkor: (1) dumpning (= priset lägre än det normala värdet ) (2) materiell skada för EU:s industri (3) gemenskapsintresse att införa motåtgärder, där även användarindustrins och konsumenternas intresse tas i beaktande Kommissionen utreder anklagelser om dumpning i samråd med Antidumpningskommittén, där alla medlemsländer är representerade. Rådgivande omröstningar inför rådets beslut (enkel majoritet).
Hur röstar olika medlemsländer, och varför?, (Studie av 45 beslut mellan 1996 och mars 2004 (EU15))
Ideologiska skillnader viktigaste förklaringsfaktorn (Index konstruerat från attityder till globalisering): Table 2. Protectionist preferences (2003) Index Globalization Trade policy Regulation prot. pref. threat opp. too lib. too prot. more Less France (FR) 353 3,53 58 40 34 15 66 11 Greece (EL) 3,42 58 40 28 12 67 10 Belgium (BE) 2,12 53 45 28 17 55 14 Luxembourg (LU) 1,00 43 53 26 20 53 11 Portugal (PT) 098 0,98 39 55 20 20 67 6 Spain (ES) 0,44 35 56 19 20 59 6 Italy (IT) 0,28 32 63 20 20 72 9 Germany (DE) 0,04 35 61 34 19 47 27 Austria (AT) 0,570 41 50 20 23 37 28 Ireland (IE) 0,78 33 63 18 24 56 16 United Kingdom (UK) 0,86 35 61 25 31 53 21 Finland (FI) 0,95 34 60 16 26 44 10 Sweden (SE) 2,58 258 24 65 12 25 31 19 Denmark (DK) 2,58 30 64 14 27 31 28 Netherland (NL) 3,39 35 63 16 44 35 37 Eigenvectors (loadings) 0.4399 0.4424 0.3872 0.4295 0.4033 0.3373
Andra förklaringsfaktorer: Lobbying - Sannolikheten att rösta för AD-tullar ökar med ca 20 procent, allt annat lika, om den inhemska industrin aktivt stöder åtgärder, och - minskar med samma storleksordning om användarindustrin är emot. OBS! Producent- och konsumentintressen som inte aktivt företräds har ingen signifikant påverkan på hur länder röstar! Arbetslösheten t - Stödet för AD-tullar ökar i tider då arbetslösheten är stigande. Risken för vedergällning (från länderna åtgärden riktar sig mot) - Stödet t för AD-tullar minskar om åtgärden riktar sig mot länder som är viktiga för den inhemska exportindustrin. Taktikröstande - Sannolikheten att rösta för AD-tullar ökar, allt annat lika, om förslaget har tillräcklig majoritet utan den egna rösten.
Slutsatser EU talar med en röst utåt, men intern splittring i grundad d i ideologiska skillnader och olika nationella intressen (nord, syd, öst). Jordbruket fortfarande stora stötestenen. Risk för ökade interna spänningar (beslutsoförmögenhet?) och kanske också externa tvister i framtiden p.g.a. pg - överlastning av handelsagendan (handelspolitiken ska stödja EU:s allmänna mål för de yttre åtgärderna ), - Europaparlamentets medbestämmande, alternativt - mer makt överlämnas (de facto) till Kommissionen