SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Ä 2016-02-29 Sida 1 (6) Dnr 2015:513 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) lämnar följande synpunkter på de områden som är av särskilt intresse för ÖKN. Sammanfattning Förskoleklass ÖKN har inget att erinra mot utredningens förslag enligt Alternativ 1 som innebär att förskoleklassen ska bli obligatorisk för alla sexåringar. Eleverna ska ha skolplikt. ÖKN yttrar sig med detta förslag som utgångspunkt. ÖKN tillstyrker följande förslag. En elev som har blivit placerad i förskoleklass vid en viss skolenhet ska som huvudregel ha rätt få gå kvar vid skolenheten under hela läsåret (9 kap. 15 a skollagen). Om det finns särskilda skäl ska ett barn få börja fullgöra sin skolplikt i förskoleklassen först vid sju års ålder. Hemkommunens beslut om uppskjuten skolplikt får överklagas till ÖKN. En sjuåring kan efter vårdnadshavarens önskemål få gå i förskoleklassen ytterligare ett år om det finns särskilda skäl och därmed börja i årskurs 1 först vid 8 års ålder. ÖKN anser, till skillnad från utredningen, att rektorns beslut i fråga om en sjuårings ytterligare år i förskoleklass ska få överklagas till ÖKN. Förlängd skolplikt ÖKN tillstyrker förslaget att huvudregeln om skolpliktens upphörande ska ändras på så sätt att skolplikten ska upphöra när eleven går ut den högsta årskursen i stället för efter nionde respektive tionde året som gäller idag. ÖKN vill dock påpeka att denna koppling inte fungerar för de elever som fullgör sin skolplikt i en verksamhet som inte har årskurser (främst särskild undervisning och fullgörande på annat sätt enligt 24 kap. 23 skollagen). Föreslagen lagstiftning bör därför ses över med anledning av detta. Postadress Box 23069 104 35 STOCKHOLM Besöksadress Sveavägen 159, 5 tr Telefon Telefax +46 (0)8-729 77 60 vx +46 (0)8-58 60 80 09
Sida 2 (6) ÖKN har inget att erinra mot förslaget att den förlängda skolplikten i stället ska kopplas till behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. ÖKN anser att det i regelverket bör öppnas för en möjlighet att göra undantag för den elev där en förlängning av skolplikten vid en individuell bedömning inte framstår som lämplig. ÖKN avstyrker utredningens förslag att ett beslut om skolpliktens förlängning inte längre ska få överklagas till ÖKN. Lovskola ÖKN anser att den föreslagna ordningen, där lovskolan är en del av grundskoleutbildningen, framstår som onödigt komplicerad. ÖKN föreslår att det i stället närmare utreds om lovskolan kan särskiljas från grundskolan, ev. med hänvisning till de regler i skollagen man vill ska gälla för lovskolan. DEL 1 - Förskoleklass Avsnitt 3.6.4 Övrig reglering i skolförfattningarna ÖKN tillstyrker förslaget att den elev som blivit placerad i förskoleklass vid en viss skolenhet som huvudregel får gå kvar där under hela läsåret i förskoleklassen (9 kap. 15 a) Avsnitt 3.8 Sjuåringar, åttaåringar och femåringar Uppskjuten skolplikt ÖKN tillstyrker förslaget att barnet ska få börja fullgöra sin skolplikt först vid sju års ålder om det finns särskilda skäl och att hemkommunens beslut om uppskjuten skolplikt får överklagas till ÖKN. ÖKN prövar redan idag överklaganden av hemkommunens beslut om uppskjuten skolplikt. Idag gäller det dock sjuåringar som ska börja grundskolan. Som utredningen antyder blir prövningen av de särskilda skälen en annan för en sexåring som ska börja fullgöra sin skolplikt i förskoleklass än för en sjuåring som ska börja grundskolan. Utredningen anför att det exempelvis kan handla om barn med en utvecklingsstörning, en funktionsnedsättning eller en sjukdom. Särskilda skäl att få gå om förskoleklassen ÖKN tillstyrker förslaget att en sjuåring på vårdnadshavarens önskemål kan få gå i förskoleklassen ytterligare ett år om det finns särskilda skäl och börja årskurs 1 först vid 8 års ålder. Rektorn fattar beslutet. Utredningen utgår ifrån att det kommer att bli ovanligare med beslut om uppskjuten skolplikt, eftersom förslaget innebär att det är starten i förskoleklassen som skjuts upp, och inte som idag skolstarten i årskurs 1. Utredningen föreslår att rektorn när en sjuåring ska gå från förskoleklass till grundskola efter vårdnadshavarens önskemål får besluta att barnet får gå ytterligare ett år i förskoleklassen om det finns särskilda skäl. ÖKN utgår från att dessa särskilda skäl kan vara samma som gäller idag för sjuåringar som kan få uppskjuten skolplikt, såsom t.ex. ett barn som är fött mycket sent på året och under
Sida 3 (6) förskoletiden orienterat sig mot och identifierat sig med barn födda ett år senare (jfr prop. 1997/98:6 s 49). Överklagande av beslut att gå ett ytterligare år i förskoleklassen ÖKN anser till skillnad från utredningen att ett sådant beslut ska få överklagas. Utredningen jämför ett beslut av rektorn om att gå ännu ett år i förskoleklassen med den bedömning som rektorn ska göra vid uppflyttning till en högre årskurs i grundskolan. Utredningen noterar att ett sådant beslut inte får överklagas och anser därför att rektorns beslut om ett ytterligare år i förskoleklassen inte heller ska få överklagas. ÖKN håller inte med utredningen i denna jämförelse. ÖKN anser att situationen att ett barn i förskoleklassen vill gå ett extra år i förskoleklassen och börja grundskolan vid åtta års ålder snarare ska jämföras med vad som gäller idag om uppskjuten skolplikt för ett barn som är eller ska fylla sju år. Det är fråga om vårdnadshavare som av olika anledningar anser att det finns särskilda skäl för deras sjuåriga barn att få vänta ett år med att börja i årskurs 1 i grundskolan. ÖKN anser att rektorns beslut att ge ett barn som är eller ska fylla sju år ett ytterligare år i förskoleklassen kan jämföras med och antas ha liknande betydelse för barnet och vårdnadshavarna som ett beslut om uppskjuten skolplikt har enligt nu gällande regler. ÖKN anser i konsekvens härmed att rektorns beslut om ännu ett år i förskoleklassen ska få överklagas. DEL 2 Förlängd skolplikt Avsnitt 4.4.1 Skolpliktens upphörande ÖKN tillstyrker förslaget att huvudregeln om skolpliktens upphörande ska ändras på sätt att skolplikten ska upphöra när eleven går ut den högsta årskursen i stället för efter det nionde respektive tionde året som gäller idag. ÖKN vill dock påpeka att denna koppling inte fungerar för de elever som fullgör sin skolplikt i en verksamhet som inte har årskurser (främst särskild undervisning och fullgörande på annat sätt enligt 24 kap. 23 skollagen). Föreslagen lagstiftning bör därför ses över med anledning av detta. Avsnitt 4.4.2 Förlängd skolplikt omfattning och innehåll Idag gäller förlängd skolplikt ett år till för den elev som inte har gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört d.v.s. vid utgången av vårterminen det nionde året eller för specialskolan det tionde läsåret. ÖKN har inget att erinra mot förslaget att den förlängda skolplikten i stället ska kopplas till behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Avsnitt 4.4.6 Rätt att gå kvar i samma grundskola Av utredningens förslag följer att kommunen ska få avgöra i vilken skolenhet en elev med förlängd skolplikt ska gå i de fall det är fråga om att eleven ska fullgöra skolplikten i en skola med offentlig huvudman. Detta med hänvisning till att kommunen kan avgöra i vilken skolenhet eleven ska gå med stöd av undantaget för betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen (10 kap. 30 andra stycket 1 skollagen).
Sida 4 (6) Kommunen kan således komma att fatta beslut om att eleven ska ha sin skolplacering på en annan skolenhet än den eleven är placerad och vill gå i med hänvisning till betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen. Ett sådant beslut får överklagas till ÖKN och antalet överklaganden kopplade till placeringsbeslut i fråga om elever med förlängd skolplikt kan därför sannolikt komma att öka. Avsnitt 4.5.5 Hemkommunens och huvudmannens ansvar Enligt gällande regler är det hemkommunen som prövar frågan om skolpliktens förlängning. Hemkommunens beslut får överklagas hos ÖKN. ÖKN avstyrker utredningens förslag att möjligheten att överklaga ett beslut om skolpliktens förlängning till ÖKN tas bort. ÖKN anser att ett sådant beslut är ingripande för eleven som tvingas fortsätta sin skolgång efter att ha slutfört högsta årskursen och att möjligheten att överklaga bör kvarstå. Eftersom det är hemkommunen som fattar beslutet om skolpliktens förlängning vill ÖKN först framhålla att förslaget att sådana beslut inte längre ska få överklagas till ÖKN öppnar en möjlighet för den enskilde eleven eller annan kommunmedlem att göra en begäran om laglighetsprövning av beslutet hos förvaltningsrätten. ÖKN saknar utredningens resonemang om varför detta är en bättre ordning för överklagande och en bedömning av hur måltillströmningen hos förvaltningsdomstolarna därmed kan förväntas öka. ÖKN konstaterar vidare att prövningen av beslut om förlängd skolplikt redan idag i regel endast innebär en kontroll av om de faktiska förutsättningarna är uppfyllda, dvs, om eleven har gått ut högsta årskursen efter nio år i grundskolan respektive tio år i specialskolan. Av förarbetsuttalanden framgår dock att det vid den slutliga bedömningen i enstaka fall kan visa sig finnas individuella omständigheter som gör att en tvångvis förlängning av skolplikten inte är lämplig (prop. 2009/10:165 s. 337). ÖKN, som har haft få överklaganden, noterar att ett överklagande av beslut om skolpliktens förlängning också kan avse beslut om avslag på en elevs egen begäran om förlängning av skolplikten. Undantag från förlängd skolplikt ÖKN föreslår att det i den föreslagna bestämmelsen (7 kap. 13 skollagen) bör öppnas för en möjlighet att kunna göra undantag för de elever där en förlängning av skolplikten vid en individuell bedömning inte alls framstår som lämplig. Utredningen har varit inne på tanken men avfärdat den (s.148). ÖKN anser att ett undantag från skolplikten av synnerliga skäl kan vara en väg att gå och bör tas under noggrant övervägande. Därmed framstår det som ännu viktigare att ett beslut om förlängd skolplikt får överklagas genom förvaltningsbesvär. ÖKN anser att utredningens hänvisning till 7 kap. 2 skollagen andra stycket (att undantag från skolplikt får göras om det uppenbarligen inte kan begäras av barnet att det går i skola) inte kan anses som en gångbar lösning. Detta undantag tar sikte på helt andra situationer (se prop. 1985/86:10 s. 82).
Sida 5 (6) DEL 3 Lovskola Avsnitt 5.3.7 Huvudmannens ansvar Lovskola är en del av grundskoleutbildningen Utredningen föreslår att huvudmannen ska erbjuda lovskola för vissa elever som går i årskurs 8 eller 9. Lovskola på sommaren och undervisning på andra skollov ska betraktas som grundskoleutbildning och således vara en frivillig del av skolformen grundskolan. Bestämmelser som gäller för grundskolan gäller också för lovskolan. ÖKN anser att den föreslagna konstruktionen, där lovskolan är en del av grundskoleutbildningen, framstår som onödigt komplicerad. ÖKN föreslår att det i stället närmare utreds om lovskolan kan särskiljas från grundskolan, ev. med hänvisning till de regler i skollagen man vill ska gälla för lovskolan. ÖKN vill peka på några frågetecken som kan göras med anledning av den föreslagna ordningen. Särskilt stöd Reglerna om elevers rätt till särskilt stöd i 3 kap. skollagen gäller också för lovskolan. ÖKN ställer sig frågande till hur utredningar om elevers behov av stöd ska hinnas med och åtgärdsprogram hinna upprättas för elever i lovskolan som ju i sig ska vara" en kompletterande och tillfällig insats" (Utredningen s.166). Placering i lovskola en skolplacering enligt 10 kap. 30 skollagen? ÖKN anser att det är oklart om utredningen anser att ett nytt placeringsbeslut ska fattas enligt 10 kap. 30 andra stycket skollagen för det fall eleven under sin tid på lovskolan placeras på en annan skolenhet än den egna. Av författningsförslaget (10 kap. 23 d skollagen) framgår att "huvudmannen ska erbjuda lovskola...". Vidare föreslås i 5 kap. 17 skolförordningen att "rektorn beslutar om en elev ska erbjudas lovskola". Utredningen (s.177) hänvisar till 10 kap. 30 andra stycket skollagen och pekar på att huvudregeln att en elev har rätt att gå kvar på samma skolenhet inte hindrar kommunen att organisera lovskola samlat vid en eller fler skolenheter i kommunen. ÖKN ifrågasätter inte detta. ÖKN undrar dock om utredningen anser att elevens placering i en annan skolenhet än elevens egen innebär ett byte av skolenhet och således är ett beslut om ny skolplacering enligt skollagens regler? Ett sådant beslut kan överklagas till ÖKN och ÖKN önskar ett förtydligande i denna del. Lovskola i annan huvudmans grundskola - 10 kap. 25 skollagen Utredningen pekar på att en elev kan önska att få gå i lovskola i en annan kommuns grundskola enligt vanliga regler för mottagande och hänvisar till 10 kap. 25 skollagen. Enligt denna regel har en elev rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.
Sida 6 (6) En sådan prövning tar tid och avser i nounalfallet ett visst läsår. Det finns en uppenbar risk att lovet har tagit slut innan eleven kan få ett beslut om att mottas i en annan kommun. Frågan uppkommer också om regeln kan tillämpas för några veckors lovskola av tillfälligt slag? Bestämmelsen om mottagande i annan kommun (10 kap. 25 skollagen) kan överklagas till ÖKN och ÖKN önskar ett förtydligande även i denna del. Konsekvensutredning Skolplaceringar vid förlängd skolplikt och lovskola Som ÖKN påpekat under avsnitt 4.4.6 kan antalet överklaganden kopplade till placeringsbeslut i fråga om elever med förlängd skolplikt komma att öka. Lovskolan i sin föreslagna utformning som grundskoleutbildning kan vidare medföra konsekvenser för ÖKN i fråga om överklaganden av beslut om skolplaceringar och mottagande i annan kommun. Som ovan arbro Molander Yttrandet har beslutats av Barbro Molander, ordföranden i nämnden, samt Magnus Ahammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Anna-Karin Lundgren. I ärendets slutliga handläggning har juristen Nisse Rosenlund Hedman deltagit.