Nämndbudget 2016 Nämnden för Funktionsstöd

Relevanta dokument
Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås.

FuNktioNsstöd Nämnds budget 2014 Kungsbacka kommun Kungsbacka

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Nämnd. budget

FUNKTIONSSTÖD. Nämnd. budget

Nämndens årsredovisning 2017

Beteckning Förslag. 1. Val av justerare och tid för justering Emil Erdelius (MP) Ersättare Stefan Jägnert (SD) Digital justering

FUNKTIONSSTÖD. Nämndbudget

PLAN & BYGG. Nämnd. budget

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning

SERVICE. Nämnd. budget

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Program. för vård och omsorg

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Nämndens årsredovisning 2018 Valnämnd

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

information om LSS VERKSAMHETEN

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Stöd och service enligt LSS

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Nämnden för Funktionsstöd. Sammanträde klockan 15:00 Näsbofjorden, Teknikgatan 12, Kungsbacka

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

INDIVID & FAMILJEOMSORG. Nämndbudget

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Nämnden för Funktionsstöd

Stöd till dig som har en funktionsnedsättning

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

LSS i Lomma kommun. Stöd enligt LSS. - till dig som lever med en. funktionsnedsättning

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

LSS. Lättläst version

Fastställd av kommunstyrelsen

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

Riktlinjer för fortsatt behovsbedömning, definition och verkställighet vad gäller insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vår omsorg, din trygghet

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Här kan du läsa om LSS

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Socialnämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Disponering av medel från resultatutjämningsfond (RUF)

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun

Vård och omsorgsförvaltningens organisation

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd för personer med funktionsnedsättning

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Nämnden ansvarar för omsorgen till äldre och till personer med funktionsnedsättning samt den kommunala hälso- och sjukvården inom kommunen.

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Transkript:

Nämndbudget 2016 Nämndbudget 2016 Nämnden för Funktionsstöd www.kungsbacka.se

Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden... 4 1.1 Nämndens uppdrag... 4 1.2 Verksamhetens omfattning... 6 1.3 Nämnd/styrelse... 6 1.4 Förvaltningens organisation... 7 2 Så här styrs kommunen... 8 2.1 Så här styr nämnden... 9 3 Visionen visar vart vi vill... 10 4 Kommunens omvärldsanalys... 12 5 Nämndens omvärldsanalys... 13 6 Kommunfullmäktiges inriktningar... 14 6.1 Vår värdegrund, Bitt... 14 7 Nämndens inriktning... 15 8 Mål... 16 8.1 Ökat inflytande... 16 8.2 Bemötande och tillgänglighet... 17 8.3 God livskvalitet... 17 8.4 Minskad användning av droger... 17 8.5 Trygg kommun... 18 8.6 Stimulerande kultur och fritid... 18 8.7 Minskad energianvändning... 18 8.8 Minskade koldioxidutsläpp... 18 8.9 Attraktiv arbetsplats... 19 9 Direktiv... 20 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige... 20 9.2 Direktiv från nämnden... 21 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer... 22 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått... 23 11.1 Kommentar verksamhetsmått... 23 11.2 Resursmått... 23 11.3 Prestationsmått... 23 11.4 Effektmått... 25 12 Personalfrågor med kommentarer... 26 12.1 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke... 26 12.2 Medarbetarenkät... 26 12.3 Personalmått... 26 13 Ekonomi med kommentarer... 29 13.1 Driftbudget... 29 13.2 Investeringsbudget... 30 14 Intern kontroll... 31 14.1 Intern kontroll... 31 15 Policys, planer och program... 33 15.1 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige... 33 15.2 Styrdokument beslutade av nämnden för Funktionsstöd... 33 15.3 Styrdokument beslutade av nämnden för Handikappomsorg... 34 16 Avgifter och taxor... 35 Nämndbudget 2016 2

Nämndbudget 2016 3

1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Verksamheten riktar sig till personer som har någon form av funktionshinder till följd av fysisk skada, sjukdom, utvecklingsstörning, autism, psykisk sjukdom eller neuropsykiatriska funktionshinder. Samverkan För bästa stöd till den enskilde brukaren och för kunskapsutbyte samverkar förvaltningen med övriga förvaltningar och andra huvudmän. Samverkan med intresse- och brukarorganisationer sker regelbundet. Ofta finns det ett nätverk av anhöriga kring den enskilde brukaren. Dessa personer utgör en resurs och finns om möjligt med i planering av insatsers utförande. Lagstiftning De lagstiftningar som i första hand styr nämndens verksamhet är lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och socialtjänstlagen, SoL. Vi utför delegerade uppgifter enligt Hälso och sjukvårdslagen, HSL. Handläggning/myndighetsutövning Verksamhetens myndighetsutövning sker genom handläggare som tar emot ansökningar från enskilda personer eller företrädare för dem. Handläggarnas ansvar är uppdelat mellan LSS, SoL och insatser för personer med psykiska funktionshinder. Under utredningstiden träffas den enskilde och handläggaren. Ofta träffar handläggaren också anhöriga, god man eller annan företrädare för samtal om behov av stöd. Utredningen utmynnar i ett bifall eller avslag på ansökan. Om den enskilde inte är nöjd kan beslutet överklagas hos förvaltningsdomstol. Metoder Nämndens verksamheter inriktas på att i utförandet finna evidensbaserade metoder. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen, SoL är en ramlag och innebär att kommunen har yttersta ansvaret för personer som vistas i kommunen. Bistånd ges om behov föreligger och inte kan tillgodoses på annat sätt. Förvaltningen ansvarar inte för ekonomiskt bistånd, hemtjänst eller hälso- och sjukvård. Verksamheter enligt SoL: Korttidsvistelse Särskilt boende Sysselsättning Boendestöd Anhörigstöd Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag och insatser ska ges till personer som tillhör LSS personkrets enligt 1 och som har behov av sökt insats. Verksamheter enligt LSS: Kontaktperson Nämndbudget 2016 4

Personlig assistans Ledsagarservice Korttidsvistelse (stödfamilj, korttidshem, läger) Bostad med särskild service, barn och vuxna inklusive familjehem Daglig verksamhet Avlösarservice Personlig assistans enligt LSS och Socialförsäkringsbalken Personlig assistans verkställs efter beslut från kommunens handläggare enligt LSS eller från försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken. Verkställigheten kan ske genom privat utförare eller genom kommunen som arbetsgivare. Den enskilde avgör vilken utförare det ska vara. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för alla beslut enligt LSS. För beslut som fattats enligt socialförsäkringsbalken delas det ekonomiska ansvaret mellan kommunen och försäkringskassan. Verkställighet av personlig assistans då den enskilde väljer kommunen som assistansanordnare, sker genom ett generellt avtal som styr innehållet i assistansen samt en individuell arbetsplan där brukaren eller dennes företrädare har inflytande. Socialpsykiatriskt boendestöd enligt SoL Hemteamets arbete innebär långsiktigt uppsökande och motiverande arbete samt att efter uppbyggd relation kunna stödja den enskilde till att klara eller underlätta sitt sociala liv i och utanför bostaden samt att klara praktiska uppgifter i det dagliga livet och att understödja självständighet. Hemteamet ger stöd till personer som har ett psykiskt funktionshinder och till personer som förutom psykiskt funktionshinder har en utvecklingsstörning eller autism. Avlösar- och ledsagarservice LSS Insatsen avlösarservice avser att erbjuda avlösning i hemmet till ordinarie vårdnadshavare eller familjemedlemmar till funktionshindrade. Insatsen kan ges dels med regelbundenhet men också som kortare insatser och kan ges under alla delar av dygnet. Ledsagarservice är ett stöd för att ta sig ut i samhället. Insatsen bedrivs enligt Lagen om valfrihet, LOV. Korttidsvistelse i form av korttidshem, stödfamilj eller läger enligt LSS och SoL Korttidsvistelse enligt LSS är avsedd att ge avlösning för föräldrar samt rekreation och miljöombyte för den enskilde. Korttidsvistelse enligt SoL är avsedd att ge avlösning för föräldrar. Kontaktperson enligt LSS Insatsen kontaktperson har som uppgift att vara ett personligt stöd för att öka möjligheten till gemenskap och minska social isolering för personer med funktionshinder. Bostad med särskild service Bostad med särskild service kan beviljas såväl utifrån SoL som LSS. Behovet av bostad med särskild service kan variera. Det finns servicebostäder med lägre grad av stöd och gruppbostäder med större tillgång till personal då funktionshindret är av karaktären att stöd i större omfattning krävs. Det finns i verksamheten bostäder med särskilt stöd för personer med utvecklingsstörning, autsim eller autismliknande tillståmd samt för personer med psykiska funktionshinder. Daglig verksamhet enligt LSS Daglig verksamhet är en insats enligt LSS och är till för såväl personer med utvecklingsstörning, autism och neuropsykiatrisk funktionshinder som för personer med i vuxen ålder förvärvad hjärnskada. Daglig verksamhet anpassas utifrån den enskildes egen förmåga och utveckling och bedrivs dels i kommunens egna lokaler, ute i grupper på företag eller som individuella arbetsplatser Nämndbudget 2016 5

med stöd av handledare. Sysselsättning och arbetsträning enligt SoL Verksamheten vänder sig till personer med psykiska funktionshinder som till följd av långvarig och allvarlig psykisk sjukdom eller neuropsykiatriskt funktionshinder har stora svårigheter att ta del av samhällets ordinarie utbud av arbete/sysselsättning. Verksamheten erbjuder social gemenskap, strukturerad sysselsättning eller arbetsträning. Exempel på innehåll i verksamheten är IT, sömnad, montering, lunchrestaurang och gemensamma utflykter. För medverkan vid dessa verksamheter krävs inga biståndsbeslut. Verksamheten innehåller också ett socialt arbetskooperativ som bedriver hunddagis. Den enskildes önskemål och förmåga avgör verksamhetens omfattning och innehåll. Resursteamet Resursteamet erbjuder metodhandledning till de arbetsgrupper inom förvaltningen som har behov av det utifrån sina uppdrag. Grunden i teamet är fyra metodutvecklare. Beroende på uppdragets karaktär väljs lämplig sammansättning i teamet som ger handledning/stöd till arbetsgrupper. Insatsen ska efterfrågas av ansvarig enhetschef och uppdraget ges till resursenhetens enhetschef som ihop med enheten sätter ihop ett lämpligt team. I resursteamets uppdrag ingår även att utveckla befintliga metoder för att anpassa metoderna till brukarnas behov. Anhörigstöd Anhörigkonsulent bedriver olika former av stöd till anhöriga. Stödet kan vara såväl enskilda samtal som gruppverksamhet i form av utbildnings- samtals- eller bokcirklar. Valfrihetssystem och köpta platser Inom insatsen ledsagarservice och avlösarservice enligt LSS tillämpas lag om valfrihetssystem, LOV. Förvaltningen köper även insatser utanför kommunen. Ingen av Funktionsstöds interna verksamheter bedrivs på entreprenad. För insatsen personlig assistans kan den enskilde välja privat utförare. 1.2 Verksamhetens omfattning Verksamhetens omfattning Nämndens budgetomslutning är 387 346 tusen kronor. Förvaltningen har kontakt med cirka 1000 brukare. Det finns ungefär 634 månadsanställda medarbetare, och tillsammans ungefär lika många vikarier, arvoderade kontaktpersoner och stödfamiljer. 1.3 Nämnd/styrelse Nämnd/styrelse Nämnden utgörs av nio ledamöter och åtta ersättare. Nämnden sammanträder varje månad och presidiet träffas veckan innan nämndsammanträdet för beredning av ärenden. Nämnden genomför årligen planeringsdagar för arbete med årsredovisning, omvärldsbevakning och diskussion kring strategiska frågor. Nämndens ordförande och förvaltningschefen har regelbundna uppföljningsträffar. Nämnden har avsatt tid vid varje sammanträde för fortbildning utifrån verksamhetens ansvarsområde. Förvaltningens ledningsgrupp planerar för ett tema för varje sammanträde. Nämndbudget 2016 6

1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningens organisation Förvaltningen har en organisation som är process- och funktionsinriktad. Organisationen avser att med fokus på brukaren säkra processen från ansökan till verkställighet genom teamarbete, där enhetschefer och handläggare arbetar ihop. Denna del är processinriktad. Med fokus på medarbetaren ska organisationen arbeta funktionsinriktat genom två forum: ledarskap, myndighetsutövning. Syftet med dessa forum är att säkra kompetens- och verksamhetsutveckling inom förvaltningen. Förvaltningen är indelad i tre verksamhetsdelar: två med ansvar för verkställighet och en med ansvar för myndighetsutövning, administration och anhörigstöd. En utvecklingsledare som är knuten till förvaltningsledningen ansvarar för kvalitets- och lokalplaneringsprocessen. Förvaltningens ledningsgrupp utgörs av förvaltningschef, verksamhetschefer, socialt ansvarig samordnare utvecklingsledare, HR-konsult och controller. Kommunikatör medverkar vid förvaltningsledningens möten. Verksamheternas ledningsgrupper utgörs i sin tur av verksamhetschef och enhetschefer. Teamsamverkan sker i team med enhetschefer och handläggare. Handläggarna ansvarar för utredning och beslut. Enhetscheferna har det operativa ansvaret för verksamhet, personal och budget. Förvaltningens centrala administration utgörs av verksamhetschefer, utvecklingsledare, enhetschefer, handläggare, utredare, utvecklare, systemförvaltare, nämndsekreterare, administratörer, socialt ansvarig samordnare, Sas, samt anhörigkonsulent. Ledningsstöd i form av HR-konsult, controller, kommunikatör, IT-stöd och upphandling får förvaltningen genom tjänsteköp av förvaltningen för Service. Förvaltningens administration är i första hand lokaliserad till Borgmästaregatan 5 och Alléskolans paviljong i centrala Kungsbacka. Nämndbudget 2016 7

2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 2016 8

2.1 Så här styr nämnden Nämndbudget 2016 9

3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget 2016 10

Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 2016 11

4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 2016 12

5 Nämndens omvärldsanalys Utvecklingsarbetet inom nämndens område påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livsstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Höga hyror och en liten andel hyreslägenheter av det totala utbudet av bostäder medför att personer med funktionshinder, som ofta har låg inkomst, får svårt att få tag i en bostad. I arbetslivet ökar kompetenskraven på de anställda för att de ska klara sitt arbete. Fler personer riskerar hamna utanför arbetsmarknaden och kravet ökar på förvaltningen att tillhandahålla daglig verksamhet och sysselsättning. De webbaserade tjänsterna ökar vilket medför större krav på förvaltningen att tillhandahålla webbtjänster och ha beredskap att utveckla dessa tjänster. Brukarnas självständighet ökar i samband med teknisk IT-utveckling för kommunikation och övrigt stöd i vardagen. Information måste göras tillgänglig för att tillförsäkras kommunens invånare i allmänhet, och förvaltningens brukare i synnerhet. Förvaltningens personal måste erbjudas utbildning för att möta de ökade kraven inom området. Barn med funktionsnedsättningar aktualiseras allt tidigare inom socialtjänsten. Stor ökning sker också inom området korttidsvistelse. Här behövs en utveckling av samhällets gemensamma stöd till föräldrar och barn. Sociala investeringar behöver diskuteras politiskt som en övergripande samhällsekonomisk fråga, inte endast inom facknämnder. Fler unga brukare med sammansatta diagnoser bor idag på annan ort för skolgång på grund av svårigheter att tillgodose behovet i. Omständigheter på arbetsmarknaden påverkar förvaltningens verksamhet; på grund av stora pensionsavgångar och ökade behov av olika omsorgstjänster så kommer den offentliga sektorn att behöva anställa 230 000 nya medarbetare inom vård och omsorg i Sverige fram till 2023. För Kungsbackas del innebär detta också ett stort rekryteringsbehov, i en hård konkurrens med andra aktörer både inom region, andra kommuner och privata aktörer. Kampanjen Sveriges viktigaste jobb redovisar att ungdomar mycket väl kan tänka sig att utbilda sig och arbeta inom vår bransch. Utmaningen för arbetsgivare blir att marknadsföra sig och sin verksamhet samt att tillmötesgå ungdomars förväntningar på exempelvis bra arbetsmiljö, känsla av sammanhang och tillhörighet, samt tillfredsställelse i att i sitt dagliga arbete få tillgodose människors behov. Vi ser en ökad trend i samhället med högre sjukskrivningstal, speciellt med psykiska diagnoser. Det finns signaler från regeringen att öka trycket på arbetsmarknadens parter att jobba för minskad sjukfrånvaro. Ett lyckosamt arbete med att minska sjukfrånvaron innebär dels en ekonomisk besparing men också en bättre arbetsmiljö och positiva effekter för vårt arbetsgivarvarumärke. Kraven ökar på de anställda för att de ska klara sitt arbete. För att möta behovet och kraven från brukare och andra intressenter är kompetensutveckling ett nödvändigt inslag i verksamheten. Kompetenskraven inom branschen innebär dels att öka andelen medarbetare med rätt grundutbildning, dels att ständigt kompetensutveckla personalen för att möta framtidens utmaningar. Nämndbudget 2016 13

6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget 2016 14

7 Nämndens inriktning Alla människor har lika värde och ska bemötas med respekt. Varje medarbetare är alltid fullt närvarande i mötet med brukaren. Brukarens bästa sätts alltid främst. Varje människa har utvecklingspotential, alla har rätt till att ha makten över sitt eget liv och få möjlighet att växa som människa. Nämndens verksamhet ska inriktas på att finna arbetsformer som bygger på evidensbaserad praktik. Ekonomi, miljö, samverkan, integration och jämställdhet ska vägas in i allt planeringsarbete inom nämndens verksamhetsområde. Samhällets gemensamma insatser ska ske tidigt, vara förebyggande och ske i samverkan med andra insatser. Verksamheten ska vara attraktiv som arbetsplats med tydliga uppdrag och god beredskap för förändringar. Information och kommunikation beaktas utifrån varje människas behov och intresse. Nämndbudget 2016 15

8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Nämndbudget 2016 16

Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2016 2017 2018 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 49 50 50 8.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2016 2017 2018 57 62 63 64 8.3 God livskvalitet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Mätning 2016 2017 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% 8.4 Minskad användning av droger Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Användning av droger bland ungdomar ska minska Mätning Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika 2016 2017 2018 93% 89% 90% 90% 95% 93% 95% 95% 92% 90% 95% 95% Nämndbudget 2016 17

8.5 Trygg kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2016 2017 2018 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 67 67 68 68 8.6 Stimulerande kultur och fritid Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Mätning 2016 2017 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 90 90 91 91 Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid 83 84 85 86 94 95 95 95 SCB:s medborgarundersökning 7,8% 7,9% 8% 8,1% 8.7 Minskad energianvändning Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 2016 2017 2018 168 155 150 145 8.8 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Nämndbudget 2016 18

Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2016 2017 2018 0,9% -2,5% -2,5% -2,5% 8.9 Attraktiv arbetsplats Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 2016 2017 2018 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 87 89 91 Andel heltidsanställda 56% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 19,3% 8.9.1 Andelen tillsvidareanställda med heltidstjänst ska öka Beslutats av 7,8 Andel med heltidsanställning av samtliga tillsvidareanställda inom Funktionsstöd 2012 2013 2015 2016 52 % 53 % 56 % 65 % I tidigare års budget har nämnden haft som mål att öka andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidstjänst. Från och med 2016 införs samma mål, men könsneutralt. Därför finns inget målvärde för 2015. 8.9.2 Sjukfrånvaron ska minska med en procentenhet jämfört med 2015 Beslutats av Sjukfrånvaron för anställda inom Funktionsstöd 2012 2013 2015 2016 7,1 % 8,1 % 8,5 % I tidigare budget har nämnden haft som mål att minska sjukfrånvaron för kvinnor. Från 2016 införs ett könsneutralt mål. Därför finns inget målvärde för 2015. 2016 sätts utifrån utfall delår 2, 2015. Nämndbudget 2016 19

9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige 9.1.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.2 Värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.3 Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i. Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Nämndbudget 2016 20

9.2 Direktiv från nämnden 9.2.1 Kundval ska införas inom daglig verksamhet under 2016 Förklaring av målet/direktivet Funktionsstöd utökar brukares möjlighet till valfrihet genom att införa kundval inom daglig verksamhet. 9.2.2 Förvaltningen ska utreda möjligheten att införa kundval inom bostad med särskild service 9.2.3 Förvaltningen ska samverka med förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildningen runt gruppen unga vuxna med funktionshinder för att förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen för funktionsstöd har iakttagit att allt fler unga med funktionshinder ansöker om daglig verksamhet. I flera fall finns anledning att väcka frågan om tillräckligt gjorts för att den unge skall ges möjlighet att komma ut på öppna arbetsmarknaden. 9.2.4 Förvaltningen ska utveckla boendestödet för att det i högre grad ska fungera som en förebyggande insats som på sikt minskar behovet av mer omfattande och dyrare insatser Förklaring av målet/direktivet Ett utbyggt och väl fungerande boendestöd förväntas innebära att några brukare kan bo kvar i ordinärt boende istället för att bli i behov av bostad med särskild service. Först på sikt kan resultatet av direktivets uppfyllande utvärderas och bedömas. 9.2.5 Förvaltningen ska identifiera andra insatser tidigt i livet som är förebyggande och kan bidra till att minska behovet av kostsamma insatser i ett senare skede. Detta ska göras i samarbete med andra förvaltningar. 9.2.6 Åtgärder ska vidtas för att minska sjukfrånvaron i verksamheten. Nämndbudget 2016 21

10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Område Bostad med särskild service Handläggning Daglig verksamhet Personlig assistans Beskrivning Vi erbjuder dig personalstöd en gång i veckan till en fritidsaktivitet, som kan vara individuell. Personalstödets omfattning och inriktning utgår från genomförandeplanen. Vi erbjuder dig personalstöd en gång per år till en resa inom landet eller till ett nordiskt grannland med minst en övernattning.därutöver kan samordnat personalstöd beviljas vid studiedagar vid Katrinebergs folkhögskola. I en bostad med särskild service får du framföra dina synpunkter om boendet. Detta sker i de flesta fall vid brukarråd eller boendemöten. När du sökt kontakt med handläggare på Funktionsstöd eller lämnat in en ansökan ska en handläggare återkoppla till dig inom tre dagar. Handläggare på Funktionsstöd har skyldighet att informera dig om den hjälp och det stöd du kan ansöka om inom verksamheten och närliggande områden Handläggare på Funktionsstöd ska ha utbildning och kompetens för att på ett rättssäkert sätt kunna utreda och bedöma ditt behov av hjälp och stöd Du har rätt att få löpande information om vad som sker i ditt ärende Din ansökan ska utredas skyndsamt, vilket innebär att du ska få ett beslut inom tre månader från ansökningsdatum Ditt beslut följs upp kontinuerligt av handläggare För att ditt behov av hjälp och stöd ska kunna utredas informerar handläggare dig om vilka intyg du behöver lämna in Vi bedriver verksamhet på olika nivåer: individuell nivå gruppnivå utflyttade grupper och verksamheter individuella praktikplatser Det innebär att arbetsuppgifterna anpassas efter din förmåga, att din självständighet kan utvecklas och att du ges inflytande över valet av arbetsuppgifter Du som har personlig assistans ska ha ett medinflytande över valet av assistans Vi upprättar ett avtal mellan dig som assistansberättigad och som beskriver villkoren inom assistansen Ditt hem är även personalens arbetsplats och du ska medverka till en god arbetsmiljö Nämndbudget 2016 22

11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Kommentar verksamhetsmått Sett till de resursmått som tagits fram ökar kostnaden per brukare eller invånare mellan 2013 och för samtliga sex resursmått. Ändå är utfallet avseende samtliga mått under genomsittet för riket. Anledningen till ökningarna är bl.a. uppstart av nya boendeenheter 2013 (Kommunvägen, Bollvägen och Pölabo) och (Onyxvägens båda enheter).en annan anledning är den ökade omfattningen av ärenden inom personlig assistans och även daglig verksamhet. Sett till LSS-insatser i allmänhet har det skett en svag ökning mellan 2013 och. Under 2015 har det inte genomförts någon större brukarundersökning, så de effektmått för nöjd kund-index och upplevelser av bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet som tidigare tagits fram har inte getts några jämförande siffror under 2015. Nästa brukarundersökning genomförs 2016. 11.2 Resursmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Kostnad för boende, LSS och socialförsäkringsbalken, SFB, kr/ brukare 799 282 948 471 749 982 Kostnad för boende, LSS, kr/inv 0-64 år 1 897 2 294 2 711 LSS Kostnad för insatser LSS och ersättning enl socialförsäkringsbalken, SFB i kr/inv 0-64 år 4 397 5 087 5 575 Kostnad för personlig assistans LSS/ ersättning enl. SFB i kr/inv 0-64 år 1 007 1 276 1 428 Kostnad för daglig verksamhet kr/ inv 0-64 år 759 803 835 Kostnad FS kr/inv 0-64 år, all verksamhet 6 884 7 138 8 869 Resursmåtten är hämtade från SCB 11.3 Prestationsmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 LSS Antal avslag och delavslag vid LSS-beslut Antal personer med LSSinsats 65 80 410 415 67 422 Nämndbudget 2016 23

Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Antal personer med LSSinsats per 10 000 inv 53 53 69 Antal personer i åldern 0-22 med LSS-insats 176 185 20 190 Antal personer i åldern 0-22 år med LSS-insatser per 10 000 inv 77 78 78 Antal personer i åldern 23-64 med LSS-insats 215 211 41 493 Antal personer med LSSinsatser i åldern 23-64 år per 10 000 inv av åldersgruppen 52 53 79 Antal personer 65 år och äldre med LSS-insats 19 19 5 739 Antal personer med LSSinsatser 65 år och äldre per 10 000 inv 15 13 30 Antal personer i bostad med särskild service, LSS 137 141 25 842 Antal bostäder med särskild service, LSS per 10 000 inv 18 18 27 Antal personer med korttidsvistelse, LSS 118 130 9 641 Antal personer med korttidsvistelse per 10 000 inv 15 17 10 Antal personer med personlig assistans 26 30 4 094 Antal personer med personlig assistans per 10 000 inv 3 4 4 Antal personer med assistansersättning enligt SFB 67 82 16 100 Antal personer med assistansersättning enligt SFB per 10 000 inv 9 11 16 Antal timmar uförd personlig assistans 205 855 214 244 Antal personer som ges stöd i någon form av Funktionsstöd 950 Nämndbudget 2016 24

Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Antal personer med daglig verksamhet 165 171 33 800 SoL Antal brukare som har stöd från Hemteamet (boendestöd) 121 130 11.4 Effektmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 LSS s betalning till kommunala kostnadsutjämningen för LSS-insatser 50 987 000 28 771 000 Myndighetsutövni ng Genomsnittlig tid från beslut till verkställighet avseende boende, LSS, antal dagar 177 194 Upplevelse av bemötande 8,6 9 Upplevelse av inflytande 7,3 8,8 Upplevelse av tillgänglighet 7,9 8,3 Upplevelse av trygghet 8,1 8,8 Nämndbudget 2016 25

12 Personalfrågor med kommentarer 12.1 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Funktionsstöd har höga värden i medarbetarundersökningar i stort sett inom samtliga frågeområden. Vi har stolta medarbetare, som är villiga att rekommendera oss till andra. Våra medarbetare tycker att de har meningsfulla arbeten. De är insatta i vad som förväntas av dem och vet vilka mål de jobbar med på arbetsplatsen. Detta är faktorer som enligt SKL:s rapport Jobbet och Arbetsmiljön är viktiga faktorer för en Attraktiv arbetsgivare. Eftersom verksamheten inom Funktionshinderområdet ökar, så tillhör vi de branscher som inför framtiden kommer att kunna erbjuda arbeten, vilket är attraktivt, när unga och äldre ska välja utbildning och inriktning.. 12.2 Medarbetarenkät Nyckeltal Mål 2016 Arbetsmiljö 7,4 7,5 Ledarskap 7,9 8 Medarbetarskap 7,9 8 MMI, motiverad medarbetarindex 74 75 HME, hållbart medarbetar engagemang Nämndbudget 2016 26 86 87 Framgångsfaktorer/lojalitet 7,8 7,9 Rekommendationsvilja 28 29 Generellt sätt har förvaltningen goda resultat i medarbetarenkäten, både avseende medarbetare och chefer. Det område vi prioriterat att arbeta vidare med är arbetsbelastning. Inom området arbetsbelastning handlar det om att kunna påverka sin arbetssituation och arbetsbelastning, att kunna återhämta sig mellan intensiva perioder, att ha en rimlig ansvarsnivå samt ha en bra balans mellan arbete och fritid. Förvaltningen bedömer att man får bäst effekt av att jobba med en rimlig arbetsbelastning för chefer, eftersom det borgar för att dessa i sin tur kan använda sitt chefs skap för att åstadkomma en rimlig situation även för medarbetarna. 12.3 Personalmått Antalet anställda inom förvaltningen har minskat något från, beroende på att en del av förvaltningens verksamhet gått över till Vård & omsorg. Sjukfrånvaron inom förvaltningen fortsätter att öka. et första halvåret 2015 ligger på 9,5 procent totalt och 9,7 procent för kvinnor. Vi ligger alltså långt ifrån nämndens mål, 6,5 procent. Jämför vi utvecklingen med andra verksamheter kan vi se en nationell ökning, framförallt inom den sociala sektorn. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron inom vård och omsorgsverksamheten ökat i samtliga kommuner inom regionen. Jämför vi internt inom Kungsbacka är ökningen av sjukfrånvaron större inom Funktionsstöd än inom Vård & Omsorg. Förvaltningens strategi för att

minska sjukfrånvaron är dels att jobba med tydliga processer vid rehab, dels att fokusera på det salutogena, det friska. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppdrag att hitta konkreta aktiviteter för detta. Som ett komplement till sjukfrånvaro kommer förvaltningen också mäta frisknärvaro, dvs andelen medarbetare med färre än fem sjukdagar under året. För att nå framgång i minskningen av sjukfrånvaron behöver vi också titta på det friska. Hur ska vi kunna jobba med att vårda, förebygga och främja det friska. Det behöver vara fokus i förvaltningens arbete framåt. Personalomsättning är ett nytt nyckeltal, som vi inte tidigare följt upp. Personalomsättningen på Funktionsstöd ligger några procentenheter över totalen för Kungsbacka och i paritet med Vård & Omsorg. Den minskade personalomsättningen gäller både på kommunnivå samt för vår förvaltning och Vård & Omsorg. Andelen tillsvidareanställda med heltid inom förvaltningen har ökat från 56 till 61 procent. Motsvarande ökning för kvinnor är 5 procentenheter, från 54 till 59 procent, och för män från 67 till 69 procent. Den primära förklaringen till ökningen är att förvaltningen i början av året införde årsarbetstid och i samband med det gick ut med en förfrågan till samtliga medarbetare inom boende och assistans om önskad sysselsättningsgrad. Antal medarbetare per chef ( för enhetschefer) är ett prioriterat nyckeltal för Funktionsstöd. Enhetscheferna inom FS har många direkt underställda medarbetare och ett stor verksamhetsansvar. Vi har fått signaler på en för hög arbetsbelastning, bland annat via medarbetarenkäten, och ett sätt att minska arbetsbelastningen är att se över antalet medarbetare per chef, ett annat är att avlasta enhetscheferna genom ökat administrativt stöd. För några år sedan bestämde förvaltningen att enhetscheferna skulle få 25 % administrativt stöd. Utvecklingen från förra året är en liten minskning av antalet medarbetare. Vi måste dock komma ihåg att timanställda inte räknas in i detta nyckeltal. Nyckeltal 2015 Mål 2016 Andel heltid 56% 61% 62 Andel kvinnor som har heltid 54% 59% 60 Andel män som har heltid 67% 69% 70 Andel deltid 44% 39% 38 Andel kvinnor som har deltid 46% 41% 40 Andel män som har deltid 33% 31% 30 Sjukfrånvaro Totalt 8,5% 9,5% 8,5 Sjukfrånvaro Kvinnor 8,8% 9,8% 8,8 Sjukfrånvaro Män 6% 7,2% 6,2 Totalt antal anställda 667 634 Andel anställda kvinnor 88% 86% Andel anställda män 12% 14% Antal medarbetare per enhetschef 26 24 Frisknärvaro 52% 54% 55 Frisknärvaro Kvinnor 51% 54% 55 Nämndbudget 2016 27

Nyckeltal 2015 Mål 2016 Frisknärvaro Män 59% 57% 58 Personalomsättning 7,9% 4,9% Nämndbudget 2016 28

13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 om Kommunbudgeten 2016 och plan 2017-2018. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget 2016-2020. 13.1 Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2015 Budget 2016 Nämnd 1 021 775 775 Förvaltning 360 357 344 505 386 571 Summa 361 378 345 280 387 346 Kommentar till ramfördelning driftbudget Kommunfullmäktige har beslutat att tilldela nämnden för Funktionsstöd 387 346 tkr inklusive kapitalkostnader. I ramen ingår justeringar för: Volymer köpt verksamhet, personlig assistans och övrig verksamhet 2 924 tkr Nettoprisökningar 850 tkr Kompensation högre sociala avgifter 3 534 tkr Budget i balans 6 000 tkr Vid uppstart av nya boenden kommer driftsmedel att tilldelas nämnden. Ytterligare volymtilldelning tilldelas nämnden vid redovisning av ökning inom daglig verksamhet (maximalt 7 nya brukare och 1 800 tkr). Följande budgetjusteringar beslutas av nämnden för 2016: Volymökningar inom hemtjänst (utförs nu hos Vård och omsorg) 1 500 tkr Hyror och licenskostnader 1 000 tkr Förvaltningscentrala lönekostnader 1 100 tkr Volymer köpt verksamhet 6 900 tkr Volymer personlig assistans egen regi 2 108 tkr Volymer privat assistans 558 tkr Volymer daglig verksamhet 1 800 tkr Minskning av budget inom ledsagning och avlösning - 1000 tkr En analys av budgetförutsättningarna visar ett förväntat budgetunderskott. Det beror på att tilldelning av nya volymer efter beslut i kommunbudget endast skett till 20 procent plus medel för budget i balans, 6 miljoner kronor. Totalt motsvarar dessa medel 8,9 miljoner jämfört med 14,6 Nämndbudget 2016 29

miljoner kronor vid full volymuppräkning. Nämnden överlämnar ansvaret till förvaltningen att i förvaltningsbudgeten hantera det prognostiserade budgetunderskottet för 2016. Ramen fördelas i förvaltningsbudgeten ut till respektive budgetansvarig chef per ansvar. Inom personlig assistans bygger budgeten på en ersättningsnivå utifrån beviljade timmar per brukare. Övriga verksamheter har en rambudget som fördelas utifrån analyserat behov och prioritering inom förvaltningen. Omdisponering av budget mellan verksamheter kan göras efter beslut av förvaltningschef som i sin tur informerar nämnden. Inom samma verksamhetsområde kan budget fördelas om av respektive chef såvida förändringen inte strider mot budgetprinciper tagna av förvaltningschef eller nämnd. 13.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018-20 Löpande investeringar 2 037 1 840 1 840 1 840 5 520 Summa 2 037 1 840 1 840 1 840 5 520 Kommentarer investeringsbudget Kommunfullmäktige har fastställt de löpande investeringarna för Funktionsstöd till 1840 tkr för 2016. För dessa investeringar undersöker förvaltningen under hösten behovet ute i verksamheten och beslut tas därefter i ledningsgruppen. För nystartade boenden tillkommer investeringsmedel vilka har budgeterats kommuncentralt. Nämndbudget 2016 30

14 Intern kontroll Internkontroll I maj 2015 antog nämnden för Funktionsstöd en reviderad intern- och egenkontrollplan. Tidigare fanns enbart en internkontrollplan, som efterhand tenderade att bli allt mer omfattande. Nu har kontrollen delats upp i internkontroll som redovisas i årsredovisning och lämnas som information till nämnden i februari. Egenkontrollen sammanställs i förvaltningens kvalitetsberättelse och redovisas för nämnden i maj. Internkontrollen delas in i nio områden: säkerhet, ekonomi, miljö, processer, kvalitetsdeklarationer, förfrågningsunderlag, loggning i verksamhetssystem, fastigheter och utbildning. Egenkontrollen delas in i fyra områden; Socialtjänstlag och LSS, Hälso- och sjukvårdslag, kvalitet och arbetsmiljö. Inom området kvalitet återfinns de stora områdena uppföljning av kvalitetskriterier och avvikelsehantering. I intern- och egenkontrollplanen anges huvudområde, granskningsområde, vem som är kontrollansvarig, metod och frekvens för kontrollen, huvudansvarig för att kontrollen genomförs, mottagare av rapporten och tidplan för gransningen. Egenkontrollplanens granskningsområden har tidigare funnits inom ramen för internkontrollplanen. Årligen sker förändringar av planen beroende på att det uppstår behov av skärpt kontoll inom verksamhetens områden. Exempel på nya områden är inom ekonomi, med kontroll att man anger vilka som är deltagare vid aktiviteter/ kurser/ utbildningar. Andra exempel på nya kontrollområden är kontroll att chefer regelbundet loggar in i verksamhetsstödet, att planerade utbildningar genomförs, förekomst av och anledning till tomhyror och att utbyggnad av lokaler/ boenden överensstämmer med lokalförsörjningsplanen. 14.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Intern kontroll ekonomiområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Nämndbudget 2016 31

RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Nämndbudget 2016 32

15 Policys, planer och program 15.1 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument Beslutande paragraf/år Policy för arbetsmiljö KF 32/05 Attestreglemente KF 30/15 Policy för IT-säkerhet KF 161/99 Policy för kvalitet KF 101/13 Policy för lön KF 256/10 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning KF 254/10 Policy för Barnkonventionen -2018 KF 154/14 Policy för en drogfri arbetsplats KF 191/08 Policy för jämställdhet KF 88/08 Policy för konkurrensprövning KF 8/11 Policy för ledarskap och medarbetarskap KF 77/05 Policy för rekrytering KF 39/08 Arkivreglemente KF 122/08 Regler för minnesgåvor till medarbetare och förtroendevalda KF 169/05 Vision för Kungsbacka KF 141/05 Policy för kommunikation KF 11/12 Taxa för kopior och utskrifter av allmänna handlingar KF 146/09 Reglemente nämnden för Funktionsstöd KF 46/15 Policy för upphandling KF 164/09 Policy för upphandling- tillämpningsanvisningar KF 164/09 Reglemente gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel KF 168/14 Policy för lokaler KF 233/14 Policy för konkurrensprövning - tillämpningsanvisningar KF 8/11 Policy för rehabilitering KF 110/09 Policy för Barnkonventionen -2018-Handlingsplan KF 154/14 15.2 Styrdokument beslutade av nämnden för Funktionsstöd Styrdokument Beslutande paragraf/år Nämndbudget 2015 FS 80/14 Kvalitetsledning och styrning HO 142/09 Internkontrollplan FS 33/15 Kompetensförsörjningsplan FS Nämndbudget 2016 33