Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

Relevanta dokument
Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Glimtar från forskning kring ensilage och foder till kor

Hur undviker man sporer i ensilaget

Vit eller svart plansiloplast?

Ensilering av grovfoder Del I- Minskade förluster

Mål för näringsinnehåll i vallfoder. Grovfoder och proteinfoder till kor. Vallfoder med högt energivärde

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Plansilor för upp till 25 tons packningsmaskin

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa

PLANSILOR UPP TILL 25 TONS PACKNINGSMASKIN

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Teknisk data: Bredd: 2,90m (max rullbredd 2,70m) Maxlast: 2 ton Färg: blå (RAL 5015)

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Bra vallfoder till mjölkkor

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Ingen täckning av plansilor samt alternativa täckningsmaterial

Förluster i olika ensileringssystem

Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Feedtech F400 Produktinformation

Foderkonservering i slang

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Examensarbete inom Lantmästarprogrammet TÄCKNING AV PLANSILO COVERING OF BUNKER SILO. Peter Johansson. Examinator: Torsten Hörndahl

Ensilering i plansilo

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

Tolkning av foderanalys BLGG

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Hygienisk kvalitet i ensilage

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Material och metoder. Gård

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Effektivare foderkonservering. Handbok för optimal foderkvalitet

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder

RaniPackaging Solutions

BYGGNADER OCH PRODUKTER FÖR LANTBRUKET

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Bra ensilage lätt eller svårt

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan

Dokumentation av ensilering med fokus på clostridieporer i mjölk

Krossensilering av spannmål, ärter mm. Hämtfil, Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?

HUR BEDÖMS VALLENS AVKASTNING?

Inventering av socker i grönmassa och ensilage i västra Sverige

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Slutrapport för projekt V Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Sammanfattning Bakgrund

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Vallfoder som enda foder till får

Majsodling från sådd till ensilering

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Ensilering av vallfoder

Tabell 3:1. kg/m3 Typ av kraftfoder Medeltal Variation Vete Råg Rågvete Korn Korn, kross Korn, gröpe Havre Havre, kross Havre, gröpe Trindsäd

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

VAD ORSAKAR HÖGA AMMONIUMVÄRDEN I ENSILAGE?

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

genomsnittlig * långsam Betesperioden inleds, datum Betesperioden avslutas, datum inte * delbete * helbete

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Abetong AB En del av HeidelbergCement koncernen

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING

Beräkningsunderlag för hållfasthetsdimensionering av väggar till plansilor för ensilage - pressvattennivåer

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Rörflen som foder till dikor

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL

KURS I GROVFODERVERKTYGET

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

ALNARPS MJÖLKDAG. Bättre vall mjölkproduktion i topp!! 14 november 2013

DU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER

Grönmassans ensilerbarhet vid slangensilering

Majsensilage i Sverige

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Transkript:

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor Rolf Spörndly SLU vid D&U Konferensen 2014 Forskning kring varmgång och förluster i ensilering, finansierade av SLF

kan se ut så hör när man öppnar endast 80 % kan användas som foder! Det som ser så fint ut vid fyllningen av silon

Summering Det förekommer att en femtedel (20 %) av grönmassan som läggs in i en silo aldrig utfodras. Förlusterna i ensilering tycks vara störst i plansilor, följt av tornsilor och slangsilor (korvsilo). Rundbalar avviker med mycket låga förluster.

Förluster i olika silotyper (publicerad litteratur) Silotyp TS-förlust Seibt (1991) Tornsilo, 96 silor 18 % (4-32 %) Miller (1962) Tornsilo 11-18 % Seibt /(1991) Plansilo, 91 silor 23 % (9-30 %) Künemann&Hermann (1966) Plansilo ohackat Plansilo exakthackat 27 % 18 % Ruppel m. fl. (1995) Plansilo, 30 silor 8 % (-3 till 44 %) Köhler m. fl. (2013) Plansilo, 26 silor 9 % (-4 till 19 %) Abrahamsson (2012) Plansilo 27 % Tornsilo 24 % Slangsilo 19 % Rundbal, 65 balar 1 %

Förluster vid 187 inläggningar i plan- och tornsilor i Sverige 1971 1985. Egen bearbetning uppdelad efter silotyp av data insamlat av Seibt (1991) Samtliga silotyper Plansilo Små torn Stora torn Antal inläggnigar 187 91 77 19 TS-halt ensilage, g /kg TS 244 221 262 273 TS-förlust, %, 20,4 22,8 18,0 18,5 (varav kassaktion) (5,2) (6,2) (4,3) (3,3) RP-förlust, % 13,3 15,3 11,5 11,8 Energiförlust, % 14,7 16,5 12,9 13,3

Torrsubstansförluster under skörd och lagring. Beräknat med Valleko (Belotti, Vallboken, 1991)

Förluster (energi), efter Zimmer 1979 Process Klassificering Approx. förlust, % Orsak Respiration Fermentation Oundviklig och osynlig Oundviklig och osynlig 1-2 Plantans enzym 2-4 Mikroorganismer Pressaft eller.. Antingen 5->7 or TS-halt.. fältförluster eller 2->5 Väder, system Klostridiefermentation Möjlig att undvika 0->5 Kontaminering, TS-halt Aerob nedbrytning under lagring Möjlig att undvika, delvis osynlig 0->10 Densitet, silotäther, silotyp, TS-halt Aerob nedbrytning under uttag Möjlig att undvika, delvis osynlig 0->15 Densitet, silotyp, årstid, TS-halt TOTAL 7->40

Varför ger plansilor och andra stora silor så mycket högre förluster? Hypotes: 1. Det är framförallt den långa tiden då silon ligger öppen under uttagstiden som leder till de högre förlusterna för stora silokonstruktioner. 2. Speciellt när silon inte varit riktigt tät under lagringstiden.

Hypotes 1 Lab silo experiment. 1.5 l silor, lagrade 3 månader (Chen & Weinberg 2009) TS förlust Temp, C Förlust vid öppning 10 % 22 3 dagar efter 13,5 % 34 4 dagar efter 17 % 28 7 dagar efter 24 % 34

TS-förlust, % Hypotes 1 Simulerad TS-förlust beroende av uttagshastighet från plansilo med 35% TS-halt och densiteten 640 kg/m 3 (från Pitt & Muck 1993) 20 15 10 5 0 2,5 5 7,5 10 12,5 15 Uttag, cm per dag

Hypotes 2 Egna pågående studier. Simulering av otäta silor. (SLF-projekt) Ensilering i laboratoriesilor. 1,7 liter Antingen stängd under ensileringen eller ventilerade (2 tim i veckan) Mäter förlusten under 100 dagars ensilering Mäter stabiliteten efter öppning

Viktändring under ensileringen för ventilerade respektive stängda silor

Temperatur i ensilaget, C Ensilagets stabilitet efter öppning. Ventilerad har varit öppen 2 timmar i veckan under ensileringen. Stängd har varit stängd hela ensileringen 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Stängd Ventilerad 10,0 5,0 0,0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 Timmar efter öppning

Egna pågående studier. Silovägningar 2013/14 (SLF-projekt)

Egna pågående studier. Silovägningar 2013/14 (SLF-projekt) Silo Ton grm l x b Uttag Vikt in-ut kg (%) Vikt in-ut kg ts (%) Regnat in, kg Motsv. regn Nederbörd Plansilo 2 (SLU) 400 8 x 43 m 16/10 till 8/2 + 15 672 (+3,9 %) - 16 876 (-10,8 %) 32 548 94 mm 238 mm Plansilo 4 (SLU) 490 8 x 43 m 3/9 till 18/10-22 515 (-4,5) - 23 361 (-13,5 %) 846 2 mm 72 mm Plansilo utan tak 160 4 x 20? 3/12 till 18/2 + 4 950 (+3,1 %) - 2 294 (-3,7 %) 7 244 90 mm Plansilo med tak 370 6 x 30 m 3/9 till 4/12-8 495 (-2,3 %) - 2 493 (-2,0 %) 0 kg - - Slang 490 19/11 till 4/2-55 326 (-11,2 %) - 28 830 (-19,5 %) 0 kg - -

På Ekenäs har man lyckats göra plansiloensilage med ca 5 % förlust!!! Så här ska packningen se ut!

Täckning av plansilon Grussäckar (Unterziehfolie) avrundning sidoplast täckplast tunn specialplast skyddsnät Täckmaterial: Böck AG, DE-83308 Trostberg www.boeck.de/de/ag/siloabdeckung.cfm?conid=11 T. Pauly, SLU 25

Sammanfattning Förluster under lagringen - balanserat värde att räkna med vid kalkyler: Plansilo 17 % av ts (13-25 %) Slangsilo 11 % av ts (litet underlag) Tornsilo 11 % av ts (8-15 %) Rundbalar 5 % av ts (2-8 %)

Vad ska vi göra för att förbättra? Packa bättre Lägga in långsammare (två silor samtidigt?) Använda silopackare Packa ett par timmar dagen efter, före täckning Täcka bättre Tunn folie närmast gräset Täcka med sand Bättre sluttning för dränering av regnvatten. Tak. Använda tillsatsmedel Bakteriepreparat, gärna med Lactobacillus Buchneri eller likn. Kemiska preparat, gärna med bensoat, sorbat, propionsyra Hög uttagshastighet Anpassad silobredd till djurantal. (Öppna inte när djur är kvar på bete) Rundbalar

Kalkylark för silopackning (USA) I svensk översättning blir det:..\vilken densitet blir det.xls Kalkylarket ligger på HUV:s hemsida på SLU. www.huv.slu.se

Vad ska vi göra för att förbättra? Packa bättre Lägga in långsammare (två silor samtidigt?) Packa ett par timmar dagen efter, före täckning Täcka bättre Tunn folie närmast gräset Täcka med sand Bättre sluttning för dränering av regnvatten. Tak. Använda tillsatsmedel Bakteriepreparat, gärna med Lactobacillus Buchneri eller likn. Kemiska preparat, gärna med bensoat, sorbat, propionsyra Hög uttagshastighet Anpassad silobredd till djurantal. (Öppna inte när djur är kvar på bete) Rundbalar

RÄKNESNURRA Uttagshastigheten silostorleken antal kor bredd höjd kgts/m3 m/vecka antal kor 6 3 200 2 86 Den trygga rekommendationen är att man behöver ta ut 2 meter/vecka i en plansilo. Men det varierar mycket.

Vad ska vi göra för att förbättra? Packa bättre Lägga in långsammare (två silor samtidigt?) Packa ett par timmar dagen efter, före täckning Täcka bättre Tunn folie närmast gräset Täcka med sand Bättre sluttning för dränering av regnvatten. Tak. Använda tillsatsmedel Bakteriepreparat, gärna med Lactobacillus Buchneri eller likn. Kemiska preparat, gärna med bensoat, sorbat, propionsyra Hög uttagshastighet Anpassad silobredd till djurantal. (Öppna inte när djur är kvar på bete) Rundbalar