EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Föredragande: Edouard Martin DT\1055283.doc PE552.082v01-00 Förenade i mångfalden
Interimsrapport Föreliggande rapport är ett resultat av tankar och förslag som uppkommit i diskussioner med företagsstyrelser och fackföreningar samt med regionala myndigheter vid lokala besök. Ett tack framförs härmed till alla som möjliggjort besöken. Inledning I EU har stålproduktionskapaciteten minskat med mer än 40 miljoner ton sedan 2008 och mer än 60 000 direkta och mer än 100 000 indirekta jobb har gått förlorade. Dessa stora förluster är en följd av den minskade efterfrågan som 2014 var 40 miljoner ton lägre än 2007. Den ena nedläggningen efter den andra av de europeiska aluminiumverken beror däremot inte på minskad efterfrågan på aluminium i Europa utan på höjda elpriser tillsammans med den ökande volatiliteten. Stål- och aluminiumindustrin är två exempel på basmetallindustrier som genomgår en investeringskris utan motstycke. I Basmetallindustrin: En primär och strategisk nödvändighet för Europa Europa har ett underskott på de flesta basmetaller i och med att det saknas gruvor och bearbetningsanläggningar för primärmetaller och sekundärkällorna utnyttjas bristfälligt. Utnyttjandet av sekundärmetaller bör utvecklas i ett konkurrenskraftigt kretsloppssamhälle men räcker inte kvalitativt och kvantitativt för de europeiska ekonomiernas behov av basmetaller. Det gäller särskilt för energiomställningen där basmetallerna är centrala för de nya tekniker som är nödvändiga för omställningen. 1-1 Basmetaller: en industri med högkvalificerad arbetskraft Arbetsmarknadens parter inom sektorn konstaterar att inom den moderna järn- och stålindustrin väger utsläpps- och energifrågor i dag tyngre än kostnaderna för arbetskraften vid beslut om investeringar. II Miljö- och hälsokonsekvenserna för arbetstagare och kringboende måste minimeras Basmetallindustrin i Europa måste föregå med gott exempel i miljöhänseende och minimera sina påverkan på både arbetstagarna och de kringboende. Det är på denna grundval och dessa villkor som en hållbar basmetallindustri kan utvecklas i Europa. Att öppna upp styrelsen av de mest känsliga och strategiska företagen för regionala representativa interna och externa berörda parter är ett tillvägagångssätt som bör övervägas. PE552.082v01-00 2/5 DT\1055283.doc
III Behovet av att vidta åtgärder mot klimatförändringarna 3-1: Gränsjustering, ett verktyg mot klimatförändringar i och utanför Europa Inrättandet av en koldioxidmarknad 2005 (direktiv 2003/87/EG) är EU:s offensiva strategi mot klimatförändringarna där investeringarna ska minska koldioxidutsläppen. Detta scenario har av många skäl inte förverkligats och framför allt blev faran för koldioxidläckage större, trots den generösa gratis tilldelningen av utsläppsrätter. Gränsjustering förefaller vara den bästa metoden för att undvika två stötestenar: - Gratis tilldelning av utsläppsrätter som blir allt kostsammare allteftersom koldioxidpriset stiger på marknaden. - Slopande av utsläppsrättstvånget för energiintensiva industrier så länge inget internationellt avtal är undertecknat. I bägge fallen skulle de europeiska energiintensiva industrierna inte längre motverka klimatförändringarna. IV Gränsjustering Att tillåta gränsjustering är att jämställa och inte snedvrida konkurrensen mellan europeiska och utomeuropeiska producenter på både den inre marknaden och exportmarknaden. - Import ska underställas samma regler för köp av utsläppsrätter på koldioxidmarknaden som de europeiska producenterna måste följa, på grundval av en tulldeklaration av importerade produkters koldioxidinnehåll. - Export ska undantas från köp av utsläppsrätter. Omfattningen av gränsjusteringen ska vara identisk med omfattningen av nuvarande utsläppsrätter. 4-1 Gränsjusteringen är inte en skatt 4-2 Gränsjusteringen är varken ett handelshinder eller en protektionistisk åtgärd Gränsjusteringen syftar till att importörer och europeiska producenter ska ha samma skyldighet att iaktta normerna för koldioxidutsläpp för produkter som säljs i Europa. Det är en legitim åtgärd för att skydda folkhälsan globalt i överensstämmelse med europeiska länders WHO-åtaganden (artikel XX i Gatt). 4-3 Kompensation för indirekta utsläpp: en illojal konkurrens mellan europeiska länder Kommissionen har erkänt att illojal konkurrens förekommer på grund av ökade elpriser till följd av att elproducenter ska betala utsläppsrätter, och har tillåtit att de nationella offentliga myndigheterna kompenserar (meddelande SWD (2012). Spanien har t.ex. avsatt 5 miljoner euro på tre år (2013 2015) till denna åtgärd medan Tyskland avsätter 756 miljoner euro under samma period. Gränsjusteringen gör att man kan frångå kompensationen för indirekta utsläpp, och att man kan ta itu med koldioxidläckage, som är främsta anledningen till åtgärden. DT\1055283.doc 3/5 PE552.082v01-00
Kompensationen är tänkt att vara en övergångsåtgärd och bör snabbt minskas och framför allt genomföras på EU-nivå för att inte skapa illojal konkurrens mellan europeiska producenter. 4-5: Förebygga koldioxidläckage med beaktande av sektorn Gränsjusteringen bör tillämpas på alla mellanprodukter mellan malm och metall som t.ex. metallurgiskt koks, vars import till följd av utlokalisering utgör ett koldioxidläckage. 4-6 Gränsjustering, en tillfällig och flexibel åtgärd Ett internationellt avtal om bekämpning av klimatförändringarna som sätter alla basmetallproducenter i en konkurrenssituation med lika villkor för alla skulle göra gränsjusteringen överflödig. Lika regler ger likvärdiga förutsättningar. 4-7: Gratis tilldelning av utsläppsrätter för investering i produktion av lågkolhaltiga basmetaller Gratis tilldelning av utsläppsrätter ska ske på grundval av investeringar i ny utrustning, forskning och utveckling och personalutbildning under den fjärde fasen, som omfattar perioden 2020 2030. Gränsjusteringen leder till en positiv utveckling med en basmetallekonomi som förenar minskningen av koldioxidutsläpp med lågkolhaltiga investeringar, som således är lönsamma. 4-8 Ett kolinnehåll för varje produkt som omfattas av utsläppsrätter Detta är nödvändigt för att bygga upp ett internationellt system för bekämpning av växthusgasutsläpp. Gränsjustering föregriper således ett internationellt system för bekämpning av koldioxidutsläpp. 4-9 Öppenhet är nödvändigt Vi föreslår att utsläppsrätterna offentliggörs i samband med årsredovisningar som en post utanför balansräkningen. 4-10 Offentligt subventionerad forskning och utveckling V Avtal om elleverans Att ingå långsiktiga avtal ska vara möjligt under vissa villkor som dock bör vara förenliga med avkastning på investeringen, som inte får vara kortare än tio år för kapitalintensiva industrier. VI Europeiska handelspolitiska skyddsåtgärder för basmetaller: förebygg hellre än bota för sent Vi föreslår att kommissionen börjar med att under högst en månad undersöka klagomål om antidumping och subventioner. Kommissionen kan på grundval av de första resultaten vidta förebyggande skyddsåtgärder och därefter företa en grundligare undersökning. PE552.082v01-00 4/5 DT\1055283.doc
VII Relevanta marknader vid samgåenden och förvärv Både när det gäller rostfritt stål och alla basmetaller, som är utsatta för global konkurrens, är det angeläget att kommissionen har den globala marknaden som referensmarknad (definition på relevant marknad). Preliminär slutsats Denna interimsrapport är ett delmål och syftar till att informera om tankar och förslag för att skapa en bred debatt om hur basmetallindustrin i Europa ska kunna utvecklas hållbart. DT\1055283.doc 5/5 PE552.082v01-00