Nu paddlar vi hemåt!

Din tidning i nöden... Nr 7...till och med när vi ska åka hem... Nu paddlar vi hemåt! (även gårdagens förlorare får följa med) 1

Äntligen är det över och det har varit hur kul som helst. Det började redan i januari planering för att göra det här lägret möjligt. Det dröjde tills mars innan vi kom ut och såg lägerområdet. Då började vi få en bild av hur lägret skulle se ut. Vi såg båtarna ligga och klucka vid klipporna och tält resa sig i rader. Dagens ledare Sista dagarna på lägret kan vi titta ut över Ramsviken och se vår vision blivit till verklighet. Lägret började med hajker av olika slag för att sen bytas mot programpass. När miniorerna kom ut blev full fart på lägerängen och vi kunde se hela kåren tillsammans Härligt! Sista dagen blev ett jättekalas för världens piggaste 80 åring. Vi ville tacka alla ledare också och funktionärer som gjort SOS-08 möjligt och ett jättestort tack till alla scouter. Nu är det bara rivning och hoppackning av lägret kvar. Vi skulle vilja önska er lycka till med det sista som är kvar att göra... För när ni läser det här är vi långt långt borta. Puss och Kram Anna & Andreas Ps. Regnskuren igår berodde antagligen på att oraklet lilla killen inte fått tillbaka sin namnskylt. Det spirituella uppvaknandet Bakom varje framgångsrik man står en förnuftig kvinna och drar i marionettrådarna. Kanske har tidningen Nödropet ansetts något mansdominerad, åtminstone till en början, men vi har ett tillkännagivande att ge. Oraklet Lilla Killen är en bluff. Inte för att inte horoskopen i sig varit ytterst noga utstuderade i allt från kaffesump till himlavalvet, liksom de till fullo slagit in (det vet ni som följt eller brutit mot dess uppmaningar), men Lilla Killen är en pseudonym. Bakom Oraklets visa spådomar har en eller flera kvinnor dag för dag använt sin spiritualitet och djupa kontakt med det obegripliga för att förvarna och uppmuntra Spångascouterna under en vecka på SOS08. Vilka dessa makalöst kunniga kvinnor är kan vi, med fara för deras liv, tyvärr inte avslöja. Däremot kan vi kort och gott fastställa att Lilla Killen inte finns och heller aldrig gjort det. Syster Janne gillar inte: att lägret är slut. Låt oss stanna kvar och göra detta till SOS09! Ps. Glöm inte åksjuketabletten om du behöver den. 2

Iiiihh, mina flip-flops har gått sönder. Ånej, det har gått hål på pressningen. Ajaj, mina byxor har spruckit. Hur löser man dessa till synes väldigt olika scenarion på bästa sätt? Jo, man använder silvertejp. Scoutens bäste vän. Silvertejpen i stabs-tältet försvinner med en överraskande takt. En centimeter i diameter om dagen är nog maxhastigheten som rullen har gått åt med. Det är ofta i kombination med jeriko eller andra fysiskt krävande aktiviteter när saker går sönder lika ofta som om man faktiskt kastar sten i glashus. Vad vore då en scout utan silvertejp? Jo det vore lite som en golfare utan handikapp. Det skulle helt enkelt inte gå alls. Om man då får hole-in-one på en strumpa skulle det inte gå att göra något åt saken. Silvertejpen, vårt livselixir Strumpan skulle vara förlorad. Dömd att segla ner i sopsäcken tillsammans med gårdagens köttbullar och Ahlgrens bilar påsar. Detta är såklart en väldigt sorglig bild som ingen vill att ska utspelas. Vi uppmanar därför alla att tänka på silvertejpen. Stötta silvertejpen och se till att den alltid finns där när vi har det svårt. Silvertejpen, tejpen för allt utom brustna hjärtan. Spånga scoutkår 80 årsfirande Det blixtrar och dundrar, regnet faller ner som det vore ett monsunregn. Detta är spånga scoutkårs 80 årsfest men de tappra scouterna fortsätter med sina lekar trots regnet. Några Scouter spelar fotboll i hällregnet, trots det dåliga vädret så hörs glädjetjut från dem. Detta för tanken till en av punkterna i scoutlagen Det finns inte dåligt väder, bara dåliga kläder??? Hela vecka har vi haft det strålande sol och varmt, och nu i skrivande stund så har regnet precis kommit. Tidigare på dagen var det varmt och solen sken med en underbar styrka. Spånga scouterna hade lagt ut två halkbanor där 15 st olika grupper patruller med scouter försökte ta sig förbi stora, starka och glamorösa gladiatorer (a.k.a. seniorer och ledare). Det såpblandade vattnet gjorde det hela till en utmaning när scouterna skulle fylla sina vattenhinkar på andra sidan gladiatorerna. Dessa spel blev beundrat av många åskådare, från såväl lagkamrater till föräldrar. Från publiken kom det skratt och handklappningar när scouterna smidigt tog sig förbi gladiatorerna. Efter den goda lunchen så blev det flottrace. Där tappra barn och ledare gav sig ut på djupt vatten för att försöka få äran att vara vinnaren. Det var många tuffa lopp där såväl smutsigt spel till bra taktik var inblandat. Tiden går och tillslut hör man glädje tjut. Solen kommer, det har slutat regna lekarna fortsätter som innan och nu sätter de igång med kontroller som patrullerna går till och samlar poäng på. Den glada och stolta anda som genomsyrar hela spånga scoutkår ser man i ögonblick som denna. Folk är glad och springer runt och ler även fast det är dåligt väder. Vem kan önska sig en mer perfekt kår? 3

Det ryktas att Skvaller och Blandat seniorerna busar för att visa fördelarna med att hålla ordning. Lilla Killen inte alls kan segla E-jolle. om inte de seniorer och rovers som utfört bus de senaste dygnen uppger namn, tältadress och skostorlek kommer alla att bestraffas. Tur att kollektiv bestraffning inte är tillåtet på lägret, utförs sådan kommer alla att straffas. ordet stenugn numera får ett antal scouter att associera till Ahlgrens bilar. Robins båt har strandat på Isberget. Therese i Jägarna har enormt självförtroende och saknar självinsikt. Anders, Nomaderna, har bekräftelsemani. Dagens fråga: Vad kommer du att sakna mest på SOS? Oliver, Castor Fiber: Funkhunkar och strandsatta isberg. René, Holkgänget: Jag kommer att sakna min supergulliga ledare Alicia. Nicklas Isberget, Funkhunk: Das dassgolv och att bli fotad utan tröja. Sara, Pälsarna: Flagghissning och knopar. Favorit i repris. Varken denna eller ovanstående bild är retuscherad. Max, Jägarna: Lägertidningen samt dassen. 4

Underhållning på resan, man kan använda sista sidan som kladdpapper... Du ska dra 4 raka streck. De fyra strecken ska täcka/gå igenom alla punkter. Du ska göra detta utan att lyfta pennan från pappret. (om du kan denna så försök med tre streck) Man ska rita detta brev utan att lyfta pennan från pappret. Man får inte heller korsa andra streck eller rita på samma streck. Lycka till: 5 St Gåtor 1: Vad tillhör dig, men används av andra? 2 : Vem kan tala alla världens språk? 3 : Vad är det som går upp och ner för en trappa utan att röra sig? 4 : En man kommer åkande i en bil och stannar framför ett rött hus. Plötsligt inser han att han står inför ekonomisk ruin. Var befinner han sig? 5 : Vad är det som du slänger iväg det när du behöver det, och drar in när du inte behöver det? Svar: 1:Ditt namn 2: Ekot 3: En matta 4: I Monopol 5: Ett ankare. Du ska göra en fisk av dessa fem ringar genom att använda 7 streck. Strecken får vara böjda Lätt Medium Svår 5

Följetongen - någon behöver hjälp! Men det är inte Anton som ropar, det visar sig vara Johan Sandström som simmar med delfinerna denna gång. Han tumlar fram genom vågorna med förtjusta tjut. Men i en tvär gir kastas han upp på land och rätt i knät på Amanda. Eller möjligen Amanda. Iiih skriker hon också. Kanske därför att hon redan sitter i knät på Robin som cyklar enhjuling (vilket framgick igår). O ch härigenom får vi alltså förklaringen till varför Robin bad Sara att lägga ner (smörkniven). I och med detta skulle man kunna tro att ordningen var återställd, men så icke! In på lägerområdet sladdar en förlängd SL-buss med eldslågor målade på sidorna. Ut kliver en tuffing vi inte sett på lägerområdet förut. Han lyfter på solglasögonen. Det är Sven Jung- mar! Han utbrister, Jag är här för att hämta hem hela potten som en annan pokerspelare. Alla samlade inser att spelet är över och sträcker armarna över huvudet och kliver in i bussen. Sven J gör en rivstart som får bergen att darra motsvarande 6.7 på richterskalan. Är vi vinnare? Är vi förlorare? Utplånas Björnö av darrningen? I backspegeln skymtas en sirlig fransman som ropar Jag är Jean Baptiste Giscard! Ge mig min ö tillbaka! O ch håll fingrarna från min dotter. Franska Stenarna är mina och skall så förbli! Vem är han? Vad vill han? Vem är den glade fyren vid hans sida? Vad är klockan? Har påven skägg? Läs fortsättningen på ett annat läger ett annat år, men med samma oändliga spänning! En scouts bekännelser: Jag är så rädd Jag har våndats länge inför detta ögonblick. Det ögonblick då jag ska erkänna att jag faktiskt är rädd för allt. Bara detta faktum skrämmer mig lite men jag har kommit underfund med att jag på något sätt måste bearbeta min rädsla, annars blir den värre. Hela detta läger har gjort mig skraj, men jag tror att det har varit nyttigt för mig. Att segla har gjort mig mindre rädd för vatten. Primitiv matlagning har gjort mig mindre rädd för Koffa. Lägertidningen har gjort mig mindre rädd för att uttrycka mig skriftligt. Jag formligen älskar läger som får min självkänsla att skjuta i höjden likt en raket. Visst det kanske är en lågkvalitativ kinesisk raket som inte tar närmaste vägen upp, men den kommer i alla fall upp dit och då blir den väldigt vacker. Jag ska erkänna att inledning till denna bekännelse inte stämmer helt fullt egentligen. Jag är inte rädd för allt. Längre. Efter att ha studerat modiga miniorer och gjort saker jag aldrig skulle drömma om är jag plötsligt modigast i världen. Tack alla scouter. Ni har gjort mig mer självsäker. NÖDROPET GRANSKAR I Lägrets längd Lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag. Visst, skriver man det så blir det väldigt långt. Ett läger, från lördag till lördag för juniorer och äldre, samt från onsdag till lördag för miniorer, har flugit förbi. Vi hoppas att alla håller med oss om att lägret är ungefär väldigt mycket för kort. Exakt så mycket. Varför har det då blivit så? När man är på läger händer det saker hela tiden. Nästan dygnet runt. Man hinner aldrig fundera på om hur långsamt tiden går och dessutom har man aldrig tråkigt. Otroligt, men sant. Detta gör självklart att lägret 6 går förbi i ultrarapid. Vi här på redaktionen känner att hela kåren dessutom har utvecklats lite till att bli en jättelik familj. Vi har lägercheferna Anna och Andreas som föräldrar med massor av barn och diverse mor- och farföräldrar. Se hela lägret som en släktträff. Visst, det blir lite gnat och tjat här och var med det flödar ändå med kärlek. Vi här i redaktionsdelen av familjen vill då avsluta med att säga att vi älskar lägret. Hoppas alla kommer på nästa års

NÖDROPET GRANSKAR II Nödropet Sju nummer av nödropet har sprungit förbi. Vi här på redaktionen tar oss friheten att granska nödropet ur vårt eget perspektiv. Kanske inte helt journalistiskt korrekt, men ni som tidigare läst tidningen har förhoppningsvis märkt att tonvikten ligger på humor och en stor, ljusstark glimt i ögat, i kombination med skjutjärnsjournalistik. Tidningens största tillgång enligt oss är helheten. En kraftig blandning av krönikor, granskande artiklar, horoskop, dagens (sc)outfit, följetong, dagens ledare och framförallt skvaller. Detta ger ett djup som kan tilltala allt från den minsta minioren till den fruktansvärt allmänbildade ledaren. Om vi går till krönikorna och Nödropet granskar måste vi få säga att vi har haft fantastiskt roligt under skrivandets gång och hoppas att ni har lagt märke till våra fantastiska liknelser samt fabulösa slutsatser. Här har huvuduppgiften varit att framföra en blandning av humor och eftertanke. Horoskopet är också en fantastisk tillgång. Att ni varje dag har fått veta hur det ska gå i framtiden måste ha varit en väldigt skön känsla. Personen som har skrivit under pseudonymen oraklet Lilla Killen har haft en nästintill outtömlig kunskap om att läsa framtiden i allt från stjärnor till kaffesump. Vår mest populära spalt har varit dagens (sc)outfit. Den har dagligen givit oss fantastiska idéer på hur vi kan bygga upp vår garderob på ett riktigt scoutigt vis. Sedan kan vi passa på att tacka alla våra dagliga medarbetare och frilansjournalister för att ni har lyft en relativt stor börda från våra axlar. Vi får uräskta för våra iblan olämpliga stavfel menn dessa skyller vi på våra stressadde korekturrläsare. Redaktionen består av: Henning Alesund Chefsskribent Mattias Nilsson Chefredaktör Martin Ruist Frilansfotograf Formgivning Alicia Sivertsson Ansvarig utgivare Pressfotograf Hanna Zetterlund Inrikeskorrespondent Skvallerpress 7 Var så tysta så att det skriker om det

Våra underbara lägerchefer vinkar hej då. Foto: Mart in Ruist...nu är det slut på lägertiden nu går SOS i himlen in! Tack för i sommar! 8