Utgångspunkten för all språkpedagogisk verksamhet är att flera olika läroämnen samarbetar.

Relevanta dokument
Modersmål och litteratur

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

SPRÅKPEDAGOGIK OCH SPRÅKUTVECKLING

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för årskurs 1-2

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Lärokurs i svenska som andraspråk och litteratur åk 7-9. Lärokursens särskilda uppdrag

Enligt förordningen om timfördelning kan invandrare i stället för att följa lärokursen i modersmål

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

Lahden kaupunki

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

LÄROPLAN FÖR PYTTIS SVENSKA SKOLA

Modersmål och litteratur årskurs 3-6

Kotka Svenska Samskola Läroplan för åk 1-9 Läsåret De ämnesvisa delarna

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för grundläggande utbildning 2014 kapitel 13 årskurs 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Engelska A2 årskurs 7-9

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

A-FINSKAN: reviderade läroplan maj 2018

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för årskurs 3-6

Läroplanen för grundläggande undervisning i Åbo kapitel 13 årskurs 1-2. Läroplanen för grundläggande utbildning i Åbo kapitel 14 årskurs 3 6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Bildkonst årskurserna 7 9

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

Läroplanen för grundläggande utbildning i Åbo kapitel 15 årskurs

Läroplanen för grundläggande utbildning i Åbo kapitel 15 årskurs

Läroplan för grundskolan på Åland. Förslag till upplägg

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för årskurs 7-9

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Lärare kan totta kai!

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Kompetens som målet anknyter till

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för årskurs 7-9

ÄMNESDEL. UTKAST juni 2019 SVENSKA

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Svenska Läsa

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Transkript:

Svenska som andraspråk och litteratur årskurs 1 2 I lärokursen svenska som andra språk och litteratur är uppdraget, målen för lärmiljöer och arbetssätt, handledning, differentiering och stöd samt bedömning av lärandet de samma som i läroämnet modersmål och litteratur. Enligt förordningen om timfördelning kan invandrare i stället för att följa lärokursen i modersmål och litteratur, som bestäms av skolans undervisningsspråk, helt eller delvis undervisas i svenska eller finska enligt en lärokurs som är speciellt inriktad för invandrare. Elevens vårdnadshavare fattar beslut om valet av lärokurs. Viktigt är att påpeka till vårdnadshavarna att valet av läroämne är av beståendenatur och då eleven går vidare till nästa läroämne ska kunskaperna och färdigheterna evalueras. Modersmål och litteratur Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen består av kompetens i modersmålen, i andra språk och i olika dialektala varianter, på olika nivåer. Utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Språkundervisningen ska stärka elevernas språkliga medvetenhet och stödja språkbruk på olika språk parallellt. Den ska även bidra till att eleverna utvecklar kompetens i multilitteracitet. Eleverna ska lära sig att analysera texter och kommunikationsformer på olika språk och använda språkvetenskapliga begrepp vid tolkning av texter och använda sig av olika sätt att lära sig språk. De ska också uppmuntras att lära sig språk på flera olika sätt och att använda sin kompetens i olika språk som stöd för allt lärande i alla läroämnen. Eleverna ska få handledning i att läsa texter på lämplig nivå på olika språk och att i sina studier söka information och kunskap på olika språk. Eleverna ska vägledas att se och förstå sin egen och andras mångfasetterade språkliga och kulturella identitet. Även betydelsen av minoritetsspråken och de utrotningshotade språken ska behandlas i undervisningen och den ska stödja elevens flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som används på fritiden. Undervisningen ska stärka elevens tro på den egna förmågan att lära sig språk och uppmuntra till att modigt använda nya språk, även på grundläggande nivå. Utgångspunkten för all språkpedagogisk verksamhet är att flera olika läroämnen samarbetar. Läroämnets uppdrag Mål, handledning, differentiering och stöd samt bedömning av lärande som hör samman med läroämnets uppdrag, lärmiljöer och arbetssätt gäller alla lärokurser i läroämnet modersmål och litteratur. Läroämnet modersmål och litteratur har som uppdrag att utveckla elevernas språk-, text- och kommunikationsfärdigheter, att stimulera eleverna att bli intresserade av språk, litteratur och övrig kultur och bli medvetna om sig själva som kommunikatörer och språkanvändare. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin kreativitet och vidga sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att de med hjälp av lämpliga begrepp kan ge uttryck för iakttagelser och fenomen och verbalisera sina egna tankar. Läroämnet modersmål och litteratur ansvarar, i samarbete med de övriga läroämnena och med hemmen, för elevernas språkliga utveckling. Undervisningen ska hjälpa eleverna att skapa sin språkliga och kulturella identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Modersmål och litteratur är ett mångvetenskapligt kunskaps-, färdighets- och kulturämne. Undervisningen ska baseras på en vidgad textsyn. Centrala färdigheter som ska betonas är färdighet i att tolka och producera mångformiga texter och i att söka och dela information. Kreativiteten stärks och fantasin får 1

möjlighet att utvecklas på ett mångsidigt sätt genom att eleverna bekantar sig med litteratur som är lämplig för deras ålder och språkfärdighet. Litteraturen vidgar även elevernas uppfattning om sig själva som språkanvändare, skapar band till den egna kulturen och vidgar förståelsen för andra kulturer. Eleverna ska uppmuntras till att kommunicera och uttrycka sig i olika slag av kommunikationsmiljöer. Genom att eleverna blir handledda i att inse hur deras egen språkanvändning påverkar andra människor bidrar modersmålsämnet även till elevernas etiska utveckling. Läs- och skrivstrategier är centrala metakognitiva färdigheter som ska betonas inom modersmålsundervisningen. Syftet med undervisningen om språket är att stödja och utveckla språklig medvetenhet och analytisk språkfärdighet. Undervisningen ska basera sig på en social och funktionell syn på språket: de språkliga strukturerna ska studeras i språkliga sammanhang och inom textgenrer som är lämpliga för den aktuella åldersgruppen. Undervisningen ska avancera trappstegsvis i enlighet med elevernas utvecklingsstadium. Inom undervisningen ska eleverna lära känna flera kulturområden, av vilka ordkonsten, mediekulturen, drama och teater samt muntlig kommunikationskultur är de mest centrala. Undervisningen i ordkonst innebär att man skriver, läser och tolkar skönlitterära texter. Syftet med litteraturundervisningen är att väcka läslust, stödja eleverna i att få och dela med sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att berika elevernas språk och fantasi. Drama i undervisningen stärker läroämnets funktionella, erfarenhetsbaserade och estetiska karaktär. Genom arbete med mediekunskap ökar elevernas medvetenhet om och vana att använda olika medieinnehåll och de lär sig förstå och tolka mediernas roll som ett kulturellt fenomen. Då skolan formar sina lärmiljöer och väljer undervisningsmetoder inom läroämnet modersmål och litteratur ska elevernas olikheter, olika förutsättningar och jämställdheten mellan könen beaktas. Både de som är specialbegåvade på området och de som har inlärningssvårigheter ska få stöd. De olika lärokurserna i läroämnet ska samarbeta med varandra. I årskurserna 1 2 har undervisningen i läroämnet modersmål och litteratur som särskilt uppdrag att, utgående från elevernas individuella förutsättningar, stärka uttrycks- och kommunikationsfärdigheterna och den språkliga medvetenheten samt att stödja eleven i att utveckla färdighet i att lyssna, tala, läsa och skriva. Undervisningens uppgift är att väcka intresset för språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt för att tolka och producera många olika slag av texter. Inom undervisningen ska man se till att lärprocessen blir progressiv från förskola till skola gällande både basfärdigheterna i modersmålet och de centrala mångsidiga kompetenserna. I språkundervisningen ser man till att en kontinuitet i lärande sker från förskolan till nybörjarundervisningen. Lärokursens särskilda uppdrag Enligt förordningen om timfördelning kan invandrare i stället för att följa lärokursen i modersmål och litteratur, som bestäms av skolans undervisningsspråk, helt eller delvis undervisas i svenska eller finska enligt en lärokurs som är speciellt inriktad för invandrare. Syftet med denna lärokurs är att stödja barnens och de ungas utveckling till fullvärdiga medlemmar i språkgemenskapen och ge dem språkliga förutsättningar för fortsatta studier. Undervisningen eftersträvar att utveckla elevernas multilitteracitet för att de ska kunna söka information och förstå, producera, bedöma och analysera olika slags talade och skrivna texter på svenska i daglig kommunikation, i skolarbetet och i samhället. Undervisningen ska stödja utvecklingen av de olika delområdena av språkkunskaperna samt språk som används inom olika kunskapsområden. Det särskilda uppdraget i lärokursen svenska som andraspråk och litteratur är att stödja utvecklingen av flerspråkighet hos eleverna samt väcka intresse och erbjuda redskap för att utveckla 2

språkkunskaperna under hela livet. Undervisningen i svenska som andraspråk ska i samarbete med hemmen, undervisningen i det egna modersmålet och de övriga läroämnena hjälpa eleverna att bygga upp en språklig och kulturell identitet i ett mångkulturellt och -medialt samhälle. Kunskaper i svenska stödjer integreringen i det finländska samhället Utgångspunkten för lärokursen svenska som andraspråk och litteratur är att utnyttja sådana textgenrer och språksituationer som är relevanta och viktiga för att eleven ska kunna undersöka och analysera språkets former, betydelser och användning. Språkkunskapen ska utvecklas inom alla delområden: hörförståelse, tal, läsförståelse och skrivande. Förmågan att förstå och förmågan att producera ska utvecklas samtidigt. Elevernas språkkunskaper ska utvidgas från konkret vardagsspråk till ett språk som lämpar sig för abstrakt tänkande. Eleverna ska få färdigheter att ge språkligt uttryck åt iakttagelser och företeelser och sina personliga tankar, känslor och åsikter på ett för situationen lämpligt sätt. I undervisningen ska de språk som eleverna behärskar värdesättas och utnyttjas. En elevs behov av lärokursen svenska som andraspråk och litteratur fastställs gemensamt av de lärare som undervisar eleven. Elevens vårdnadshavare fattar beslut om valet av lärokurs. Eftersom undervisningen ska ordnas enligt elevernas ålder och förutsättningar är det viktigt att valet av lärokurs gör det möjligt för eleven att få undervisning enligt den mest lämpliga lärokursen. En elev kan studera enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur om elevens modersmål inte är svenska, finska eller samiska eller eleven i övrigt har en flerspråkig bakgrund. Då behovet av lärokursen kartläggs ska också följande eventualiteter tas i betraktande elevens baskunskaper i svenska är bristfälliga inom ett eller flera delområden av språkkunskaperna och räcker inte ännu till för att eleven ska kunna delta i den dagliga interaktionen och det dagliga skolarbetet som en jämlik medlem i skolgemenskapen, eller elevens kunskaper i svenska räcker inte ännu till för studier enligt lärokursen svenska och litteratur Elevens vårdnadshavare fattar beslut om valet av lärokurs. För vårdnadshavaren ska man poängtera att valet är bestånden ända tills elevens kunskaper utvärderas på nytt. En elev som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur får undervisning i svenska som andraspråk antingen helt eller delvis i stället för undervisning i svenska och litteratur. Undervisningen läggs upp utgående från elevens behov att lära sig och det skede av språkutvecklingen eleven befinner sig i. Om lärokursen svenska som andraspråk och litteratur valts för en elev ska elevens utveckling och prestationer bedömas enligt målen och kriterierna för lärokursen svenska som andraspråk och litteratur oberoende av i vilken undervisningsgrupp undervisningen ordnas. Det är viktigt att eleven tar del av samma texter och textgenrer som de övriga eleverna i samma årskurs. Om en elev flyttat till Finland mitt i den grundläggande utbildningen är det viktigt att ta hänsyn till elevens språkkunskaper och tidigare kunskaper och färdigheter då målsättningarna och innehållet i undervisningen fastställs. Vid behov görs en plan för elevens lärande. Olika lärmiljöer som stödjer mångsidig utveckling av språkkunskaperna ska målinriktat användas i undervisningen, både i skolan och utanför skolan. Det är möjligt att övergå till att läsa svenska enligt lärokursen svenska och litteratur, om eleven har tillräckliga förutsättningar för att lära sig svenska enligt målsättningarna för den lärokursen. I årskurserna 1 2 ligger undervisningens tyngdpunkt i att skapa en grund för elevernas svenska språk och läs- och skrivfärdigheter samt i att utveckla elevernas studie- och kommunikationsfärdigheter. Undervisningens uppdrag är att väcka elevernas intresse för språk, uttryckssätt och för att tolka och producera olika slags texter. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i läroämnet modersmål och litteratur i årskurs 1 2 3

Lärmiljön ska utgöra en mångsidig text- och språkmiljö. Det ska finnas god tillgång till litteratur och olika slags texter som intresserar eleverna. Eleverna ska självständigt och tillsammans få producera texter som publiceras i klassen och i andra bekanta miljöer. Språket ska undersökas genom lek, till exempel med hjälp av roll-, drama- och teaterlekar. De olika delområdena ska integreras i undervisningen så att eleverna tillägnar sig olika färdigheter i läroämnet samtidigt som de lär sig att gestalta olika företeelser språkligt. Genom att bekanta sig med skolbibliotekseller närbiblioteksverksamheten och med olika kulturevenemang för barn utvidgas lärmiljön till områden utanför klassrummet. Den kulturella mångfalden i närmiljön och medierna ska också utnyttjas. Undervisningen ska fokusera på att dela upplevelser och öva färdigheter tillsammans och individuellt, också med hjälp av digitala verktyg. Drama ska integreras i litteraturundervisningen och i andra läroämnen, till exempel musik, gymnastik, omgivningslära. I undervisningen lyfts Helsingfors kulturutbud upp så som kulturhistoriska platser och närbibliotek. Språkmedvetenheten ökas genom att ta med de språk som talas i klassen och i skolan i undervisningen. I mån av möjlighet kan man också samarbeta med lokala media så som tidningar och radio. Mångspråkiga Helsingfors och språk, dialekter och talspråk som talas i Helsingfors kan synas till exempel i det fenomenbaseradelärande. Handledning, differentiering och stöd i läroämnet modersmål och litteratur i årskurs 1 2 Målet är att stödja elevens språkliga utveckling samt inlärningen av läs- och skrivfärdigheter i samarbete med hemmen. Det är viktigt att identifiera språksvårigheter vad gäller tal, läsning eller skrivning och att erbjuda stöd så tidigt som möjligt. Läraren ska visa hur man läser och förstår ord, meningar och texter och skriver på olika sätt. Eleven uppmuntras att använda medier på ett mångsidigt och tryggt sätt. Språkligt begåvade elever ska erbjudas mera utmanande uppgifter, material och textmiljöer. Alla elever oavsett kön ska stödjas så att de hittar texter och arbetssätt som intresserar dem. Bedömning av elevens lärande i läroämnet modersmål och litteratur i årskurs 1 2 Bedömningen ska handleda och sporra eleverna. Genom att diskutera med eleverna och genom att ge och ta emot respons styr läraren såväl hela undervisningsgruppen som den enskilda elevens lärande och framsteg. I årskurs 1 2 är utgångspunkten och målet för bedömningen av lärandet att ge en helhetsbild av elevens språkliga utveckling inom alla målområden. Genom den respons som baserar sig på bedömningen ska elevens a färdigheter, verbala uttrycksförmåga samt utvecklingen av grundläggande läsoch skrivfärdigheter beaktas. Genom respons som baserar sig på utvärdering av elevens språkliga utveckling ska eleven få information om sina språkliga styrkor och om hur de språkliga och a färdigheterna har utvecklats. Eleven ska också få mångsidig feedback om hur hen förstår och använder språket, uttrycker sig, deltar i diskussioner och tolkar och producerar texter. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de olika färdighetsområdena. Eleven ska uppmuntras att observera sina egna modersmålskunskaper och vårdnadshavarna ska ges tillräcklig information om hur deras barns språkliga färdigheter, inklusive läs- och skrivfärdigheter, utvecklas. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen inom alla lärokurser i läroämnet modersmål och litteratur är följande framsteg i förmågan att uttrycka sig och kommunicera samt att utveckla ordförrådet framsteg i läsfärdigheten, textförståelsen och läsintresset framsteg i förmågan att producera texter, speciellt att skriva för hand och använda tangentbord 4

framsteg i förmågan att förstå språk och kultur, speciellt då det gäller att reflektera över vardagsspråket och ords betydelser. Helhetsskapandelärande och modersmål och litteratur i årskurs 1-2 Målen för modersmål och litteratur kan naturligt läras i många olika helhetskombinationer. De centrala målen går lätt att öva mångsidigt genom att tolka och producera texter samt i olika kommunikationssituationer. Helhetsskapande undervisning ger eleverna bättre möjligheter att kombinera kunskaper och färdigheter från olika vetenskapsgrenar så som omgivningslära, matematik, främmande språk, bildkonst och religion och livsåskådningslära. Årskurs 1 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN M1 uppmuntra eleven att använda sina kommunikations- och samarbetsfärdigheter i olika kommunikationssituationer i skolan och i vardagen samt stärka förmågan att lyssna och förstå det som sägs KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN Eleverna tränar att - använda ett artigt språkbruk - fråga - svara - be efter något - berätta - delge åsikter - delge känslor i vardagen och i skolan Träna att - uttala - förstå det hörda - lyssna på andra - lära sig av andra M2 träna och uppmuntra eleven att berätta om sina tankar och känslor och att diskutera olika ämnen samt stärka ordförrådet och de uttryckssätt som behövs för det Eleverna tränar att - använda ett artigt språkbruk - fråga - svara - be efter något - berätta - att delge åsikter - att delge känslor - i vardagen och i skolan. Eleverna lära sig att observera hur språket fungerar - artighetsfraser - åsikts- och känslouttryck - strukturera frågor 5

M3 uppmuntra eleven att utveckla sitt mod att uttrycka sig språkligt och kroppsligt samt stärka elevens fantasiförmåga genom att uppmuntra eleven att delta och uttrycka sig mångsidigt, även med hjälp av drama Att tolka texter Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) - nu- och förflutentid i berättande Eleverna utnyttja roll- och dramalekar samt kunskaper om växelverkan då - sagor - berättelser - rim och ramsor - faktatexter - behandlas M4 motivera och handleda eleven att lära sig läsa och utveckla sitt ord- och begreppsförråd Elevernas läsfärdigheter och läsförståelse främjas genom användning av begreppen - text - bild - rubrik - stycke - mening - punkt - ord, stavelse, - bokstav - fonem - punkt Elevernas arbeta med - bilder - barnlitteratur - olika medier - film och musik - enkla fakta texter och medietexter Eleverna bekantar sig med olika sätt att utrycka sig på - tid - ordning - plats - speciellt i berättande och beskrivande texter Eleverna ökar på ord- och begreppsförrådet. 6

M5 uppmuntra eleven att läsa och diskutera texter och litteratur som lämpar sig för åldern och språkkunskaperna Att producera texter Eleverna arbetar med - bilder - barnlitteratur - olika medier - filmklipp och musik - enkla fakta texter och medietexter Eleverna tränar på att läsa skönlitterära- och faktatexter som intresserar gruppen och den enskilda eleven, forska i textens - betydelse - struktur - anknytning till det tidigare lästa - egna erfarenheter M6 handleda eleven att träna produktion av olika textgenrer och att behärska de ord och språkstrukturer som behövs i dem Eleverna bekantar sig med olika textgenrer och deras typiska drag, såsom ordförråd, fraseologi. M7 handleda eleven att träna att skriva för hand och att använda tangentbord samt att planera och producera texter M8 uppmuntra eleven att träna grunderna i rättstavning Att förstå språk, litteratur och kultur Digital kompetens (K5) Digital kompetens (K5) Eleverna övar sig på att producera olika slags skrivna och talade texter tillsammans med andra. Eleverna övar på att uttala olika text typer i grupp. Eleverna övar på att skriva för hand samt med tangentbord. Eleverna övar på att skriva för hand samt med tangentbord. M9 motivera eleven att utveckla sin språkmedvetenhet genom att iaktta olika varianter av talspråk i den närmaste omgivningen och hjälpa eleven att märka att det egna språkbruket kan påverka andras språkliga beteende Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna reflekterar över språkets och kulturens betydelser i olika kommunikationssituationer i skolan samt i olika texter som eleverna hör/läser. Eleverna observera olika språk och talesätt i skolan, medier och på fritiden. Eleverna övar sig att använda språkliga begrepp för att förstå hur en diskussion fungerar. 7

M10 motivera eleven att lyssna på och läsa litteratur som lämpar sig för åldern och språkkunskaperna och handleda eleven att välja litteratur som intresserar samt lära eleven använda biblioteket och bli bekant med barnkultur Vardagskompetens (K3) Eleverna söker litteratur som intresserar och bekantar sig med - berättelser - lekar - festtraditioner inom olika kulturer.. Eleverna reflekterar över språkets och kulturens betydelser i olika kommunikationssituationer i skolan samt i olika texter som eleverna hör eller läser M11 handleda eleven att känna igen och uppskatta olika språk och kulturer i sin miljö och att kunna sätta sig in i olika människors situationer och livsskeden Att använda språket som stöd för allt lärande M12 hjälpa eleven att utveckla en positiv uppfattning om sig själv och sitt sätt att kommunicera, läsa, skriva och lära sig språk Begrunda språkets och kulturens betydelse i olika situationer i skolan samt i olika hörda texter. Observera olika språk och talesätt i skolan, medier och på fritiden. Eleven blir medveten om och reflekterar över sin egen kulturella identitet genom - berättelser - lek - fester Eleverna bekantar sig med olika former av lärande och börjar bygga sin egen lärande profil. Skolan bjuder på olika läro- och språkligasituationer och gör eleven bekant med olika ämnestexter. Eleverna göra enkla informationssökningar i grupp genom att: - observera omgivningen - tolka bilder - delge information till andra Eleverna övar på att använda informations- och kommunikationsteknologi - i sökande av information - i lärande 8

M13 handleda eleven att utveckla sina språkfärdigheter i olika läroämnen och att studera i skolan viktiga textgenrer och genretypiska drag M14 handleda eleven att observera sitt eget språkbruk och att utvärdera sitt eget språklärande - utvärdering av lärande - Att utnyttja elevens egna modersmål samt andra språk som eleven behärskar som stöd för lärande. Erbjuda olika modeller för ibruktagande av språket och bli bekant med olika ämnestexter. Att göra enkla informationssökningar för olika ämnen i grupp: - genom att observera omgivningen - tolka bilder - och att delge information till andra Eleven får handledning i och redskap för att utveckla sin språkliga identitet och formulera sin lärandeprofil samt får en realistisk bild av det egna kunnandet. Eleverna erbjuds olika modeller för ibruktagande av språket och bli bekanta med olika ämnestexter. Eleverna lär sig at göra enkla informationssökningar för olika ämnen, i grupp: genom att observera omgivningen och tolka bilder samt att delge information till andra Eleverna övar på att använda informations- och kommunikationsteknologi i sökande av information i lärande i utvärdering av lärande Elevernas flerspråkighet utnyttjas som stöd i undervisningen. Årskurs 2 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN 9

M1 uppmuntra eleven att använda sina kommunikations- och samarbetsfärdigheter i olika kommunikationssituationer i skolan och i vardagen samt stärka förmågan att lyssna och förstå det som sägs Eleverna tränar att - använda ett artigt språkbruk - fråga - svara - be efter något - berätta - delge åsikter - delge känslor i vardagen och i skolan Eleverna tränar att - uttala - förstå det hörda - lyssna på andra - lära sig av andra M2 träna och uppmuntra eleven att berätta om sina tankar och känslor och att diskutera olika ämnen samt stärka ordförrådet och de uttryckssätt som behövs för det Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna tränar på att - använda ett artigt språkbruk - fråga - svara - be efter något - berätta - delge åsikter - delge känslor i vardagen och i skolan Lära sig att observera hur språket fungerar i olika kulturella kontexter och situationer - artighetsfraser - åsikts- och känslouttryck - strukturera frågor - nu- och förflutentid i berättande M3 uppmuntra eleven att utveckla sitt mod att uttrycka sig språkligt och kroppsligt samt stärka elevens fantasiförmåga genom att uppmuntra eleven att delta och uttrycka sig mångsidigt, även med hjälp av drama Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Utnyttja roll- och dramalekar och andra interaktiva övningar i behandling av - sagor - berättelser - rim och ramsor - faktatexter Att tolka texter 10

M4 motivera och handleda eleven att lära sig läsa och utveckla sitt ord- och begreppsförråd Att lära sig att läsa och utnyttja betydelsen i texter genom följande begrepp - text - bild - rubrik - stycke - mening - punkt - ord - stavelse - bokstav - uttal Eleverna arbeta med bl.a. - bilder - barnlitteratur - enkla fakta- och medietexter - musik - Bekanta sig med olika sätt att uttrycka - tid - ordning - plats speciellt i beskrivande och förklarande texter. Eleverna övar på lässtrategier. Eleverna övar på ord- och begreppsförrådet. Elevernas lära sig att känna igen grundbegrepp i berättelser - huvudperson - plats - tidsperspektiv - handling M5 uppmuntra eleven att läsa och diskutera texter och litteratur som lämpar sig för åldern och språkkunskaperna Eleverna arbetar med bl.a. - bilder - barnlitteratur - enkla fakta- och medietexter - musik 11

Eleverna övar på att läsa och tolka skönlitterära- och faktatexter som intresserar dem. Eleverna lär sig att anknyta det lästa till egna erfarenheter och dela läserfarenheterna med andra. Att producera texter M6 handleda eleven att träna produktion av olika textgenrer och att behärska de ord och språkstrukturer som behövs i dem Eleverna blir bekant med olika textgenren och deras särdrag så som - ordförrådet - fraseologi - struktur Eleverna övra på att producera talade och skrivna texter individuellt och i grupp. M7 handleda eleven att träna att skriva för hand och att använda tangentbord samt att planera och producera texter M8 uppmuntra eleven att träna grunderna i rättstavning Digital kompetens (K5) Digital kompetens (K5) Öva på att producera talade och skrivna texter individuellt och i grupp. Öva på att skriva för hand och med tangentbord. Öva på att skriva för hand och med tangentbord. Att förstå språk, litteratur och kultur M9 motivera eleven att utveckla sin språkmedvetenhet genom att iaktta olika varianter av talspråk i den närmaste omgivningen och hjälpa eleven att märka att det egna språkbruket kan påverka andras språkliga beteende Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Fundera över språkets och kulturens betydelse i olika situationer i skolan och i hörda och lästa texter. Öva på att finna olika språk och talesätt i olika kulturella kontexter i skolan och i medier samt på fritiden. M10 motivera eleven att lyssna på och läsa litteratur som lämpar sig för åldern och språkkunskaperna och handleda eleven att välja litteratur som intresserar samt lära Vardagskompetens (K3) Studera språkligabegrepp som behövs vid konversation. Eleven använder sig av skolbibliotek eller medier för at hitta intressant läsmaterial. 12

eleven använda biblioteket och bli bekant med barnkultur Bekanta sig med olika kulturers berättelser lekar fester M11 handleda eleven att känna igen och uppskatta olika språk och kulturer i sin miljö och att kunna sätta sig in i olika människors situationer och livsskeden Fundera över språkets och kulturens betydelse i olika situationer i skolan och i hörda och lästa texter. Öva på att finna olika språk och talesätt i olika kulturella kontexter i skolan och i medier samt på fritiden. Studera språkligabegrepp som behövs vid konversation. Att använda språket som stöd för allt lärande M12 hjälpa eleven att utveckla en positiv uppfattning om sig själv och sitt sätt att kommunicera, läsa, skriva och lära sig språk Erbjuda olika språkligamodeller för skolarbetet och bekanta sig med olika ämnestexter. Eleverna får redskap att reflektera över och formulera sin egen inlärningsprofil. Eleverna övar på att göra enkla informationssökningar för olika läroämnen, individuellt och i grupp genom att - göra observationer i sin omgivning - tolka bilder och skriven text - öva på att delge information Eleverna övar på att utnyttja informations- och kommunikationsteknologi i lärande och i utvärderandet av det egna lärde. Eleverna utnyttjar modersmålet som stöd för lärande. 13

M13 handleda eleven att utveckla sina språkfärdigheter i olika läroämnen och att studera i skolan viktiga textgenrer och genretypiska drag Eleverna behärskar användningen av skiljetecken, användning av stor begynnelsebokstav samt stavar enkla och bekanta ord korrekt. Eleverna arbetar med olika former av pronomina, verbböjning, räkneord och ordningstal, samt bestämd och obestämd form i singular och plural Eleverna gör enkla informationssökningar för olika läroämnen, individuellt och i grupp genom att - göra observationer i sin omgivning - tolka bilder och skriven text - öva på att delge information Eleverna övar på att utnyttja informations- och kommunikationsteknologi i lärande och i utvärderandet av det egna lärde. Eleverna utnyttjar modersmålet som stöd för lärande. M14 handleda eleven att observera sitt eget språkbruk och att utvärdera sitt eget språklärande Eleverna får handledning i och redskap för att utveckla sin språkliga identitet samt formulera en realistisk bild av den egna språkliga utvecklingen. Erbjuda olika språkligamodeller för skolarbetet och bekanta sig med olika ämnestexter. Eleverna gör enkla informationssökningar för olika läroämnen, individuellt och i grupp genom att - göra observationer i sin omgivning - tolka bilder och skriven text 14

- öva på att delge information Eleverna övar på att utnyttja informations- och kommunikationsteknologi i lärande och i utvärderandet av det egna lärde. Eleven reflekterar över sin två- och flerspråkighet och skolan utnyttjar denna som resurs. 15