Grap 16071 Dagvattenutredning Tumba skog, Botkyrka kommun Geosigma AB 2016-05-18 Sidan 1 (30)
Uppdragsledare: Per Askling Beställare: SHH Bostad Uppdragsnr: 604280 Grap nr: 16071 Beställares referens: Mimi Alansari : 1.0 Antal Sidor: 30 Antal Bilagor: Beställares referensnr: Titel och eventuell undertitel: Dagvatten Tumba skog, Botkyrka kommun Författad av: Carolina Åckander, Jonas Robertsson, Sofia Hedberg Granskad av: Per Askling Godkänd av: Datum: 2016-05-18 Datum: 2016-05-19 Datum: GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Box 894, 751 08 Uppsala Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm Sankt Eriksgatan 133 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Luleå Varvsgatan 49 972 33 Luleå Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (30)
Sammanfattning SHH Bostad planerar nybyggnation av cirka 500 nya bostäder i området Tumba skog i Botkyrka kommun. Området består av två delavrinningsområden, där det västra ligger inom inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde, vilket innebär att det finns stärkta restriktioner kring dagvattenhanteringen. Geosigma har fått i uppgift att genomföra en dagvattenutredning för att bland annat ta fram vilka förutsättningar som finns för lokala lösningar inom området med rening och infiltration av dagvatten. Planområdet består i dag uteslutande av naturmark med sandiga moränjordar eller berg i dagen. Det dagvatten som bildas i området infiltrerar sannolikt marken och bildar grundvatten som sedermera når Segersjön, Uttran, Kvarnsjön och Tumbaån. Förändringen i markanvändning i och med exploateringen av planområdet medför en högre andel hårdgjorda ytor inom fastigheten, bestående av bland annat asfalterade ytor och takytor. Eftersom inget dagvatten kan avledas till det kommunala ledningsnätet behöver allt dagvatten tas om hand inom planområdet. Uttran och Tumbaån är klassificerade som måttlig ekologisk status med kända övergödningsproblem. Vattendirektivets bud om att inga vatten får försämras medför att inga föroreningshalter i recipienten får öka i och med ombyggnationen. Detta gäller framförallt de näringsämnen som redan idag utgör problem. Det är också av stor vikt att tillräcklig rening av dagvattnet genomförs, för att grundvattenkvaliteten inte ska försämras, särskilt inom inre skyddszon. Exploateringen av området enligt föreslagen planskiss medför ökade dagvattenflöden med cirka 270 % för ett dimensionerande 20-årsregn. För att magasinera ett 20-årsregn behövs en total magasinsvolym på 580 m 3. För att skapa en fungerande dagvattenhantering med lokal rening och infiltration av dagvattnet, efter föreslagna förändringar av fastigheten, föreslås följande åtgärder: Dagvatten från takytor leds direkt till mindre växtbeklädda makadamdiken och infiltrerar i marken. Inom inre skyddszon krävs dock en lösning som förhindrar infiltration i händelse av brand med påföljande avrinnande släckvatten, som behöver kunna förhindras från att infiltrera i marken. Dagvatten från asfaltsytor avleds till ett svackdike med underliggande makadam för rening, infiltration och fördröjning. Svackdiken i och strax intill vattenskyddsområdet anläggs med tät botten för att förhindra infiltration av föroreningar. Längs svackdikets sträckning utanför vattenskyddsområdet anläggs ett flertal diken som avleder dagvattnet norrut till naturmarken för infiltration. Ett infiltrationsmagasin med makadam anläggs längst nedströms. Inom vattenskyddsområdet leds vattnet istället till en våt damm för vidare rening innan det tillåts infiltrera genom infiltrationsledningar. Gång- och cykelvägar som inte är belägna intill lokalgator höjdsätts så att dagvattnet avrinner mot intilliggande naturmark. Material till byggnader och takytor väljs så tillskottet av föroreningar till dagvattnet minimeras. För att undvika uppkomst av översvämningsskador höjdsättsbyggnader och vägar så att dagvattnet kan avrinna ytligt längs lokalgatorna vid extrema nederbördshändelser. Området kring dikena bör utformas så att de kan hantera extrema flöden utan att skador uppstår på intilliggande byggnader. Sidan 3 (30)
Innehåll 1 Inledning och syfte... 6 1.1 Allmänt om dagvatten... 7 2 Material och metod... 8 2.1 Material och datainsamling... 8 2.2 Flödesberäkning... 8 2.3 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym... 8 2.4 Föroreningsberäkning... 9 3 Områdesbeskrivning och avgränsning... 10 3.1 Hydrogeologi och hydrologi... 10 3.1.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi... 10 3.1.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering... 12 3.1.3 Segersjö vattenskyddsområde... 13 3.2 Recipient Status... 14 3.3 Markanvändning Befintlig och planerad... 15 4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning... 18 4.1 Flödesberäkningar... 18 4.2 Dimensionerande magasinsvolym... 19 4.3 Föroreningsbelastning... 19 4.4 100-årsregn... 21 5 Lösningförslag för dagvattenhantering... 22 5.1 Generella rekommendationer... 22 5.2 Anläggningar för dagvattenhantering... 23 5.2.1 Svackdiken... 23 5.2.2 Sedimentationsdamm... 23 5.2.3 Infiltrationsledningar... 24 5.2.4 Fördröjningsmagasin... 24 5.2.5 Växtbäddar och skelettjordar... 24 5.3 Dagvattenlösning för östra delen av planområdet... 25 5.4 Dagvattenlösningar för västra delen av planområdet (vattenskyddsområdets inre skyddszon)... 26 5.5 Kostnadsberäkningar... 28 5.6 Släckvatten... 29 5.7 Effekt på recipient... 29 6 Referenser... 30 Sidan 4 (30)
Sidan 5 (30)
1 Inledning och syfte Geosigma AB har på uppdrag av SHH Bostad genomfört en dagvattenutredning inför exploatering av Tumba skog i Botkyrka kommun. Undersökningen utgör ett underlag inför byggnationen av flerbostadshus inom området, som i dag består av ett mindre skogsområde. Delar av området ligger inom inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde, vilket innebär att det finns restriktioner för hur man får bygga inom området. Den planerade byggnationen av bostäder vid Tumba skog innebär att det sker en förändring av andelen hårdgjorda ytor, vilket i sin tur påverkar dagvattenbildningen. En ökad flödesbelastning på ett dagvattensystem kan leda till bräddning av obehandlat spill- och dagvatten. Det är ur det perspektivet viktigt att dagvatten från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkering tas omhand inom respektive kvartersområde så långt det är möjligt. Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilka förändringar den planerade exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Uppdraget avser även att dimensionera utjämningsmagasin och reningsanläggningar för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet genom sedimentation och fastläggning av partiklar. Till grund för principlösningar i dagvattenutredningen ska Botkyrka kommuns dagvattenstrategi följas. Sidan 6 (30)
Figur 1-1. Översiktskarta med ungefärlig placering av planområdet markerat med en röd ellips (Google maps, 2016). 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som rinner av från markytan vid regn och snösmältning. Generellt gäller att ytavrinningens flöde och föroreningshalt är kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. Sidan 7 (30)
2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare) Jordartskarta och jorddjupskarta Planskiss Tumba skog, Tumba skog_160401_meter (White arkitekter AB) Dagvattenstrategi (Botkyrka kommun, 2012) Föreskrifter Segersjö vattenskyddsområde Översiktligt PM Masshantering och dagvattenutredning (Structor, 2015) 2.2 Flödesberäkning Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: Q dim = i(t r ) φ A f (Ekvation 1) där Q dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för angivna markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar en klimatfaktor på 1,25 för områden med rinntider mindre än 24 timmar, för att ta höjd för klimatförändringar och ökade nederbördsmängder. Enligt Svenskt Vattens publikation P110 är VA-huvudmannens ansvar 20 års återkomsttid för trycklinje i marknivå vid tät bostadsbebyggelse, vilket motsvarar att systemen ska kunna omhänderta ett 20-årsregn utan att översvämningar uppstår. Detta ligger till grund för beräkningarna i denna utredning. 2.3 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för fördröjningsanläggningar har gjorts enligt sambandet (Larm & Alm, 2014): V dmax = 60 t r (Q dim Q out /1000) (Ekvation 2) där V dmax är den dimensionerande utjämningsvolymen (m 3 ) och Q out är den maximala avtappningen från området. Eftersom inget vatten kommer kunna ledas bort från området blir avtappningen (Q out) = 0 och sambandet för beräkning av den dimensionerande utjämningsvolymen kan förenklas till: V dmax = 60 t r (Q dim /1000) (Ekvation 3) Sidan 8 (30)
2.4 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet utfördes med modellverktyget StormTac v.2016-04. StormTac använder sig av schablonhalter framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 9 (30)
3 Områdesbeskrivning och avgränsning Det aktuella planområdet är beläget i västra delen av Tumba i Botkyrka kommun. Området har med intilliggande skogsyta inräknad en area på cirka 19 hektar. Idag utgörs området av ett kuperat skogsområde där jorden mestadels består av sandig morän och berg i dagen. Marknivån är högst i södra delen av området och terrängen sluttar sedan brant ner mot Kvarnsjön och KP Arnoldssons väg. Aktuell utredning omfattar planerad bebyggelse av flerbostadshus, enligt Figur 3-1. Figur 3-1. Situationsplan över planerat bostadsområde i Tumba skog (Tumba skog strukturskiss 160330). 3.1 Hydrogeologi och hydrologi 3.1.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten anses lika med jordens hydrauliska konduktivitet, K S. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan. Detta innebär att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper. Sidan 10 (30)
Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Enligt jordartskartan och jorddjupskartan från SGU (Figur 3-2 och 3-3) består jordlagren inom detaljplaneområdet av sandig morän och berg i dagen. Jordlagrens mäktigheter uppskattas ligga mellan 0 5 meter men kan i ytterkanten av området vara 10 20 meter enligt SGU:s jorddjupskarta. Baserat på dessa uppgifter, samt uppgifter ur Structors översiktliga PM angående masshantering och dagvatten (2015) antas förutsättningar för naturlig infiltration av dagvatten finnas inom planområdet. Figur 3-2. Jordartskarta från SGU. Svart ellips visar den ungefärliga placeringen av planområdet. Sidan 11 (30)
Figur 3-3. Jorddjupskarta från SGU. Svart ellips visar den ungefärliga placeringen av planområdet. 3.1.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Planområdet består av två delavrinningsområden som avrinner västerut mot Segersjön och vidare mot Uttran, respektive norrut mot Kvarnsjön och KP Arnoldssons väg. Det östra delavrinningsområdet omfattar en yta på 13,7 hektar. Det västra delavrinningsområdet, med en yta på 5,3 hektar, ligger inom inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde. Skyddszonens gräns löper strax öster om den topografiska ytvattendelaren. Baserat på områdets topografi förefaller gränsen för inre skyddszon således vara satt med en viss säkerhetsmarginal till den topografiska ytvattendelaren. Planområdet är kuperat och sluttar i allmänhet från söder till norr. Det västra delavrinningsområdet sluttar i huvudsak västerut. Höjderna inom planområdet varierar mellan +18 +57 meter. Figur 3-4 visar nuvarande flödesriktningar för avrinnande dagvatten (baserat på de topografiska förhållandena inom planområdet), samt den ungefärliga gränsen för inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde. Idag finns ingen dagvattenhantering inom planområdet, som med undantag av en cykelväg består av skogsmark. All avrinning från området sker naturligt. De förhållandevis genomsläppliga jordlagren innebär att merparten av vattnet infiltrerar till grundvattenmagasinen, men då förekomsten av berg i dagen är relativt stor varierar infiltrationsmöjligheterna inom området. Grundvattennivåerna inom planområdet är generellt djupa men kan lokalt i svackor ligga relativt nära markytan. Lodningar i tre grundvattenrör i områdets västra, centrala och östra delar har funnit grundvattennivåer belägna 9 m under markytan i öster (Structor 2016). I områdets centrala delar har grundvattennivåer i marknivå uppmätts, vilket troligen förklaras av att grundvattenröret satts i en svacka med en lokal grundvattenyta, och grundvattenröret i väster har varit torrt vid samtliga lodningstillfällen (Structor 2016). Sidan 12 (30)
Figur 3-4. Översiktskarta över planområdet där blå pilar visar nuvarande naturliga flödesriktningar för avrinnande ytvatten. Streckad röd linje är gränsen för vattenskyddsområdets inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde, som även utgör ungefärlig gräns mellan östra och västra delavrinningsområdet, och svart polygon visar den ungefärliga planområdesgränsen. 3.1.3 Segersjö vattenskyddsområde Den västra delen av det planerade exploateringsområdet ligger inom inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde, vilket illustreras i Figur 3-5. Inom vattenskyddsområdet är det extra viktigt att inte förorena grund- och ytvattnet, och området skyddas av skyddsföreskrifter. Skyddsföreskrifterna för Segersjö vattenskyddsområde finns formulerade i Stockholm läns författningssamling 01FS 1997:150 01-06:14. Sidan 13 (30)
Figur 3-5. Översiktskarta över Segersjö vattenskyddsområde. Källa: Stockholm läns författningssamling 01FS 1997:150 01-06:14. 3.2 Recipient Status Avrinningen från planområdet sker till största delen norrut mot Kvarnsjön och Tumbaån, men i de västra delarna, inom vattenskyddsområdet, rinner vattnet istället mot Segersjön och vidare till Uttran, se Figur 3-6. Från Uttran strömmar vattnet vidare mot Kvarnsjön och via Tumbaån vidare till Tumbasjön, Albysjön och Mälaren. Enligt VISS klassificeras Uttran, på grund av övergödningsproblematik, ha måttlig ekologisk status. Vattendraget har dock kvalitetskrav på god ekologisk status till år 2021. Den kemiska ytvattenstatusen med undantag för kvicksilver, samt bromerade difenyletrar, vilka generellt överskrids i svenska vatten, klassas som god. I och med byggnationen i planområdet måste kvalitén på vattnet till recipienten beaktas. Vattendirektivet säger att inga vatten får försämras, vilket medför att inga halter av föroreningar bör öka och framförallt inte näringsämnen där det redan finns en känd miljöproblematik. För Kvarnsjön har ingen klassificering utförts i VISS, men för den nedströms belägna Tumbaån finns angivna miljökvalitetsnormer. Vattendraget klassificeras, enligt arbetsmaterial daterat 2016-01-15, ha måttlig ekologisk status med kvalitetskrav god ekologisk status till 2027. Kemisk ytvattenstatus undantaget kvicksilver och bromerade difenyletrar klassas som god. Tumbaån mynnar i Tullingesjön, vilken klassificeras ha god ekologisk status, samt god kemisk status. Sidan 14 (30)
Figur 3-6. Översikt över planområdets läge (svart ellips) i förhållande till recipienterna. Källa: VISS 3.3 Markanvändning Befintlig och planerad Planområdet består idag av skogsmark och genomkorsas av en asfalterad cykelväg, se Figur 3-7. Skogsmarken innefattar berg i dagen alternativt tunna sandiga jordar i kuperad terräng. Eftersom det inom området är en hög andel berg i dagen bedöms dagvattenbildningen vara något över normalt för skogsmark. En karta över befintlig markanvändning inom området, samt den ungefärliga gränsen för vattenskyddsområdets inre skyddszon, visas i Figur 3-8. Sidan 15 (30)
Figur 3-7. Naturmarken i området omfattar berg i dagen och tunna sandiga jordar i kuperad terräng. Figur 3-8. Nuvarande markanvändning inom planområdet. Mörkgrått = Parkeringsplatser, Ljusgrått = Cykelvägar, Mörkgrönt = Skogsmark, Ljusgrönt = Grönytor. Streckad röd linje är gränsen för vattenskyddsområdets inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde, som även utgör ungefärlig gräns mellan östra (13,7 hektar) och västra (5,3 hektar) delavrinningsområdet. Sidan 16 (30)
Enligt planförslaget kommer flerbostadshus att uppföras med 35 huskroppar. I Figur 3-9 visas en schematisk bild över planerad markanvändning med placering av byggnaderna, grönytor, naturmark, samt olika hårdgjorda ytor. Den förändrade markanvändningen medför en högre andel hårdgjorda ytor inom planområdet, såväl inom som utanför vattenskyddsområdet. Figur 3-9. Planerad markanvändning inom planområdet. Orange = Takytor, Svart = Vägar, Mörkgrått = Parkeringsplatser, Ljusgrått = Cykelvägar, Mörkgrönt = Skogsmark, Ljusgrönt = Grönytor. De blå pilarna visar vattnets strömningsriktning med den planerade framtida höjdsättningen. Streckad röd linje är gränsen för vattenskyddsområdets inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde, som även utgör ungefärlig gräns mellan östra (13,7 hektar) och västra (5,3 hektar) delavrinningsområdet. Sidan 17 (30)
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning 4.1 Flödesberäkningar Flödesberäkningar har gjorts individuellt för de två delavrinningsområdena inom planområdet. Rinntider, med resulterande regnintensiteter och regnvaraktigheter, har beräknats för vart och ett av delavrinningsområdena såväl före som efter exploatering. I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts, se Tabell 4-1. I delavrinningsområdet utanför vattenskyddsområdets inre skyddszon har beräknade dimensionerande dagvattenflöden baserats på avrinningen från vägar, GC-vägar och parkeringsytor, då dagvattnet från tak- och grönytor föreslås omhändertas lokalt inom varje planerad fastighet. Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet, så de redovisade flödena bör främst ses som en indikation på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. Beräknad reducerad area inom delavrinningsområdena för nuvarande och planerad markanvändning redovisas i Tabell 4-2. Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt beräknade avvägda avrinningskoefficienter för nuvarande och planerad markanvändning i västra och östra delen av planområdet. Västra delen av planområdet (inre skyddszon) Östra delen av planområdet Markanvändning φ (-) Area nuvarande markanvändning (ha) Area planerad markanvändning (ha) Area nuvarande markanvändning (ha) Area planerad markanvändning (ha) Takytor 0,9 0 0,4 0 1 Skogsmark 0,1 5,2 3,2 13,4 8,2 Grönytor 0,1 0 1,3 0,1 3 Parkeringsytor 0,8 0 0 0 0,2 GC-väg 0,8 0,1 0,2 0,2 0,8 Väg 0,8 0 0,2 0 0.5 Totalt 5,3 13,7 Tabell 4-2. Beräknad reducerad area för nuvarande och planerad markanvändning i västra och östra delen av planområdet. Västra delen av planområdet (inre skyddszon) Östra delen av planområdet Område Nuvarande markanvändning Planerad markanvändning Nuvarande markanvändning Planerad markanvändning Beräknad reducerad area (ha) 0,52 1,13 1,35 3,22 I enlighet med Svenskt Vattens standard P110 har ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 använts för beräkning av dimensionerande flöden. Detta skiljer sig från vad som anges i Botkyrka kommuns dagvattenstrategi och har beslutats i samråd med kommunens VA-enhet. Sidan 18 (30)
Dagvattenflöden från planområdet vid ett återkommande 20-årsregn, för nuvarande och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.2 och visas i Tabell 4-3. I tabellen visas även varaktighet och intensitet. Tabell 4-3. Beräknad varaktighet, intensitet samt dagvattenflöden för nuvarande och planerad markanvändning. Västra delen av planområdet (inre skyddszon vattenskydd) Markanvändning Varaktighet Intensitet Flöde 20-årsregn (min) (l/s ha) (l/s) Nuvarande 60 84 54 Planerad 30 138 195 Östra delen av planområdet Nuvarande 110 54 91 Planerad 60 84 337 Den ändrade markanvändningen enligt planskissen medför en ökad dagvattenbildning på cirka 260 % inom västra delen av planområdet (inre skyddszon för vattenskyddsområde) och 270 % för den östra delen av området. 4.2 Dimensionerande magasinsvolym Den dimensionerande magasinsvolymen har beräknats separat för de båda delområdena enligt Ekvation 3 i Kapitel 2.3. Då allt dagvatten som uppstår behöver tas om hand och infiltreras inom området behöver, efter exploatering, en dagvattenvolym på sammanlagt cirka 170 m 3 för den västra delen av planområdet och 420 m 3 för den östra delen av planområdet kunna magasineras. För dimensionering av magasinvolymer har flöden från markanvändningsområdena; väg, gång- och cykelvägar, samt parkeringsytor använts. För det dagvatten som bildas på takytor i området utanför vattenskyddsområdets inre skyddszon, motsvarande 94 liter/sekund, rekommenderas en lokal infiltrationslösning för varje byggnad. Även för de gång- och cykelvägar som inte löper intill en större väg rekommenderas att lokala infiltrationslösningar anläggs. För området innanför vattenskyddsområdets inre skyddszon föreslås takvattnet samlas upp till en gemensam anläggning, för att vid behov kunna förhindra att exempelvis släckvatten infiltrerar inom vattenskyddsområdet. 4.3 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v. 2016-04 använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. För föroreningsbelastning från vägar inom området har antalet fordonsrörelser satts till 1300/dygn, enligt beräkningar utförda av TUB (2016). Föroreningsinnehållet i dagvattnet har beräknats för nuvarande och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening uppdelat på det västra respektive östra delavrinningsområdet, se Tabell 4-4 och Tabell 4-5. I Tabell 4-5 presenteras föroreningskoncentrationer för planerad markanvändning enbart för det dagvatten som uppstår inom väg-, GC- och parkeringsytor då dagvatten från de planerade fastigheterna kommer omhändertas lokalt (LOD). Detta upplägg har valts för att säkerställa att föroreningskoncentrationerna i det vägdagvatten som infiltrerar marken håller godtagbara nivåer. Beräknad föroreningsbelastning från schablonhalterna jämförs med riktvärden för dagvatten från delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt till recipient, Nivå 2M, enligt RTK:s riktvärdesindelning (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Sidan 19 (30)
Tabell 4-5. Nuvarande och framtida föroreningsbelastning i dagvatten från det västra delavrinningsområdet, inom skyddszon, före och efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Ämne Enhet Riktvärde Föroreningsbelastning Nuvarande Planerad Efter rening Fosfor µg/l 160 39 109 31 Kväve µg/l 2000 800 1700 910 Bly µg/l 8 3,0 3,9 0,47 Koppar µg/l 18 6,1 13 2,5 Zink µg/l 75 13 33 8,8 Kadmium µg/l 0,4 0,11 0,54 0,088 Krom µg/l 10 0,83 4,8 1,6 Nickel µg/l 15 0,71 3,8 0,41 Kvicksilver µg/l 0,03 0,0089 0,026 0,0098 Suspenderad substans µg/l 40 000 14 000 30 000 3300 Olja (mg/l) µg/l 320 120 240 19 PAH (µg/l) µg/l Saknas 0,0078 0,33 0,073 Benso(a)pyren µg/l 0,03 0,0000051 0,010 0,0015 Tabell 4-5. Nuvarande och framtida föroreningsbelastning i dagvatten från det östra delavrinningsområdet, före och efter föreslagen rening. Då dagvatten från fastigheterna kommer omhändertas lokalt innefattar de redovisade koncentrationerna för planerad markanvändning dagvatten från vägar, parkeringsytor och GC-vägar. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Regionoch trafikplanekontoret, 2009). Ämne Enhet Riktvärde Föroreningsbelastning och GC-väg Nuvarande Planerad - Efter rening Väg, parkering Fosfor µg/l 160 38 130 46 Kväve µg/l 2000 780 1 600 960 Bly µg/l 8 3,0 5,3 1,1 Koppar µg/l 18 5,9 19 6,7 Zink µg/l 75 13 39 5,9 Kadmium µg/l 0,4 0,11 0,24 0,036 Krom µg/l 10 0,76 5,6 4,2 Nickel µg/l 15 0,67 3,0 0,75 Kvicksilver µg/l 0,03 0,0080 0,049 0,025 Suspenderad µg/l 40 000 15 000 36 000 7 200 substans Olja (mg/l) µg/l 320 110 510 204 PAH (µg/l) µg/l Saknas 0,0061 0,21 0,031 Benso(a)pyren µg/l 0,03 0,00047 0,010 0,0015 Sidan 20 (30)
Föroreningsbelastningen i orenat dagvatten ökar efter exploatering, vilket är att förvänta då naturmark omvandlas till bebyggt område. Med föreslagna renings- och fördröjningsåtgärder reduceras föroreningsnivåerna i dagvattnet till samma storleksordning som situationen innan exploatering i såväl det västra som östra delavrinningsområdet, med något högre halter för vissa ämnen. Halterna av dessa ämnen ligger dock under såväl RTK:s riktvärden för dagvatten som Naturvårdsverkets kriterium för skydd av grundvatten. För att sänka metallhalterna i takvattnet ytterligare bör tak som inte innehåller exempelvis kadmium, zink eller koppar användas. Då dagvattnet efter rening kommer att infiltrera till grundvattnet sker dessutom en ytterligare rening i de naturliga jordlagren, som med de aktuella avstånden till grundvattenytan (cirka 9 meter i öster) kommer att vara betydande. Då det endast är 10 % av områdets totala yta som kommer att utgöras av asfalterade ytor blir den totala koncentrationen inom hela området betydligt lägre än vad som redovisas i beräkningarna. Det infiltrerande dagvattnet bedöms därför inte utgöra någon föroreningsrisk för grundvattenförekomsten. 4.4 100-årsregn Vid ett 100-årsregn skapas ett dagvattenflöde där områdets dagvattenlösning sannolikt inte kommer att vara tillräcklig för att omhänderta allt dagvatten. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att vattnet kan avrinna längs sekundära avrinningsvägar, förslagsvis längs områdets lokalgator. För den östra delen av planområdet avrinner vattnet då norrut mot KP Arnoldssons väg och vidare till Kvarnsjön. För den västra delen av planområdet avrinner vattnet mot Segersjövägen och vidare till Segersjön. Sidan 21 (30)
5 Lösningförslag för dagvattenhantering 5.1 Generella rekommendationer Den föreslagna exploateringen i planområdet enligt gällande planskiss kommer totalt att medföra ökad dagvattenbildning med totalt cirka 270 %, se Kapitel 4.1. Utredningen visar att det finns möjlighet ett tillämpa LOD på ett sådant sätt att allt dagvatten kan omhändertas, renas och infiltreras inom planområdet. Detta medför att grundvattenbildningen inte kommer att påverkas och kvaliteten hos ytvatten- och grundvattenrecipienterna inte kommer att försämras. Den föreslagna dagvattenlösningen bygger på lokala lösningar för hantering av dagvatten, exempelvis svackdiken med makadam och våta dammar. De föreslagna anläggningarna bidrar till att, i enlighet med Botkyrka kommuns dagvattenstrategi, synliggöra dagvattnet i gatumiljön utan att inkräkta på naturmarken i alltför stor utsträckning. Förslaget är framtaget med fokus på en långsiktigt hållbar hantering av dagvattnet och avser att skapa en dagvattenlösning som tar recipientansvar och berikar närmiljön genom växtbeklädda fördröjningsdiken, dammar och planteringsytor. De föreslagna lösningarna strävar efter att uppfylla de riktlinjer som Botkyrka kommun tagit fram inom sin dagvattenstrategi. Dessa riktlinjer omfattar: - God vattenkvalitet i sjöar och vattendrag - Naturlig vattenbalans - Klimatanpassad dagvattenhantering - Rikt växt- och djurliv - Säkra dricksvattenresurser - Höga estetiska värden i bebyggelsemiljöerna - God folkhälsa - Synlig dagvattenhantering - Minimera risk för skador på vägar och byggnader - Inget dagvatten till avloppsreningsverk Planområdet är till stor del täckt av sandjord av varierande tjocklek, vilket innebär att det finns naturliga förutsättningar för infiltration av dagvatten. Tillvaratagande av dessa naturliga förutsättningar är såväl kostnadseffektivt som ett sätt att undvika förändringar i grundvattenbildningen. Även om sandjorden i området har lämpliga egenskaper för infiltration kan ytterligare åtgärder inom området ha stor betydelse för möjligheten att ta hand om dagvattnet. Den fortsatta planeringen bör därför ta markens höjdsättning i beaktande, för att undvika översvämningar och erosion, samt sträva efter att minska de dagvattenvolymer som uppstår inom planområdet. Detta kan exempelvis göras genom att hårdgjorda markbeläggningar ersätts med mer genomsläppliga material, andelen grönytor och planteringar omkring de planerade byggnaderna görs så stora som möjligt, samt att dagvatten avleds till närliggande grönytor. Den föreslagna dagvattenhanteringen inom området bygger på en uppdelning av renare dagvatten från takytor och kvartersytor, och mer förorenat dagvatten från väg- och parkeringsytor. Speciellt viktigt blir detta inom den inre vattenskyddszonen för Segersjö vattenskyddsområde där ingen infiltration av dagvatten från vägytor får ske utan föregående rening. För dagvattnet från tak- och kvartersytor i området utanför vattenskyddsområdets inre skyddszon föreslås lokalt omhändertagande (LOD), och dimensionerande dagvattenflöden har därför beräknats utifrån dagvattenbildningen på vägar, GC-vägar och parkeringsytor. I delavrinningsområdet innanför vattenskyddsområdets inre skyddszon har även dagvattenbildningen från takytor inkluderats, då detta behöver kunna omhändertas i händelse av en brand. Enligt Botkyrka kommuns riktlinjer behöver vatten från parkeringsytor Sidan 22 (30)
med mer än 20 parkeringsplatser passera en oljeavskiljare. Inom inre skyddszon ska dagvatten från samtliga eventuella parkeringsytor passera en oljeavskiljare. 5.2 Anläggningar för dagvattenhantering 5.2.1 Svackdiken Ett alternativ till konventionella dagvattenledningar för att leda bort dagvatten från lokalgator är att använda sig av svackdiken. Svackdiket, se Figur 5-1, är ett flackt och gräsbeklätt dike som ofta anläggs parallellt med gatan. Diket har en underliggande magasinering fylld med makadam, vilket gör att diket bidrar med både fördröjning och rening av dagvatten. Magasinsvolymen utgörs av porvolymen i makadamen, vilken är cirka 30 %. För att inte blanda det förorenade dagvattnet med omgivande jord avskärmas svackdiket med en geotextil. Dagvattnet från dessa diken kan sedan samlas upp för ytterligare rening innan infiltration. När dagvattnet infiltrerar genom dikets gräsyta sker en rening genom såväl sedimentation som fastsättning av partiklar, och ytterligare rening sker sedan när dagvattnet transporteras i makadamlagret. Det är viktigt att planera höjdsättningen av området så att allt dagvatten från vägbanorna samlas upp i svackdikena, samt att svackdiken leder dagvattnet åt planerat håll. Svackdikena ska vara nedsänkta i förhållande till omgivningen och inga hinder i form av till exempel kantstenar får finnas mellan vägen, eller parkeringen, och svackdiket. I Figur 5-1 visas även en drän-/dagvattenledning i dikets botten, detta är dock enbart ett exempel och inget som behöver utföras i detta fall. Istället kan svackdikena med fördel kombineras med trädplanteringar längs dikessträckan. Figur 5-1. Exempel på svackdike. Källa: Svenskt vatten P 105. 5.2.2 Sedimentationsdamm Sedimentationsdammar, eller våta dammar, avser dammar med en permanent vattenyta till skillnad från infiltrationsdammar som tillåts torka ut. Dammen dimensioneras för att kunna motta en temporär reglervolym av dagvatten. Generellt behövs ett basflöde för att upprätthålla den permanenta vattenytan. En sedimentationsdamm kan utjämna och minska flödeshastigheter och vid korrekt utformning och dimensionering ha en hög reningseffekt genom exempelvis sedimentation, växtupptag och fastsättning. Andra fördelar med dammar är bland annat estetiska värden och att de kan utgöra naturliga habitat i urbana miljöer. Olika typer av dammar rekommenderas i allmänhet som en lösning för dagvattenhantering för avrinningsområden större än 4 men mindre än 260 hektar. En sedimentationsdamm kräver underhåll som till exempel avlägsnande av sediment var 2 5 år och rensning av skräp från galler. Sidan 23 (30)
5.2.3 Infiltrationsledningar För att sprida ut infiltration av dagvatten så naturligt som möjligt över ett större område kan infiltrationsledningar användas. Genom att sprida det infiltrerande dagvattnet efterliknas det sätt på vilket vatten inom området sprids före exploateringen av planområdet, vilket minskar förändringen av vattenbalansen i området. Infiltrationsledningarna kan anslutas till ett utlopp på önskad nivå i sedimentationsdammen så att vattnet bräddar till infiltrationen vid stigande vattennivåer. 5.2.4 Fördröjningsmagasin Ett alternativ till sedimentationsdammar är att anlägga underjordiska fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasin kan anläggas med makadam eller med plastkassetter, som har större effektiv volym och tar mindre yta i anspråk. För att säkerställa tillräcklig rening av dagvattnet rekommenderas dock i detta fall att eventuella fördröjningsmagasin anläggs med makadam. Installationsdjupet varierar vanligtvis mellan 70 120 centimeter under markytan beroende på jorddjup och grundvattennivåer. Normalt rekommenderas att fördröjningsmagasin placeras minst 1 meter över grundvattenytan för att uppnå bästa möjliga infiltrationsförutsättningar från fördröjningsmagasinet till omgivande jordlager. I de föreslagna områdena för placering finns enligt SGUs jordartskarta jordlager med god infiltrationskapacitet och grundvattenytorna förefaller ligga ett flertal meter under marknivåerna, vilket talar för att fördröjningsmagasinet kan anläggas som ett öppet magasin ovanför grundvattenytan. Jordlagrens mäktigheter och utbredning behöver dock undersökas närmare i samband med anläggningen av fördröjningsmagasinet. 5.2.5 Växtbäddar och skelettjordar Växtbäddar är planteringar som anläggs i bebyggda området med syfte att vara både estetiskt tilltalande och en effektiv lösning för dagvattenhantering. Vanligen planteras träd men i områden med tunnare jordlager, exempelvis ovanpå parkeringsgarage, kan man med fördel plantera mindre träd, buskar, rabatter eller gräs. Växtbäddarna anläggs ofta med ett tunt lager mulljord ovanpå ett tjockare och mer poröst lager, så kallad skelettjord. Skelettjorden kan exempelvis bestå av makadam. Genom att leda vattnet från områdets hårdgjorda ytor till växtbäddar och skelettjordar fås både en rening och en fördröjning av dagvattnet, samtidigt som växtligheten inte riskerar att torka ut under torrare perioder. Skelettjordar kan utformas på många olika sätt. I Figur 5-2 visas ett exempel på en skelettjord för trädplantering i gatumiljö Sidan 24 (30)
Figur 5-2. Exempel på skelettjordskonstruktion med växtbädd (Tyréns Landskapsarkitekter, 2005). 5.3 Dagvattenlösning för östra delen av planområdet För att skapa en fungerande dagvattenhantering med lokalt omhändertagande av dagvatten och med hänsyn till recipienten, föreslås följande åtgärder: Längs lokalgatan anläggs ett svackdike som leder dagvatten från vägytorna ner till områdets nordöstra del. Detta dagvatten är att betrakta som mer förorenat och sträckan närmast vattenskyddsområdet kan därför beklädas med ett underliggande tätskikt som hindrar dagvattnet från att infiltrera. Detta är dock bara nödvändigt på en kortare sträcka och längre nedströms (från och med området markerat med E i Figur 5-3) anläggs diket med genomsläpplig botten för att bidra till infiltration. Förutom infiltration och bortledning av dagvattnet har svackdiket både en renande och magasinerande funktion. Med en sträcka på 600 meter från den inre skyddszonsgränsen ner till vägens slut i nordöst (vid infiltrationsmagasinet numrerat 8, se Figur 5-3) har svackdiket en magasineringsvolym på cirka 90 m 3, beräknat på ett underliggande makadammagasin som är 1 meter brett, 0,5 meter djupt och har en porvolym på 30 %. Sträckan med permeabel botten bedöms ha kapacitet att kunna infiltrera cirka 30 m 3 /timme, beräknat utifrån infiltrationskapaciteten hos sand och svackdikets längd. Även viss del av dagvattnet från vägytan inom inre skyddszon kommer att bortledas österut i detta svackdike, se vägsträcka C i Figur 5-3). Längs svackdikets sträckning anläggs ett flertal diken, numrerade 3 7 i Figur 5-3, som leder ut vattnet till naturmarken i norr där det sprids diffust och tillåts infiltrera. Genom det stora antalet diken bedöms flödet från vart och ett av dem bli så litet (maximalt cirka 28 liter/sekund för ett 20-årsregn) att ingen erosion orsakas i terrängen. Själva dikena bör dock förstärkas för att de inte ska erodera och vidgas över tid. Sammanlagt avleder dikena cirka 290 m 3 till infiltration i naturmarken vid ett 20-årsregn. Längst nedströms i området anläggs ett underjordiskt infiltrationsmagasin för att omhänderta dagvattnet från de nedersta hårdgjorda ytorna. Magasinet behöver Sidan 25 (30)
kunna magasinera 120 m 3 vid ett 20-årsregn, vilket med en porvolym på 30 % och ett 1 meter djupt magasin kräver en yta på 400 m 2. Magasinet kan anläggas under en yta som kan användas för andra ändamål, och därmed fungera även som rekreationsyta. Om de intilliggande parkeringsytorna anläggs i genomsläppliga material minskar den nödvändiga magasinsvolymen med cirka 20 m 3. Vatten från takytor föreslås ledas till mindre växtbeklädda diken med underliggande makadam där vattnet kan infiltrera. En uppbyggnad likt svackdiken (utan tät textil) leder, förutom infiltration, även till viss rening av dagvattnet. Dikena anläggs i anslutning till varje utkastare. I fall där placeringen innebär begränsade infiltrationsmöjligheter kan en extra infiltrationsgrop anläggas i anslutning till diket. Dagvatten från parkeringsytor för mer än 20 bilar samlas upp och leds till en oljeavskiljare för att rensa dagvattnet från olja, suspenderade ämnen (partiklar) och tungmetaller. Därifrån leds dagvattnet vidare till svackdiket som löper längs vägen. För att underlätta dagvattenhanteringen i området bör kantsten undvikas. Från GC-vägar som inte är belägna i anslutning till övriga vägar tillåts vattnet infiltrera direkt i naturmarken utan föregående rening. Figur 5-3: Principskiss över lösningsförslagen för dagvattenhanteringen. De inritade ytorna är förslag på placeringar och täcker en yta som är större än markytan som behövs. Streckad röd linje är gränsen för vattenskyddsområdets inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde, som även utgör ungefärlig gräns mellan östra (13,7 hektar) och västra (5,3 hektar) delavrinningsområdet. Numreringen avser de olika anläggningarna och bokstäverna olika vägavsnitt. 5.4 Dagvattenlösningar för västra delen av planområdet (vattenskyddsområdets inre skyddszon) Den föreslagna dagvattenhanteringen inom vattenskyddsområdets inre skyddszon bygger på att inget dagvatten från intilliggande områden leds in i området. För att skapa en fungerande Sidan 26 (30)
dagvattenhantering med hänsyn till recipienten, föreslås följande åtgärder inom den inre skyddszonen: Den planerade höjdsättningen inom planområdet medför att dagvattnet längs sträcka B, samt ett kort vägavsnitt längs D, avrinner söderut mot området utanför planområdet. Dagvattnet från dessa sträckor behöver därför omhändertas inom vattenskyddsområdet, vilket utgör grunden i detta förslag. Som ett alternativ kan diken höjdsättas i motsatt riktning, men detta skulle medföra stora höjdskillnader mellan väg och dikesbotten. Längs lokalgatorna vid vägsträckning A och B, samt den sydligaste delen av vägsträcka D, (se Figur 5-3) anläggs svackdiken som leder dagvatten söderut längs vägytorna. Dikena är beklädda med ett tätskikt som hindrar dagvattnet att infiltrera. Förutom bortledning och transport av dagvattnet har svackdiket både en renande och magasinerande funktion. Med en sträcka på totalt cirka 200 meter ger dessa svackdiken en magasineringsvolym på cirka 30 m 3, beräknat på ett underliggande makadammagasin som är 1 meter brett, 0,5 meter djupt och har 30 % porvolym. I områdets sydvästra ände anläggs en våt damm, nummer 1 i Figur 5-3, utifrån erhållna förutsättningar att dagvattnet måste tas om hand inom planområdet. Den våta dammen utformas för att bli en estetisk tilltalande del av bostadsmiljön. Placeringen är inte optimal med hänsyn till omgivningen, men är den enda möjliga platsen inom planområdet. Som ett alternativ kan dagvattnet ledas vidare i ledningar till en damm som anläggs utanför planområdet. En våt damm har ett rekommenderat djup på 1 2 meter. För att kunna hantera ett 20-årsregn med optimal reningsgrad bör dammen ha en yta på 280 m 2, vilket med medeldjupet 1 meter ger en sammanlagd volym på 280 m 3. Av detta bör cirka en tredjedel av dammen vara permanent fylld med vatten, medan resten av volymen vattenfylls vid kraftiga regn. Dammens magasineringsvolym blir då 185 m 3, vilket är tillräckligt för att omhänderta det dagvatten som uppstår inom delavrinningsområdet vid ett 20-årsregn. Innan inloppet till dammen installeras ett oljefilter så att allt dagvatten från vägytor inom inre skyddszonen renas från oljerester. Vatten från svackdikena längs vägsträckorna A och B leds ner till den våta dammen i en sluten underjordisk ledning. Markförhållandena med berg i dagen gör det olämpligt att placera en damm i direkt anslutning till vägsträcka B. Att en sluten ledning är att föredra beror på den relativt branta sluttningen mellan de olika områdena. Någon form av svackdike som slingrar sig fram genom skogen kan dock vara tänkbart. Från den våta dammen leds dagvattnet vidare i infiltrationsledningar varifrån vattnet kan infiltrera ner i jordlagren. Detta sker med hjälp av bräddningsutlopp, exempelvis ett överfall, som håller dammytan över en bestämd nivå. Infiltrationsledningarna läggs i ett grenmönster ut från den våta dammens utlopp. Från vägsträcka D leds dagvattnet från svackdiket till en växtyta med underliggande skelettjord, nummer 2 i Figur 5-3. Skelettjorden behöver kunna magasinera cirka 20 m 3, vilket med 1 meters djup och 30 % porvolym kräver en yta på cirka 70 m 2. Växtytan föreslås anläggas längs cykelvägen väster om gatan. Skelettjorden anläggs med tät botten och täta väggar för att förhindra att dagvattnet infiltrerar inom skyddsområdet. Dagvatten från takytor leds i täta ledningar och genom ett gemensamt inlopp till den våta dammen, nummer 1 i Figur 5-3. En sluten tank anläggs och ansluts till inloppet Sidan 27 (30)
med möjlighet att leda om vattnet till tanken vid händelse av brand, för att förhindra att släckvatten från byggnaderna infiltrerar inom vattenskyddsområdet. Även takvattnet från byggnaderna längs vägsträcka B avleds på samma sätt genom en ledning. Ledningen kan göras gemensam med den från det intilliggande svackdiket. Takvattnet bedöms, förutsatt att materialvalen görs så att föroreningarna minimeras, innehålla så låga föroreningskoncentrationer att den föreslagna reningen är mer än tillräcklig för att grundvattnet inte ska påverkas negativt. 5.5 Kostnadsberäkningar En bedömning av investerings- och driftkostnader för åtgärdsförslagen är baserade på schablonkostnader för olika åtgärder vid dagvattenhantering hämtade från VISS, se Tabell 5-1. För anläggning av diken har kostnaden antagits vara hälften av den för att anlägga ett svackdike. Kostnaden för dagvattendammar kan bli högre beroende på kommunspecifika krav kring gestaltning och utformning, samt terrängmässiga förutsättningar. De uppskattade kostnaderna för planområdet redovisas i Tabell 5-2. Tabell 5-1. Schablonkostnader för de föreslagna dagvattenåtgärderna. Uppgifterna är hämtade från VISS (2016-04-15). För anläggning av diken har kostnaden antagits vara hälften av den för att anlägga ett svackdike. Schablonkostnader Investeringskostnad Driftkostnad Dagvattendamm 2 500 000 kr/ha 20 000 kr/ha/år Svackdiken 300 kr/m 1,41 kr/m/år Infiltrationsmagasin 2500 kr/m³ 250 kr/m/år Diken 150 kr/m 1 kr/m/år Tabell 5-2. Uppskattade kostnader för de föreslagna dagvattenåtgärder inom planområdet. Omfattning Investeringskostnad (kr) Driftkostnad (kr/år) Dagvattendamm 0,02 hektar 50 000 400 Svackdiken 800 m 240 000 1 100 Infiltrationsmagasin 120 m³ 300 000 30 000 Diken 500 m 75 000 500 Totalt 665 000 32 000 Dagvattendammar: Beroende på de lokala förutsättningarna kan installationskostnaderna för dagvattendammar variera kraftigt. Löpande kostnader avser drift, tillsyn och lättare underhåll, men innefattar inte muddring av sediment. Vid beräkningarna har samma investerings- och driftkostnader använts för torra och våta dagvattendammar. Vid dammarna kommer även infiltrationsledningar att anläggas, vilket antas motsvara den ungefärliga kostnaden för 100 meter svackdike. Svackdike: Dimensionerna, samt de lokala förutsättningarna bestämmer investeringskostnaderna för anläggning av svackdike. Schablonvärden för löpande Sidan 28 (30)
kostnader, såsom skötselkostnader varierar kraftigt beroende på vilka komponenter man valt att räkna in och det är svårt att uppskatta denna kostnad. Infiltrationsmagasin: Installationskostnaden för anläggning av ett infiltrationsmagasin är enligt schablonvärden i VISS 2500 kr/m 3. Underhållskostnaden antas vara 10 % av konstruktionskostnaden, enligt VISS. 5.6 Släckvatten Det finns inga särskilda krav på släckvattenhantering i Vattenskyddsföreskrifter för Segersjö Vattenskyddsområde, men vid släckning av eventuella bränder på området kommer det vatten som inte förångas vid släckningsarbetet behöva hanteras för att förhindra att kontaminerat vatten når vattenskyddsområdet. Släckvatten kan vara mer eller mindre förorenat men partiklar, metaller, PAH och VOC förekommer i de flesta släckvatten. Beroende på vad som brinner kan det även finnas risk för till exempel bromerade flamskyddsmedel (plast, elektronik, möbler, textiler och byggmaterial) och ftalater (plast) (MSB, 2013). Volymen släckvatten från lägenhetsbränder är ofta små och en stor andel förångas (cirka 40 % eller mer, enligt MSB, 2013). Vid hantering av släckvatten föreslås att vatten samlas in och renas externt på en vattenbehandlingsanläggning (till exempel Ragnsells Högbytorp). Insamling kan ske genom invallning och uppsamling i exempelvis en container eller genom pluggning och/eller brunnstätning inom dagvattensystemet. Inom inre skyddszon för vattenskyddsområdet bör vatten från dagvattensystemet, samt takvattnet vid behov kunna ledas till ett externt uppsamlingsmagasin där vatten sedan kan transporteras till en extern vattenbehandlingsanläggning. I likhet med en handlingsplan för trafikolycka inom ett vattenskyddsområde bör en åtgärdsplan för hantering av släckvatten tas fram som bland annat innehåller ansvarsfördelning, larmplan, åtgärdsplan, alternativ vattenförsörjning, material för sanering och hantering av släckvatten, dokumentation och efterarbete med mera. Detta är endast en övergripande beskrivning av problematiken kring hantering av släckvatten. För att säkerställa att inget kontaminerat vatten når Segersjö vattenskyddsområde behöver en utökad riskbedömning göras och även en utredning om vilket skydd och vilka tekniska lösningar som krävs för att hindra spridning av släckvatten. 5.7 Effekt på recipient Delar av planområdet ligger inom inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde och dagvattnet inom detta område ska därför inte påverka föroreningsnivåerna negativt i grundvattnet eller ytvattenrecipienten Uttran. Uttran klassas i VISS som måttlig ekologisk status och bedöms ha problem med övergödning, samt överallt överskridande ämnen (kvicksilver och bromerade difenyletrar). Detsamma gäller Tumbaån, som är recipient även för de delar av planområdet som avrinner mot den ej statusklassade Kvarnsjön. Då planområdet tidigare utgjorts av nästan enbart naturmark innebär den planerade exploateringen en minskad naturlig grundvattenbildning, samt en ökning av föroreningsinnehållet i dagvattnet. Den föreslagna lösningen för dagvattenhantering ger dock en samlad reningseffekt som sänker föroreningskoncentrationerna till nivåer i samma storleksordning som före exploateringen. Då avståndet mellan mark- och grundvattenyta förefaller vara relativt stort, åtminstone i de något lägre belägna områdena, sker också en rening när dagvattnet infiltrerar ner till grundvattnet. Då allt dagvatten planeras att tas om hand och infiltrera ner till grundvattnet sker heller ingen betydande förändring i grundvattenbildning, och risken för minskade grundvattennivåer bedöms således som liten. Sammantaget bedöms därför de föreslagna förändringarna av området inte orsaka en försämrad status för grundvattenförekomsten eller ytvattenrecipienterna. Sidan 29 (30)