Dagvattenutredning för del av Snesholm 1:16, Heby kommun

Grap Dagvattenutredning för del av Snesholm 1:16, Heby kommun Geosigma AB 2016-06-27 Sidan 1 (21)

Uppdragsledare: Jonas Robertsson Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 21 Antal Bilagor: Beställare: Heby kommun Beställares referens: Hanna Svensson Beställares referensnr: Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning för del av Snesholm 1:16, Heby kommun Författad av: Jonas Robertsson Granskad av: Erik Gustafsson Datum: 2016-06-27 Datum: 2016-06-28 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Box 894, 751 08 Uppsala Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm Sankt Eriksgatan 133 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Luleå Varvsgatan 49 972 33 Luleå Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (21)

Sammanfattning Heby kommun avser att upprätta en detaljplan för ett område väster om Morgongåva företagspark, då företagsparken avser att expandera och etablera ytterligare verksamheter. I samband med att ett förslag till detaljplan tas fram har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning. Detaljplaneområdet utgörs idag av kuperad skogsmark med inslag av sumpskog. Inom detaljplaneområdet finns tre delavrinningsområden där ett avrinner mot Axsjön i söder och två mot Vansjön i norr. De båda recipienterna har i VISS klassificerats som dålig ekologisk status. Det dagvatten som i dagsläget bildas inom planområdet avrinner diffust och vatten från ca 70 % av området samlas upp i diken längs planområdets södra och västra gräns. Vid ett platsbesök observerades ett flertal sumpområden samt några ytterligare områden med stående vattenytor. Förändringen i markanvändning i och med exploateringen medför att cirka 50 % av den totala ytan inom planområdet hårdgörs med tak samt angöringsytor och parkeringar. En exploatering av planområdet enligt erhållen planskiss medför ökade dimensionerande dagvattenflöden från cirka 150 liter/sekund till cirka 1020 liter/sekund för ett 10-årsregn med klimatfaktor. Följande lösning för dagvattenhanteringen inom planområdet föreslås: Vid exploateringen används fyllnadsmaterial som även kan utnyttjas för dagvattenhanteringen inom planområdet. Ett lämpligt fyllnadsmaterial kan exempelvis vara makadam, som har en stor porvolym och är lätt för vattnet att strömma igenom och vidare ner till de underliggande marklagren. Direkt ovanpå marken anläggs ett lager med grövre makadam som har stor porvolym och därför har hög magasineringskapacitet. Det grova materialet förhindrar även att vattnet stiger kapillärt till ovanliggande lager. Detta lager bör ligga på frostfritt djup för att undvika att vattnet fryser. Ovanpå den grövre makadamen anläggs ett lager med finare makadam som ger god bärighet. Dagvatten leds genom brunnar och stuprör till det underliggande grövre makadamlagret, där det sedan infiltrerar i marklagren. Avståndet mellan varje brunn och stuprör bör vara så litet som möjligt för att få en jämn spridning av dagvattnet till infiltration. Stuprör och brunnar behöver ha filter installerade för att undvika att makadammagasinet sätter igen med löv och mindre partiklar. Filtren behöver underhållas. Från makadamlagret anläggs bräddavlopp till omgivande diken för bortledning av dagvatten som eventuellt inte hinner infiltrera. Om material från området omfördelas för att fylla ut djupare svackor bör de övre marklagren med växtmaterial undvikas eftersom de har lägre infiltrationskapacitet. Istället bör underliggande marklager användas. När markarbetena utförs bör underliggande marklager anläggas så att de har en svag lutning mot kanterna, för att undvika att stora mängder vatten konvergerar mot vissa punkter under konstruktionen. Området behöver höjdsättas så att avståndet till grundvattenytan är minst 1,2 m från den grövre makadamen. Sidan 3 (21)

Innehåll 1 Inledning och syfte... 5 1.1 Allmänt om dagvatten... 6 2 Material och metod... 7 2.1 Material och datainsamling... 7 2.2 Platsbesök... 7 2.3 Flödesberäkning... 8 2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym... 8 2.5 Föroreningsberäkning... 9 3 Områdesbeskrivning och avgränsning... 10 3.1 Markanvändning Nuvarande och planerad... 10 3.2 Hydrogeologi... 11 3.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi... 11 3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering... 12 3.3 Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN)... 14 4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning... 15 4.1 Flödesberäkningar... 15 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym... 16 4.3 Föroreningsbelastning... 17 5 Lösningförslag för dagvattenhantering... 18 5.1 Generella rekommendationer... 18 5.2 Makadammagasin... 20 6 Referenser... 21 Sidan 4 (21)

1 Inledning och syfte Heby kommun avser att upprätta en detaljplan för ett område väster om Morgongåva företagspark och norr om Tjusarvägen, se Figur 1-1, då företagsparken avser att expandera och etablera ytterligare verksamheter. Inom detaljplaneområdet ska industrier av ickestörande karaktär, verksamheter samt kontor kunna inrymmas. I samband med att ett förslag till detaljplan tas fram har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning. Den planerade exploateringen kommer innebära en förändring av andelen hårdgjorda ytor, då planområdet idag utförs av naturmark, vilket påverkar dagvattenbildningen. En ökad flödesbelastning på ett dagvattensystem kan leda till bräddning av obehandlat spill- och dagvatten eller till ökad risk för översvämningsskador på nedströms belägna fastigheter. Det är ur det perspektivet viktigt att dagvatten från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkering tas omhand inom planområdet så långt det är möjligt. Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilken påverkan den planerade exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt till att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Uppdraget syftar även till att dimensionera utjämningsmagasin för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet. Figur 1-1. Översiktskarta över planområdet, vars ungefärliga utbredning avgränsas med en svartstreckad polygon. Sidan 5 (21)

Figur 1-2. Flygfoto över planområdet, ungefärligt avgränsat med en vitstreckad polygon. 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. Sidan 6 (21)

2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare). Ledningskartor (erhållet från beställare). Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator. Planskiss daterad 2016-05-10. Detaljplan för del av Snesholm 1:16, Heby kommun. Samrådshandling 2016-04-28. 2.2 Platsbesök Ett platsbesök genomfördes den 31 maj 2016. Planområdet är kuperat och består av skogsmark med ett flertal lågpunkter spridda inom området. Vid många av dessa observerades våtmarker eller myrar och andra hade vid tiden för platsbesöket en stående vattenyta som inte föreföll vara permanent. I planområdets södra del påträffades i en lågpunkt en mer sjöliknande vattensamling, se Figur 2-1. Ett foto från planområdets södra gräns längs Tjusarvägen visas i Figur 2-2. Lutningen inom planområdet varierar markant och från delar av planområdet avrinner dagvattnet norrut. Figur 2-1. Vattensamling, till synes permanent, i en lågpunkt i planområdets södra del. Sidan 7 (21)

Figur 2-2. Planområdets södra gräns längs Tjusarvägen. 2.3 Flödesberäkning Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: Q dim = i(t r ) φ A f (Ekvation 1) där Q dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1,25. 2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs med bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation: Sidan 8 (21)

V = 0,06 (i(t r ) t r K t rinn + K2 t rinn ) (Ekvation 2) i(t r ) där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m 3 /ha red), t rinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (l/s ha red). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3. V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas. 2.5 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac v.2016-05. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 9 (21)

3 Områdesbeskrivning och avgränsning Det aktuella planområdet är beläget intill Tjusarvägen, väster om Morgongåva tätort i Heby kommun. Planområdet är delvis kuperat och består idag av skogsmark med ett sankmarksområde. Aktuell utredning omfattar planerad bebyggelse inom planområdet enligt planskiss daterad 2016-05-10, se Figur 3-1. Figur 3-1. Planskiss daterad 2016-05-10 (Logistic Contractor 2016). 3.1 Markanvändning Nuvarande och planerad Planområdet har en total area av cirka 7,4 ha och utgörs idag av kuperad skogsmark, med ett mindre område som nyligen avverkats i de nordligaste delarna. Planområdet avgränsas av Tjusarvägen i söder och länsväg 860 i väster. I norr och öster angränsar planområdet till skogsmark. Enligt planförslaget kommer planområdet bebyggas med en större industribyggnad med tillhörande angöringsytor och parkeringar. Byggnadens placering och utformning är inte slutligt avgjord, denna utredning har därför utgått från förslaget daterat 2016-05-10 med en Sidan 10 (21)

planerad takyta om 2,5 ha samt lastyta, parkering och infart motsvarande 1,2 ha. Då planområdet tidigare utgjorts av naturmark kommer byggnationen medföra en högre andel hårdgjorda ytor. Eftersom området idag är kuperat kommer marken behöva jämnas ut genom utfyllning och utgrävning. 3.2 Hydrogeologi 3.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, kornstorleksfördelning, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, K S. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper. Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983). Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Enligt jordartskartan (Figur 3-4) och jorddjupskartan (Figur 3-5) från SGU består jordlagren inom planområdet av sandig morän med ett stråk av glacial lera som löper i nord-sydlig riktning genom området. Längst ned i sydväst finns ett område med fyllning. Jordlagrens mäktighet uppskattas enligt jorddjupskartan till största del vara mellan 5-10 m, förutom ett område i öster där jorddjupet uppskattas ligga mellan 10-20 m. Baserat på denna information samt de observationer som gjordes vid platsbesöket den 31 maj 2016 bedöms infiltrationsmöjligheterna vara relativt goda dock ska infiltration av dagvatten inte göras i närheten av oexploaterade lågpunkter. Om intilliggande sumpskogar ska bevaras bör dessa tillföras ett tillräckligt stort vattenflöde för att inte torka ut. Ett bevarande av dessa är fördelaktigt ur dagvattenhanteringssynpunkt, då de fungerar som naturliga fördröjningsmagasin för dagvattnet. Sidan 11 (21)

Figur 3-4. Jordartskarta framtagen med SGUs kartgenerator. Svartstreckad polygon visar planområdets ungefärliga avgränsning. Figur 3-5. Jorddjupskarta framtagen med SGUs kartgenerator. Svartstreckad polygon visar planområdets ungefärliga avgränsning. 3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Inom planområdet finns idag tre delavrinningsområden som antingen avrinner mot Axsjön i söder eller Vansjön i norr. Delavrinningsområdena, numrerade 1, 2 och 3, samt antagna naturliga flödesriktningar för avrinnande dagvatten baserat på topografiska förhållanden visas i Figur 3-6. Dagvattnet i det södra delavrinningsområdet avrinner mot Tjusarvägen, där det via en vägtrumma leds till en kupolbrunn på vägens södra sida och vidare till Axsjön via Sidan 12 (21)

markförlagda ledningar. Från de två norra delavrinningsområdena avrinner vattnet mot Vansjön antingen via ett vägdike längs länsväg 860 eller via naturmark och diken. Marknivåerna inom planområdet varierar mellan +62 +73 meter. Vid platsbesöket observerades dock vattensamlingar och sumpområden i lågpunkter på ett flertal platser, främst i planområdets centrala delar men även i närheten av de befintliga vägarna. Längs infarten till Tjusarvägen 45, söder om planområdet, observerades vid platsbesöket en ca 0,2 m djup vattensamling med stående vattenyta i en lågpunkt. Detta område var beläget en bit ned längs infarten och det föreföll finnas en tröskel i diket som hindrade vattnet från att avrinna norrut mot dagvattenledningen intill Tjusarvägen. 3 2 1 Figur 3-6. Översiktskarta över planområdet med antagna flödesriktningar och ungefärlig placering av vattensamlingar och/eller sumpområden, baserat på områdets topografi samt observationer vid platsbesök. Ungefärliga delavrinningsområdesgränser inom planområdet visas med tunnare streckad linje. Sidan 13 (21)

3.3 Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN) Dagvatten från planområdet mynnar i Axsjön, som är en del av avrinningsområdet till vattenförekomsten Skattmansöån, eller i Vansjön som ingår i vattenförekomsten Örsundaåns avrinningsområde, se Figur 3-7. Länsstyrelsens klassning av såväl Skattmansöån som Örsundaån visar för båda vattenförekomsterna på övergödningsproblem med syrefattiga förhållanden till följd, samt påverkan av miljögifter och fysisk påverkan på habitat. Vattendirektivet säger att inga vatten får försämras, vilket medför att inga halter av föroreningar eller näringsämnen bör öka. Detta gäller särskilt näringsämnen där det idag finns en problematik med övergödning och syrefattiga förhållanden. Skattmansöåns statusklassificering fastställdes 2009. Enligt VISS klassificerades vattenförekomsten då som dålig ekologisk status med kvalitetskrav god ekologisk status till 2021. Kemisk ytvattenstatus klassificerades som god med kvalitetskrav god kemisk ytvattenstatus 2015. I arbetsmaterial daterat 2016-01-15 anges kvalitetskravet god ekologisk status 2027 då det bedöms medföra orimliga kostnader att uppnå detta tidigare. Kemisk ytvattenstatus klassificeras fortsatt som god med undantag för kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter där mindre stränga krav föreligger. Örsundaåns statusklassning fastställdes också 2009. Den klassificerades då som dålig ekologisk status med kvalitetskravet god ekologisk status 2021. Kemisk ytvattenstatus klassificerades som god med kvalitetskrav god kemisk ytvattenstatus 2015. I arbetsmaterial daterat 2016-01-15 anges kvalitetskravet god ekologisk status 2027 då det bedöms medföra orimliga kostnader att uppnå detta tidigare. Kemisk ytvattenstatus klassificeras fortsatt som god med undantag för kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter. Figur 3-7. Örsundaåns och Skattmansöåns ytvattenförekomster (www.viss.lansstyrelsen.se). Den röda cirkeln visar den ungefärliga placeringen av planområdet. Sidan 14 (21)

4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning 4.1 Flödesberäkningar I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter (φ) enligt Svenskt Vatten P110 använts, se Tabell 4-1. Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. I beräkningarna för situationen efter exploatering har antagits att vart och ett av de tre delavrinningsområdena mottar ungefär en tredjedel av dagvattnet från takytan. Det har även antagits, utifrån erhållen planskiss, att majoriteten av parkeringar och uppställningsytor kommer att ligga inom delavrinningsområde 1 men att 25 % av arealen kommer avrinna till delavrinningsområde 2. Detta innebär att exploateringen medför att delavrinningsområdenas totala arealer förändras något. Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter samt markanvändning inom planområdets delavrinningsområden före och efter exploatering. Delområde 1 (ha) Delområde 2 (ha) Delområde 3 (ha) Markanvändning φ (-) Före Efter Före Efter Före Efter Takytor 0,9-0,9-0,8-0,8 Parkering, körbara ytor, uppställningsytor 0,8-0,9-0,3 - - Naturmark 0,1 3,6 1,6 1,8 0,6 2,0 1,5 Totalt - 3,6 3,4 1,8 1,7 2,0 2,3 I enlighet med Svenskt Vatten P110 har ett återkommande 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 använts för beräkning av dimensionerande flöden. Dagvattenflöden från de tre delavrinningsområdena inom planområdet för nuvarande och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och visas i Tabell 4-2. Regnets varaktighet har satts till rinntiden inom vart och ett av de tre delavrinningsområdena. Rinntiden har uppskattats enligt de schabloniserade vattenhastigheter för olika markanvändningar som redovisas i Svenskt Vatten P110. Den förändrade markanvändningen efter exploatering ger en förkortad rinntid för området, och därmed även en kortare dimensionerande regnvaraktighet. Dimensionerande regnintensiteter har beräknats enligt Svenskt Vatten P110 och dess bilaga 10.1a. Sidan 15 (21)

Tabell 4-2. Beräknade dimensionerande dagvattenflöden för nuvarande och planerad markanvändning för ett 10-årsregn. Varaktighet (min) Dimensionerande regnintensitet (l/s ha) Dimensionerande flöde (l/s) Nuvarande markanvändning Delavrinningsområde 1 20 151,0 68 Delavrinningsområde 2 20 151,0 34 Delavrinningsområde 3 15 180,6 45 Planerad markanvändning Delavrinningsområde 1 10 227,9 481 Delavrinningsområde 2 10 227,9 291 Delavrinningsområde 3 10 227,9 248 Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet och därför ska de redovisade flödena främst ses som indikatorer på hur flödena kan förändras vid den planerade markanvändningen. En förtätning av planområdet enligt föreslagen planskiss skulle för ett dimensionerande 10-årsregn medföra en ökning av de totala dimensionerande dagvattenflödena från 147 liter/sekund till 1020 liter/sekund. 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym Den dimensionerande utjämningsvolymen har beräknats med bilaga 10.6 i Svenskt Vattens publikation P110, enligt Ekvation 2 i Kapitel 2.4. I samtal med kommunens VA-enhet har framkommit att det i dagsläget finns en överkapacitet i det dagvattennät som avvattnar delavrinningsområde 1. Det har därför antagits vara rimligt att där tillåta en dubblering av det dimensionerande flödet ut från området efter exploatering. Från delavrinningsområde 2 och 3, där vattnet avleds längre sträckor genom diken, antas att det dimensionerande flödet efter exploatering inte får öka jämfört med dagens situation. De erforderliga utjämningsvolymerna för de tre delavrinningsområdena presenteras i Tabell 4-3. Tabell 4-3. Beräknade erforderliga utjämningsvolymer (m 3 ) för vart och ett av de tre delavrinningsområdena utifrån dimensionerande flöden. Delavrinningsområde Erforderlig utjämningsvolym (m 3 ) 1 240 2 230 3 160 Vid dimensionering av utjämningsanläggningarna behöver hänsyn också tas till de sumpområden som eventuellt byggs över vid exploatering. Dessa sumpområden fungerar som naturliga fördröjningsmagasin för dagvatten och bidrar alltså till att utjämna dagvattenflödet ut från området, för vilket det behöver kompenseras vid en framtida exploatering. Den volym som behövs för detta beror av vilka sumpområden som påverkas av exploateringen och därav av den slutgiltiga placeringen av byggnad och asfaltsytor. En uppskattning baserad på planskissen daterad 2016-05-10 samt observationer gjorda i fält är att det rör sig om totalt cirka 3500 m 2 sumpskog som kommer att beröras. Baserat på ett ungefärligt vattendjup på 0,1 m och med hänsyn till att delar av denna volym alltid är vattenfylld behöver ytterligare cirka 230 m 3 kunna magasineras inom planområdet. För mer Sidan 16 (21)

exakta beräkningar av sumpskogarnas magasinerande volym behöver inmätningar av utbredning och djup utföras. 4.3 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v. 2016-04 använts, se Tabell 4-3. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Beräknade föroreningshalter från schablonhalterna jämförs med riktvärden enligt RTK:s riktvärdesindelning (Region- och trafikplanekontoret, 2009) för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt till recipient. Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för nuvarande och planerad markanvändning beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningshalterna jämförs med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Gröna celler visar koncentrationer under riktvärdet och röda celler visar koncentrationer som överskrider riktvärdet. Föroreningshalter Ämne Enhet Riktvärde Planerad, Planerad, Planerad, Nuvarande delområde 1 delområde 2 delområde 3 Fosfor µg/l 160 32 110 97 73 Kväve µg/l 2000 720 1500 1600 1500 Bly µg/l 8 2,5 12 7,8 2,5 Koppar µg/l 18 4,8 16 12 6,8 Zink µg/l 75 12 71 52 23 Kadmium µg/l 0,4 0,087 0,60 0,66 0,60 Krom µg/l 10 0,43 5,5 4,7 3,0 Nickel µg/l 15 0,50 4,4 4,3 3,4 Kvicksilver µg/l 0,03 0,0043 0,023 0,015 0,0047 Suspenderad substans µg/l 40 000 12000 55000 41000 21000 Olja (mg/l) µg/l 320 80 410 230 21 PAH (µg/l) µg/l Saknas 0 0,62 0,53 0,32 Benso(a)pyren µg/l 0,03 0 0,029 0,021 0,0072 Schablonhalterna indikerar att majoriteten av de jämförda ämnena ligger under de angivna riktvärdena även efter exploatering, med undantag för bly, kadmium, suspenderad substans och olja. För samtliga ämnen stiger halterna jämfört med nuvarande markanvändning, vilket är att förvänta då området idag uteslutande utgörs av naturmark. Sidan 17 (21)

5 Lösningförslag för dagvattenhantering 5.1 Generella rekommendationer Den föreslagna exploateringen enligt planskissen kommer att medföra ökade dimensionerande dagvattenflöden inom samtliga tre delavrinningsområden. Planområdet består till stora delar av sandig morän med djup mellan 5-10 m vilket bör ge goda möjligheter att infiltrera dagvattnet inom planområdet, förutsatt att höjdsättningen utförs så att avståndet till grundvattenytan är tillräckligt. Infiltration av dagvatten är fördelaktigt då det ger en naturlig rening av dagvattnet, minskar belastningen på dagvattennätet och hjälper till att bibehålla grundvattennivåerna i området även efter exploatering. Därför föreslås att det fyllnadsmaterial som används vid exploateringen väljs så att det även kan utnyttjas för infiltration av dagvatten inom planområdet. För att skapa en fungerande dagvattenhantering efter planerade förändringar av planområdet föreslås följande åtgärder: Vid exploateringen används fyllnadsmaterial som även kan utnyttjas för dagvattenhanteringen inom planområdet. Ett lämpligt fyllnadsmaterial kan exempelvis vara makadam, som har en stor porvolym och är lätt för vattnet att strömma igenom och vidare ner till de underliggande marklagren. Direkt ovanpå marken anläggs ett lager med grövre makadam som har stor porvolym och därför har hög magasineringskapacitet. Det grova materialet förhindrar även att vattnet stiger kapillärt till ovanliggande lager. Detta lager bör ligga på frostfritt djup för att undvika att vattnet fryser. Ovanpå den grövre makadamen anläggs ett lager med finare makadam som ger god bärighet. Dagvatten leds genom brunnar och stuprör till det underliggande grövre makadamlagret, där det sedan infiltrerar i marklagren. Avståndet mellan varje brunn och stuprör bör vara så litet som möjligt för att få en jämn spridning av dagvattnet till infiltration. Stuprör och brunnar behöver ha filter installerade för att undvika att makadammagasinet sätter igen med löv och mindre partiklar. Filtren behöver underhållas. Från makadamlagret anläggs bräddavlopp till omgivande diken för bortledning av dagvatten som eventuellt inte hinner infiltrera. Om material från området omfördelas för att fylla ut djupare svackor bör de övre marklagren med växtmaterial undvikas eftersom de har lägre infiltrationskapacitet. Istället bör underliggande marklager användas. När markarbetena utförs bör underliggande marklager anläggas så att de har en svag lutning mot kanterna, för att undvika att stora mängder vatten konvergerar mot vissa punkter under konstruktionen. Området behöver höjdsättas så att avståndet till grundvattenytan är minst 1,2 m från den grövre makadamen. Vid platsbesöket observerades även till synes permanenta vattensamlingar utöver sumpskogarna i områdets södra respektive nordvästra del. Dessa områden behöver fyllas ut och eventuella trösklar som förhindrar avvattningen behöver avlägsnas. Beroende på hur marklagren höjdsätts under och omkring byggnader och lastytor kan också delavrinningsområdesgränserna komma att förändras efter exploatering. Detta kan behöva utredas närmare när detaljer kring områdets höjdsättning har utarbetats. Trumman under Tjusarvägen som avleder dagvattnet ut från planområdet i söder kan behöva bytas för att säkerställa tillräcklig kapacitet. Den bör samtidigt flyttas närmare kupolbrunnen som ansluter till ledningsnätet för att säkerställa att Tjusarvägen 45 inte Sidan 18 (21)

riskerar att drabbas av tillrinnande dagvatten från planområdet vid extrema regn. Det dike som avleder vatten norrut längs länsväg 860 kan behöva rensas och eventuella trummor kan behöva ses över så att de har en tillräcklig kapacitet vid extrema regn där fördröjningsmagasinen riskerar bräddning. Figur 5-1 visar en principskiss med ungefärlig utbredning av makadamlagren för föreslagen dagvattenhantering, baserat på placering av byggnader och angöringsytor enligt erhållen principskiss. Om utformning och placering av dessa ändras kan makadammagasinen flyttas på motsvarande sätt. En del av magasinet, cirka 0,7 ha, kommer underlagras av det stråk med glacial lera som löper genom området i nord-sydlig riktning. Där kommer infiltrationskapaciteten sannolikt vara mycket liten, men detta kompenseras för av fördröjningsmagasinets storlek och de goda infiltrationsmöjligheterna i den omgivande sandiga moränen. Figur 5-1. Principskiss med ungefärlig placering av föreslagen dagvattenanläggning. Dagvattnet leds till makadammagasinet genom brunnar och stuprör i så många punkter som möjligt för att förbättra spridningen för infiltration. Blå pilar visar de riktningar i vilka bräddavlopp bör anläggas för avledning av överskottsdagvatten. Med föreslagen lösning för dagvattenhanteringen kommer dagvattnet att omhändertas och infiltreras lokalt inom planområdet. Därigenom blir påverkan på vattenbalansen så liten som möjligt, vilket minskar risken för att grundvattennivåerna påverkas. Dessutom renas dagvattnet i såväl makadammagasinen som vid infiltration genom de naturliga sandlagren. Således belastas inte heller recipienten med potentiellt förorenat dagvatten, och exploateringen bedöms därför inte utgöra en negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för Sidan 19 (21)

någon av de aktuella recipienterna om föreslagna åtgärder genomförs. I kapitel 5.2 följer rekommendationer och utformningsförslag för den föreslagna dagvattenhanteringen. 5.2 Makadammagasin Dagvatten fördröjs och renas i ett makadammagasin varifrån det tillåts infiltrera i underliggande marklager. En fördel med makadammagasin är att de kan anläggas under till exempel asfaltsytor och byggnader. Makadammagasinet byggs upp av en makadam av grov och välsorterad fraktion, förslagsvis 32-64 mm, med ett lager finare makadam, 0-32 mm, ovanpå för att ge ökad bärighet. Dagvattnet kan tillrinna makadammagasinet genom exempelvis ledningar eller brunnar. Det är viktigt att makadammagasinet avskiljs från omgivande material med en geotextil för att inte riskera att magasinets funktion försämras över tid genom att porerna sätts igen av finmaterial. Olika typer av skelettjordsmaterial har olika porositet, och därmed olika förmåga att magasinera dagvatten. Magasinsvolymen utgörs av porvolymen i makadamen, vanligtvis cirka 30 %. Makadammagasin har en bra rening gällande metaller och suspenderad substans, och en god flödesutjämnande förmåga (Nilsson, 2013). För suspenderad substans är den genomsnittliga reningsgraden över 80 %, för kväve cirka 50 %, och för samtliga tungmetaller över 50 %: Zink, bly, koppar, krom cirka 70 80 % Kadmium, nickel cirka 50 60 % Om ett makadammagasin med 0,3 meters mäktighet anläggs inom ett 3,5 ha stort område, vilket är något mindre än vad som markerats i Figur 5-1, erhålls en magasinsvolym på cirka 3150 m 3 (antaget 30 % porositet), vilket med stor marginal överstiger behovet för planområdet vid ett 10-årsregn. Dagvattnet kan sedan infiltrera ned i underliggande jordlager. Sidan 20 (21)

6 Referenser Larm T., 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10. Nilsson E., 2013. Föroreningsreduktion och flödesutjämning i makadammagasin En studie av ett makadammagasin i Kungsbacka. VATTEN Journal of Water Management and Research 69:101 107. Lund 2013 Regionplane- och trafikkontoret, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. VAV, 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen VISS, 2016. Vatteninformationssystem Sverige, http://viss.lansstyrelsen.se/, hämtat 2016-06- 08. Sidan 21 (21)