2011 Programrapport. Kultur- och konstprogrammet. Mobilitetsprogrammet

211 Programrapport Kultur- och konstprogrammet Mobilitetsprogrammet Projekt: Foto: Modul: Nordic Fashion Biennale Áslaug Íris Katrín Friðjónsdóttir Produktionsinriktad verksamhet 21

2. PROGRAMRAPPORT 2.1. INTRODUKTION TILL PROGRAMMEN Programmen består av följande moduler: Mobilitetsprogrammet - Mobilitetsstöd med fyra ansökningsomgångar per år - Stöd till nätverk med tre ansökningsomgångar per år; två för kortvariga nätverk och en omgång för långvariga nätverk - Stöd till residenscentra, ansökningsomgång vart tredje / vart annat år. Modulen var inte öppen för ansökningar år 211. Programmet beviljade bidrag till ett belopp av 1 688 616 euro, i vilket ingår stöd till residenscentra 293 eur, som preliminärt beviljades redan 21, och residensmötet för vilket år 211 användes 28 661 euro. De totala administrativa kostnaderna var 125 573 euro. Programmets totala bruk av medel var 1 814 188 euro. Kultur- och konstprogrammet - Produktionsinriktad verksamhet med två ansökningsomgångar per år - Kompetensutveckling med två ansökningsomgångar per år Programmet beviljade bidrag till ett belopp av 2 83 78 euro och de administrativa kostnaderna var 64 834 euro. Programmets totala bruk av medel var 2 149 841 euro. År 211 hade Kulturkontakt Nord totalt 11 ansökningsomgångar. Kulturkontakt Nord fick år 211 ta emot totalt 1 472 ansökningar varav 468 beviljades bidrag. Ansökningarnas totala belopp var 17 967 764 euro. Det totala beviljade beloppet utgjorde 3 45 663 euro. 2.2 KULTURKONTAKT NORDS SAMMANFATTNING Kultur- och konstprogrammet fortsatte sin verksamhet enligt samma kriterier som under 21. De nordiska kulturministrarna beslöt den 4 april att förlänga programmet med ytterligare fem år (212-216). Samtidigt förlängdes det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur med ytterligare tre år (212-214). År 211 tillsattes en arbetsgrupp för att utveckla nya kriterier för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Medlemmar i denna arbetsgrupp var NMR-S, de baltiska ämbetsmännen och KKN. Marianne Möller var anställd som en extern konsult. Möller utarbetade en uppdaterad version av programmets handbok som blev godkänd den 3 november av EK-K. Medlen för detta togs från residensmodulens budget. Programmet fortsatte sin verksamhet år 211 enligt samma kriterier som under 21. Mandaten för de sakkunniga inom det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur tog slut vid slutet av 211 och nya sakkunniga utnämndes i början av 212. Det totala antalet ansökningar minskade en aning år 211. Sedan programmen etablerades år 27 har antalet ansökningar ökat markant varje år. Men år 211 minskade dock antalet ansökningar från 1 528 ansökningar år 21 till 1 472 ansökningar år 211. Detta är en minskning med 3,7 procent. I Kultur- och konstprogrammet minskade antalet ansökningar från 59 år 21 till 452 år 211. Detta är en minskning med 11,2 procent. Högst sannolikt berodde minskningen på stramare ansökningskriterier då bl.a. tre länder som partners blev minimum kriterium för ansökningarna. I Mobilitetsprogrammet förblev antalet ansökningar samma som tidigare år. Programmet mottog 1 19 ansökningar år 21 och 22

1 2 ansökningar år 211. Utöver detta tilldelades 23 konstnärsresidens (som preliminärt blev beviljade stöd 21 även för 211) ett bidrag på sammanlagt 293 euro. Tre av dessa residens kunde inte lyfta stödet under 211. 2.3. SAKKUNNIGA Mobilitetsprogrammets sakkunniga fortsatte sin verksamhet med samma sammansättning som år 21. År 211 var hela sakkunniggruppens sista mandatår. Kultur- och konstprogrammets sakkunniga fortsatte sitt arbete med samma sammansättning med ett undantag. Den grönländske sakkunnige Juaaka Lyberth avgick efter den första ansökningsrundan och han fick en tillfällig vikarie från Finland, Maria Hirvi-Ijäs. Eleonora Jakobsen utnämndes härefter i början av 212 som ny representant för Grönland. Sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen Águst Gudmundsson (ordförande) Island Maria Frej Danmark Velaug Bollingmo Norge Andras Mortensen Färöarna Jessie Kleemann Grönland Audronis Imbrasas Litauen Sakkunniggruppen för nätverksmodulen Virve Sutinen (ordförande) Finland Jonas Hassen Khemiri Sverige Kjell Ekström Åland Astrida Rogule Lettland Sakkunniggruppen för residensmodulen Johan Pousette (ordförande) Sverige Irmeli Kokko Finland Ragnheidur Tryggvadóttir Island Kaarel Oja Estland Sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet Peter Christensen Teilmann (ordförande) Danmark Timo Valjakka Finland Greipur Gislason Island Lars Petter Hagen Norge Bella Lawson Sverige Jenny Pedersen Färöarna Juaaka Lyberth Grönland/Maria Hirvi Ijäs Finland Grete Sneldtved (viceordförande) Åland Möten för sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen 25.3 Gruppmöte, Reykjavik, Island 29.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark 3.5 Nordisk-baltisk arbetsgruppsmöte, Köpenhamn, Danmark 11.1 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 11.11 Gemensamt möte för de sakkunniga, Sveaborg, Finland 7.12 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark Möten för sakkunniggruppen för nätverksmodulen 29.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark 4.4 Gruppmöte, Stockholm, Sverige 3.5 Nordisk-baltisk arbetsgruppsmöte, Köpenhamn, Danmark 7-8.1 Gruppmöte, Stockholm, Sverige 11.11 Gemensamt möte för de sakkunniga, Sveaborg, Finland 23

Möten för sakkunniggruppen för residensmodulen 29.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark 11-12.4 Gruppmöte, Stockholm, Sverige 3.5 Nordisk-baltisk arbetsgruppsmöte, Köpenhamn, Danmark 6-7.6 Gruppmöte, Rom, Italien 21-22.9 Residensträff, Sveaborg, Finland 1.11 Gemensamt möte för de sakkunniga, Sveaborg, Finland Möten för sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet 29.3 Årsrapporteringsmöte på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark 27.-28.5 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 6.9 Introduktionsmöte för Maria Hirvi-Ijäs, Helsingfors, Finland 26-27.1 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 1.11 Gemensamt möte för de sakkunniga, Sveaborg, Finland Nya sakkunniga för Mobilitetsprogrammet utnämndes i början av 212 och dessa är: Sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen Niels Lyngsø, Danmark Katarina Siltavuori, Finland Sonja Helen Wiik, Norge Bengt Olof Johansson, Sverige Jakup Zachariassen, Färöarna Baiba Tjarve, Lettland Sakkunniggruppen för nätverksmodulen Marjatta Levanto, Finland Ulrika Lind, Åland Saulius Valius, Litauen Svenn Syrin, Grönland Sakkunniggruppen för residensmodulen Stine Hebert, Danmark Gunnar Gunnsteinsson, Island Anu Kivilo, Estland En sakkunnig återstår vid tidpunkten för rapportens deadline Projekt: Mobilitetsstöd - Mikko Kuorinki Modul: Mobilitetsstöd foto: Mikko Kuorinki 24

2.4 SAKBEHANDLINGSSYSTEMET Bakgrund Sedan maj 27 använder Kulturkontakt Nord ett databas- och sakbehandlingssystem (SBS) som utvecklats i samarbete mellan Kulturkontakt Nord (KKN) och det finska företaget Mederra Oy. Systemet är elektroniskt och täcker hela processen och alla arbetsfaser från ansökning till utbetalning och rapportering. Systemet är uppdelat i en offentlig och en administrativ sida. Systemets offentliga del, d.v.s. den del som brukarna använder för sina ansökningar, samlar in information om de sökande och ansökningarna. Den offentliga delen består bl.a. av de olika modulernas elektroniska ansöknings- och registreringsformulär. SBS:s administrativa del används av rådgivarna och sekretariatet samt av de sakkunniga i olika faser av ansökningsprocessen. Utveckling år 211 Sakbehandlingssystem utvecklades år 211 på följande sätt: ett ekonomiskt rapporteringsverktyg för bokföringsföretaget Visma Oy byggdes upp så att de lättare kan kontrollera penningtransaktionerna kring beviljningarna. Ansökningsblanketten för mobilitetsstödet modifierades så att den motsvarar de nya kriterierna som trädde i kraft i januari 212. En funktion som möjliggör returnering av en ofullständig eller felaktig rapport till den sökande byggdes upp samt även en funktion som skapar en PDF-fil på rapporten i saksbehandlingssystemet och i den sökandes brukarkonto. Utvecklingen av saksbehandlingssystemet sker kontinuerligt för att förbättra och underlätta användningen av det och utgångspunkten för utvecklingsarbetet bygger främst på feedback från systemets användare (de sökande, de sakkunniga samt personalen vid sekretariatet). 2.5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KULTUR- OCH KONSTPROGRAMMET 2.5.1 PROGRAMVERKSAMHET FÖR KULTUR- OCH KONSTPROGRAMMET AV PETER CHRISTENSEN TEILMANN, ORDFÖRANDE FÖR SAKKUNNIGGRUPPEN Alment om programvirksomheden Udvalget har gennemgående lagt vægt på et dobbelt konstituerende forhold. For det første at bedømmelsesarbejdets generelle procedure og vurderingspraksis selvfølgelig afspejler de kulturfaglige, kunstfaglige, demografiske bedømmelseskriterier og -temaer, der er stillet op i gruppens portefølje ved arbejdets påbegyndelse primo 21 og kontinuerligt diskuteret i gruppen. Samtidigt og for det andet også, at de konkrete faglige vurderinger af de enkelte ansøgninger tager et så pragmatisk og differentieret udgangspunkt i de enkelte projekters realiserings- og udviklingspotentialer. Udvalgets medlemmer har både i uformelle og mere formelle sammenhænge (udvalgsmøder, møder i KKN og på Nordisk Ministerråds sekretariat i København) løbende indgået i diskussioner af krav og kriterier og mulige opdateringer heraf se mere herom nedenfor. Udvalget har efter diskussion videreført den praksis, der blev konstitueret i 21 vedrørende gruppens egne rejse- og mødeaktiviteter. Nemlig at ud fra en samlet vurdering af de enkelte medlemmers vidt forskellige erfaringer, kompetencer, tilhørsforhold gruppen ønsker til forskel fra den tidligere gruppe at bruge flest mulige resurser på direkte støttevirksomhed og færrest mulige resurser på egne rejse- og mødeaktiviteter. Udover de to årlige sagsbehandlingsmøder i hhv. København (forår 211) og Stockholm (efterår 211), har en del af udvalget deltaget i de sagkyndiges fællesmøde i Sveaborg den 18. november. I overgangen fra forårsrunden til efterårsrunden ønskede Juaaka Lyberth at trække sig pga. nyt og tidskrævende arbejde på Grønland. Maria Hirvi-Ijäs blev udpeget som midlertidigt medlem af udvalget indtil en ny grønlandsk repræsentant bliver udpeget i 212. 25

I løbet af sensommeren blev udvalget opfordret til at forlænge sit virke til og med 212; alle har accepteret dette. Møder Årsrapporteringsmøde for 21 på Nordisk Ministerråds Sekretariat, København 29. marts med deltagelse og indlæg af ordførende Peter Christensen Teilmann Udvalgsmøde, ansøgningsrunde forår 211, Nordisk Ministerråds Sekretariat, København 27. og 28. april. Peter Christensen Teilmann, Danmark, blev genudpeget som ordførende. Udvalgsmøde, ansøgningsrunde efterår 211, Det finske hus, Stockholm 26. og 27. oktober. Anna Enemark til møde med ordførende Peter Christensen Teilmann på Teatermuseet i Hofteatret i København 7. november forud for fællesmødet for de sagkyndige på Sveaborg. Fællesmøde for de sagkyndige på Kulturkontakt Nord, Sveaborg, 11. november; Greipur Gíslason, Maria Hirvi-Ijäs, Bella Lawson, Timo Valjakka og Grethe Snedtved deltog. Ordførende Peter Christensen Teilmann udarbejdede primo december notat til Anna Enemark vedr. de nordiske kulturministres ønske om initiativer til synliggørelse af børne- og ungdomslitteratur. Beslutninger: principper, praksis og udviklingspotentialer Ved ansøgningsrunden foråret 211 blev der bevilget i alt 1 37 253 euro til 6 projekter. Ved ansøgningsrunden efteråret 211 bevilgedes der 1 46 455 euro til i alt 64 projekter. Hverken i den ene eller anden ansøgningsrunde synes åbningen for amatør- og foreningslivet at have haft nogen større betydning for ansøgningernes antal endsige art. I alt uddelte udvalget 2 83 78 euro til støtte i 211. Inden for de givne rammer og som konsekvens af samlet vurdering af de indkomne ansøgninger har udvalget søgt at videreføre et mere differentieret vurderingsgrundlag omkring følgende projekttyper: tilbagevendende begivenheder og arrangementer, turneer og festivaler. Samtidigt med at udvalget naturligvis har fokuseret på de enkelte projekters forvaltning af såvel de prioriterede temaer ( børn og unge, kulturel diversitet og nordisk kulturarv ) som de mere overordnede principper ( den nordiske dimension, Norden i verden verden i Norden etc.). Udvalget diskuterer desuden løbende, både internt og eksternt, mulige udviklinger, justeringer og opdateringer af kriterierne og kravene på forskellig vis (blandt andet i forhold til amatørbegrebet, i forhold til abstrakte bestemmelser som 'mangfoldighed', eventuelle skæve demografiske og kunstneriske tendenser i forhold til den uddelte støtte etc.). Udvalget har gennemgående og i videst mulig omfang søgt at indreflektere de enkelte ansøgningers faktiske fundraising overfor private støttekilder og i relation til beslægtede overstatslige støtteorganer som Nordisk Kulturfond og EU's kulturprogram. I enkelte tilfælde har udvalget fundet det nødvendigt at revurdere et projekts status og indplacering som førprojekt, pilotprojekt eller egentligt projekt. Der synes at være en mindre stigning i projekter, der efter bevilling har været tvunget til enkelte konstituerende ændringer i projektet. I alle tilfælde har udvalget ikke fundet anledning til at trække bevillingen tilbage, men udvalget er opmærksom på denne problemstilling og vil følge den nøje gennem 212. Et afgørende forhold er dette: Ville de pågældende projekter have opnået støtte i første omgang, hvis de ændringer, de senere er tvunget til at efterleve, havde været gældende i de oprindelige ansøgninger? 26

Projekt: Dansearena nord - Nordic Choreographic Collaboration (NordiCC) Modul: Stöd till residenscentra Foto: Susanne Næss Nielsen 2.6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR MOBILITETSPROGRAMMET 2.6.1 PROGRAMVERKSAMHET FÖR MODULEN FÖR MOBILITETSSTÖD AV AGUST GUDMUNDSSON, ORDFÖRANDE FÖR SAKKUNNIGGRUPPEN General comments on the group s work and group meetings The same experts have formed the group for three years: Velaug Bollingmo from Norway Maria Frej from Denmark Agust Gudmundsson from Iceland Audronis Imbrasas from Lithuania Jessie Kleemann from Greenland Andras Mortensen from the Faroe Islands Agust Gudmundsson was first elected chairman on 25 th February 29, then reelected on 17 th March 21 and again on 25th March 211. In the year 211 there were three group meetings: in Reykjavik on 25th March and in Copenhagen on 11th October and on 7th December. Still, most of the work was, as before, done over the internet. This group is now at the end of its mandate. A discussion arose at the last meeting how the departing experts could be of service to those who take over from them. The members of the new team are presumably supposed to start with a clean board, but they can always contact the old team for one reason or another, if necessary. The chairman will also prepare a few notes for them, describing the working methods of the group. 27

Other meetings At the end of 21 the chairmen of the three mobility modules sent a letter to the ministers, outlining the following points: 1. The armslength principle. Politicians set the frame and decide on the main policies, but are never involved in handing out the grants. 2. Experts. The assessment of applications is made by specialists in the various art fields. The applying artists are judged by their peers. Neither politicians nor officials are involved in evaluating the submitted projects. 3. Knowledge of the field. The application assessment calls for expert knowledge in each field of art, which is provided by the expert groups. 4. Professionals. The programme is open to professional artists only. In view of the growing popularity of the programme, adding amateurs would call for substantially increased funding. 5. Criteria. The listed criteria ensure at all time that the group s main aim is improved quality of Nordic- Baltic art and culture. 6. Transparency. The aims of the three modules are clear. The funding decisions are made public, as are the results of the funded projects. 7. Dynamics. This is a project-based system. Decentralisation has worked very well. The programme is flexible. It s easy for the political leadership to change course. Two examples: a) the globalisation initiative, b) the inclusion of the Baltic states. 8. Expansion. The inclusion of the Baltic states was a bold move, which, in our opinion, has paid off. The letter was well received, as was made clear in a written response from the administration. In the work ahead, where changes for the programme were discussed, all these fundamental points were taken into consideration. The annual meeting of the chairmen with the administration of Nordic Council of Ministers took place in Copenhagen on 29th March. There it transpired that the two evaluation projects, which were undergone for the mobility programme, had proven very positive. The implementation of the programme was considered a resounding success. The KKN newsletter announced in May the following: "The Nordic ministers of culture have discussed the generally very positive evaluation report of the Nordic Council of Ministers culture programmes, and decided to extend the Culture and Art Programme for another five years." On 3th May the chairmen attended a meeting on the intended adjustments of the programme with some of the administrators. The issues concerning the mobility module all had to do with increased flexibility of the grants. On 23rd September a seminar on Mobility and Artist Residencies was held in Helsinki. Agust Gudmundsson, Audronis Imbrasas, and Jessie Kleemann attended. These topics were further discussed at a joint meeting on the future of the programme in Sveaborg on 11th November, attended by Agust Gudmundsson, Velaug Bollingmo, Jessie Kleemann, and Audronis Imbrasas. The outcome of this work, which has now been made official, consists of a few important changes for the module: One is opening the mobility module to groups of individuals up to 6 persons. Another is not fixing the stay to one week, but to the necessary number of days up to maximum ten days. Thirdly, all travels will merit travel grants. It will be interesting to see how the new team will deal with the addition of groups, without any added funding, but, generally, the changes are seen by the departing experts as positive. Decisions on grants The mobility module received 857 applications in the year 211. In the year 21 the applications were 758. The popularity of the programme keeps growing. 28

As in the past years, the amount of applications was considerably higher in the first half of the year than in the second. People clearly prefer to travel in the spring or in the summer. This has to be taken into account when dividing the budget for the year. At the first group meeting it was decided to allocate more money for the first two rounds than for rounds three and four. The decision proved a sensible one. This is how the applications were received: Round one: 273 applications Round two: 247 applications Round three: 174 applications Round four: 163 applications. However, the group never used up all the money allocated for each round. It was particularly noticeable in the second round, when quite a number of applications fell below the usual standard. This way the group managed to keep the standard more or less unaltered throughout the year and to make sure the assessment rules remained unchanged in the endless endeavor to give the grants to the best projects, whether the applications arrive early or late in the year. Administration As before the expert group had a good relationship with the administration in Sveaborg. The cooperation with the contact there, Annika Söderlund, was, as always, excellent. Projekt: FAIR - Lewis and Taggart, Molaf Modul: Stöd till residenscentra Foto: Lewis and Taggart 2.6.2 PROGRAMVERKSAMHET FÖR MODULEN FÖR NÄTVERKSSTÖD AV ASTRIDA ROGULE, MEDLEM I SAKKUNNIGGRUPPEN Structure The expert group for the Network Module began to work in 29. Notable changes in the membership took place in 21 when two members were replaced with a new Swedish member, Jonas Hassen Khemiri 29

and a new member from the Åland Islands Kjell Ekström. Virve Sutinen, the acting chair since 29 (Finland), and Astrida Rogule (Latvia) were the expert group members during the whole period. 211 was the last year of their expertise; all the members will be replaced with new experts from Baltic and Nordic countries according to their qualifications. Style Thanks to high qualifications of the experts which cover the varied fields of culture networking, the work was very effective and focused. The group has also relied on the expertise found in other expert groups, especially, when the group needed advice in a film field. The acting chair Virve Sutinen and secretary Annika Söderlund have created relatively strong inner cohesion between the group members during the working process. The decisions were made in continuous dialogues and discussions among experts. The discussion method My turn your turn was strictly followed. However, the mentioned working style included various discussions on issues of culture development and exchanges of ideas. System The communication and evaluation systems were developed to fit to the Network Module. Annika Söderlund succeeded in communication management and provided every assistance the experts needed during the evaluation process as translations and additional information. Meetings The expert group had two meetings to discuss the applications and the evaluation process: 4 th April 211 and 7 th 8 th November 211 both held in Stockholm at Dansens Hus. Virve Sutinen, Astrida Rogule and Kjell Ekström took part in Mobility Seminar on the 23 rd September 211 in Helsinki at KIASMA. Virve Sutinen was a speaker in the panel Visions and Expectations for the Mobility Programme. Astrida Rogule represented the Network Module group in the Joint meeting on the 11 th of November 211 at Nordic Culture Point office in Suomenlinna, when all three expert groups gathered to discuss the achievements and shared their concerns about the future of the program. The in the joint meeting Nordic Culture Point leaders, representatives of the Nordic Council of Ministers, the Baltic senior officials, and the experts discussed about the updates on the future of the programmes and the upcoming Culture and Art Programme 213 216. The expert group also used the Internet and Skype to discuss and evaluate the applications. Applications The Network Module received totally 14 short-term and 23 long-term applications. The group decision was to support 29 short-term network projects and 8 long-term network applications. The short term strand showed the previously observed situation that the short-term networking is widely used as a successful tool for strengthening collaboration between Nordic and Baltic countries. The long-term applications were displaying activities of already existing networks of strong culture actors and their abilities to perform still successfully in the unstable economic situation. Criteria The network Module for Nordic-Baltic cooperation has been on agenda already for 3 years, however some of the applicants still have no clear suggestions about the essence of networking. Many productionoriented projects were still submitted. Therefore not all the applications were admitted to evaluation. Like in the previous year the economic crisis was reflected in numerous impropriate applications. Often the funding was applied not for transnational co-operation, but rather to fill in the gaps in national funding structures. As another weak point of the applications the budget part has to be mentioned. Lack of a well-grounded and developed budget in many applications did not allow the experts to have confidence of successful implementation of the network activities. At the same time the average level of applications was high and the experts got the notion of continuous development in different fields of culture networking in Nordic and Baltic countries. 3

Testament to the next group of experts The year of 211 was the last working year for the chair and the experts of the group: Virve Sutinen, Astrida Rogule, Jonas Hassen Khemiri, and Kjell Ekström. The members of the group got valuable experience and knowledge of the culture processes in Nordic and Baltic countries. The evaluation process developed their professional skills and outlooks. The experts would like to recommend the administration of the Mobility Programme to revise the experts recruitment agenda to avoid from similar situations when old members have no opportunities to pass their knowledge and expertise to new members of the experts group, and the administration has to start training of experts form zero point. The Network Module experts group gives tender thanks to the staff of Nordic Council of Ministers and Nordic Culture Point for fruitful and mutually beneficial cooperation, especially to the secretary of the Module Annika Söderlund, her professional and human qualities are admirable. All the members of the Network Module experts group would offer their professional assistance to new members and programme coordinators any time if requested. 2.6.3 PROGRAMVERKSAMHET FÖR MODULEN FÖR STÖD TILL RESIDENS AV JOHAN POUSETTE, ORDFÖRANDE FÖR SAKKUNNIGGRUPPEN General description The Residency module allocates funding to artist residencies in the Nordic and Baltic countries. The funding is intended for expenses that are directly attributable to residency activities for professional artists within various fields of art. The objective is to support artistic development in the region and stimulate mobility and exchange activities between the Nordic and Baltic countries. In 211, the Residence Circle consisted of the 23 residency centres which, in 21, received funding for the 21 211 period. During the year, the Circle was invited to participate in the annual residencies meeting in order to build networks, exchange experiences and develop competencies through lectures and discussions. The 211 meeting was held in Helsinki in conjunction with the Finnish presidency conference focusing on residencies. Residencies that had received funding during the previous programme period were also invited to the Helsinki meeting. From its start in 27, the Residency Working Group has had an annually rotating Chair. In 211, Johan Pousette took over the position from Kaarel Oja, thus completing the circle, as Pousette was the first Chair, succeeded by Irmeli Kokko in 28 and Ragnheiδur Tryggvadóttir in 29. This group of experts participated in the launch of the new programme in 27 and was, after the first three-year period (27 29), asked to continue for another two years (21 211). Meetings in 211 In 211, the Expert group for the Residency Programme met four times, with additional Skype conferences between meetings. Meetings in 211 for the entire group; Annika Söderlund as Secretary: Meeting at IASPIS in Stockholm, 11 12 April 211 The budget for 211 was discussed and approved. The 211 budget being approximately at the same level as the 21 budget, the group decided to maintain the funding to the residencies at the same level as in 21. The annual report for 21 was discussed. Planning for the annual residencies meeting was initiated. The new Chair was appointed (Johan Pousette succeeded Kaarel Oja, in accordance with the group s established rotation principle). Meeting at the Scandinavian Institute in Rome, 6 7 May 211 Meeting dedicated entirely to planning the residencies meeting in Helsinki in September: theme, programme, speakers, residencies fair, etc. Meeting at NCP Suomenlinna in Helsinki, 21 22 September 211 Two-day residencies meeting with the title Residencies in Context, dealing with the residencies role, 31

visibility and community contacts. About measuring, evaluation and communication of the soft values generated within the operations. Speakers were Jan Kaus (writer), Soft values in cultural policies ; Ola K. Berge (researcher), How to evaluate ; Johan Lundh, (artist) My life as a residence hopper ; Johan Pousette and Annika Söderlund: The Nordic-Baltic Mobility Programme for Culture and Residencies in the Programme ; Erik Hagoort (Trans Artists), Residency development and networking a global view. Concluded in cooperation with HIAP Talks, which arranged a panel discussion with Jonas Ekeberg, Lisa Rosendahl, Johan Lundh and others. Residence FAIR Suomenlinna, 22 September 211 A small-scale fair where residencies could present their activities for those interested. Seminar on mobility and residence, 23 September 211 Nordic presidency seminar in conjunction with the Finnish presidency of the Nordic Council of Ministers. Meeting at NCP Suomenlinna in Helsinki, 11 November 211 Joint meeting for all experts from the programme modules. Meetings where Chair represented the Group: Annual report 21 meeting at NCM in Copenhagen, 29 March 211 Chair of 21, Kaarel Oja, was present at the meeting. Nordic Baltic Handbook meeting in Copenhagen, 3 May 211 Chair for 211, Johan Pousette, was present at the meeting. Information about the merger of NCP and Nifin. Generates savings of DKK 1,3 million. Pousette and Sutinen opposed the merger of RES & NETW expert groups, but supported closer contacts between experts. The handbook ought to allow for more flexibility and internationality. Residencies are informed too late whether they will receive funding; the entire process should be brought forward a year. Allocation of funding to residencies In 211, 23 residencies applied for funding for a total amount of EUR 293. Most of the applications and the funding granted relate to visual arts, despite the residencies increasingly multidisciplinary character. The recipients of funding being the same as in 21, the situation remains unchanged. Projekt: ICORN Modul: Långvarigt nätverksstöd Foto: ICORN 32

Development of the programme The conclusions of the 21 evaluation of the programme were positive. Through political decisions, another programme round is underway; for the Nordic-Baltic Programme for a three-year-period (212 214). In cooperation with Marianne Möller, the efforts of the Secretariat to bring about improvements in the programme have resulted in some of the suggestions from the Handbook meeting in Copenhagen to be implemented: there will be more application dates for the Residence Circle, increased flexibility, clearer distribution of tasks and the possibility for groups to apply. Residence funding has contributed to the development of the field. In the five-year-period, there have been a number of new initiatives, many of them driven by artists. An innovative example The 211 period brought to a conclusion an experimental format of three residencies cooperating within a residence network of their own, known as Research-in-residence. Collaborative Research Residency (CRR) invited Arne Skaug Olsen, artist/curator/art critic for kunstkritik.no, and he got in touch with groups for research at Hordaland Art Centre, Baltic Art Center (BAC) in Visby, and the Factory of Art & Design in Copenhagen. (http://www.kunstsenter.no/gjest-collaborative-research-residency-presentasjon). After the period, they intend to continue the activities. 33

211 Statistikrapport Projekt: Foto: Modul: New Nordic Circus Network - Agit-Cirk Joonas Martikainen Bidrag till nätverk 34

3. STATISTIKRAPPORT 3.1. STÖDFÖRDELNING I 211 3.1.1 ANTAL ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR OCH BEVILJADE SUMMOR BÅDA PROGRAMMEN Beviljningar Avslag 468 32% 14 68% BÅDA PROGRAMMEN TOTALT Totalt 1 472 ansökningar. Beviljat: 3 45 663 (19%). Avslag: 14 517 11 (81%). Ansökt: 17 967 764. Ansökta och beviljade belopp i båda programmen Produktionsinriktad 1 581 68 8 743 919 Kompetensutveckling 52 1 2 652 953 Mobilitetsstöd 439 765 1 39 384 Natverksstöd 927 19 5 261 58 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beviljat Ansökt 35

KULTUR- OCH KONSTPROGRAMMET Beviljningar Avslag 124 27% 328 73% Produktionsinriktad versamhet Kompetensutveckling 9 27% 34 28% 239 73% 89 72% KULTUR - OG KONSTPROGRAMMET TOTALT Totalt 452 ansökningar. Beviljat: 2 83 78 (18%). Avslag: 9 313 164 (82%). Ansökt: 11 396 872. PRODUKTIONSINRIKTAD VERKSAMHET Totalt 329 ansökningar. Beviljat: 1 581 68 (18%). Avslag: 7 162 311 (82%). Ansökt: 8 743 919. KOMPETENSUTVECKLING Totalt 123 ansökningar. Beviljat: 52 1 (19%). Avslag: 2 15 853 (81%). Ansökt: 2 652 953. 36

MOBILITETSPROGRAMMET Beviljningar Avslag 344 34% 676 66% Mobilitetsstöd Kort- och långvarigt nätverksstöd 37 36% 37 23% 55 64% 126 77% MOBILITETSPROGRAMMET TOTALT Totalt 1 2 ansökningar. Beviljat: 1 366 955 (21%). Avslag: 5 23 937 (79%). Ansökt: 6 57 892. MOBILITETSSTÖD Totalt 857 ansökningar. Beviljat: 439 765 (34%). Avslag: 869 619 (66%). Ansökt: 1 39 384 NÄTVERKSSTÖD Totalt 163 ansökningar. Beviljat: 927 19 (18%). Avslag: 4 334 318 (82%). Ansökt: 5 261 58. Dessutom har de nordiska och baltiska residensen beviljats den summa de ansökt om och preliminärt beviljats i 21. 37

3.1.2. ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR PER KONSTFÄLT OCH MODUL Produktionsinriktad verksamhet beviljade Arkitektur Bildkonst Dans Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 6 1 22 8 8 8 6 16 5 9 1 11 6 23 15 14 9 36 5 1 15 2 25 3 35 4 Konstfält i beviljade ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga beviljningar Produktionsinriktad verksamhet ansökningar Arkitektur Bildkonst Dans Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 17 49 77 21 52 2 25 3 19 62 12 41 2 44 38 77 42 61 22 138 15 3 45 6 75 9 15 12 135 15 Konstfält i alla ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga ansökningar 38

Kompetensutveckling beviljade Arkitektur Bildkonst Dans Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 3 2 4 4 2 3 2 1 2 4 4 4 4 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 Konstfält i beviljade ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga beviljningar Kompetensutveckling ansökningar Arkitektur Bildkonst Dans Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 8 17 23 6 23 2 9 1 9 7 25 6 12 5 18 15 21 9 22 11 44 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Konstfält i alla ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga ansökningar 39

Mobilitetsstöd beviljade Arkitektur Bildkonst Dans Design Film Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 1 7 91 55 22 38 18 8 28 2 3 1 15 7 19 2 35 2 4 33 36 22 98 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Konstfält i beviljade ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga beviljningar Mobilitetsstöd ansökningar Arkitektur Bildkonst Dans Film Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 5 7 14 12 3 25 2 134 54 92 52 3 64 31 76 35 43 72 89 16 85 18 47 276 3 6 9 12 15 18 21 24 27 3 Konstfält i alla ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga ansökningar 4

Nätverksstöd beviljade Arkitektur Bildkonst Dans Film Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 1 7 5 13 5 5 6 1 2 4 2 5 5 9 4 7 2 7 2 15 3 6 9 12 15 Konstfält i beviljade ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga beviljningar Nätverksstöd ansökningar Arkitektur Bildkonst Dans Film Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 2 22 18 45 9 26 2 4 8 2 15 8 3 5 23 3 26 2 34 1 22 14 68 14 28 42 56 7 Konstfält i alla ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga ansökningar Se FOTNOT 1 för att se vilka konstfält som inkluderes under Andra. 41

3.1.3. ANSÖKTA OCH BEVILJADE BELOPP ÅR 211 PER LAND Kultur- och konstprogrammet Danmark Finland Island Norge Sverige Färoäna Grönland Åland Estland Lettland Litauen Övriga 514 511 2 346 416 295 746 1 71 324 246 634 1 11 993 227 463 1 445 534 511 1 2 96 472 13 41 4 7 52 8 45 59 324 876 2 276 694 13 157 911 22 763 1 21 163 5 1 1 5 2 2 5 3 Beviljat Ansökt Mobilitetsprogrammet Danmark Finland Island Norge Sverige Färoäna Grönland Åland Estland Lettland Litauen Övriga 378 869 973 39 12 18 78 233 39 534 417 733 191 728 884 839 235 92 1 561 948 1 85 19 366 12 795 1 4 211 26 1 277 43 12 67 48 917 67 889 181 64 51 344 5 1 1 5 2 Beviljat Ansökt 42

3.1.4. BEVILJNINGAR PER CAPITA Om man ser på antalet beviljningar i jämförelse med ländernas befolkningsmängd får man en annan bild av den relativa framgång i de enskilda länderna i förhållande till befolkningsmängden. Kultur- och konstprogrammet Danmark,28 Finland,2 Island 7,18 Norge,13 Sverige,13 Färoäna 1 Grönland 1 Åland 8,52 Estland,22 Lettland,88 Litauen,92 1,5 1,5 3 4,5 6 7,5 9 Mobilitetsprogrammet Danmark,23 Finland Island 6,7 Norge,11 Sverige,29 Färoäna,92 Grönland 1 Åland 1 Estland 1,4 Lettland,21 Litauen,24 1,167 1,167 2,333 3,5 4,667 5,833 7 43

3.1.5. ANTAL ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR PER LAND OCH MODUL Danmark Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 24 9 38% Produktionsinriktad verksamhet 65 18 28% Mobilitetsstöd 13 39 38% Nätverksstöd 18 6 33% Total 21 72 34% Finland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 25 7 28% Produktionsinriktad verksamhet 52 13 25% Mobilitetsstöd 144 54 38% Nätverksstöd 26 3 12% Total 247 77 31% Island Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 6 2 33% Produktionsinriktad verksamhet 29 8 28% Mobilitetsstöd 94 24 26% Nätverksstöd 1 % Total 139 34 24% Norge Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 17 4 24% Produktionsinriktad verksamhet 5 12 24% Mobilitetsstöd 11 52 47% Nätverksstöd 16 5 31% Total 193 73 38% Sverige Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 22 7 32% Produktionsinriktad verksamhet 8 24 3% Mobilitetsstöd 166 6 36% Nätverksstöd 44 1 23% Total 312 11 32% Färöarna Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling Produktionsinriktad verksamhet 1 % Mobilitetsstöd 2 1 5% Nätverksstöd 1 % Total 4 1 25% 44

Grönland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 1 % Produktionsinriktad verksamhet Mobilitetsstöd 2 % Nätverksstöd 1 % Total 4 % Åland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 2 % Produktionsinriktad verksamhet 1 1 1% Mobilitetsstöd 1 % Nätverksstöd Total 4 1 25% Estland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 7 1 14% Produktionsinriktad verksamhet 14 3 21% Mobilitetsstöd 71 31 44% Nätverksstöd 21 3 14% Total 113 38 34% Lettland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 4 % Produktionsinriktad verksamhet 9 1 11% Mobilitetsstöd 98 22 22% Nätverksstöd 19 7 37% Total 13 3 23% Litauen Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 4 % Produktionsinriktad verksamhet 3 1 33% Mobilitetsstöd 61 24 39% Nätverksstöd 5 3 6% Total 73 28 38% Andra länder Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 11 4 36% Produktionsinriktad verksamhet 25 9 36% Mobilitetsstöd 5 % Nätverksstöd 2 % Total 43 13 3% Total antal ansökningar 1 472 468 32% 45

3.1.6. ANSÖKTA OCH BEVILJADE BELOPP PER LAND OCH MODUL Danmark Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 5 464 145 792 29% Produktionsinriktad verksamhet 1 845 953 368 719 2% Mobilitetsstöd 164 66 5 941 31% Nätverksstöd 88 649 327 928 41% Total 3 319 725 893 38 27% Finland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 554 997 1 838 18% Produktionsinriktad verksamhet 1 146 327 194 98 17% Mobilitetsstöd 23 144 71 88 35% Nätverksstöd 55 89 48 3 1% Total 2 49 557 415 926 17% Island Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 16 58 31 19% Produktionsinriktad verksamhet 95 485 215 634 23% Mobilitetsstöd 158 974 39 534 25% Nätverksstöd 258 759 % Total 1 528 726 286 168 19% Norge Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 241 146 37 95 16% Produktionsinriktad verksamhet 1 24 388 189 513 16% Mobilitetsstöd 179 935 79 93 44% Nätverksstöd 74 94 112 635 16% Total 2 33 373 419 191 18% Sverige Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 69 491 16 17% Produktionsinriktad verksamhet 2 296 981 45 1 18% Mobilitetsstöd 242 84 82 575 34% Nätverksstöd 1 319 144 152 517 12% Total 4 468 42 746 93 17% Färöarna Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling Produktionsinriktad verksamhet 13 41 % Mobilitetsstöd 3 733 1 85 5% Nätverksstöd 15 633 % Total 32 776 1 85 6% 46

Grönland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 4 % Produktionsinriktad verksamhet Mobilitetsstöd 5 68 % Nätverksstöd 7 187 % Total 52 795 % Åland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 42 8 % Produktionsinriktad verksamhet 1 7 7% Mobilitetsstöd 14 % Nätverksstöd Total 53 48 7 13% Estland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 89 215 12 52 14% Produktionsinriktad verksamhet 235 661 33 7 14% Mobilitetsstöd 98 931 47 26 48% Nätverksstöd 1 178 472 164 14% Total 1 62 279 256 796 16% Lettland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 95 43 % Produktionsinriktad verksamhet 181 291 2 11% Mobilitetsstöd 146 966 34 397 23% Nätverksstöd 333 951 86 21 26% Total 757 611 14 67 19% Litauen Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 97 16 % Produktionsinriktad verksamhet 6 751 13 21% Mobilitetsstöd 95 625 32 289 34% Nätverksstöd 85 979 35 6 41% Total 339 515 8 889 24% Andra länder Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 222 49 68 31% Produktionsinriktad verksamhet 798 673 134 763 17% Mobilitetsstöd 764 % Nätverksstöd 43 74 % Total 1 72 57 22 763 19% Totalt beviljat 17 967 764 3 45 663 19% Statistiken är insamlad på basen av det land från vilket ansökningen skickats in. Detta land registreras i Kulturkontakt Nords databas som den sökandes land. Eftersom alla projekt som beviljas understöd av Kulturkontakt Nord bör inkludera flera land är det inte entydigt vilket land som fått mest understöd. Det är alltid frågan om ett samarbete mellan olika samarbetspartners från flera olika länder.... 47

3.1.7. ANSÖKNINGAR PER DELTAGARLAND... Nedan är en översikt över i vilken omfattning de enskilda länderna ingått som samarbetspartners i de projekt som fått understöd genom programmen.... I alla projekt som beviljats bidrag från Kultur- och konstprogrammet är följande land med som partner (procentuell andel): Danmark 73%; Finland 69%; Island 47%; Norge 84%; Sverige 93%; Färörarna 15%; Grönland 12%; Åland 4%... I alla projekt som beviljats bidrag från Nätverksmodulen är följande land med som partner (procentuell andel): Danmark 76%; Finland 78%; Island 38%; Norge 84%; Sverige 89%; Färörarna 8%; Grönland 3%; Åland 11%; Estland 38%; Lettland 32%; Litauen 3%... Mobilitetsstöd Mobilitetsstöd är den enda form av bidrag som beviljats för individuella resor och projekt och projekten inkluderar därför inte nödvändigtvis samarbetspartners. De beviljade projekten inom modulen för mobilitetsstöd hänvisar 48därför till det land som den sökande kommer från. Nedan är en översikt över i vilken omfattning de enskilda länderna är destinationer för resor som fått understöd genom modulen för Mobilitetsstöd. Danmark 15%; Finland 19%; Island 9%; Norge 12%; Sverige 24%; Färöarna 2%; Grönland 2%; Åland 1%; Estland 5%; Lettland 6%; Litauen 4%... 48

3.1.8. RESIDENSSTÖD I 211 År 211 var det ingen ansökningsrunda för residensstöd. Under 21 blev 23 residens beviljade stöd i ett tvåårigt program vilket betydde att de år 211 fick samma stöd som året innan. Av dessa residens var det 2 som lyfte stödet år 211. Antal residens per land Litauen 2 Danmark 2 Lettland 1 Estland 2 Finland 4 Sverige 6 Norge 1 Island 2 Residensmodulen är den enda modulen som Kulturkontakt Nord har fullständig information om de årliga aktiviteterna och detta på basen av de rapporter som stödmottagarna sänt in. Därför är det nu möjligt att ge en översikt om effekten som det totala beviljade stödet på 293 euro haft under 211. Totalt 23 residens har motagit stöd under 211 men tre av dessa valde att inte lyfta stödet. De 2 residens som lyfte stödet bjöd in totalt 99 konstnärer. Genomsnittligt har varje residens bjudit in fem konstnärer för det beviljade beloppet. Antal konstnärer från olika länder Danmark 13 Litauen 4 Lettland 3 Finland 31 Estland 8 Åland 1 Sverige 18 Island 3 Norge 18 49

3.1.9. FÖRDELNING AV ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR INITIERAD AV PROFESSIONELLA OCH AMATÖR- OCH FRIVILLIGSEKTOREN... Statistiken är endast samlad från Kultur- och konstprogrammet. Beviljningar Ansökningar Amatör- och friviligsektor 1 Båda 11 Amatör- och friviligsektor 1 Båda 66 Professionella 112 Professionella 376 5

3.1.1. ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR UNDER PRIORITERADE TEMAN I KULTUR- OCH KONSTPROGRAMMET KULTUR FÖR BARN OCH UNGA, KULTURELL MÅNGFALD OCH NORDISKT KULTURARV Statistiken är endast samlad från Kultur- och konstprogrammet. Total antal ansökningar Barn och ungdom 52 Kulturell mångfald 13 Kulturarv 26 Ansökningar totalt 452 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Total antal beviljningar Barn och ungdom 12 Kulturell mångfald 8 Kulturarv 9 Beviljningar totalt 124 3 6 9 12 15 51

3.2. UTVECKLING UNDER ÅREN 3.2.1. TOTAL ANTAL ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR I BÅDA PROGRAMMEN GEMENSAMT 29 21 211 Bevillingar 4 391 468 Avslag 115 1136 14 Ansökningar 1415 1527 1472 Ansökta och beviljade belopp i båda programmen gemensamt 29 21 211 Beviljat 3 323 78 3 481 863 3 45 663 Avslag 12 123 821 16 656 163 14 517 11 Ansökt 16 261 61 2 138 26 17 967 764 Antalet ansökningar per land 29, 21 och 211 Danmark Finland Island Norge Sverige Färöarna Grönland Åland Estland Lettland Litauen 72 5 59 77 65 53 34 34 33 73 56 49 11 99 94 1 2 1 2 2 1 1 1 38 19 19 3 35 41 28 16 2 25 5 75 1 125 15 211 21 29 52

Antal beviljningar per land 29, 21 och 211 Danmark Finland Island Norge Sverige Färöarna Grönland Åland Estland Lettland Litauen 21 175 16 247 242 215 123 123 125 193 196 154 312 355 299 4 17 12 4 5 7 4 2 5 113 122 121 13 186 168 73 69 75 5 1 15 2 25 3 35 4 211 21 29 FOTNOT 1: Andra konstfält i beviljade projekt: (Termerna direkt tagna från ansökningarna) Produktionsinriktad verksamhet: circus, comics, live art and site specific art, music theatre, new media art, science and technology, interdisciplinary, scenkonst Kompetensutveckling: circus, comics, contemporary circus, puppet theatre, sound art & experimental music, intersectorial, cultural operators, policymakers Mobilitetsstöd: circus, magic, performance art, new circus, physical theatre; public, physical art installation, puppet theatre, sound art+poetry, multimedia alternative art spaces that promotes various forms of art, tvärdiciplinär, konstnärlig verksamhet, cross-disciplinary, konstperformance Nätverksstöd: circus, interdisciplinary Andra konstfält i icke-beviljade ansökningar: (Termerna direkt tagna från ansökningarna) Produktionsinriktad verksamhet: gastronomi møder kunst og kultur, performing art- lecture and educational platform, portrætter udført som foto, lyd, maleri, musik, karikatur, engineering, circus, magic, barnkultur, circus, interdisciplinary, art. exhibitions, musikkteater/performance, stumfilmkonsert, naturkunst, new circus / streetheatre, film 53

Kompetensutveckling: berättande, kulturproduktion och management, utbildning, muntligt berättande, interdisciplinary, art lab, library, interaction Mobilitetsstöd: radiodrama, installation / site-specific artwork, culture and creative industries in general, art productions, distribution of information on, culture, comics, circus, magic, agriculture, interdisciplinary events, glass art, air art, kites, painting on kites, kite launch, festivaler, nycirkcusperformance med samisk dans/jojk/musik, aktuellt kulturliv, tvärdiciplinär konst, performancekonst Nätverksstöd: wild life film, research of political, economical and social culture through NGO, multidisciplinary, practitioners of all disciplines, comics, circus, magic, poikkitaiteellinen, school entrepreneurship across borders, film, photography, kulturell process- och innovationsmetodik 54

211 Ekonomi Projekt: Foto: Modul: More or less a few pocket universes Annika Hagstrøm Mobilitetsstöd 55

4 EKONOMI 4.1 FINANSIERING Kulturkontakt Nords finansiering kommer till största delen från Nordiska ministerrådet. Denna finansiering består av den ordinarie budgetfinansieringen av institutionens drift och av Kultur och konstoch Mobilitetsprogrammens finansiering. Institutionen har därtill 211 fått 15 euro i finansiering från det finska undervisningsministeriet för att ersätta hyreskostnaderna för institutionens utrymmen. Denna finansiering har sin grund i finska statens utfästelse till ministerrådet att ge Kulturkontakt Nord kostnadsfria lokaliteter på Sveaborg. Kulturkontakt Nords resultat visar ett överskott på 26 847 euro. Detta läggs till de överförda medlen som därmed uppgår till 168 323 euro. Kulturkontakt Nord uppfyller därmed ministerrådets krav på att ha ett eget kapital som motsvarar minst två månaders verksamhetsutgifter. Kultur- och konstprogrammets resultat uppvisar ett överskott på 77 55 euro. Detta läggs till de överförda medlen från i fjol och överföringen till nästa år uppgår därmed till 97 71 euro. Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet uppvisar ett underskott på -19 311 euro. De överförda medlen uppgår därmed till 259 887 euro. 4.1. 1 KULTURKONTAKT NORDS KONTRAKT MED NORDISKA MINISTERRÅDET 211 A) Mål- och resultatkontrakt för institutionens drift: 74 4 enligt NMR:s budget B) Projektkontrakt för att förvalta det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur: 1 626 411 / 12 153 192 DKK C) Projektkontrakt för att förvalta Kultur- och konstprogrammet: 2 24 224 / 15 125 DKK D) Projektkontrakt för ordförandeskapsseminariet "Nya utmaningar för mobilitet och residens inom konst och kultur i framtiden" 12 / 89 4 DKK 56

4.2 EKONOMIFÖRVALTNING Kulturkontakt Nord använder ett nätbaserat externt system för bokföring och löneräkning från Vismakoncernen. Bokföring, fakturahantering och löneräkningen handläggs av Visma Services Oy. Följande nätbaserade verktyg används: Visma Business, bokföring; Proceedo, fakturahantering samt M2, reseräkningar. Årsrapporten innehåller även ett kombinerat bokslut för Kulturkontakt Nord och de förvaltade programmen. Detta baserar sig på krav av revisor utgående från den finska bokföringslagstiftningen. Nordiska ministerrådets sekretariat har godkänt att ett gemensamt bokslut uppgörs. Det finns en inventarieförteckning över de inventarier som anskaffats av Kulturkontakt Nord, och de som övertagits av NIFCA. Inventarierna består av kontorets möbler och IT-utrustning. Enligt beslut av Nylands skatteverk är Kulturkontakt Nord som allmännyttigt samfund befriat från inkomstskatt. Kulturkontakt Nords och de andra i Finland belägna nordiska institutionernas möjlighet att få återbäring på mervärdesskatten är under utredningen inom Nordiska ministerrådets sekretariat. Kulturkontakt Nord har tagit de försäkringar som förutsätts av finsk lag samt försäkringar för institutionens lösöre och reseförsäkringar för personalen. Kulturkontakt Nords ekonomi och administration revideras av Statens revisionsverk i Finland, som revisor fungerar ledande redovisningsrevisor, OFR Klaus Krokfors. 4.3 EKONOMISKA NYCKELTAL FÖR KULTURKONTAKT NORD 4.3.1 ÔVERSIKT ÖVER INTÄKTER OCH UTGIFTER FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Tabell 1: Drifträkenskap Verksamhetsområden 211 Totalt (i 1 EUR) 1 2 3 211 21 29 INTÄKTER NMR:s ordinarie budget 74 74 696 71 Andra bidrag från NMR 12 12 84 Nationella bidrag 15 15 1 1 Projektbidrag från andra 27 27 2 Övriga intäkter 3 3 22 1 INTÄKTER TOTALT 851 851 838 886 KOSTNADER TOTALT 696 31 98 824 767 95 ÅRETS NETTO-RESULTAT 155 31 98 27 71 64 EGET KAPITAL 31.12 168 1 Programadministration och information 2 Sammanslagning KKN/Nifin 3 Ledning och administration 57