Warbro kvarns produktion är både udda och unik Satsning på malt kan bli ny succé

Nyheter från Samhällsbyggnadsförvaltningen, Tillväxt och Utveckling. Nr 10 Dec 2016 Warbro kvarns produktion är både udda och unik Satsning på malt kan bli ny succé

Näringslivsnytt ges ut av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Tillväxt och Utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen har resurser och kompetenser för att bygga ett långsiktigt och hållbart Katrineholm. För att kunna tänka i helhetsbilder och bygga och utveckla en stad och landsbygd baserad på fakta och kunskap är förvaltningen organiserad i tre avdelningar: Tillväxt och Utveckling, Strategisk samhällsplanering och Bygg, miljö och trafik. Allt i syfte att tillsammans med övriga förvaltningar bygga och förvalta en stad och kommun som har framtidstro. En kommun som ger det lilla extra som gör att vi kommer att bli attraktiv för människor och företag. Avdelningen för tillväxt och utveckling arbetar långsiktigt med insatser som skapar förutsättningar för en positiv utveckling för ett bättre näringslivsklimat, fler företag, fler arbetstillfällen och fler invånare. Vi arbetar enligt ett lotsande arbetssätt för att underlätta dina kontakter med oss på förvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen finns på Trädgårdsgatan 1. Där finns också Näringslivscentrums aktörer Nyföretagarcentrum, Almi Företagspartner, Katec, LIU kontaktsekretariat, Coompanion och Leader Inland LARS HÅGBRANDT FÖRV.CHEF SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRV. Tel 0150-570 79, 073-057 00 22 lars.hagbrandt@katrineholm.se Lars-Erik Sandhgren Avdelningschef Tillväxt och utveckling 0150-572 06, 070-299 76 67 Lars-Erik.Sandhgren@katrineholm.se CARINA LLOYD FÖRETAGSLOTS/ NÄRINGSLIVSUTVECKLARE Tel 0150-568 29, 070-595 96 65 carina.lloyd@katrineholm.se Björn Ekengren NÄRINGSLIVSUTVECKLARE Tel 0150-572 14, 072-235 62 25 bjorn.ekengren@katrineholm.se Pengar från EU ska hjälpa till att matcha tillgång och efterfrågan på arbetskraft med rätt kompetens. En fantastisk möjlighet att tillvarata lokal kompetens Tillsammans har näringslivet och kommunerna i KFVregionen sökt och beviljats 1,8 miljoner kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden till projekt Tillväxtsamverkan Västra Sörmland. Det handlar om att förbättra förutsättningarna att lösa företagens kompetensbehov vid rekrytering med hjälp av den kompetens som finns bland regionens arbetslösa. Med andra ord att ta vara på den kunskap som redan finns på plats. Jag tycker det är jätteroligt att vi nu får extra resurser för att minska arbetslösheten samtidigt som våra duktiga företag får möjlighet att ytterligare vässa sin kompetens. Att EU beviljar de här medlen visar att vi är på rätt väg i vår satsning på att tillsammans med näringslivet stärka våra lokala företag. Thomas Klippel Projektledare Tel 0150-572 97, 070 570 03 40 thomas.klippel@katrineholm.se josefin smeds INTERNATIONELL SAMORDNARE Tel 0150-571 44, 072-223 23 90 josefin.smeds@katrineholm.se Kundservice SBF Tel 0150-577 00 samhallsbyggnadsforvaltningen@ katrineholm.se Läs mer om näringslivsfrågor på www.katrineholm.se/arbete-och-naringsliv. Produktion: KFV Marknadsföring December 2016 Lars Hågbrandt Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Vi börjar nu redan i januari med att först inventera och tydliggöra de företagsfrämjande aktörer som finns. Sedan kommer en metod att utvecklas där dessa aktörer kommer att samverka vad gäller kompetensmatchning. Steg tre handlar om att skapa fysiska och digitala mötesplatser. Förhoppningsvis leder det till att näringslivet får lättare att hitta kunnig arbetskraft och att vi tar vara på den kompetens som finns i regionen. Företagen växer kunskapsmässigt och arbetslösheten minskar. Med dessa rader vill jag önska er alla en God Jul och Ett Gott Nytt År. 2

EU-projekt bidrar till sysselsättning och tillväxt i Västra Sörmlandsregionen Katrineholms kommun och Samhällsbyggnadsförvaltningen har beviljats 1,8 miljoner kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden för ett projekt som ska bidra till fler arbetstillfällen och fler företag i hela Västra Sörmland (Katrineholm, Flen och Vingåker). Det känns fantastiskt roligt att vi får extra resurser till vårt arbete med att skapa sysselsättning och tillväxt i Västra Sörmland. I år har vi sett flera kvitton på våra satsningar vi är årets tillväxtkommun i Sörmland och vi ökade kraftigt i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Att få projektmedel från EU är ett ytterligare bevis på att vi är på rätt väg. Nu lägger vi i nästa växel i tillväxtarbetet och fokuserar på ett nära samarbete med vårt näringsliv, säger samhällsbyggnadschef Lars Hågbrandt. Bättre matchning Projektet heter Tilllväxtsamverkan Västra Sörmland och handlar om att förbättra matchningen mellan företagens rekryteringsbehov och tillgänglig arbetskraft, och på så sätt skapa fler nya företag och fler arbetstillfällen i Västra Sörmland. Det är ett samverkansprojekt mellan Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner tillsammans med Arbetsförmedlingen, företagarföreningarna Företagarna KFV, Västra Sörmlands Näringsliv, Forum Flen och KFV Marknadsföring samt Katec AB, ALMI Företagspartner Stockholm- Sörmland, NyföretagarCentrum Västra Sörmland och Coompanion Sörmland. Europeiska regionala utvecklingsfonden har beviljat 1,8 miljoner kronor i stöd till detta projekt. Startar i januari Vi startar igång projektet den 1 januari 2017. Projektidén grundar sig i behov som näringslivet själva har definierat och består av tre delar: att inventera och tydliggöra vilka företagsfrämjande aktörer som finns, att utveckla en metod för resultatinriktad samverkan kring kompetensmatchning, och att skapa fysiska och digitala mötesplatser. Projektet pågår fram till 31 maj 2019, säger Josefin Smeds, projektledare och internationell samordnare på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholms kommun. Vi ser mycket positivt på det här projektet eftersom det stöttar våra medlemsföretag i sin fortsatta tillväxt. Det går bra för regionens näringsliv just nu, och genom att arbeta aktivt kring rekrytering i samverkan med kommun, arbetsförmedling med flera fortsätter vi i rätt riktning framåt, säger Leif Birch-Jensen, ordförande i industriföreningen Västra Sörmlands Näringsliv. Mer information: Lars Hågbrandt, Chef samhällsbyggnadsförvaltningen Telefon: 0150-570 79 E-post: lars.hagbrandt@katrineholm.se Josefin Smeds, Internationell samordnare Telefon: 0150-571 44 E-post: josefin. smeds@katrineholm.se Lars-Erik Sandhgren blir ny näringslivs-vd i Bålsta Ett stort Grattis till Lars-Erik Sandhgren, chef på Tillväxt och Utveckling som fått en tjänst som VD på Näringslivsbolaget i Bålsta, Håbo kommun. Lars-Erik har gjort ett fantastiskt bra arbete här i Katrineholm. Lars Erik och hans team har tillsammans med näringslivet sett till att vi idag har ett bra näringslivsklimat där samverkan har varit ledstjärnan. Vi önskar Lars Erik lycka till i hans nya roll och tackar för hans insatser i Katrineholm säger förvaltningschef Lars Hågbrandt. Lars-Erik Sandhgren lämnar Katrineholm för att ta sig an en ny tjänst som VD på Näringslivsbolaget i Bålsta. 3

Satsningen vid Warbro kvarn är både udda och unik För fem år sedan stod Thomas och Kerstin Björklund på Linds gård i valet och kvalet. Att fortsätta driva Warbro kvarn, fem kilometer ifrån den egna gården, på samma slitsamma sätt som de gjort sedan starten 2003 mäktade de inte med. Men istället för att lägga ned verksamheten valde de att satsa på en nybyggd, modern anläggning på hemmaplan. En satsning som visade sig bli en succé. Mjölet blev ju heller inte bättre bara för att vi höll till i en gammal miljö Thomas Björklund om arbetssituationen i den gamla kvarnen vid Warbro. 4 Linds gård ligger mitt i den sörmländska jordbruksbygden inte långt från Sköldinge på väg mot Floda. Gårdarna ligger på rad och även om många av dem inte är verksamma längre, är det här klassisk odlingsmark som försett bygden med spannmål i hundratals år. Linds gård är Thomas Björklunds föräldragård som han tillsammans med Kerstin tog över 1990. Båda är de husdjursagronomer i botten och att driva ett småskaligt jordbruk med inriktning på ekologisk odling blev en ny inriktning på yrkeskarriären. Ett småskaligt jordbruk är en ekonomisk utmaning som kräver fler inkomstkällor. Att verksamheten kompletterades med just en egen kvarn var ett resultat av tillfälligheter, möjligheter och entreprenörsanda. Thomas mor, Gisela Björklund, drev Warbro kvarns rehabiliteringscenter. Kraftstationen användes för elproduktion, men själva kvarnen stod oanvänd sedan 60-talet. En kombination av en serverad fruktsallad med dinkel, rätttens popularitet hos gästerna och en fråga från Gisela om det var möjligt att odla och mala dinkel i egen regi ledde till att den gamla kvarnen åter blev en arbetsplats för mjölnare. På Linds gård såddes en första provomgång dinkel 2001. En ny stenkvarn installerades på Warbro kvarn och 2003 bildades Warbro kvarn HB med sju familjemedlemmar som ägare. 20 ton dinkelmjöl producerades det första året. Mycket slit Dinkelmjölet blev populärt. Sakta men säkert växte verksamheten även om förutsättningarna var begränsade.

Nybyggda kvarnar hör inte till vanligheterna i Sverige. Oftast handlar det då om större anläggningar. Foto Cassandra Lindström. Det var mycket slit, berättar Thomas. Varje dag körde vi jutesäckar från gården till kvarnen och det var mycket släpande och lyftande. Mjölet blev ju heller inte bättre bara för att vi höll till i en gammal miljö. Vi kände att det inte gick i längden, säger Kerstin. Antingen fick vi lägga ned eller bygga om. Vi såg att det fanns en efterfrågan på det vi producerade, så vi byggde en ny kvarn hemma på Linds gård. Det visade sig vara ett bra beslut, konstaterar Thomas. Det gamla slaktsvinstallet byggdes om. En ny våning kom till liksom nya kvarnar och en ny rensanläggning. Produktionen fick ett helt nytt flöde och i februari 2012 invigdes den nya kvarnen. Vi ökade från 20 till 500 ton per år vilket är ganska mycket, säger Kerstin. Den gamla kvarnen malde bara 30 kg i timmen så det hade aldrig varit möjligt att komma dit vi gjort om vi inte byggt nytt. Kapaciteten har tiodubblats. Det betyder att vi kan svara upp till de krav som kunderna ställer. I dag levererar vi till bagerier i Stockholm varje dag och garanterar att vi kan fortsätta göra det. Ingen att fråga Det är inte varje dag som det byggs nya kvarnar i Sverige. Det varar lite speciellt när vi byggde om, det fanns ingen att fråga hur det skulle gå till, säger Thomas. Det är svårt att hitta maskiner till en kvarn av den här storleken, säger Kerstin. Man får hitta egna lösningar. Fortsättning nästa uppslag >>>... det gick inte i längden. Antingen fick vi lägga ned eller bygga om Kerstin Björklund om att fatta det avgörande beslutet att satsa på nybygget. 5

Warbro kvarn odlar kulturgrödor ekologiskt. Övre raden fr.v. dinkel, emmer ocgh enkorn. Nedre raden nakenhavre, naket korn och vanligt vete och råg. Maskinerna är specialtillverkade och kommer från Danmark och Tyskland. Man måste ha ett både nationellt och internationellt nätverk att luta sig mot, men efterhand lär man känna folk. I Tyskland, Schweiz och Österrike är det vanligare med småskaligt jordbruk. Det finns flera småkvarnar som är verksamma i Sverige, säger Thomas. Det speciella med oss är att vi specialiserat oss på kulturgrödor som fanns förr i tiden. Man kan säga att vår verksamhet är både udda och unik. Vi började för 13 år sedan med dinkel i liten skala. I dag odlar vi sju olika grödor, alla utom två är gamla. Gamla kulturgrödor Det handlar om kulturgrödor som dinkel, emmer, enkorn, nakenhavre, naket korn och vanligt vete och råg. Allt odlas ekologiskt. Enkorn är den första gröda som mänskligheten odlade och har en historia som är 12 14.000 år gammal. För oss är det bra med så brett sortiment, vi vill kunna ge bagarna alla grödor som behövs, säger Thomas. Förutom vår egen odling har vi i dag ett 15-tal bönder som odlar åt oss. Vi tillhandahåller utsädet för att kvalitetssäkra och veta att de odlar rätt saker. Kapaciteten har tiodubblats med den nya kvarnen. Förutom egen odling har Warbo kvarn ett 15-tal bönder som odlar åt dem och mjölet levereras till bagare över hela Sverige. Foto: Cassandra Lindström. De som odlar åt oss lokalt är deltidsjordbrukare. Efter att den stora silon i Valla lade ner hade de inte kunnat fortsätta om de inte fått sälja åt oss. Det hade blivit för mycket jobb med transporterna, säger Kerstin. En del av dem torkar hemma och vi ringer in deras lager när vårt eget tar slut i februari/mars. Ny satsning på malt Thomas och Kerstin är ständigt nyfikna på nya grödor och kompletteringar av den befintliga verksamheten, och en ny satsning är mätning. Malt är säd som fuktas med vatten och med fuktningen börjar säden gro. Man boostar på så sätt spannmålskärnan, lösgör mineraler som är mer lättsmält för människan samtidigt som nyttigheter frigörs, förklarar Thomas. Groddprocessen avbryts när groendet gått tillräckligt långt och grönmaltet torkas eller rostas med varm luft. 6

Packning av påsar sker manuellt, men en ny maskin har införskaffats för detta. Foto Cassandra Lindström. Malt används vid tillverkning av öl och whisky men också i julmust och i vissa bröd. Att göra malt till öl har funnits i bakgrunden tidigare för Warbro kvarn. Det skulle bli ett ben till att stå på. Med det manuella arbete som krävdes med fuktning och rostning blev det ändå alldeles för dåligt betalt för att det skulle vara värt att satsa på. Säkrare leveranser Men vi hittade en firma i Tyskland som gör bryggeriutrustning, berättar Thomas. Där finns vad vi behöver för malttillverkning. Nu kan vi hälla i vatten och spannmål så får processen löpa. Att bara fylla på och tappa ur kommer att göra arbetet enklare och effektivare. Vi kommer också att kunna garantera våra kunder säkrare leveranser. Anläggningen är dyr så förutom egen investering har Warbro kvarn sökt finansiering utifrån. Tillsammans med ytterligare ett par sörmländska bolag erhöll man exempelvis investering från privatinvesterare och Sörmlandsfonden. Vi fick EU-pengar för omställningen när vi byggde om svinhuset till kvarn. Nu har vi sökt nya pengar för maltframställningen. Det är långa handläggningstider men vi kör igång under sommaren och hösten och hoppas vi får pengar från EU även den här gången, säger Thomas. Det finns redan stora aktörer som förser de stora bryggerierna med malt, men det är inte där som Warbro kvarn ser sina möjligheter. Istället är det mikrobryggeriernas framväxt som har bidragit till den ökade efterfrågan på malt. Det startas ett par nya mikrobryggerier i månaden plus alla hemmabryggare. Det är mer eller mindre en folkrörelse. Allt är ekologiskt Vi riktar oss mot mikro- och hemmabryggarna, säger Thomas. De stora bryggerierna är inte intresserade av vår malt, den blir för dyr. Allt vi gör är ekologiskt, så även malten. Fortsättning nästa sida >>> Malt är säd, vanligen korn, som fuktats med vatten och fått gro. Groddarna producerar enzymet amylas vilket får stärkelsen i maltet att omvandlas till maltsocker när maltet läggs i blöt, som vid bryggning. Efter att groendet gått tillräckligt långt avbryts processen genom att grönmalten torkas eller rostas med varm luft. (Wikipedia). Till vänster groddat vete, till höger malt. 7

Vår affärsidé är att göra malt på ett korn som heter Balder och som fanns på 40-talet. Det gällde för att vara dåtidens bästa, men odlas inte längre utan fick mer eller mindre återskapas. Man börjar med några kilo från en genbank och bygger upp ett lager utsäde under flera års tid. Det ska bli intressant att göra malt på det här äldre kornet. Det är mycket kunnande som ligger bakom om man ska få fram en produkt med kvalitet, säger Thomas. Inte bara korn Det finns många sorters säd i malt i dag. Det är inte bara korn som används utan exempelvis vete, havre och dinkel. Warbro kvarn har alla grödor och kan göra malt av dem vilket betyder att man kan förse marknaden med specialmalt av hög kvalitet. Det förstärker varumärket. Vi har varit på två mässor och snackat med mikrobryggare och de blir alldeles till sig och är hur intresserade som helst, säger Thomas. Halva grejen för mikrobryggarna är storytelling kring deras produkt och den blir lite speciell med vårt varumärke. Förutom en ny produkt har Warbro kvarn också fått en ny kundkategori. Det är roligt att se skillnaden på våra tidigare kunder och de nya som är intresserade av öltillverkning. Det är andra människor med helt andra frågeställningar och infallsvinklar, säger Thomas. Bra för landsbygden För företagandet på vår landsbygd är 8 Warbro kvarns utveckling intressant. Kerstin och Thomas Björklund konstaterar att det finns fördelar med att verka på landsbygden jämfört med i staden, gott om plats att expandera och man stör ingen. Nackdelen är logistiken om man har löpande leveranser. Något som också varit ett problem är avsaknaden av fiber och Kerstin och Thomas är glada och mycket tacksamma för det arbete som fiberföreningen lagt ned och avtalet de lyckats få i hamn. Fiber är på gång och lär komma i september, det betyder mycket för oss, säger Kerstin. Sex personer jobbar i kvarnen, ytterligare en anställd finns i Stockholm och... de blir alldeles till sig och är hur intresserade som helst Thomas Björklund om mikrobryggarnas intresse för Warbro kvarns satsning på produktion av ekologiskt malt gjord på gamla kulturgrödor. Foto: Cassandra Lindström. sköter marknadsföring och försäljning. Stockholm är den största marknaden, men Warbro kvarn levererar även till ett bageri i Luleå och ett i Umeå. Kunder finns också i Skåne och Blekinge så varumärket finns över hela landet. Mats Fredriksson

Katrineholm får klimatcoach Energimyndigheten har meddelat att det nu är klart att 134 kommuner runtom i landet fått stöd med 68,3 miljoner kronor. Stödet är fördelat på 42 projekt och innebär att coacher för energi och klimat kommer erbjuda små och medelstora företag stöd för energieffektivisering. En av kommunerna som fått stöd är Katrineholm. Syftet med projektet är att med hjälp av coacherna arbeta riktat med energirådgivning specifikt mot små och medelstora företag med en energianvändning under 300 MWh/år. Coacherna kommer finnas tillgängliga med start i januari 2017 och fram till sista juni 2020. Ännu är projektet relativt nytt, men tanken är att de första coacherna ska kunna börja rekrytera företag till sommaren 2017. Coacher kommer att finnas tillgängliga lokalt i landet och kan på plats hjälpa dig med att effektivisera ditt företags energianvändning och göra klimatsmarta åtgärder. Coacherna har löpande kontakt med deltagande företag för att stödja arbetet med att genomföra de föreslagna energi besparande åtgärderna. Mer information om projektet: Energi- och klimatrådgivare Kjell Dävelid, kjell.davelid@katrineholm.se Telefon: 0150-570 83 http://katrineholm.se/boende-och-miljo/nyheter/katrineholm-far-klimatcoach/ http://www.energimyndigheten.se/nrp/coacher-for-energi-och-klimat/kommuner-med-coach/ http://www.energimyndigheten.se/nrp/coacher-for-energi-och-klimat/ Bidrag för innovationsprojekt i företag Har du ett företag med mindre än 250 anställda och är i behov av finansiering för att starta och bedriva innovationsprojekt i faser där annan finansiering är svår att få? VINNOVA finansierar projekt som baseras på nyskapande varor, tjänster eller processer med stor kommersiell potential. Du kan söka för utredning av kommersiella förutsättningar samt framtagning av prototyper av varor eller demoversioner av tjänster och processer. Aktiebolag eller en ekonomisk förening kan söka. Företag får inte ha fler än 249 anställda och ska kunna redovisa en årlig nettoomsättning på minst 500 000 kronor. Du kan söka upp till 2 miljoner kronor per ansökningsomgång. VINNOVA kan finansiera upp till 50 procent av projektets stödberättigande kostnader. All information du behöver samt ansökningsformulär hittar du på VINNOVA:s webbplats. Där kan du också göra ett test för att se om din idé passar in i erbjudandet. Sista dag för ansökan är 17 januari 2017 kl. 14. Mer information eller rådgivning: Josefin Smeds, internationell samordnare, telefon: 0150-571 44, e-post: josefin.smeds@katrineholm.se http://www.katrineholm.se/arbete-och-naringsliv/nyheter/innovationsprojekt-i-foretag/ Fredrik Åström gratuleras till vinsten av Carina Lloyd. Fredrik Åström tog hem priset Den 7 december utsågs vinnaren av Svenskt Näringslivs tävling Söder manlands mest företagssamma människa 2016. En välkänd katrineholmsprofil tog hem priset där fem nominerade finalister var utvalda av ursprungliga 129 nominerade företagare. En öppen röstningsperiod har pågått under november månad och Fredrik Åström kunde presenteras som vinnare under gårdagskvällen vid ett julmingel som arrangerats av Svenskt Näringsliv. Svenska kulturpärlor består av Dufweholms Herrgård, Pelles Lusthus, Södertuna Slott och Gripsholms Värdshus och har idag 550 anställda på årsbasis. Ett stort grattis till en värdig vinnare med stort engagemang i Sörmland. Stor order till Vesam Vesam har fått ett stort hotell- och bostadsjobb i Landskrona där Peab bygger till en total kostnad på 310 miljoner. Vesam deltar i en installationsgrupp där ordervärdet för installationerna är ca 45 milj tillsammans. Vesam startade i april 2016 en filial, Vesam Syd som är en del av Vesam AB i Katrineholm. Arbetet kommer att utföras av personal i Vesam Syd. 9

Katrineholm går framåt i novemberräkningen igen Nu har siffrorna för novemberräkningen kommit. Det är den befolkningsstatistik som ligger till grund för kommande års skatteintäkter och statsbidrag. Och Katrineholm går framåt även denna gång. Nu är vi 33 611 katrineholmare, på stark frammarsch mot de 34 000 som politiken har tänkt att vi ska nå under denna mandatperiod och 156 fler än vid fjolårets novemberräkning (33 455). Våra invånare är inte bara fler än någonsin utan också nöjda med Katrineholm. Som plats att leva och bo på, dess kommunala verksamheter och även sitt eget inflytande i kommunen. Det är också en av anledningarna till att fler väljer att flytta hit. Katrineholm går framåt. Vi är en stark kommun. Det ser vi inte minst på att vi återigen ökar och når ett nytt befolkningsrekord. Det senaste resultatet på medborgarundersökningen som vi genomför vartannat år, visar också på att vi satsar på rätt saker för att kunna fortsätta växa. Vi bygger nya bostäder, satsar på våra idrottsanläggningar, skolor och äldreomsorg. Jag känner en stor tillförsikt inför framtiden, säger kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S). Medborgarundersökning I medborgarundersökningen ligger Katrineholm på en stabil nivå och kommunens invånare är i stort nöjda med de kommunala verksamheterna. Undersökningen är indelad i tre olika områden och resultatet i år ser ut så här: 1. Katrineholms kommun som plats att bo och leva på Oförändrat resultat både i förhållande till förra gången samt till medelvärdet Jag känner en stor tillförsikt inför framtiden Göran Dahlström kommenterar novemberräkningen. för alla kommuner. Det invånarna vill att vi ska prioritera är att arbeta med trygghet och bostäder. Något vi redan nu arbetar mycket aktivt med genom ett massivt bostadsbyggande och ett gediget trygghetsarbete. Kommunikationer och kommersiellt utbud är bra. 2. Hur medborgarna ser på kommunens verksamheter Resultatet är högre än 2014 och högre än medelvärdet för alla kommuner. Katrineholmarna vill att kommunen prioriterar stöd för utsatta personer, äldreomsorg och idrotts- och motionsanläggningar. Socialförvaltningen är inne i ett expansivt skede och stödet till utsatta har aldrig varit större. Nytt äldreboende ska byggas liksom ett Idrottens Hus vid Sportcentrum. Motion och idrott satsas det mycket på de kommande åren. Räddningstjänsten fungerar bra, samt vatten och avlopp. 3. Hur medborgarna ser på sitt inflytande i kommunen Samma resultat som 2014 och högre än medelvärdet för samtliga kommuner. Påverkan och förtroende är något som invånarna tycker att kommunen behöver utveckla än mer. Information och kontakt med invånarna är områden vi är mycket bra på. Bra tydlighet kring kommunens verksamheter och lätt att komma i kontakt med kommunens politiker. Fakta om undersökningen Resultaten är en jämförelse mellan de kommuner som varit med i undersökningen under våren och hösten 2016, totalt 136. Enkäten genomfördes 5 september 8 november. Urvalet i Katrineholm var 1200 personer i åldrarna 18-84 år och 41 % besvarade enkäten. Det är en attitydsundersökning alltså en undersökning för att se hur medborgarna ser på sin kommun, oavsett om de har erfarenhet av verksamheterna eller ej. Katrineholm ska enligt beslut genomföra en sådan undersökning vartannat år för att få medborgarnas syn på sin kommun. Syftet är att ge medborgarna möjlighet till insyn och dialog när det gäller de kommunala verksamheterna. 10 Kurvorna pekar uppåt och byggmaskinerna börjar rulla in.

Byggföretagen köar för att bygga i Katrineholm Det finns ett stort behov av nya bostäder i Katrineholm, men även av fler tomter för privatpersoner som vill bygga eget boende. Just nu finns 59 tomter tillgängliga i kommunen, men inga i centralorten. Intresset av att bygga i Katrineholms är stort och kommunen arbetar hårt på att tillgodose efterfrågan av nya bostäder. Tilldelningen av de tre första byggområdena, Eriksberg, Duvestrand och Luvsjön, har offentliggjorts på Gröna Kulle och de flesta av byggföretagen fanns även på plats. Sex företag har erbjudits markanvisning: Sjötorps Bygg, Byggteknik AB, Vimmerby Hus, Byggline, Janssons Bygg och Framfast. Totalt ska 240 nya bostäder byggas, varav minst 30 tomter går till tomtkön. Måste hålla tempot En del i Katrineholms lycka just nu är att vi både har mark att ta av och framförallt att vi har så många bra byggare både lokala och externa som vill och kan få fram bostäder här. Nu ska vi i politiken bara ta beslut kring de här detaljplanerna, sen kan avtal skrivas och då är det bara att köra. Vi måste hålla tempot, sade kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström innan Lars Hågbrandt, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen tog över och avslöjade den nya markanvisningen. Avsikten med exploateringen är att bygga flera olika typer av bostäder; flerbostadshus, radhus och fristående villor. Upplåtelseformer är bostadsrätt, egna hem Göran Dahlström och Lars Hågbrandt tillsammans med några av de byggföretag som erbjudits markanvisning. och hyresrätt. De fem byggföretag som var på plats var rörande överens om att de har nytta av varandra och att det är tre spännande projekt som ligger i pipeline. Beslut kring markanvisningen kommer att tas i kommunstyrelsen denna månad. Byggföretagen positiva Vad säger då byggföretagen om markanvisningarna: Pär Knutsson, Sjötorps Bygg: Duvestrand är ett underskattat läge. När det gäller tilldelningen så har vi fått det vi har frågat efter och det känns såklart jättebra. Jag tror stenhårt på de här områdena. Nu är det bara att gasa på. Hans Tolbäcken, Byggteknik Duvestrand är ett fantastiskt läge. Det ska bli jättekul att få bygga hus där, utsikten högst upp kommer bli oslagbar. Det måste vara det bästa läget i hela stan och kommer att bli otroligt bra. Jens Carlsson, AB Vimmerbyhus: Jag har ju mina rötter och min släkt här i Katrineholm så det känns jättespännande. Jag tror verkligen på det här och det betyder mycket för mig att ha verksamhet här. John Martinsson ByggLine: Äntligen!, säger jag. Nu börjar det röra på sig och det känns som det är på tiden. Efterfrågan har funnits länge och nu får vi äntligen börja bygga, skönt. Robin Jansson Janssons Bygg: Vi har inte byggt här i stan på något år, så det känns jätteroligt att vara tillbaka i Katrineholm. Jag tror vi kan erbjuda en bra matchning gentemot de andra. Även om vi är konkurrenter i grunden så kan vi ge mer variation till kunderna genom att vi har lite olika inriktningar på våra byggen. Det gör ju att vi ändå stärker marknaden och därmed varandra. http://katrineholm.se/om-kommunen/press-och-nyheter/nyheter/nyheter-2016/byggforetagen-koar-for-att-bygga-i-katrineholm/ 11

Byggvarulistan.se tar klivet in på den norska marknaden Magnus Svensson, VD Byggvarulistan. Foto: Daniel Hjalmarsson. Ännu en av våra duktiga e-handlare i Katrineholm tar nu klivet in på den norska marknaden. Tidigare har Matsmart gjort det och nu är det dags för Byggvarulistan att ta nästa kliv. I samarbete med det norska gör det själv forumet Byggebolig.no går de nu in på den norska marknaden. Byggbranschen på nätet ökade med 38 procent i Sverige under förra året (oms 2014 ca 2 miljarder kr), men i Norge är trycket ännu hårdare enligt, företagets VD Magnus Svensson. I Norge lägger man mer pengar på renovering och nybyggnad än vad vi gör i Sverige per person. Målet är att rulla ut en enklare version av Byggvarelisten.no. under februari månad och en fullskalig prisjämförelsesajt till sommaren. Byggvarulistan är en prisjämförelse sajt som hjälper hemmafixare att jämföra priser på byggvaror. Sajten lanserades sommaren 2014 och i somras utökades tjänsten med byggbeskrivningar där konsumenten kan söka efter färdiga byggprojekt och få kompletta inköpslistor. Byggvarulistan är idag Sveriges största e-tjänst inom bygg. http://www.ehandel.se/byggvarulistan-tar-klivet-in-pa-den-norska-marknaden,7281.html En ny och fräschare webbtjänst för lokaler och mark Vi har tillsammans med leverantören nu tagit fram en ny och uppdaterad sajt för lediga lokaler och mark. Layouten ger en bättre överblick och tillgänglighet. Vi hoppas nu att alla fastighetsägare inspireras till att hjälpa till att hålla denna uppdaterad. Frågor om registrering och uppdatering, kontakta Näringslivsutvecklare/Företagslots Carina Lloyd på telefon 0150-56829 eller carina.lloyd@katrineholm.se http://katrineholm.se/arbete-och-naringsliv/lokaler-och-mark/ Ebba Eriksson, Turistinformationen, vid Katrineholms nya turistwebb. Turistwebben byter namn till Visitkatrineholm.se Katrineholmscentral.se blir visitkatrineholm.se. Katrineholms oficiella turistwebb byter namn för att det ska bli lättare för alla som vill veta mer om Katrineholm att hitta till sidan och få den information de söker. En nyhet på sidan är att det finns möjlighet att översätta den till ca 100 språk med bara en knapptryckning. Välkommen till visitkatrineholm.se 12

NÄRINGSLIVSCENTRUM Fler nystartade aktiebolag Antalet nystartade aktiebolag fortsätter att öka i år jämfört med 2015. Nystartade enskilda firmor, kommandit- och handelsbolag har en fortsatt minskning motsvarande tid. Utveckling i kommunen under året jämfört med året innan EF/KB/HB AB Totalt 2016 41 95 136 2015 46 81 127 Förändring 11% 17% 7% Period november EF/KB/HB AB Totalt 2016 3 10 13 2015 4 7 11 Förändring 25% 43% 18% Nyföretagarbarometern sammanställs av Jobs and Society och bygger på underlag från Bolagsverket. Almi satsar affärsutveckling inom besöksnäringen Almi gör nu en affärsutvecklingsinsats till företagare inom besöksnäringen. Almis individuella tillväxtrådgivning kombineras med Mälardalens högskolas VD nätverk. Det ger ett helhetspaket för företagare inom besöksnäringen som vill fylla på sin kompetens, få ett bra nätverk Den 1 februari är det första tillfället för Steget till eget utbildningarna med olika teman under hela våren. Varje onsdag kl 17-20 på Ericssons Framtidscenter, Trädgårdsgatan 1, ingång och en egen coach för att ta fram en tillväxtplan och stöd i att utveckla sitt företag. Tolv företag börjar i januari. Kontakta Pernilla på Almi: 070-99 854 99 eller pernilla.conley@almi.se. Steget till eget på Nyföretagarcentrum från baksidan mot järnvägen. Ingen föranmälan behövs. Hela programmet hittar du på länken nedan. http://katrineholm.se/arbete-och-naringsliv/foretagande/naringslivscentrum1/ SAMVERKAN MED LINKÖPINGS UNIVERSITET Från idé till tryckfärdigt original Ta hjälp av en grupp studenter för att utveckla era trycksaker Under vintern/våren finns möjlighet att få hjälp av en grupp studenter som läser Grafisk design & kommunikation vid Linköpings universitet. Studenterna fungerar som ett reklambyråteam och kan hjälpa er med att ta fram tryckt kommunikation om er verksamhet eller delar av verksamheten. Exempel på uppdrag kan vara formgivning av broschyrer, foldrar, flyers, roll-ups mm från idé till tryckfärdigt original. Det kan även handla om att ta fram grafisk identitet i form av logotyp och grafisk manual. http://studentuppdrag.se/kurs/tryckta-medier/ Katrineholms kommun har ett avtal kring näringslivssamverkan med Linköpings universitet. Via LiU Relation tar universitetet en aktiv roll för att stödja kommunen och dess näringsliv. Det sker bland annat genom att aktivt medverka till kontaktskapande, kompetenshöjning och kunskapsutbyte med fokus på små och medelstora företag. Infrastrukturpropositionen för 2018 till 2029 antagen Den 13 dec fattade riksdagen beslutet att anta infrastrukturpropositionen för åren 2018 till 2029. Beslutet innebär att Ostlänken kommer att byggas som en ny höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Planen för byggstart Ostlänken ligger fast, och sker när första spadtaget tas för byggandet av Kardonbanan i Norrköping under 2017. Hela infrastrukturpropositionen har en ekonomisk ram på 622,5 miljarder kronor, av dessa beräknas cirka 55 miljarder kronor gå till projekt Ostlänken. http://ostsvenskahandelskammaren.se/category/esic/ 13

Kalendarium 26 januari Besöksnäringsträff KFV 3 februari Morgonsoffan, Safiren, Katrineholm 23 februari Näringslivsnytt nr 1 2017 30 mars Näringslivsnytt nr 2 2017 7 april Morgonsoffan, Hedenlunda, Flen 8 april KatrineholmsGalan 26 april Besöksnäringsträff KFV 27 april Näringslivsnytt nr 3 2017 24 maj Näringslivsnytt nr 4 2017 29 juni Näringslivsnytt nr 5 2017 5 juli Allsång Stora Djulö Herrgård 7 juli Sinnenas marknad, Torget 12 juli Allsång Stora Djulö Herrgård 24 augusti Näringslivsnytt nr 6 2017 28 september Näringslivsnytt nr 7 2017 6 oktober Morgonsoffan, Hjälmaregården, Vingåker 26 oktober Näringslivsnytt nr 8 2017 26 oktober Besöksnäringsträff KFV 23 november Näringslivsnytt nr 9 2017 21 december Näringslivsnytt nr 10 2017 1 december Morgonsoffan, Lokstallet, Katrineholm 100 års jubileumsaktiviteter www.katrineholm100.se Katrineholms 100-årsjubileum firas under hela året. Håll utkik på ww.katrineholm100.se efter de olika arrangemangen UF-företagens julmässa på Torget lockade många besökare. Bilder Carina Lloyd. Julmässa på Torget för UF-företagen Fredagen den 16 december hölls för andra året i rad en julmässa där gymnasieelever som driver s.k UF-företag sålde sina produkter och tjänster. UF står för Ung Företagsamhet som är ett utbildningskoncept som framgångsrikt funnits i Sverige i dryg t 30 år I år var det hela 33 st UF-företag med drygt 100 elever som ställde ut under mässan. Totalt är det ca 150 elever som driver ett UF-företag på främst Lindenoch Duveholmsgymnasiet. Även KTC är på frammarsch med fler elever som får möjlighet att driva UF-företag. Eleverna får förutom viss inblick i att starta och driva ett företag också träna IRL (in real life) på att samarbeta, ta kontakt med finansiärer, kunder, leverantörer och många andra typer av kontakter som är bra för företaget. Be Ready UF vann priset för bästa monter. Monkeyfist UF hade den bästa företagspitchen. Det viktigast av allt är kanske att de får ett eget driv och får en förståelse för de olika roller (yrken) som finns inom och runt ett företag. Ett moment som höjer, driver och ger lite spänning är att det tävlas i olika kategorier både lokalt på julmässan, på regional och nationell nivå. Det UF-företag som under Svenska Mästerskapen i Ung Företagsamhet blir utsett till Bästa UFföretag får representera Sverige under ett Europamästerskap i Ung Företagsamhet. 14