Minnesanteckningar från möte 3 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö, torsdag

1(7) Handläggare RG Tillgänglighet Land och Sjö Minnesanteckningar från möte 3 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö, torsdag Tid: torsdag 2013-09-25, kl. 13:00 16:00 Plats: Hötorget, plan 2, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från handikapporganisationerna: Amir Amirriazi, DHR Lars Eklund, HSO Britt-Marie Färm, HOS Jaan Kaur, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Tomas Hellström, HSO + två tolkar Göran Gustafson, SRF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Gunnel Skårstedt, SRF Pia Laurell, HSO Karin Lemberg, DHR Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Från TF och WÅAB: Ditte Kahlström Jansson, SU/ Eva Ness, SU/ Lena Thaung Lindén, Staben/Kommunikation Melker Larsson, PU/Projekt (1a) Robert Lagnebäck, TIU Håkan Elmqvist, Projektledare Solna grenen Dan Johansson, konsult Andreas Johansson, konsult Göran Malmsten, WÅAB Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(7) 1. TFs och WÅABs ärenden Ditte hälsade välkommen och alla presenterade sig kort. 1 a) Ersättningstrafik Lidingöbanan Melker Larsson se bilaga Melker Larsson informerade om ersättningstrafiken på Lidingöbanan. Lidingöbanan stängdes av runt midsommar 2013. Den beräknas öppna igen i december 2014. De vagnar som har rullat på Lidingöbanan har 69 år på nacken. De har inte uppfyllt några krav i RiTill. Möjligtvis beträffande piktogrammet på skyltarna. Ersättningstrafiken har lågentrébussar och de nya tågen som kommer att rulla efter upprustningen kommer också att vara tillgängliga. Man har hittills inte fått in några klagomål som berör tillgängligheten på ersättningsbussarna. Alla hållplatser är inte helt tillgängliga, men de flest uppfyller gällande standard. Amir frågade om det kan vara aktuellt med mobila hållplatser längs Lidingöbanan. Melker svarade att det är inget man har sett behov av. Lidingö kommun vill inte satsa alltför mycket på några hållplatser, eftersom de, när Lidingöbanan är igång igen, endast trafikeras av nattbussar. Om förarna niger bussarna sker nigningen vid den främre dörren, svarade Melker på fråga från Britt-Marie. Från början var det två linjer. Från och med 29/9 en linje, eftersom man annars måste byta om man ville till någon av de andra hållplatserna. Det finns några snabbussar i högtrafik, som inte stannar vid alla hållplatser mot Ropsten på morgonen och från Ropsten på kvällarna. Den hoppar över fyra hållplatser. Bengt frågade hur upphandling av ersättningstrafik går till och tog avstängningen mellan Spånga och Bålsta, där det tydligen enbart går höggolvsbussar. Den avstängningen är fyra dagar, vilket inte är någon ursäkt för att handla upp otillgängliga bussar, sa Melker. Lidingöbanans avstängning är 1,5 år och har planerats länge. Enligt RiTill ska det vara lågentrébussar vid en avstängning. De nya vagnarna på Lidingöbanan kommer att vara tillgängliga. När ersättningstrafiken blir höggolvsbussar kan inte alla resa, då blir det färdtjänst istället, enligt Bengt. TF har riktlinjer för ersättningstrafiken, enligt Ditte. Ersättningstrafiken ska ha samma standard som den ordinarie trafiken. Ditte hade inte hört talas om ersättningsbussarna på Spånga Bålstalinjen, trots att den avstängningen varit planerad länge. Ditte återkommer i frågan. Enligt Tomas är det viktigt att det är lätt att hitta till rätt ersättningsbuss. En bra guidning så att man går åt rätt håll. På Lidingö ligger de flesta hållplatserna för ersättningstrafiken nära Lidingöbanans hållplatser, svarade Melker. Någon ligger längre bort. Då har man satt upp kartor och pilar längs vägen som visar fram till hållplatsen. Trafiken är dimensionerad så att det ska finnas sittplatser. Vid Ropsten finns ersättningsbussarna utanför Lidingöbanans ingång. För en som ser dåligt kan det bli svårt då den ligger på andra sidan gatan och har egen utgång, enligt Lennart. Enligt Ditte kan man beställa ledsagning. Om det inte fungerar, får vi hitta annan lösning. När man t.ex. stänger av tunnelbanan beskriver man var ersättningsbussarna stannar, för dem som inte ser så bra, enligt Lennart. Informationen vid avstängningen av Hagsätragrenen var mycket bra. Har man gjort det för Lidingöbanan? Melker har inte varit med i informationsinsatserna. Det är något som vi får ta med oss in i RiTill och det omarbetade kapitlet om kommunikation. Om ni har flera frågor, mejla Ditte, som återkopplar.

3(7) 1 b WÅABs ärenden Tidigare hade WÅAB egna resursgrupper, som lades ner innan Göran började. Göran vet inte riktigt hur man arbetade med frågorna tidigare. Ditte svarade att den här resursgruppen även ska ta tillvara sjöfrågorna.. WÅAB håller på att organisera. Vi ska gå från utförare till beställare. Det blir frågan om både rekryteringar och utbildning. Bl.a. annat håller man på att rekrytera en person från transportstyrelsen, som kommer att representera WAÅB i dessa grupper. Göran blir kvar tills personen blir varm i kläderna. Bengt frågade hur man kan integrerar sjöfrågorna i RiTill. För att kunna arbeta aktivt med sjöfartsfrågor, måste det komma in sådana frågor, som vi kan jobba med. Vi måste fundera på hur vi ska kunna jobba med strategierna som grund och hur vi jobbar med dessa frågor i resursgruppen, sa Ditte. De kan ni gamla medlemmar berätta. Mycket handlar ju om landtrafiken. Nu kommer även sjöfrågorna i RiTill, där blir tillgängligheten också viktig utifrån sjölagen. Det blir nystart hur det arbetet ska fungera. Vad innebär beställarorganisation, frågade Amir. Beställare mot private företag vill vi ha information och kunskap om. Har vi möjlighet att vara med vid upphandlingar och vid nya avtal rörande tillgänglighet? Hur ser man på nya båtar? Göran svarade att WÅAB kommer att vara beställare och kravställare. WÅAB är även infrastruktur och äger hälften av fartygen. Den andra hälften är privatägd. Vårt eget tonnage byggs enligt de riktlinjer som finns och samråd sker med handikapporganisationerna. När det gäller det privata tonnaget kommer lagstiftningen in. Vi äger eller hyr terminaler och vänthallar. Vi uppfyller inte krav på vänthallarna. Dessa möten blir ett forum för oss att ta del av er kunskap. Anders är nöjd med att WÅAB tar åt sig frågorna. Det finns förslag, som inte är klart ännu, där vi föreslår att även färdtjänstkort ska gälla i WÅABs trafik, svarade Göran på fråga från Lennart. Förslaget är inte klart. Att kunna använda SL Accesskortet på WÅABs båtar skulle vara bra, enligt Lars Eklund. WÅAB kommer att använda sig av plattformen för SL Access från och med maj 2014, svarade Göran, med bibehållen taxa för WÅAB-trafiken. Man kan även resa med reskassan på WÅAB, men taxan är annorlunda mot för bussresor. Ett harmonieringsprojekt för taxor pågår inom TF för att komma fram till bra taxestrukturer. Det finns politiska ambitioner Pia berättade att hon och Lars Eklund varit med i WÅABs resursgrupp i många år och bl.a. kartlagt de privata båtarna. Man tog också fram riktlinjer för bryggor och önskemål för terminaler. Jaan frågade hur det ligger till med pendelbåtstrafiken? WÅAB har fått i uppdrag från TN att titta på plattformar och kajer för modern pendelbåtstrafik från Ulvsunda in till staden. Hur kommer vi in i diskussionerna kring standarden för den trafiken och när får vi lämna synpunkter, frågade Jaan. Den frågan ligger hos SU, svarade Göran, som inte vet när arbetet kommer igång. Upp på bevakningslistan. Ditte informerade om arbetet som har satts igång för att uppdatera RiTill, som kommer att få ett nytt kapitel om säkerhet, ett nytt kapitel om sjötrafiken och ett uppdaterat kapitel för kommunikation. Resursgrupperna har varit med i workshops under våren och fått lämna synpunkter hur man kan förbättra kommunikationen. Resursgrupperna kommer även att kallas till workshop om säkerhet och även om sjötrafiken. Jenny Carlsson leder projektet med sjötrafiken. Jenny har varit med och inventerat båtar inför upphandling bl.a. Remisser kommer att gå ut till handikapporganisationerna. När allt börjar bli klart ska RiTill dateras upp och då kommer en ny remissrunda. Vi har 8 9

4(7) månaders intensivt arbete framför oss för att få till en uppdaterad RiTill. Handikapporganisationerna har möjlighet att komma in med synpunkter flera gånger. Amir framförde att det är jobbigt att vara med i ett arbete med att ta fram något som sedan inte används. Ditte sa att det har hänt mycket tack vare organisationernas synpunkter. Vi jobbar hela tiden på det. Vi ska föra upp tillgänglighetsfrågorna på agendan vid möten med kommunerna. Vi pratar även tillgänglighetsfrågor internt. Vilken status har RiTill internt, frågade Bengt, och om man inte följer den, straffas man då? När inte Ylva och Ditte når fram är Stefan ett jättestort stöd i dessa frågor. Vi kanske kan låta dem som inte pratar tillgänglighet komma till sådana här möten och förklara sig. I och med omorganisationen försvann mycket kompetens. Vi har inte arbetat med att kommunicera tillgänglighet på många år. Det är ingen ursäkt, men en förklaring. Nu har Lena uppdraget att ta fram en kommunikationsplan för tillgänglighet på tre års skikt tillsammans med Ylva och Ditte. Det är ett första steg att jobba både internt, med RiTill in, och externt. Entreprenörerna blir också bättre inom tillgänglighet. Ditte sa att vi har fått en person på Kommunikation dedikerad för att arbeta med att kommunicera tillgänglighet. SU håller på och tar fram riktlinjer, där RiTill är förebild. För dem som känner till RiTill har den en stark status. 1 c Kaffe serverades i en kort paus. 1 d Utformning tvärbanans hållplatser Håkan Elmqvist är projektledare och Dan Johansson är konsult, de är ansvariga för hållplatserna längs Tvärbanan. De visade ett bildspel och beskrev hur några av stationerna ser ut längs vägen. Alla plattformar är inte raka, svarade man på fråga från Bengt. Spårvagnen ska alltid gå före bussen i en gemensam hållplats. Om buss står inne får spårvagnen vänta. Plattformarna är dimensionerade för två tåg, svarade projektet på fråga från Amir. När man har delat plattformen är den bakre delen på vagnarna tillgänglig. Kompromiss har gjorts i Solna och Sundbyberg. Där är den främre delen helt tillgänglig. Två stationer på hela linjen är så. All utrustning är samlad i väderskydden, som blir mera än bara ett väderskydd. Taken är inte runda. Snö och regn ska inte komma ner på plattformen. Digitala skyltar närmast spårvagnen. Klocka finns för föraren att ringa i för att varna. Prator finns i väderskydden. Övergång över spår sker alltid en bit ifrån ner från ramp, plattform + 10 m. Stängslat skydd så att man inte kan gena över spåren. Nytt säkerhetstänk. Bommarna har ljus- och ljudsignaler. I Sundbyberg går spårvagnen på samma ställe som bilarna. Bilarna kör alltså igenom hållplatsen. Det finns inget förbud mot t.ex. lastbilar. Kantmarkering är bred enligt påpekande från handikapporganisationerna. 4 bänkar/plattform finns. Problem hållplats Solna Business Park. Hållplatsen ligger inträngd i stadsbilden. Växter och naturliga nivåskillnader samt en speciell konstruktion på gatan, ställer till det. De naturliga nivåskillnaderna innebär att om man inte ser kan man ramla ner i ett av hålen. Ditte beskrev bilderna över Solna Business Park och Sundbyberg för SRF. Ett annat problem är att man låser fast sina cyklar vid de räcken som leder till och från hållplatsen. Befintliga cykelställ räcker inte till. Det är vi som ansvarar för att ta bort cyklarna. Man tror att en del försvinner genom att information om vad som gäller. Det är rörräcke, svarade Dan på fråga från Lennart. Frågor som dyker upp i mejlas till Ditte, som tar dem vidare.

5(7) Trafikstart 28/10. Anders efterlyste en demonstrationstur för att kunna testa ramper och annat. Ditte framförde att det här är A32-vagnar som redan går på Tvärbanan. 1 e Information om C20-upprustning samt diskussion om utveckling av knappar, dörröppningar och nya tekniska lösningar?/status pendeltågsknappar idag Andreas Johansson och Robert Lagnebäck Se bilaga. Andreas Johansson presenterade sig och visade några bilder hur man har tänkt sig utformningen av de ombyggda vagnarna. Bl.a. kommer man att installera ett nytt och bättre informationssystem, där man bl.a. ska kunna se var på linjen man befinner sig. Tomas frågade om nödtalarenheten, som går direkt till föraren, kommer att placeras i det flexibla utrymmet, som alla kommer åt och inte som idag när de sitter högre upp. Ditte tar med sig frågan och återkommer. Signalsystemet är inte integrerat och sitter inte primärt på tåget, svarade Andreas på fråga från Bengt. Man kan alltså köra förarlöst, enligt Bengt. Robert berättade att C20- vagnarna kommer att flyttas till den gröna och blå linjen. C30 kommer till den röda linjen. Det finns inga planer på automatisk drift på den gröna och blå linjen. Den nya inredningen ger litet färre sittplatser. Då kan man ju ramla när man inte har något att hålla sig i, sa Tomas. En av anledningarna till förändringen är vikten av att förändra flödet. Tomas uppfattar det som att flödet är viktigare än säkerheten. Längst bak i vagnarna blir det flexutrymmen. Andreas höll med om att det är jätteviktigt med fästpunkter som man kan hålla sig i. Bilderna visar bara skisser på hur det kan komma att se ut. Alla detaljer är inte fastställda. En Mock-up 1 kommer att byggas som handikapporganisationerna får testa. Idag, ser man inte om det finns några sittplatser lediga när det är trångt, enligt Ditte. När vagnen öppnas upp blir det lättare att se tomma sittplatser. Tre vagnar är omgjorda och förvånande nog tycket de flesta, framför allt äldre, att längsgående sittning var bra. Man syntes bättre och blev erbjudna att sitta. Flödet måste bli bättre vid på- och avstigning, enligt Andreas. Det tar för lång tid nu. Det här är ett sätt att bygga bort dåliga flöden. Ditte bad handikapporganisationerna fundera på hur viktigt det är att de prioriterade platserna är i tågets färdriktning. Kanske går det även att ha sådana platser som inte är i färdriktningen. Anders tycker det vore bra om det finns handtag att fälla ner, när man sitter längs med. Man vill undvika lösa saker, som lätt går att ha sönder, enligt Ditte. Tomas åker tunnelbana varje dag vid Gullmarsplan. Där är det alltid fullt med folk, speciellt i rusningstid. Det finns ju glasväggar vid utgångarna, där kan man hålla i sig. Han ser ingen möjlighet att ta emot sig om man ramlar i de ombyggda vagnarna och tror att fallolyckorna kommer att öka. Lennart frågade om det blir mycket större utrymme vid dörrpartierna? Ditte svarade JA och det blir mindre glaspartier. En fråga vi får jobba med. Vi återkommer. Gunnel förslog samma system som i Tokyo där alla går ut och in till vänster. Robert svarade att vi har problem redan idag, att få folka att gå åt sidan när tåget kommer in, så att de som ska gå av kommer av innan nya släpps på. Gunnel vill ha prioriterar säten i färdriktningen. Ditte bad organisationerna mejla in synpunkter på de fyra platserna. Amir frågade om man kommer att ha tester för olika rullstolar. Inget är testat ännu, svarade Robert. Det är på förslag. Man kommer fortsatt att kunna komma in med 1 Fullskalig modell av vagnen.

6(7) rullstol i alla dörrar på tågen, enligt Ditte. Men det kommer att finnas två flexibla utrymmen i ändarna på vagnarna. Även barnvagnar får stå på dessa platser. Om det hade funnits möjlighet hade man även lagt in sådana platser mitt i tåget, enligt Andreas. Men trycket på hjulen blir för stort mitt i vagnarna. Det finns alltså tekniska begränsningar. Det finns idag inga säkerhetsbälten i vagnarna, svarade Ditte på fråga från Amir. Ditte frågade om man saknar att inte kunna spänna fast sig. Enligt Jaan beror det litet på var man kan ta stöd mot. Om man står mot en vägg t.ex. behövs inget bälte. Vi tar med oss frågan om bälten. Det är bättre med ordentliga handtag tycker Anders. Det är bra om det är så få rörliga delar som möjligt, som kan användas på fel sätt, enligt Ditte. Förslag till TN i februari. Organisationerna är välkomna med synpunkter. De ska inte vara några speciallösningar, utan lösningar som passar alla. Kommer ombyggnaden av C20 att följa RiTill frågade Tomas. Ditte svarade att ombyggnaden av C20 inte har med RiTill att göra. Bra förslag får vi ta upp och lägga in i uppdateringen av RiTill. Enligt Andreas följer man RiTill så mycket det går. Det är befintliga fordon med tekniska begränsningar. Inte samma förutsättningar som när man bygger nya fordon. Kompromissen beräknas rulla fram till 2030, svarade Andreas på fråga från Jaan. Ditte vill tillsammans med resursgruppen diskutera nya möjligheter med Robert och försöker få till extramöte framöver inför framtida projekt. Tekniken kommer i kapp och lösningar kommer fram som inte är några särlösningar. Lennart sa att man vill diskutera dörröppning. Jaan nämnde särlösning att öppna dörrar utan att behöva trycka på knappar. Det finns särlösningar inom kollektivtrafiken idag, som inte fungerar så bra. Robert arbetar med omvärldsbevakning, därför vill Ditte ha möte med handikapporganisationerna och Robert kring dessa frågor. Lennart sa att det är bra att få veta i förväg så att vi kan skicka ut idéer till våra organisationer. Ditte svarade att många idéer inte är klara. Tekniken blir bättre och kanske kan man i en framtid med hjälp av SL Accesskortet öppna dörrarna på tåget t.ex. Tekniken skulle även kunna underlätta när man vill köpa sitt kort och ladda det t.ex. Hur skulle vi kunna använda tekniken, går den att använda? Robert tar fram förslag som vi kan resonera kring vid ett möte Projektet för manuell öppning av dörrarna på pendeltåget har fryst och testet med de nya knapparna avbrutits. Man har redan utlöst optionen på de nya pendeltågsvagnarna. De behövs när Citybanan tas i bruk. Då kan man inte köra med de gamla vagnarna. Tomas frågade om Robert sett någon utvärdering av manuell knapp på pendeltåg. Det hade Robert inte. Ditte har hittat något i Australien, Translink, som jobbar som vi med riktlinjer för tillgänglighet. De kollar med sina fokusgrupper. I övrigt finns ingen sådan utvärdering. Om projektet är fruset kan det då bli andra lösningar, frågade Bengt, som t.ex. lister? Lister går inte att använda av tekniska skäl Det går inte att sätta lister på dörrarna, då måste dörrarna bytas ut och för det finns inte resurser. Bengt föreslog en optisk list. Vi får återkomma när projektet kommer igång igen. 2. Ärenden från organisationerna SRF: 2.1 Ledsagning Ledsagningsportalen är igång sedan 16/9. Hittills har man inte fått någon beställning. Det har varit krångel med IT-systemen. Ditte hoppas det fungerar när det blir aktuellt. Ditte har inget mer att rapportera. Lennart sa att många inte vet att det kan beställa

7(7) ledsagning en hel resa. Information om att SL är med i ledsagningsprotalen finns på sl.se, sa Ditte. Det här är en av alla saker vi bidrar med när vi pratar tillgänglighet i olika former. Organisationerna kan sprida informationen + ev. intervju i Läns- och riksnytt. Ditte vill dock kolla ordentligt att det fungerar, eftersom det har varit så mycket strul. Göran sa att vi har själva varit dåliga på att informera. Lennart efterlyste en broschyr. En broschyr har tagits fram av Jernhusen och Samtrafiken, som har skickats ut. Lennart sa också att man kan ringa till SL Kundtjänst och få hjälp med ledsagning. Ditte sa att man inte vet när protalen börjar fungera. När allt är OK kommer handikapporganisationerna att få all möjlig information. SLs egen ledsagning fungerar. Det rör sig om ca 400 ledsagningar per år, svarade Ditte på fråga från Britt-Marie. Lena sa att om Ditte mejlar ut information till resursgruppen kan ni mejla vidare till era webbar. Ditte skickar information och broschyr och sedan får vi hålla tummarna för att det fungerar. Bengt påpekade att många inte är med i olika organisationer, hur får de information? Karin föreslog att broschyren ska finnas hos SL Center. Ett bra förslag som Ditte tar med sig. Det är bättre att Samtrafiken skickar ut information. Lennart pratade ledsagningsfrågor. SL har förbättrat ledsagningen jättemycket och det Lennart hör är att den fungerar väl. Hur kommer vi vidare? Systemen är inte heltäckande och det kan vara svårt att genomföra hela resan. Det finns ingen ledsagning mellan bussar. Inte om man kommer med SJ tåg till Centralen och ska ha ledsagning till färdtjänsten. Där är det svårt att få ledsagning, då ingen ledsagar hela vägen. SLs ledsagning tar inte dessa uppdrag. Ditte sa att SL ska ledsaga från SL trafik till färdtjänst. Gunnel har provat en gång och det gick jättebra. Bengt frågade hur det fungerar när portalen är i gång. Det bolag man kommer med är ansvarig för ledsagningen till nästa trafikslag. 2.2 Utrop för pendeltåg på Centralen + skyltar med rullande text pågår experiment? Utropen vid Centralen går inte att höra, vilket är viktigt när man inte ser ordentligt. Många tycker att det är svårt att höra utropen. Det borde finnas pratorer, så att man kan höra vilka tåg som är på väg in. Man tester tydligen rullande text på skyltarna. SRF är skeptiska till rullande texter. Vilka tester håller SL på med? Ditte svarade att vi mejlar ut frågan till ansvarig på pendeltåg. 3. Övrigt 3.2 Norrtäljebussar Hans Adeby hade vid ett möte berättat om den lokala trafiken i Norrtälje och planer på anropsstyrd trafik. Inget har hänt, enligt Lars E. Vi har haft uppe i vår lokala förening att vi skulle kunna få en buss att göra tester med. Vi har inte fått något svar. Frågan är fortfarande aktuell. Internt inom Norrtälje finns linjerna 656 och 657, alla möts vid Norrtälje busstation. Det vore intressant om en av dessa bussar eller båda kunde köra upp kring vårdklassa. Vi mejlar frågan till Hans Adeby. Ditte tackade alla för visat intresse och önskade trevlig helg! Vi mejlar ut information på de frågor vi har fångat upp. Antecknat av Eva Ness