Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Peter Lindström 2014

Vad är KRIMINOLOGI? Criminology is the body of knowledge regarding crime as a social phenomenom. It includes within its scope the processes of making laws, of breaking laws and of reacting toward the breaking of laws (Sutherland, första upplagan 1924) criminology means the use of scientific methods in the study and analysis of regularities, uniformities, patterns, and causal relationship concerned with crime, criminals, or criminal behaviour (Wolfgang, 1963) There is no definition of criminology (McLaughlin & Muncie, 2006)

BODY OF KNOWLEDGE & SCIENTIFIC METHODS Science dvs. vetenskap kommer av det latinska ordet scientia och betyder just kunskap Science is not united by its subject matter but rather by its methodology The scientific methodology is a system of explicit rules and procedures on which research is based and against which claims for knowledge are evaluated. This system is neither closed nor infalliable (Frankfort- Nachmias & Nachmias, 1992)

Kriminologin och alla dess teorier

Tillämpad kriminologi För såväl kriminologer som kriminalpolitiker spelar det rådande samhällsklimatet en central betydelse för vilka kriminologiska teorier som, uttalat eller outtalat, används för förståelsen av brottsligheten och åtgärder mot den. I det kriminologiska hantverket ingår dels att följa forskningslitteraturen, såväl inhemsk som internationell, dels ha kunskaper om samhällsvetenskapliga metoder. Ett särskilt viktigt område som kriminologen bör ha god kunskap om är hur vi på bästa sätt kan mäta brottsligheten

Kriminalstatistikens historia i turbofart... 1830 - Enligt ett kungligt beslut ska domstolarna årligen redovisa uppgifter om ålder, kön och brott (vissa typer) samt om brottet begåtts under dryckenskap Justitiestatsministern Mathias Rosenblad (1758-1847) konstaterade 1835 att underlagen till kriminalstatistiken inte höll måttet. Domstolarna slarvade och skickade inte alltid in uppgifterna. Under 1830-talet fick Fångvårdsstyrelsen i uppdrag att redovisa uppgifter om personer intagna i fängelse.

Uppgifter om brottslingar men inget om brotten År 1900 inrättas ett särskilt straffregister där uppgifter om personer dömda för svårare brott samlas. Fram till 1913 är det Justitiedepartementet som är ansvarig för kriminalstatistiken, därefter Statistiska centralbyrå. År 1994 får Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvaret för den officiella kriminalstatistiken. Men kriminalstatistik om brott och misstänkta personer då? Hur är det men den saken?

Till slut... År 1928 föreslås att statistik om brott som kommit till polisens kännedom bör införas i hela landet (i Stockholm, Göteborg och Malmö finns i viss utsträckning sådana uppgifter). Alla är positiva men ingenting händer Motsvarande statistik finns i England från 1857, i Danmark från 1921, i Finland 1927 och i Tyskland från 1936 I Sverige får vi först 1950 en kriminalstatistik avseende anmälda brott och misstänkta personer för hela landet.

Drygt 60 år med kriminalstatistik om brott 1965: Polisen förstatligas från att ha varit kommunal verksamhet 1968: Datorisering av polisens centrala rapporteringssystem 1975: Nya regler för kodning och antalsräkning av brott 1993-1995: En datoriserad anmälningsrutin införs

Sammanfattningsvis, med kriminalstatistik avses: brottsstatistik (anmälda och uppklarade brott, för brott skäligen misstänkta personer), lagföringsstatistik (för brott lagförda personer dvs. personer som erhållit ordningsbot, åtalsunderlåtelse, strafföreläggande eller dom), Återfallsstatistik kriminalvårdsstatistik

Var kommer polisen in i allt detta? For most of the history of criminology policing did not figure at all in its research or theoretical agendas (Newburn & Reiner, 2012) Det finns de som tycks tro att polisen skall kunna lösa brottsproblemen genom förebyggande arbete. Detta är givetvis en ren utopi... (Sveri, 1992) Fortsättning följer