Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt... 6 Övergripande resultat... 6 Avslutande analys... 9 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vi har som uppgift att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och närmare 300 lokala nätverk och mötesplatser. www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 2
Sammanfattning De totala skatterna i Sverige uppgick 2008 till knappt 1 500 mdr kr. Av den summan står de svenska småbolagen (företag med färre än 50 anställda) för hela 208 mdr kr. Denna siffra inkluderar bolagsskatter, arbetsgivaravgifter och de anställdas inkomstskatter, som är en direkt effekt av de jobb som småföretagen skapar. Om vi inkluderar landets alla egenföretagare ger det ytterligare 23 mdr kr i egenavgifter och inkomstskatter. Totalt bidrar småföretagen (inklusive deras anställda) och egenföretagarna med 231 mdr kr i skatteinbetalningar, vilket är ca15,5 procent av de totala skatteintäkterna. Det kan jämföras med att företagen med 50-249 anställda betalar in 110,7 mdr kr i motsvarande skatter. Företagen med 250-499 anställda betalar 53,2 mdr kr, och de allra största företagen, med över 500 anställda, betalar 197,9 mdr kr i skatter 1. Småföretagen betalar således mer i skatt än någon annan storleksgrupp av företag och utgör därmed även på detta sätt ryggraden i den svenska ekonomin. 1 I samtliga fall ingår således de anställdas inkomstkatter i beräkningen. 3
Inledning De små företagen är ryggraden i den svenska ekonomin. Om vi sätter gränsen vid max 49 anställda sysselsätter småföretagen (inklusive jordbruket) sammantaget ca 1,6 miljoner personer. Ser vi till alla företag med max 249 anställda, vilket är EU:s definition av små- och medelstora företag (SME-företag), var antalet anställda år 2008 ca 2,3 miljoner. 2 Detta kan jämföras med 1,3 miljoner i offentlig sektor och ca 0,8 miljoner i företag med över 500 anställda (diagram 1). Diagram 1: Sysselsatta år 2008 i företag av olika storleksklasser samt offentlig sektor 2,3 Antal sysselsatta (miljoner) 1,3 0,8 0,2 SME- företag (max 249 anställda) inkl. jordbruket Offentlig sektor Företag (> 500 anställda) Företag (250-499 anställda) Källa: Fakta om små och stora företag 2008, Företagarna, 2009. Småföretagen utgör över 99 procent av antalet företag i Sverige (diagram 2). Sysselsättningstillväxten har dessutom varit högst hos de mindre företagen de senaste åren. Sedan 1990 har över 316 000 nya jobb skapats i småföretagen. Under samma period har färre än 30 000 nya jobb skapats i stora och medelstora företag samt offentlig sektor. Sammanfattningsvis är det således småföretagen som bär upp Sverige och det är där de nya jobben skapas. Småföretagen har dessutom klarat krisen bättre, fördelat efter storlek var sysselsättningen i de minsta arbetsställena 3 (1-10 sysselsatta) i januari 2010 2 procent högre än i januari 2009. Under samma period minskade sysselsättningen i samtliga andra storleksklasser (med undantag för 2 Fakta om små och stora företag 2008, Företagarna 3 Denna statistik baseras på SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) och publiceras endast på arbetsställe-, och inte på företagsnivån. Det är dock en mycket god överensstämmelse mellan arbetsställe och företag för småföretagen, dvs. varje företag har bara ett arbetsställe. 4
50-99 anställda). I de största arbetsställena (med 250-499 samt över 500 sysselsatta) var minskningen över 5 procent. Utan entreprenörer som vågar kommersialisera sina goda idéer skulle Sverige vara ett mycket fattigare land. Genom de små företagen får många människor arbete och lön som används till konsumtion och skatt. Företagens vinster investeras och beskattas. Detta kommer samhället till godo. Det betyder att om de små företagen går bra så går också Sverige bra. Diagram 2: Andel företag per storleksklass, 2009 Medelstora företag; 0,5% Stora företag; 0,1% Mikroföretag; 21,5% Små företag; 3,2% Egenföretagare; 74,7% Källa: SCBs företagsregister, antal företag per 2009-11-23 Hur mycket de små företagen betyder för de svenska skatteintäkterna och vilka företag som bidrar mest till skatteintäkterna behandlas i denna rapport. Det är viktig kunskap vid utformandet av den svenska närings- och skattepolitiken. 5
Så gjordes undersökningen För att kunna analysera och jämföra skatteinbetalningarna från små, medelstora och stora företag har Företagarna låtit UC ta fram statistik över antal anställda, bolagsskatt, löner och sociala avgifter. Statistiken avser 2008 års siffror, liksom de skattesatser vi använt i beräkningarna. De skatter vi valt att analysera är bolagsskatten, arbetsgivaravgiften och den inkomstskatt de anställda betalar. När vi i denna rapport talar om företagens skattebetalningar inkluderas genomgående även den inkomstskatt som de anställda betalar. Bolagsskatten har tagits direkt från årsredovisningarna. Arbetsgivaravgifterna har räknats fram från årsredovisningarnas sociala kostnader. 4 För att inte riskera att överskatta arbetsgivaravgifternas andel av skatteintäkterna har vi dock valt att räkna ned de sociala kostnaderna så att enbart 75 procent redovisas som skatteintäkter till staten. 5 Inkomstskatterna har beräknats på basis av genomsnittslönerna. I undersökningen har vi valt att dela upp företagen i fyra grupper utifrån företagsstorlek. Den första gruppen består av egenföretagare samt företag med 0-49 anställda. Grupp två består av företag med 50-249 anställda. Företagen i grupp tre har 250-499 anställda och den sista gruppen är företag som sysselsätter 500 personer eller fler. Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt Vid skattereformen 1990-1991 sänktes den svenska bolagsskatten till 30 procent av vinsten. Skattereformen innebar även att skattebasen breddades. Skattereformens huvudstruktur råder än idag, även om skattenivån gradvis sänkts. År 2008 var bolagsskatten 28 procent, men året efter sänktes den till dagens 26,3 procent. Utvecklingen i såväl EU som OECD har de senaste åren också varit sänkta bolagsskatter. Det har betytt att den internationella skattekonkurrensen hårdnat och de fördelar Sveriges har haft successivt blivit allt mindre. Arbetsgivaravgiften är den avgift arbetsgivaren betalar för varje anställd utöver dennes lön. Den svenska arbetsgivaravgiften är i ett i internationellt perspektiv mycket hög. När en arbetsgivare betalar ut 100 kronor i lön till en anställd måste vanligtvis ytterligare 31,42 kronor betalas in till staten i form av obligatorisk arbetsgivaravgift. 6 Undantaget är personer över 65 år för vilka 10,21 kronor betalas in, ungdomar under 26 år för vilka 15,49 kronor betalas in samt personer i nystartsjobb och/eller över 70 år för vilka inga arbetsgivaravgifter betalas in. Arbetsgivaravgifterna har ökat dramatiskt sedan de infördes år 1960 på en nivå av 3,4 procent. Utöver den obligatoriska arbetsgivaravgiften betalar dessutom många arbetsgivare in ytterligare kollektivavtalade avgifter till exempelvis anställdas pensionsfonder. 4 Hela den lagstadgade arbetsgivaravgiften är visserligen inte en ren skatt, utan motsvaras delvis av förmåner. Eftersom avgifterna inkluderas i den offentliga sektorns skatteinkomster har vi valt att inkludera samtliga lagstadgade avgifter i beräkningen. 5 De sociala kostnaderna utgör ca 42 procent av lönekostanden och arbetsgivaravgifternas 31,42 procent är ca 75 procent av 42 procent. 6 År 2008 var arbetsgivaravgiften 32,42 procent. 6
De avtalsenliga avgifternas omfattning varierar beroende på vilka kollektivavtal som gäller på den enskilda arbetsplatsen. Summan av de lagstadgade och avtalade avgifterna uppgår för närvarande i genomsnitt till ca 39 procent för arbetare och 47 procent för tjänstemän, men variationerna mellan olika avtalsområden är betydande. Även många företag vars anställda inte omfattas av kollektivavtal betalar in pengar till exempelvis individuell tjänstepension. Som egenföretagare eller delägare i handelsbolag, ska man själv betala sina sociala avgifter i form av egenavgifter. Egenavgiften för år 2010 är 29,71 procent, om inte företagaren valt att ha längre karenstid i sjukförsäkringen. Inkomstskatten består av tre delar. Den kommunala inkomstskatten betalas av alla och den varierar beroende på kommun, genomsnittet i landet är 31,5 procent. Den kommunala inkomstskatten är proportionell, dvs. den utgår med samma procentuella andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten oavsett inkomstens storlek. Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent på den del av lönen som överstiger ca 32 000 kr/månad. För inkomster som överstiger ca 44 300 kr/månad tas även den så kallade värnskatten ut med ytterligare 5 procent i statlig inkomstskatt. Övergripande resultat De totala skatterna i Sverige var 2008 knappt 1 500 mdr kr. Av den summan står de svenska företagen tillsammans, oberoende av storleksklass 7, för ca 75 mdr kr i bolagsskatt, ca 255 mdr kr i arbetsgivaravgifter och ca 240 mdr kr i anställdas inkomstskatter. De totala skattebetalningarna från bolagssektorn är i egentligen betydligt större eftersom energiskatter, moms etc. inte inkluderats. Till detta kommer skatter från alla egenföretagare. Vi räknar försiktigt och antar att de betalar ca 20 procent i inkomstskatt 8, och att de har en egenavgift på knappt 30 procent. Statistik från SCB ger oss underlag att beräkna egenföretagarnas skattekostnader. Egenföretagarna betalar ca 14 mdr kr i egenavgifter till staten och ca 9 mdr kr i (kommunal) inkomstskatt. Det ger tillsammans ca 23 mdr kr i skatteinbetalningar från egenföretagarna. Sammantaget uppgår därmed de direkta skatterna som relaterar till företagandet (inklusive de anställdas inkomstskatter) till ca 590 mdr kr. 9 När vi summerar de tre skatteslag vi studerat för respektive storleksgrupp av företag får vi följande resultat (diagram 3). De minsta bolagen, med under 50 anställda, bidrar med hela 208 mdr kr i form av 7 Egenföretagare ej inräknade. 8 Vi räknar således med att egenföretagarna i genomsnitt har så låg inkomst att de inte betalar statlig, utan endast kommunal, inkomstskatt. 9 Mervärdesskatten är efter arbetsgivaravgifterna statens största inkomstkälla. Momsen svarar för cirka 20 procent av den offentliga sektorns totala skatteintäkter. För att ytterligare förbättra uppfattningen om hur företagen, på ett mer indirekt sätt, bidrar till den offentliga sektorn intäkter kan det därför vara meningsfullt att titta på momsintäkterna från löntagarnas konsumtion. Uppskattningen bygger på antagande om en sparkvot på 10 procent, vilket får anses högt räknat, och att återstoden av inkomsten konsumeras. Vi räknar också med en genomsnittsmoms om 15 procent. Resultatet visar att momsintäkterna från företagen är ca 70 mdr årligen. Av denna summa svarar småföretag och egenföretagare för ca 30 mdr. 7
bolagsskatter, arbetsgivaravgifter och anställdas inkomstskatter. Om vi inkluderar landets alla egenföretagare ger det ytterligare 23 mdr kr, därav ca 14 mdr i egenavgifter och ca 9 mdr i inkomstskatt. Totalt bidrar de minsta företagen därmed med 231 mdr kr i skatteinbetalningar. Företagen med 50-249 anställda betalar in ca 111 mdr kr i skatter. Företagen med 250-499 anställda betalar drygt 53 mdr kr, och de allra största företagen, med över 500 anställda, betalar knappt 198 mdr kr i skatter. Diagram 3: : Svenska företags skatteinbetalningar 2008 (inklusive anställdas inkomstskatter) Mdr kr. Skatteinbetalningar i miljarder kronor 231 197,9 110,7 53,2 Småföretag (0-49 anställda) + egenföretagare Företag (50-249 anställda) Företag (250-499 anställda) Storföretag (> 500 anställda) Källa: Företagarna, 2008 8
I procent bidrar de minsta företagen med ca 15,5 procent av de totala skatteintäkterna (diagram 4). Företag med 50-249 anställda står för ca 7 procent, företag med 250-499 anställda står för 3,5 procent av de totala skatteintäkterna. Andelen från de största bolagen med över 500 anställda är ca 13 procent av de totala skatteintäkterna. Diagram 4: Svenska företags skatteinbetalningar år 2008 i procent av totala skatteintäkter (inklusive anställdas inkomstskatter) Småföretag (0-49 anställda) + egenföretagare; 15,5% Företag (50-249 anställda); 7% Övriga skatteintäkter; 61% Företag (250-499 anställda); 3,5% Storföretag (> 500 anställda); 13% Källa: Företagarna, 2008 Det kan tyckas att företagens andel av skatteintäkterna är förhållandevis litet. Detta beror delvis på att vi här endast redovisat bolagsskatt, lagstadgade arbetsgivaravgifter samt inkomstskatter. Till detta kommer också t ex energi- och fordonsskatter samt moms, såväl från företagen som från de anställdas konsumtion. Utöver detta finns några andra stora skatteposter, framför allt inkomstskatter från offentligt anställda, pensionärer, sjukskrivna m.fl., liksom reavinstskatter, fastighetsskatter etc. Avslutande analys Småföretagen är ekonomins ryggrad sysselsättningsmässigt och vad gäller att skapa nya jobb. De är också hörnstenen vad gäller skattebetalningar. De minsta bolagen (inklusive deras anställda) betalar mest i skatt av de företagsgrupper vi studerat. Tillsammans med egenföretagarna genererar de direkt över 230 mdr kr i skatteintäkter. Till detta kommer moms, energiskatter m.m. Som jämförelse uppgick de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna år 2007 till ca 278 mdr kr. 9
De små företagens betydelse kommer att öka än mer i takt med en allt snabbare strukturomvandling. Detta ställer hårdare krav på ett skattesystem- och regelverk som passar småföretagen och företagarna. Dagens system är dessvärre i hög grad anpassade för större företag och inte för företagare. Bland annat är bolagsskatten ofördelaktig för småföretagen, och Företagarna har i en tidigare rapport 10 visat att småbolagen betalar en betydligt högre del av både omsättning och lönekostnader i bolagsskatt än de stora bolagen. Regelverket måste således anpassas till småföretagandets verklighet. Företagarnas recept för att ge småföretagen incitament och möjlighet att satsa framåt är: Sverige behöver en ny skattepolitik En omfattande tillväxt måste till för att trygga välstånd och sysselsättning. Sverige behöver en mer nytänkande skattepolitik än dagens reaktiva anpassning av skatterna till omvärldens förändring. På kort sikt borde den första prioriteringen vara att sänka arbetsgivaravgifterna rejält, med tydligt fokus på småföretagen. Lönekostnaderna är den helt dominerande kostnaden och avgör i hög grad konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Ägarbeskattningen är en annan nyckelfråga för svensk företagsamhet. Fler företagare, växande företag och ökad tillväxt kräver större tillgång på kapital. Det behövs en möjlighet till någon form av riskkapitalavdrag, för att vanliga personer ska kunna spara ihop till sin företagarinsats på ett rimligt sätt. Sverige behöver en ny arbetsmarknadsmodell Övergången till ett kunskapsbaserat näringsliv med fler småföretag och en snabbt växande tjänstesektor ställer höga krav på rätt kompetens på rätt plats. Dagens modell ger raka motsatsen, inlåsning för de som har jobb och utlåsning för alla andra. Det behövs en flexiblare arbetsmarknadsmodell som förstår företagens förutsättning, värnar om en trygg omställning i förändring och främjar en rörlig arbetskraft. Därför bör LAS reformeras och undantagen från turordningsreglerna utvidgas. Bästa kompetens och inte antal år på jobbet måste vara styrande. Det skulle göra att fler vågade nyanställa och för de som tvingas minska personalen slipper säga upp nyckelpersoner, som i värsta fall innebär att hela förtaget går omkull. Sverige behöver ett enklare regelverk Inför ett tak för administrativa kostnader. Alla lagförslag som innebär ökade administrativa kostnader för företagen måste då finansieras med en motsvarande sänkning av regelkostnaden på något annat område. Avslutningsvis: småföretagen står för tillväxten och jobben. Deras vikt som motorn i ekonomin blir allt mer betydelsefull i takt med att strukturomvandlingen tar fart och den internationella konkurrensen hårdnar. De står, som vi visat i denna rapport, dessutom för en stor del av de totala skatterna. Det gäller nu att utforma systemet så att småföretagen kan fortsätta att spela denna viktiga roll. 10 De små betalar mest, Företagarna, december 2008. 10