Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom Örebro läns landsting Samtliga sjukvårdsförvaltningar 2011-04-11 Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Sjukskrivningskommittén ÖLL/ Utredare Yvonne Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen 2010-03-31 1 BAKGRUND Under de senaste åren har staten arbetat för att minska sjukfrånvaron i samhället. I den s.k. sjukskrivningsmiljarden har landstingen tillförts statsbidrag för att effektivisera och kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen. Hälso- och sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen är att ställa diagnos, ge medicinsk behandling och rehabilitering samt att utfärda medicinska underlag (läkarintyg, FK 7263) för beslut i sjupenningärenden. Sjukskrivningsprocessen ska vara integrerad i landstingets övergripande ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ska verksamheterna fastställa mål och rutiner för kvalitetsarbetet med sjukskrivningsprocessen. Kravet omfattar samtliga verksamheter där hantering av patienters sjukskrivning förekommer. 2 SYFTE Detta dokument syftar till att tydliggöra ledningens ansvar i sjukskrivningsprocessen och vara ett stöd i det fortsatta arbetet med fastställandet av Mål och rutiner för sjukskrivningsarbetet på mottagnings/verksamhetsnivå (mall för detta ligger som bilaga till riktlinjerna). Riktlinjerna gäller även för landstingsfinansierad privat vård om detta avtalats. 3 MÅL Landstinget ska ha en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Detta innebär att sjukskrivningen ska tillgodose hög patientsäkerhet och vara av god kvalitet, dvs. kunskapsbaserad och ändamålsenlig sjukskrivning ska ske enligt nationella och lokala riktlinjer säker kontraindikationer för sjukskrivning ska iakttas (jfr vårdskada) patientfokuserad sjukskrivning ska ske med respekt och i samråd med individen effektiv sjukskrivning ska ske med kostnadseffektivitet jämlik bedömning av sjukskrivningsbehov ska ske på lika villkor ges i rimlig tid medicinsk bedömning för sjukskrivning ska, med beaktande av gällande prioriteringsregler, utfärdas snarast rättssäker - socialförsäkringen med tillhörande regelverk ska tillämpas korrekt. Ovanstående mål ska operationaliseras på verksamhetsnivå till mätbara mål, följas upp och återrapporteras till vårdgivaren.
Sidan 2 av 5 4 FÖRESKRIFTER OCH VÄGLEDNING Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården (SOSFS 2005:12) Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2005:29) Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) Nationella riktlinjer Försäkringsmedicinskt beslutsstöd en vägledning för sjukskrivning http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Webbutbildning sjukskrivningar www.orebro.sjukskrivningar.se Hemsida sjukskrivningar: http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/forvardgivare/sjukskrivningar1/ Sjukskrivningsuppgiften ska utföras i överensstämmelse med föreskrifter och sjukvårdslagstiftning. www.lagrummet.se samt www.socialstyrelsen.se 5 ANSVAR Vårdgivaren (landstingsstyrelsen) ska säkerställa att sjukskrivningsprocessen är patient- och rättssäker att resurser, kompetens, ansvar och befogenheter finns för att kunna uppfylla sjukskrivningsuppgiften att övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivning utarbetas och kontinuerligt följs upp och utvärderas att sjukskrivningsprocessen fungerar verksamhetsöverskridande att sjukskrivningsprocessen omfattas av landstingets ledningssystem Verksamhetscheferna ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet i sjukskrivningsprocessen med tillhörande intygsskrivning att hälso- och sjukvårdspersonalen har rätt kompetens och befogenheter att bedriva sjukskrivningsarbete av god kvalitet operationalisera vårdgivarens övergripande mål till mätbara mål på verksamhetsnivå och svara för att dessa nås ansvara för att utfallet analyseras, medarbetarna delges resultatet samt åtgärder initieras Hälso- och sjukvårdspersonalen ska kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivning beakta bestämmelserna i föreskriften om utfärdande av intyg (SOSFS 2005:29) ha kännedom om nationella och lokala riktlinjer och vårdprogram ha kännedom om och vid behov tillämpa det försäkringsmedicinska beslutsstödet ha kännedom om rehabiliteringsgarantin medverka i uppföljning av mål och resultat av sjukskrivning
Sidan 3 av 5 6 SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Sjukskrivning startar i och med att patienter sjukskriver sig själva den första veckan och med stöd av läkarintyg ytterligare en vecka. Den som har anställning har rätt till sjuklön de första fjorton kalenderdagarna. Den som är sjuk längre tid kan ansöka om sjukpenning från dag 15 i sjukfallet. Den som inte har någon arbetsgivare (uppdragstagare, egenföretagare, arbetslösa) kan få sjukpenning från Försäkringskassan redan från och med dagen efter karensdagen. Det gäller även den som är ledig med föräldrapenning eller havandeskapspenning. Sjukskrivning i sjukvårdssammanhang är att skriva ett läkarintyg/medicinskt underlag som styrker att arbetsförmågan är nedsatt till minst 25 procent på grund av sjukdom. Vid bedömning av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Sjukpenning utges även när den försäkrade genomgår en medicinsk behandling/rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Behandlingen eller rehabiliteringen ska ha ordinerats av läkare och ingå i en av Försäkringskassan godkänd plan. En sjukanmälan kommer först till tidig bedömning som med hjälp av sjukanmälan, läkarintyg/medicinskt underlag m.m. beslutar om rätt till sjukpenning. Bedöms patienten vara i behov av samordning av aktiva åtgärder för att kunna återgå i sysselsättning överförs ärendet till personliga handläggare. Försäkringskassan bedömer rätten till ersättning utifrån en rehabiliteringskedja med fasta tidsgränser. Patienten har rätt till sjukpenning i 90 dagar om han/hon inte klarar sitt vanliga arbete eller ett annat anpassat arbete på sin arbetsplats. Dag 91-180 utgår sjukpenning om man inte kan göra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Därefter utgår sjukpenning för dag 181-364 om man inte klarar något arbete på hela arbetsmarknaden. Se vidare http://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukskrivning Försäkringskassan har ett ansvar för att ärendena blir tillräckligt utredda. En utredningsform är avstämningsmötet där den försäkrade, försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den försäkrades situation deltar, t.ex. behandlande läkare, arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen. Försäkringskassan kan begära att den försäkrade ska delta i undersökningar av specialistläkare, sjukgymnast, arbetsterapeut eller liknande. Blanketten Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH, FKF 3200) används för att bedöma om sjukdomsbesvären är varaktiga eller om det finns behov av arbetslivsinriktade åtgärder. Särskilt komplicerade fall kräver fördjupade medicinska underlag (särskilt läkarutlåtande [SLU] eller teambaserad fördjupad medicinsk utredning [TMU]). SLU och TMU skrivs enbart av läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin. Om Försäkringskassan överväger att inte betala ut sjukpenning så förmedlar de alltid, om patienten lämnar sitt samtycke, kommande beslut till sjukskrivande läkare. En sjukskrivningskommitté har inrättats i landstinget för att ge sjukskrivningsprocessen ett försäkringsmedicinskt och administrativt stöd samt att vara en arena mellan vården och Försäkringskassan i arbetet med att förbättra sjukskrivningsprocessen.
Sidan 4 av 5 7 ATT BEAKTA VID SJUKSKRIVNING 7.1 BEMÖTANDE AV PATIENT Sjukskrivning ska ske med respekt för den enskilde individens integritet och unika förhållanden (kön, ålder, etnisk bakgrund, utbildning). Patienter med önskemål om sjukskrivning ska bemötas personligt och informativt i telefon, på mottagningen och i den fortsatta processen. Patienten ska ges nödvändig information om sjukskrivningen (muntlig och/eller skriftlig) möjligheter att framföra synpunkter på bemötandet, t.ex. klaga hur sjukskrivningsärendet kommer att följas upp Patienten ska vara delaktig i sin sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. 7.2 SJUKSKRIVNINGENS OMFATTNING Sjukdom och funktionsnedsättning innebär inte nödvändigtvis arbetsoförmåga. Patienten kan många gånger arbeta hel- eller deltid även under sjukdoms- och/eller rehabiliteringstiden. En väl avvägd belastning leder ofta till optimal läkning. Detta förutsätter en bra dialog mellan patient och läkare. Vid tveksamhet kring huruvida patienten har arbetsförmåga kan patienten sjukskrivas en kortare period för att konsultera kollega, bedömningsteam etc. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd ska vara en vägledning i arbetet med sjukskrivning. Läkarens slutliga bedömning måste dock ske individbaserat och göras på ett sådant sätt att den är tydlig, transparant och begriplig för den enskilde. Avsteg ska motiveras. Långa sjukskrivningar utan aktiva åtgärder försvårar en återgång till arbetslivet. 7.3 SAMARBETE OCH SAMVERKAN Efter 4-6 veckors sjukskrivning ska teamsamverkan ske mellan de yrkeskategorier som är berörda i det aktuella patientärendet, t.ex. läkare, sjukgymnast och kurator, förutsatt att inte företagshälsovården redan finns inkopplad. Syftet är att i ett tidigt skede säkerställa diagnos och ta ställning till om ytterligare utredning behöver ske samt prel. rehabilitering. Inom tre månader ska en skriftlig plan för rehabilitering och återgång i arbete upprättas tillsammans med Försäkringskassan. Behov av avstämningsmöte ska initieras snabbt till Försäkringskassan (bör ske senast inom 4-8 veckor). På mötet deltar patient, läkare, handläggare från Försäkringskassan samt ev. arbetsgivare, arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Det är Försäkringskassan som ombesörjer kallelser till avstämningsmöten.
Sidan 5 av 5 7.4 BEDÖMNING I SAMBAND MED SJUKSKRIVNING Sjukskrivning ska vara en medveten del av behandlingen och ske i dialog med patienten utifrån nationella/lokala riktlinjer och vårdprogram, samt bygga på underlag genom samverkan inom och utom vården. Sjukskrivning ska alltid ske på grundval av bedömning av symptom, funktionstillstånd och arbetsförmåga. Läkaren ska göra en objektiv bedömning och begränsa sig till det som denne kan bedöma och ta ansvar för. Det är sjukdomens konsekvens för funktions- och arbetsförmåga som motiverar sjukskrivning, inte sjukdomen i sig. Sjukskrivningen ska kopplas till en plan för nedtrappning/återgång till arbete eller plan för rehabilitering, sjuk- eller aktivitetsersättning eller annan åtgärd. Uppföljning ska planeras för att utvärdera och omvärdera sjukskrivningen på samma sätt som all annan behandling. Om patienten har en anställning bör patienten ha löpande kontakter med arbetsplatsen under sjukskrivningstiden. Bedömningen och på vad denna baseras ska dokumenteras i medicinska underlag (läkarintyg) och i patientjournal. Dokumentationen ska innehålla beskrivning av aktivitetsbegränsningar i relation till de krav som patientens arbete innebär (eller om patienten är arbetslös till normalt förekommande arbeten på arbetsmarkanden). Tydliga underlag till Försäkringskassan underlättar bedömningen av patients rätt till sjukpenning. 8 UPPFÖLJNING OCH KVALITETSSÄKRING Uppföljning av mål och förbättring av den interna sjukskrivningsprocessen förutsätter att tid avsätts för detta. Uppföljningen kan t.ex. avse sjukskrivningsmönster, bemötande, intygskvalitet och tid från försäkringskassans begäran om underlag till utfärdande och arbetsformer. När den nya tekniska lösningen för överföring av läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan är införd blir det möjligt att följa sjukskrivningsmönster enhetligt inom landstinget. Framtida möjlighet att få data via försäkringskassan kommer också att finnas eftersom arbetsplatskod finns med på det nya medicinska underlag som tagits fram som en följd av försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Uppföljning och kvalitetssäkring av sjukskrivningsprocessen ska ske verksamhetsvis på vårdcentraler och kliniker. Verksamhetscheferna rapporterar måluppfyllelse i samband med verksamhetsuppföljningarna samt i delårsrapporter och bokslut.