UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

Relevanta dokument
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Dricksvattenkvalitet och distribution

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Per Ericsson Norrvatten

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2017

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Efterbehandling & Distribution

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Tidsperiod: 01-Jan-2016 till 30 April 2017

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2014

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr , för DRICKS )

Disposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Låt oss desinficera dricksvattnet

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B Arlöv. Tel: E-post:

Beslutstödsmodeller - hur fungerar det och vilken nytta har dricksvattenproducenter?

Driftsoptimering av kemisk fällning ger en stabil hög kvalitet årets alla dagar

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Desinfektion på ledningsnätet

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Löst organiskt kol i dricksvatten

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Vattenledningar och reservoarer Spolning, rensning och rengöring

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Per Ericsson Görvälnverket

Nya lampor på våra ursprungliga idéer

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Victor Viñas Chalmers University of Technology

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

GenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten. Kenneth M Persson och Alexander Keucken

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009

Kontrollprojekt 2015

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2016

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Råd och riktlinjer för UV-ljus vid vattenverk. December 2009

Manual för installation drift och underhåll Modell UVEX (gäller även plus)

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Riskbaserat beslutsstöd

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Mikrobiologisk riskanalys för dricksvattenrening vid Görvälnverket

Schysst vatten i kranen?

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Förslag till mastersarbeten

Förenklad GDP. God Desinfektion Praxis. Ett verktyg för att bedöma om vattenverkets rening mot mikrobiologiska föroreningar är tillräcklig

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde

Om dricksvattenkvalitet

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Transkript:

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk Kate Murphy, Masoumeh Heibati (DRICKS, Chalmers) Bertil Olsson (Vattenverket, Lilla Edet) Olof Bergstedt (DRICKS, Krettslopp och vatten)

Bakgrund Heterotrofa bakterier använder organiskt kol (AOC) som energikälla och för tillväxt. UV-desinfektion är effektivt mot virus och bakterier men kan ha oönskade sidoeffekter Vid höga UV-doser kan stora icke-reaktiva organiska material (NOM) molekyler delas upp i mindre, biotillgängliga föreningar UV NOM Mat för mikrober (AOC)

Mål Att undersöka hur UV-dosen kan påverka tillväxt av heterotrofa bakterier Beror påverkan på råvattentäkten (NOM ursprung)? beredningssteg innan UV-desinfektion?

Hur beräknas UV-dos? Det är komplext.. UV Dose (mj/cm 2 ) = UV intensity (μw/cm²) x Exposure time (s) UV intensitet beror på lamptyp och placering, flöde UV transmittans (UVT), TSS beläggning på lampytan Exposure time beror på reaktortyp, hydraulik, flöde Bioassays needed to accurately determine UV dose for a given flow rate and water quality. water quartz sleeve steel pipe UV sensor UV lamp Kan vi verifiera UV-dos i drift?

NOM som surrogatindikatorer på UV-dos? NOM får samma dos som mikrobiella samhället NOMs optiska egenskaper ändras genom UV-bestrålning Absorbance in 1 cm cell Absorbans 0.12 0.1 0.08 0.06 0.04 0.02 0 Efter UV Före UV -0.02 200 300 400 500 600 700 wavelength (nm) Fluorescence at 350 nm excitation (R.U.) 0.12 0.1 0.08 0.06 0.04 0.02 Fluorescens Efter UV Före UV 0 200 400 600 800 1000 wavelength (nm)

Studieområden: 3 vattenverk som använder Göta Älv som råvattentäkt På Lilla Edet rapporteras sämre vattenkvalitet i nätet sedan UV installerats 2011

Lilla Edet Har 2 lågtrycks UV-aggregat Planerad UV-dos 400 J/m 2 när flöde är 118 m 3 /h i praktiken är flödet närmare 75 m 3 /h och dosen närmare 650 J/m 2 Produktionen av dricksvatten stannar när reservoaren är full (1-5 h/dag) Retentionstid i UV-aggregaten i drift: 3-5 s. Om vattnet står still 1 timme blir dosen 480 MJ/m 2

Metod: 3 steg 1. Utreda förhållandet mellan UV-dos och förändringar av NOM fluorescens a. i vattenverket b. under kontrollerade förhållanden i labbet 2. Utreda förhållandet mellan UV-dos och återväxt 3. Koppla NOM fluorescens- och absorbansförändringar och återväxt

1. NOM förändringar i Lilla Edet Fluorescens stiger efter UV-bestrålning, även i drift fluorescence intensity @ 350/450 (R.U.) 0.28 0.26 0.24 0.22 fluorescence intensity @ 350/450 (rel.) 9.0 i drift 'standby mode' i drift normal operation 'standby mode' normal 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 09:00:00 10:00:00 11:00:00 12:00:00 13:00:00 0.20 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 sampling time före UV, normal operation före UV, standby Efter UV, normal operation Efter UV, standby

1. Med CBD i labbet Statiskt system med jämn intensitetsfördelning ingen fördröjning mellan provinsamling och analys Experiment pågår Collimated Beam Device (lånat av Norrvatten)

2. Förhållandet mellan UV dos och återväxt Väldig få studier i den vetenskapliga litteraturen IJpelaar 2005 (KIWA) Byproduct formation during UV disinfection of treated surface water AOC (assimilable organic carbon) beräknades från Pseudomonas fluorescens P17 tillväxt UV dos 200-900 J/m 2 LP-UV Men vad är effekten av - olika typer och halter av NOM? - olika beredningssteg innan UV? Hur reagerar det naturligt mikrobiella samhället?

Framtiden Om vi kan koppla UV-dos till förändringar av NOM fluorescens, skulle vi bättre kunna mäta UV-dos i drift, och förutspå: Biprodukter från desinfektion: THMs, HAAs,..; Log-reduktion av patogener i drift; Lukter;

Poster: Fluorescensspektroskopi som metod för att övervaka dricksvattenkvalitet på distributionsnätet Mål Undersöka NOM och mikrobiella indikatorer i nätet och ev. kopplingar Undersöka riskfaktorer (lågtryck, ändpunkter på ledningsnätet, lång distributionstid, ) Resultat Områdena med mätbar turbiditet eller förhöjd NOM-halt hade genomsnittligt en större mängd långsamväxande (7- dagar) bakterier Mer NOM och bakterier vid lågtryck, ändpunkter på ledningsnätet, Mer NOM med längre distributionstid

Finansiering Lilla Edet Forskningsrådet Formas 2014 2016 : Nya fluorescensbaserade indikatorer på dricksvattendesinfektion. Grant : 2013-1214 Gävle distributionsnätet MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)i projektet: Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av planerade förändringar i produktion och oplanerade händelser i distribution av kommunalt dricksvatten. Formas: 2013-1214

Tack för er uppmärksamhet! Frågor?