Handlingsplan för missbruksvården

Datum 2011-11-15 Handlingsplan för missbruksvården Förebyggande och främjande verksamhet För missbruksvården i Piteå kommun ansvarar Alkohol och narkotikagruppen och Alkoholrådgivningen, vilket i fortsättningen benämns Alkohol- och narkotikaenheten (ANE). Enheten är en specialistfunktion för stöd och behandling av riskbruk, missbruk och beroende. ANE har inte ansvar för den förbyggande och främjande verksamheten i Piteå kommun. Det förebyggande och främjande arbetet utförs i huvudsak inom skolans ramar och i viss utsträckning inom Stöd och omsorgs verksamhetsområde Barn och familj. ANE deltar i det förebyggande och främjande arbetet som expertresurser vid särskilda tillfällen. Enheten tar också drogtester på ungdomar på uppdrag från gymnasieskolan och Resurscentrum som en service. Öppenvården (ingången till Alkohol- och narkotikaenheten) Målgruppen Ingången till öppenvården är öppen, utan behovsprövning. Öppenvården har ingen aktiv uppsökande verksamhet utan tar emot de som på eget initiativ kommer till mottagningen. Det innebär att följande grupper inte ingår i de som besöker öppenvården: Personer som inte ser sin alkoholkonsumtion som ett problem (s.k. dold alkoholism) Personer som inte är intresserade av att sluta missbruka (s.k. a-laget) I SOU 2011:35 beräknas att det finns 2 998 personer i Piteå som har missbruksproblem med alkohol, narkotika och läkemedel, vilket ska jämföras med de ca.550 personer som årligen söker sig till öppenvården. Anhöriga Vi tar idag också emot anhöriga till personer med missbruksproblem oavsett om deras anhöriga går i behandling eller inte. Till oss kommer också en grupp av vuxna som har vuxit upp hos missbrukande föräldrar. Av de ca 100 anhöriga som kommer till oss är ca 95 personer medberoende till de som besöker oss för behandling. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 0911-69 69 43 socialtjansten@pitea.se www.pitea.se/kommun

2 Problembeskrivning Vi tycker inte att vi idag kan ge varje besökare den tid de har behov av. Skälet till detta är både ett stort tryck och att vi idag inte har tillräckligt tidsutrymme eller tillräckligt bra metoder för att individanpassa vårt stöd. Vi ser också ett behov att hitta nya insatser som kan fylla upp gapet mellan nuvarande öppenvård och institutionsvård. Målbild: Du får den tid ditt behov behöver Följande utvecklingsområden ser vi som strategiska då det gäller öppenvården under den kommande treårsperioden. Ungdomar och unga vuxna Idag besöker 47 ungdomar, i åldersgruppen 16-20 år, öppenvården för allt ifrån urinprover till samtal. Av dessa ungdomar bedömer vi att 7 personer är i behov av missbruksbehandling. Vi vill att dessa ungdomar i framtiden ska få stöd på annat sätt då vi tycker att ANE:s öppenvårdsmottagning inte är det bästa alternativet för denna grupp. Skälen till detta är i huvudsak följande: Missbruksvården för unga måste ha en annan uppläggning än vård för vuxna. Behovet av en allsidig utredning/behandling som identifierar psykiatrisk samsjuklighet, brister i hem- eller skolmiljön, inlärningssvårigheter, etc. är stort. Därför är det fel att ungdomar ska gå till ANE där deras bild som en person med missbruksproblem förstärks. Dessutom har öppenvården inte rätt kompetens då deras kompetens är 100%-igt fokuserad på missbruksbehandling och det som krävs för att bryta missbruket. Det innebär att denna målgrupp inte får den hjälp som den behöver. Tänkta effekter Ungdomarna får ett stöd som på ett bättre sätt täcker hela deras livssituation utan att fokusera på missbruket. Matcha behovet mot stödet För att kunna anpassa stödet efter den enskildes behov behöver vi utveckla metoder för att kunna identifiera vilka grupper av behov som de som söker sig till oss har. En viktig del i detta arbete är också att ringa in och bedöma individens vilja till förändring.

3 Vi behöver tydliggöra det stöd som vi erbjuder så att vi på ett bättre sätt kan matcha det mot den enskildes behov och också kunna förklara för individen innehållet i det stöd vi har att erbjuda. Vi behöver variera vårt utbud så att det tydligt framgår var vi börjar och när vi slutar. Individens motivation att arbeta för en förändring blir avgörande. Tänkta effekter Med en tydligare värdering över hur tiden används i förhållande till behoven och viljan till förändring så kan resurser frigöras till de som behöver ett mer intensivt stöd. Behandling i grupp ANE arbetar idag periodvis med grupper inom exempelvis återfallsprevention, barngrupp och kvinnogrupp. Detta är både tidseffektivt och verkningsfullt. Vad som krävs för att öka denna andel är att vi fortsätter kompetensutveckla gruppen så att fler kan hålla i grupper och att vi frigör tid för att investera i att bygga upp mer gruppverksamhet. Tänkta effekter Vi kan erbjuda ett kvalificerat stöd till flera med samma behovsbild. Detta är ett komplement som behövs för att kunna anpassa tiden och stödet efter individens behov. Vilket också kan medföra att resurser kan frigöras till insatser av mer intensiv karaktär. Dessa effekter uppstår efter en längre tid då det tar tid att bygga upp kunskap och rutiner för att bedriva gruppverksamhet. Ytterligare en effekt av gruppverksamhet är att deltagarna i gruppverksamhet utgör ett stöd till varandra. Intensivt stöd Vi ser idag att det finns ett glapp mellan den öppenvård som erbjuds idag och institutionsvård. Det är angeläget att utveckla former för intensivt stöd både som ett alternativ till institutionsvård och som en förstärkning av eftervården efter institutionsvistelse. Bredare utbud Syftet med stödet vi tänker och kan sammanfattas i följande tre begrepp: Struktur i vardagen Alternativ till ett liv i missbruk Normalisering Boende Intensivt stöd i öppenvård

4 Frånsett det stöd som vi kan ge i from av samtal och annat stöd så ser vi arbete/sysselsättning, aktivitet och bostad som viktiga komponenter för att kunna nå framgång. Samverkan med NLL måste också utvecklas och formaliseras ytterligare för att de ska kunna bli en aktiv part i det intensiva stöd som vi vill bygga upp. Med aktiv part menar vi att de avsätter resurser för denna verksamhet. Sysselsättning är en viktig del i att skapa struktur i vardagen och att kunna skapa ett alternativ till ett liv med missbruk. Hur skapar vi utrymme för att utveckla intensivt stöd? Frigör tid genom o Tid efter behov o Gruppverksamhet o Höja åldern till 20 år Samverkan med landstinget Investera idag för framtida kostnadssänkningar Sammanfattning Ingången Att genomföra dessa förändringar kräver att vi avsätter tid för utvecklingsarbete. Tid som inte kommer att ge en omedelbar effekt i mer tid för intensivare stöd då effekterna av förändringarna kommer efter en längre tid av utvecklingsarbete. Målbild: Vi måste byta ut oljetankern till en armada av mindre fartyg för att lättare kunna följa med i utvecklingen och anpassa vårt stöd efter behoven! Myndighetsutövning Till skillnad mot öppenvårdsinsatser så kräver slutenvårdsinsatser en utredning och ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen. Det är viktigt att poängtera att behandling i formen av slutenvård bara är en liten del av det arbete som individen själv och ANE lägger ner för att uppnå nykterhet eller drogfrihet. Följande bild illustrerar på ett bra sätt vår uppfattning om hur arbetet fördelar sig. 20% Eget förändringsarbete & Eftervård 80%

5 Myten om slutenvårdsbehandling Både hos personen med missbruksproblem och hos anhöriga till personer med missbruksproblem så finns det en övertro på effekten av slutenvårdsbehandling. En del i detta är säkert att det är en känd och tydligt paketerad verksamhet där man vet att de flesta under den tiden på behandlingshem har ett uppehåll i sitt missbruk. Detta innebär också ett visst motstånd till alternativ till slutenvårdsbehandling, vilket vi måste tänka på när vi arbetar fram alternativ till slutenvård. Ingången till slutenvård Ansökan En del av de som har prövat olika former av öppenvård utan att ha kommit tillrätta med sitt missbruk väljer att ansöka om slutenvårdsbehandling för sina missbruksproblem. LVM ANE tar själva sällan initiativ till att påbörja en LVM-utredning utan den övervägande delen av de personer som blir föremål för en LVM-utredning aktualiseras av sjukvården. Det rör sig då om personer som på grund av sitt missbruk är i mycket dåligt, ofta livshotande, somatiskt tillstånd. De flesta av dessa utredningar utmynnar i att personen själv ansöker om slutenvård, vilket innebär att någon tvångsvård inte blir aktuell. Enligt socialtjänstlagen är vi alltid skyldiga att utreda en ansökan om stöd. Det innebär att vi inte har någon möjlighet att styra över antalet som söker slutenvårdsbehandling. Genom att erbjuda ett bredare utbud av öppenvård som ett alternativ till slutenvård skulle det kanske kunna vara möjligt att minska antalet ansökningar. Med en förbättrad öppenvård skulle vi också kanske kunna minska antalet personer som har ett behov av flera behandlingstillfällen. Utredning och beslut Idag så görs utredningarna enligt vedertagna metoder och praxis. I utredningsarbetet används ASI, som är ett standardiserat bedömningsinstrument för utredning av individens behov. Det återstår ändå alltid ett moment av bedömning, oavsett vilka verktyg eller metoder vi än använder.

6 Vi vill utveckla utredningsprocessen så att vi på ett mer systematiskt sätt knyter fler kompetenser till utredningen för att säkerställa att vi gör så bra bedömningar som möjligt. Det flesta som söker slutenvård har någon form av samsjuklighet, vilket kräver samverkan med psykiatrin vid utredningen. Ett ännu bättre underlag skulle också ge bättre beslut. Ansökan Det är många utredningar som inte leder till slutenvårdsbehandling. Flera av de som ansöker om slutenvårdsbehandling kommer under utredningens gång fram till att öppenvård kan vara ett alternativ. Vi vill genom tydliga öppenvårdsinsatser trygga både personen med missbruksproblem och de närstående att behandling i öppenvård kan vara ett alternativ till slutenvård. Rättspraxis ger en enskilde ett stort inflytande över valet av behandlingsställe. Vi kan genom vår erfarenhet och profession föra en dialog med den enskilde för att finna bästa möjlig matchning mellan behov och valet av institution. Intensivt stöd - Eftervård En mycket viktig faktor för att lyckas med slutenvårdsbehandling är att vi har en bra fungerande eftervård. Detta minskar risken för återfall och behov av ytterligare vårdperioder. En strukturerad eftervård kan också underlätta hemgång och därmed förkorta vårdtiderna. Bättre eftervård Beställarkompetens Intensivt stöd i öppenvård För att få bättre slutenvårdsbehandling måste vi bli ännu bättre på att formulera mål för behandlingen. Vi måste på ett konkret sätt kunna beskriva i vilket läge vår eftervård är ett bättre alternativ än slutenvård.

7 Boende Idag så har ANE ansvar för boendefrågan för de flesta som på grund av sitt pågående, eller tidigare, missbruk har problem att lösa sin boendesituation på egen hand. Dessa personer kan delas in i följande två grupper: Bostaden utgör en del i behandlingen Andrahandskontrakt (Trappen, Farstun mm) Vissa placeringar på Strandgården Bostadslösningen är ett alternativ till ordinarie bostadsmarknaden Nygården Ankaret Hammarvägen Vissa placeringar på Strandgården För de personer som vill arbeta med sitt missbruk är det också viktigt att Alkohol och narkotikaenheten har möjlighet lösa problem med att hitta en bostad, vilket förbättrar möjligheterna att nå framgång i behandlingsarbetet. För den andra gruppen som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden vill vi se det som en del i kommunens boendestrategi och inte ett ansvar för ANE då dessa personer inte deltar i enhetens behandlingsarbete. Det är viktigt att se till det aktuella behovet av stöd som personerna har och inte vad som en gång i tiden orsakat behovet. Vi ser att det för denna grupp finns ett behov av ett varierat utbud av bostäder med varierande boendeformer. På samma sätt som utbudet av trygga bostäder för äldre diskuteras så borde också frågan om boende med stöd diskuteras för andra målgrupper.

8 Sammanfattning Syfte: Vi vill ge ett ännu bättre och mer individanpassat stöd i hela vårdkedjan till personer med missbruksproblem! Bredare utbud Bättre eftervård Öppenvården Vi vill göra följande förändringar: Tydligare beskriva vad vi levererar i form av stöd och behandling Tydligare anpassa insatsen efter personens behov och vilja till förändring Utveckla en tydlig och strukturerad intensiv behandling, både som ett alternativ till slutenvård och i form av eftervård. Bidra till att skapa bättre alternativ för ungdomar med riskbruk/missbruk. Utredning/bedömning/beslut Vi vill göra följande förändringar: Tillföra fler kompetenser i utredningarna för att få ännu bättre underlag för beslut Utveckla vår beställarkompetens, genom att bli bättre på att formulera tydliga mål för slutenvårdsbehandlingen Vi vill göra följande förändringar: Genom att förbättra eftervården kan vi på ett tryggt sätt avsluta slutenvårdsbehandlingen och fortsätta vården på hemmaplan Boende Vi vill göra följande förändringar: Vi vill att frågan om boende med stöd lyfts som ett kommunalt ansvar, där Piteå utmärker sig genom att vara den kommun där det finns ett sådant utbud av boende att alla kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Tänkta effekter Intensivt stöd i öppenvård Innan vi i detalj har belyst frågan har vi svårt att konkretisera vilka effekter förändringarna kommer att innebära, men följande framtidsbild ser vi som trolig; Fler som kan leva nykter och drogfri under längre perioder Färre i slutenvård o Kortare vårdperioder o Färre vårdperioder

9 Hur vill vi gå vidare? Under vintern 2011/2012 ska vi beskriva de aktiviteter som krävs för att kunna benomföra detta i en konkret utvecklingsplan. Då kan vi också göra en detaljerad uppskattning av tidsåtgång, resursbehov och tänkbar finansiering. Eventuella beslut till följd av Missbruksutredningen, SOU 2011:35, kan också komma att påverka inriktningen på utvecklingsplanen. Denna plan lyfts för beslut i socialnämnden i maj 2012. En preliminär utvecklingsplan Följande sammanställning är gjord för att få en grov uppfattning om vad vi ser som rimliga förutsättningar för att genomföra dessa förändringar. Det är viktigt att vi är noggranna i vår planering och genomförande så att de förändringar vi vill se genomförs på ett bra sätt och att effekterna blir bestående. Tidsplan Hösten 2012 Våren 2013 Våren 2014 Våren 2015 Planering av förändrat arbetssätt inom öppenvården Utveckling av nya metoder vid utredning och uppföljning av slutenvård Uppföljningsmetoder för verksamheten utvecklas. Avser både innehåll, effekter för individerna och kostnader. Nya metoder införs 1:a uppföljning genomförs Förändringarna får full effekt Resurser Resursförstärkning (personal) 1-2 tjänster Kompetensutveckling 100 tkr under 3 år Kostnadsminskningar För att få tid till utveckling och utrymme att pröva nya arbetsmetoder krävs att vi blir fler personer. Behovet av personalförstärkning bedömer vi som störst i början för att sedan minska då vi är övertygade att vi kan frigöra tid genom förändrat arbetssätt. För att uppnå de förändringar vi vill göra måste vi hämta kunskap och inspiration från de verksamheter som ligger i framkant i Sverige. Vi kommer också att behöva vidareutbilda oss inom olika spetskompetenser. Det är mycket vanskligt att beräkna effekter i from av kostnadsminskningar. Vi har valt att lyfta följande två scenarior: Färre vårdtillfällen Om vi kan minska kvinnors (2,0) och ungdomars (2,1) genomsnittliga vårtillfällen med 0,5 skulle vi sänka kostnaderna med ca 2,2 mkr under en 4-årsperiod. Kortare vårdtider Skulle vi minska vårdtiden med 10 % skulle vi få en årlig kostnadsminskning mad cirka 300 tkr.