Förundersökta stenåldersboplatser

Arkeologisk rapport 2015:1 Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby Björlanda 319, 327 och 329 Hede 1:7, Hede 1:20, Låssby 1:4 och Sörred 14:1 Förundersökningar 2014 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs stadsmuseum 2015 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Teckning: Hans Dillner TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

STENÅLDERSBOPLATSER I LÅSSBY Arkeologiska förundersökningar som berörde fornlämningarna Björlanda 319, 327 och 329 Vid tre tillfällen under 2014 gjorde Göteborgs stadsmuseum arkeologiska förundersökningar i Låssby på Hisingen. De berörda fornlämningarna var Bj 319, 327 och 329. Samtliga kan betecknas som stenåldersboplatser. Fyndmaterialet var ganska magert på alla tre boplatserna. Därtill påträffades mycket få anläggningar. Boplatserna kan grovt dateras till mesolitikum. I några fall kunde en tydlig postglacial överlagring iakttas. I denna rapport redovisas tre förundersökningsärenden. Det ena ärendet berörde huvudsakligen fornlämningarna Björlanda (Bj) 327 och 329 vilka låg på fastigheterna Låssby 1:4 respektive Sörred 14:1. Det andra ärendet berörde fornlämning Bj 319 på fastigheten Hede 1:7. Det tredje ärendet berörde Bj 319 på fastigheten Hede 1:20. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 431-17742-2014 (Bj 319, Hede 1:7), 28245-2014 (Bj 319, Hede 1:20), 431-10777-2014 (Bj 327 och 329, Låssby 1:4 och Sörred 14:1) GSM dnr 833/14, 1206/14 och 1431/14 Uppdragsgivare: Ubix AB att; Peter Malmberg (Bj 319, Hede 1:7 och Bj 327, 329, Låssby 1:4 och Sörred 14:1). Dennis Danielsson (Bj 319, Hede 1:20) Läge: Centrala och Östra Låssby, Björlanda sn, Göteborgs kommun (figur 1-2) Koordinater: E: 140404,1 N:6402149,8 (SWEREF 99 12 00) Grävningsorsak: planerad husbyggnation Grävningsinstitution: göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: 2014-06-17---06-26 Bj 327 och 329 (Låssby 1:4 och Sörred 14:1), 2014-08-19---08-21 Bj 319 (Hede 1:7), 2014-10-23---10-24 Bj 319 (Hede 1:20) Undersökt yta: Bj 319 (Hede 1:7): 4500 m 2 (ext), 200 m 2 (int) Bj 319 (Hede 1:20): 700 m 2 (ext), 65 m 2 (int) Bj 327 och 329 (Låssby 1:4 och Sörred 14:1): 3900 m 2 (ext), 150 m 2 (int) 1

Göteborgs stadsmuseum Antal arkeologtimmar i fält: Bj 319 (Hede 1:7): 48 Bj 319 (Hede 1:20): 32 Bj 327 och 329 (Låssby 1:4 och Sörred 14:1): 48 Antal maskintimmar: Bj 319 (Hede 1:7): 24 Bj 319 (Hede 1:20): 16 Bj 327 och 329 (Låssby 1:4 och Sörred 14:1): 24 Platsledare: Ulf Ragnesten Övriga deltagare i fält: arkeologerna Andreas Morner Åhman och Tara Gullbrand GSMA nr: gsma 140028 (Bj 319, Hede 1:7) gsma 140030 (Bj 319, Hede 1:20) gsma 140021 (Bj 327 och 329) TOPOGRAFI OCH KULTURMILJÖ Landskapet i Låssby där fornlämningarna är belägna utgör ett småbrutet odlingslandskap på centrala Hisingen där modern villabebyggelse ligger i ett område som bebotts sedan stenåldern. Den moderna villabebyggelsen tar upp allt mer av ytorna från det gamla agrara odlingslandskapet. Västra delen av området kan sägas begränsas av den ursprungliga platsen för Låssby by. I norr begränsas området av den gamla byn Kvisljungeby. Österut är ett relativt obebyggt skog- och bergsområde som sträcker sig fram till Hisingsleden. Söderut avgränsas Låssbyområdet av Volvos personbilsfabrik med tillhörande anläggningar. Omlandet kring bykullarna Kvisljungeby och Låssby är ett öppet, levande och innehållsrikt kulturlandskap. Åkrarna med sina ägogränser i form av stenmurar löper från bykullarna ner över de lägre liggande bördiga lerslätterna. De öppna markerna förtydligar byarnas oskiftade karaktär och deras historiska bruk. Flertalet av gårdarna har kvar sina ekonomibyggnader och uthus. Vid laga skiftet flyttades inte bybebyggelsen i Kvisljungeby och Låssby ut från bykärnan i samma utsträckning som på många andra ställen. Byarna visar därför på ett pedagogiskt sätt de täta bybildningar som var vanliga före laga skiftes-reformen. Flera av byggnaderna är från 1800-talet. (Nilsson m.fl. 2011) Låssbyområdet besitter ett stort värde ur fornlämningssynpunkt. Inom landskapsavsnittet ligger mycket betydelsefulla stenåldersboplatser. Under senare år har det även framkommit platser från brons- och järnålder. I takt med att de högre belägna gamla odlingsytorna samt gränszonerna mellan odlingsmarken och bergshöjderna tas i anspråk för nybebyggelse berörs många fornlämningar som legat vid den forntida stranden. Det gäller inte minst stenåldersboplatserna på nivåer mellan 15 och 25 m över dagens havsnivå. På de nivåerna ligger många stenåldersboplatser i Göteborgsområdet. 2

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby Figur 1. Platsen för förundersökningarna i Låssby på Hisingen i Göteborgs kommun (cirkel). Blå kartan, skala 1:100 000. 3

Göteborgs stadsmuseum Figur 2. Låssbyområdet är markerat med pilen på kartan. Fastighetskartan, skala 1:20 000. 4

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR I LÅSSBY I Låssbyområdet har flera fornlämningar delundersökts eller slutundersökts. Relativt nyligen undersöktes boplatserna Bj 324 samt 325. Dessa lämningar gav dateringar till äldre stenålder samt äldsta järnålder. Flera anläggningar gav information om den tidens vardagsliv och försörjning. På stenåldersboplatsen Bj 324 påträffades ett rikt fyndmaterial från mellersta och senare delen av mesolitikum (8000-4000 f.kr.). Man bodde vid dåtidens strand och producerade ett stort antal flintredskap med hjälp av knackstenar och flintkärnor. På boplatsen Bj 325 bodde man under brons- och järnålder. Rester av stora långhus påträffades samt många anläggningar från aktiviteter i boplatsens närmiljö, såsom matlagningsgropar, avfallshögar och en liten offerplats (Se Arkeologisk rapport 2013:12, 2013:14, 2013:17, 2013:19, 2014:9). Fornlämning Björlanda 319 har delundersökts vid ett flertal tillfällen i samband med utbyggnad av bostadshus, garage, vägar samt vatten och avlopp. Mellan åren 1994 och 2005 gjordes arkeologiska insatser på fem olika platser på Bj 319. Dessa resulterade i att mindre mängder slagen flinta påträffades och i något fall att även keramik och kulturlager framkom. Här hänvisas till de arkeologiska rapporterna från Stadsmuseet med nummer 2003:8, 2004:15, 2004:29, 2005:7 samt 2007:11. Bj 327 har ej undersökts genom grävning. Inte heller Bj 329 är tidigare undersökt. Sistnämnda boplats har ytplockade fynd från mellanneolitikum, vilket för övrigt är relativt ovanligt i Låssbyområdet. FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR FÖRUNDERSÖKNINGARNA Bj 319, fastighet Hede 1:7 Förundersökningsytan på denna del av fornlämning Bj 319 låg i norra delen av Låssbyområdet (figur 3). Ytan omfattade fyra nya fastigheter för enbostadshus och var sammanlagt cirka 4500 m 2 stor. Topografin för den planerade exploateringsytan bestod till en mindre del av berg, vilket framför allt berörde den ostligaste av de planerade tomterna (nr 3 på figur 4). För övrigt bestod marken av äldre åkermark, delvis igenväxt med träd och buskar. Större träd fanns främst på den nordöstra delen av tomt 2 på figur 4. På den södra delen av tomt 1 var marken sank. Nivån över havet varierade mellan 19 och 22 m på exploateringsområdet. 5

Göteborgs stadsmuseum Figur 3. De förundersökta områdena är markerade med blått på kartan. Fornlämningarna är rödmarkerade. Fastighetsbeteckningarna anges på kartan. 6

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby Figur 4. Schakten anges med vitt på de fyra planerade fastigheterna. Nuvarande fastighetsbeteckning för de fyra fastigheterna är Hede 1:7. Bj 319, fastighet Hede 1:20 Förundersökningen på denna del av fornlämning Bj 319 låg centralt på lämningen (figur 3). Marken bestod till största delen av gräsmatta, något berg i dagen samt en mindre byggnad. Nivån över havet var 19-20 m, vilket är en vanlig nivå för stenåldersbosättningar i Göteborgsområdet. Den aktuella fastigheten var cirka 700 m 2 stor (figur 5). I samband med förundersökning år 2000 påträffades ett rikt stenåldersmaterial av flinta på fastigheten närmast norr om Hede 1:20. Även anläggningar och kulturlager framkom där (Ödlund 2003). Bj 327, fastighet Låssby 1:4 Exploateringen på fastigheten Låssby 1:4 visade sig beröra fornlämning Bj 327. Den låg i Låssbyområdets centrala del (figur 3). Fastigheten utgjordes av före detta skogsterräng där stora träd nu fällts. En mindre markväg gick in på fastighetens östra del. Ytan låg mellan cirka 18 och 25 m över havet (figur 6). 7

Göteborgs stadsmuseum Figur 5. Förundersökningen på Hede 1:20 utgjordes i huvudsak av grävning av ett långt och djupt schakt diagonalt över fastigheten som planerades att avstyckas. Figur 6. Grävda schakt på fastigheten Låssby 1:4. Fornlämning Bj 327 skulle visa sig vara större än vad som var känt och den kom att något beröra fastighetens norra del. 8

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby Bj 329, fastighet Sörred 14:1 Fornlämning Bj 329 låg i Låssbyområdets södra del (figur 3). Avsikten från exploatören var här att nybilda en fastighet från Sörred 14:1 för att bebygga med enbostadshus. Marken utgjordes av ängsmark och mindre ytor med berg i dagen. På ytans östra del gick ett stort grävt dike i riktning nordost-sydväst. Området var beläget omkring 20 m över havet. Den planerade fastigheten berörde fornlämningens allra östligaste del (figur 7). Figur 7. Grävda schakt på den planerade fastigheten med nuvarande fastighetsbeteckning Sörred 14:1. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga bestämningar gjordes på de förundersökta fastigheterna. 9

Göteborgs stadsmuseum GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Bj 319, fastighet Hede 1:7 Se schaktläge i figur 4. S1 0-25 cm Matjord 25- silt i N delen av schaktet, tunt gruslager i S delen. Enstaka flintor i matjord och grus. S2 0-1,2 m påförda jordmassor och dräneringsdike. S3 (figur 8) 0-30 cm Matjord 30-70 postglacial lera, gulgrå 70-95 sand och grus 95- senglacial lera Enstaka fynd i postglaciala sanden/gruset. Figur 8. Under matjorden ses en sannolikt postglacial gul lera och längst ned i schaktet en grå lera, eventuellt senglacial. Foto mot väster i schakt 3 på fastigheten Hede 1:7. 10

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby S4 0-30 cm Matjord 30-80 postglacial lera 80-90 sand överst och därunder grus 90- senglacial lera S5 0-25 cm Humus och förna 25- silt S6 0-30 cm Förna och humus 30-55 Grus med en del flinta 55- silt I schaktets Ö del framkom en grund anläggning, 0,07-0,24 m stor (A1), troligen ej stolphål (fyndtom). S7 0-25 cm Förna och humus 25- silt S8 0-20 cm Förna och humus 20- silt S9 0-25 cm Förna och humus 25- silt. Berg i V delen. S10 0-30 cm Matjord 30-43 Mjälig, siltig lera 43-53 grus 53-56 sand 56- Morän Leran låg exakt 20 m över havet. En hel del flinta framkom i gruslagret, inga redskap eller anläggningar. 11

Göteborgs stadsmuseum S11 0-25 cm Matjord. Därunder grus som i S10. Flinta i gruset. S12 (figur 9) Berg direkt under förnan. S13 (figur 9) 0-25 cm Matjord 25-50 grus som i övre delen var blandat med matjord. 50- Morän En hel del flinta i gruset. Ej redskap. Figur 9. Omgivningen kring schakt 12 och 13 på fastigheten Hede 1:7. Foto mot söder. S14 0-70 cm Fyllnadsmassor och matjord 70-100 gul lera 100-155 Sand 155- Blålera 12

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby S15 Fyllnadsmassor, grus och lera 1,7 m djupt. S16 0-30 cm Matjord 30- grus, silt och morän S17-18 Lagerföljd som i S10. Bj 319, fastighet Hede 1:20 Se schaktläge i figur 5. S1 (figur 10, 12) Schaktet var hela 35 m långt. 0-40 cm Matjord 40-75 lera 75-100 sand och grus Botten på leran låg 18,3 m över havet. En mörk fläck låg 9 m söder om schaktets N kant. Fläcken (A1) var 0,5 m i diameter. Anläggningen innehöll endast lite kol samt brun silt. Den undersöktes och var 0,15 m djup. (figur 11) Figur 10. På bilden ses det långa schakt 1 som grävdes diagonalt över fastigheten Hede 1:20. Foto mot NO. 13

Göteborgs stadsmuseum Figur 11. Anläggning 1 i schakt 1 på fastigheten Hede 1:20. Foto mot NV. Figur 12. Vädret var inte det bästa under förundersökningen. En morgon stod SV delen av schakt 1 under vatten. Foto mot SV. 14

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby S2 (figur 13) 0-30 cm Matjord 30-60 sand och grus 60-85 lera S3 0-40 cm Matjord 40-65 lera 65-83 grus och sand 83- lera Den övre leran var sannolikt postglacial. Figur 13. Markstratigrafin i schakt 2 på fastigheten Hede 1:20. Foto mot SV. 15

Göteborgs stadsmuseum Bj 327, fastighet Låssby 1:4 Se schaktläge i figur 6. Fastigheten utgjordes av skogsmark där träden fällts (figur 14.) Figur 14. Området på fastigheten Låssby 1:4 utgjordes av före detta skogsmark. Foto mot SO. Figur 15. Markprofil i schakt 1. Foto mot S. 16

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby S1 10-30 cm Matjord 30-90 sannolikt postglacial lera med underliggande gruslager 90- Berg i S delen av schaktet Flintavslag påträffades i matjordslagret S2 0-40 cm Matjord 40-80 lera och sand (liknande lager som i S1) 80- Berg S3 På ca 0,6 m djup i schaktet framkom en mörk yta cirka 3 x 1,5 m stor. Den såg först ut som en kokgrop, men det visade sig vara en yta av mossliknande karaktär, kolsvart till färgen. Inga fynd eller kolbitar påträffades. Ytan var skapad av naturen. Figur 16. Mörka kolliknande fläckar i schakt 3 visade sig endast bestå av torvjord. Foto mot NV. 17

Göteborgs stadsmuseum S4 Schaktet låg i NÖ delen av den förundersökta ytan, strax intill en befintlig byggnad på granntomten. 0-40 cm Matjord 40-60 sand och grus 60- lera S5 0-20 cm Humus 20-30 Sand- och gruslager med en hel del slagen flinta, mestadels vitpatinerad men ej svallad. Inga anläggningar påträffades i schaktet. Det fyndförande sand- och gruslagret var förhållandevis tunt, endast 10 cm. Flintan påvisar sannolikt en större utbredning av den närbelägna boplatsen Bj 327 än vad som tidigare varit känt. S6 0-30 cm Humus 30-55 silt 55-65 grus 65-100 lera och i den centrala delen av schaktet berg. S delen av schaktet grävdes särskilt djupt för att eftersöka en postglacial lera och därunder eventuella boplatslager. Ingen sådan lera påträffades. I de övre lagren påträffades slagen flinta, men i mycket liten omfattning. Figur 17. I schakt 5 påträffades relativt mycket slagen flinta. Denna flintförekomst bör utgöra en ytmässig fortsättning på den närbelägna stenåldersboplatsen Bj 327. 18

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby Bj 329, fastighet Sörred 14:1 Se schaktläge i figur 7. Förundersökningen ägde rum på ängsmark (figur 18). Figur 18. Förundersökningen utfördes med en mindre grävmaskin. Terrängen utgjordes av ängsmark. Foto mot SO. S1 0-20 cm Matjord 20- grus Ytterst få fynd S2 0-20 cm Matjord 20-40 sandig silt 40- stenig silt Endast enstaka avslag. Detta schakt var mer än 20 m långt och grävdes centralt på förundersökningsområdet (figur 19). S3 0-50 cm Fet matjord 50-70 sand 70- silt/lera Fyndtomt 19

Göteborgs stadsmuseum S4 0-30 cm Matjord 30- Silt med stora stenar. Stratigrafin var representativ för större delen av förundersökningsområdet (figur 20). Fyndtomt Figur 19. Schakt 2 grävdes centralt på den förundersökta ytan. Foto mot söder. Figur 20. Markhorisonten i schakt 4 var representativ för hela förundersökningsytan. Under matjorden fanns silt med större stenar. Foto mot öster. 20

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby FYNDBESKRIVNING Bj 319, fastighet Hede 1:7 Fynden på denna del av fornlämning Bj 319 utgjordes enbart av flinta. Fyndtyperna var i huvudsak enkla avslag men enstaka redskap förekom. Dessa utgjordes främst av kärnor och i två fall av avslag med retusch, i ett fall av avslag med tillslagningskant samt ett övrigt redskap. Fynden redovisas i den efterföljande fyndtabellen. Figur 22. Mikrospånkärna A från schakt 1 på fastigheten Hede 1:7. (GSMA140028:1) Figur 23. Plattformskärna C från schakt 9 på fastigheten Hede 1:7. (GSMA140028:9) Figur 21. Övrigt redskap från schakt 17a på fastigheten Hede 1:7. (GSMA140028:24) Bj 319, fastighet Hede 1:20 Fynden på förundersökningsområdet utgjordes uteslutande av slagen flinta. Den bestod främst av obearbetade avslag, enstaka mikrospån (figur 24) och spån (figur 26) men några enkla redskap förekom också, såsom ett par kärnor (figur 25), ett bearbetat avslag samt ett mikrospån med retusch. Fynden påträffades huvudsakligen i det som kallades lager 1, vilket var lagret ovanför ett lerlager som antogs utgöra den postglaciala leran. I lager 2, under leran påträffades enstaka avslag. Jämför bifogad fyndtabell. 21

Göteborgs stadsmuseum Figur 24. Mikrospån från schakt 1 på fastigheten Hede 1:20. (GSMA140030:4) Figur 25. Övrig kärna från schakt 1 på fastigheten Hede 1:20. (GSMA140030:6) Figur 26. Spån från schakt 2 på fastigheten Hede 1:20. (GSMA140030:10) Bj 327, fastighet Låssby 1:4 Fynden på denna boplats bestod främst av enkla avslag. Därtill fanns ett par kärnor, ett par bearbetade avslag och ett övrigt redskap (kärnredskap). Jämför bifogad fyndtabell. Bj 329, fastighet Sörred 14:1 På denna yttre del av boplatsen Bj 329 fanns mycket få fynd. Här påträffades endast avslag samt en övrig kärna. Jämför bifogad fyndtabell. 22

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby TOLKNING OCH DATERING Boplatserna Bj 319, 327 och 329 som dokumenterats genom delundersökningar och beskrivningar i denna rapport har det gemensamt att de ligger relativt nära varandra i Låssbyområdet samt att de huvudsakligen kan dateras till mesolitikum. Dateringen bygger dels på att flintmaterialet ofta innehåller mikrospån och att det till stor del är vitpatinerat men också på att nivåerna på boplatserna är omkring 20 m över nuvarande havsnivå. Det betyder att de är minst 7000 år gamla om de var strandbundna, vilket man anser att stenåldersboplatserna ofta var. Den mesolitiska dateringen stärks av iakttagelserna med den förmodade postglaciala leran på de båda förundersökta fastigheterna på Bj 319. En del flinta påträffades under leran och bör därför vara från tiden före den postglaciala transgressionens maximum, som inträffade för 8000 år sedan. En kulturbestämning av boplatserna i Låssby kan enligt iakttagelser av fynd och stratigrafi fastställas till sandarna- och lihultkultur. Något tydligt neolitiskt fyndmaterial påträffades inte på de förundersökta boplatserna i Låssby. Sådant yngre stenåldersmaterial har tidigare påträffats på Bj 319 (se sidan 5). De begränsade undersökta markytorna och det begränsade fyndmaterialet från de olika förundersökningarna i Låssby gör att man inte kan uttala sig något beträffande stenåldersboplatsernas funktion eller sociala organisation. Anläggningar i form av medvetet grävda gropar påträffades i några fall på Bj 319, vilket skulle kunna tyda på en mer varaktig närvaro än endast en tillfällig fiske- eller fångstation. Men anläggningarnas datering och tillhörighet till boplatsen har inte kunnat bekräftas, därför kan ovanstående hypotes varken bekräftas eller avfärdas. Man vet från andra undersökningar att stenåldersmänniskorna i detta område levde på fiskeoch fångst och att de jagade däggdjur på land. Man vet också att det fanns ett stort antal boplatser från mesolitikum vid stränderna i nuvarande Göteborgsområdet, så Låssbybosättarna var långt ifrån ensamma i sin miljö. ANTIKVARISK BEDÖMNING Förundersökningarna på de fyra fastigheterna har inte givit så stort fyndmaterial eller fynd och anläggningar av sådan betydelse att det anses behövas göras några ytterligare undersökningar på dessa fastigheter. Den mer antikvariska iakttagelsen av betydelse vid de olika förundersökningarna kan sägas vara att boplatsen Bj 327 fortsatte något mer söderut än vad som tidigare var känt. Boplatsen sträckte sig delvis ut på den förundersökta fastigheten Låssby 1:4 (figur 27). Någon ytterligare undersökning anses dock inte vara nödvändig på denna del av boplatsen, eftersom fynden var relativt fåtaliga och inga anläggningar eller kulturlager iakttogs. Boplatsen Bj 327 finns fortfarande kvar utanför den förundersökta fastigheten. 23

Göteborgs stadsmuseum Figur 27. Boplatsen Bj 327 sträckte sig något längre söderut än vad som tidigare var känt (streckad linje på kartan). LITTERATUR Filipsson, Else-Britt. 2007. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2007:11. Gustavsson, Anna. 2004. Delundersökt boplats. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2004:15. Hallberg, Patrik. 2004. Schaktningsövervakning Bj 319. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2004:29. Lyttkens, Sara. 2013. En tillfällig aktivitetsplats i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:19. Lyttkens, Sara. 2013. Stenålder i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:12. Lyttkens, Sara. 2013. Yngre bronsålder och äldre järnålder i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:17. 24

Förundersökta stenåldersboplatser i Låssby Lyttkens, Sara och och Ragnesten, Ulf. 2013. Forntid i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:14. Nieminen, Johannes. 2005. Ett fåtal flintfynd i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2005:07. Nilsson, Hannes, Nordström, Karin, Ragnesten, Ulf. 2011. Björlanda. Uppdatering av natur- och kulturvärden. Göteborgs stadsmuseum. Ragnesten, Ulf. 2014. Boplats rik på slagen flinta. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2014:09. Ödlund, Fredrika. 2003. Boplats i Låssby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2003:08. 25

Fyndtabell Bj 319, Hede 1:7 GSMA 140028: Schakt Sakord st gr Material Beskrivning 1 S1 Mikrospånkärna A 1 73 Flinta 2 S1 Avslag 8 154 Flinta 3 S3 Avslag 2 4 Flinta 4 S4 Avslag 1 17 Flinta 5 S6 Övrig kärna 1 110 Flinta 6 S6 Avslag 7 73 Flinta 7 S7 Avslag 2 38 Flinta 8 S8 Avslag 2 9 Flinta 9 S9 Plattformskärna C 1 12 Flinta 10 S9 Mikrospån 1 1 Flinta 11 S9 Avslag 3 33 Flinta 12 S10 Övrig kärna 1 36 Flinta 13 S10 Kärnfragment A 1 7 Flinta 14 S10 Avslag med retusch 1 17 Flinta 15 S10 Spån 3 7 Flinta 16 S10 Avslag 52 507 Flinta 17 S11 Avslag med retusch 1 110 Flinta 18 S11 Övrig kärna 1 71 Flinta 19 S11 Mikrospån 1 1 Flinta 20 S11 Bit 1 4 Kvarts Spånliknande 21 S11 Avslag 10 86 Flinta 22 S16 Avslag med tillslagningskant 1 25 Flinta 23 S16 Avslag 4 64 Flinta 24 S17a Övrigt redskap 1 23 Flinta del av kärnredskap 25 S17a Kort spånfragment 1 1 Flinta 26 S17a Avslag 10 148 Flinta 27 S17b Avslag 7 55 Flinta 28 S18 Mikrospån 1 1 Flinta 29 S18 Avslag 13 166 Flinta

Fyndtabell Bj 319, Hede 1:20 GSMA 140030: Schakt Sakord st gr Material Beskrivning 1 S1, lager 1 Avslag med inhak 1 9 Flinta 2 S1, lager 1 Spån 1 10 Flinta 3 S1, lager 1 Kort spånfragment 1 1 Flinta 4 S1, lager 1 Mikrospån 1 1 Flinta 5 S1, lager 1 Övrig kärna 1 69 Flinta 6 S1, lager 1 Övrig kärna 1 117 Flinta 7 S1, lager 1 Avslag 42 478 Flinta 8 S1, lager 2 Mikrospån med retusch 1 1 Flinta 9 S1, lager 2 Avslag 7 144 Flinta 10 S2 Spån 1 17 Flinta 11 S2 Mikrospån 1 1 Flinta 12 S2 Avslag 3 43 Flinta 13 S3, undre lagret Avslag 2 15 Flinta

Fyndtabell Bj 327, Låssby 1:4 GSMA 140021: Schakt Sakord st gr Material Beskrivning 1 S1 Avslag 5 84 Flinta 2 S3 Plattformskärna C 1 42 Flinta 3 S3 Avslag 2 13 Flinta 4 S4 Övrigt redskap 1 132 Flinta Kärnredskap 5 S4 Avslag 10 147 Flinta 6 S5 Övrig kärna 1 127 Flinta 7 S5 Kort spånfragment 1 1 Flinta 8 S5 Mikrospån 1 1 Flinta 9 S5 Avslag 47 376 Flinta 10 S6 Avslag med tillslagningskant 1 102 Flinta 11 S6 Avslag med tillslagningskant 1 49 Flinta 12 S6 Avslag 4 110 Flinta

Fyndtabell Bj 329, Sörred 14:1 GSMA 140021: Schakt Sakord st gr Material Beskrivning 13 S1 Övrig kärna 1 38 Flinta 14 S1 Avslag 2 12 Flinta 15 S2 Avslag 2 38 Flinta