Hr Marks kommun FÅGLASLÄTT VATTENTÄKT Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg 2007-01-30 Uppdragsnummer 1310581.640
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde 1 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande 1 1.3 Underlagsmaterial 2 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning 3 1.5 Orienteringskarta 3 2 VATTENTÄKTEN 4 2.1 Anläggningens utformning 4 2.2 Vattenbehandling 4 2.3 Försörjningsområde 4 2.4 Vattenförbrukning 4 2.5 Kapacitet 4 2.6 Framtida uttagsbehov 5 2.7 Reservvattentäkt 5 2.8 Vattentäktens värde 5 2.9 Ägandeförhållanden 6 2.10 Vattendom 6 2.11 Tidigare skyddsområde 6 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 8 3.1 Områdesbeskrivning 8 3.2 Markanvändning 8 3.3 Geologi 8 3.4 Hydrologi 9 3.4.1 Nederbörd och grundvattenbildning 9 3.4.2 Avrinningsområde 9 3.5 Hydrogeologi 9 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 11 3.7 Vattenkvalitet 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 12 4.1 Övergripande planering 12 4.1.1 Översiktsplan 12 4.1.2 Naturreservat 13 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 13 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 14 5.1 Genomförande 14 5.2 Riskkällor och emissioner inom Fåglaslätts vattentäkt tillrinningsområde 14 5.2.1 Klimatförändringar - översvämningsrisk 15 5.2.2 Sabotage, kris och krig 15 i(ii)
5.2.3 Vägar/transporter 15 5.2.4 Gårdar med jord- eller skogsbruk 16 5.2.5 Bostadshus/fritidshus 17 5.2.6 Industrier 17 5.3 Övrigt 18 6 RISKBEDÖMNING 19 6.1 Riskanalys 19 6.1.1 Riskanalysens resultat 19 6.2 Riskanalysens användning 20 6.3 Riskanalysens känslighet 20 6.4 Skyddsbehov 20 7 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE 21 7.1 Krav och allmän metodik 21 7.2 Skyddszoner 21 7.2.1 Vattentäktszon 22 7.2.2 Primär zon 22 7.2.3 Sekundär zon 25 7.2.4 Tertiär zon 26 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar 26 7.3.1 Strategi och generella motiv 27 7.4 Platsspecifika motiv 28 7.5 Sammanfattning 30 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER 31 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte 31 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion 31 8.3 Generella krav på restriktionsnivån 31 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner 32 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 4 Bilaga 5 Hydrogeologisk karta Karta över riskkällor Riskanalys - kommentar Riskanalys - tabell Vattenskyddsområde Skyddsföreskrifter Bilaga 6 Utdrag ur kommunfullmäktiges beslut 2007-01-30 ii(ii)
1 INLEDNING På uppdrag av Marks kommun har SWECO VIAK AB upprättat tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Fåglaslätt grundvattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Fåglaslätt vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsomåden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 1 : o stärks skyddet för vattenförekomsten o tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse o tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse o förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag samt skyddsområde och skyddsföreskrifter för Fåglaslätt vattentäkt. Arbetet genomfördes under 2004-2006 och omfattade: o Teknisk beskrivning av vattentäkten o Hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde o Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor o Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten 1 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2003:6. 1(32)
o Utarbetande av vattenskyddsområde. o Framtagande av skyddsföreskrifter Utredningsarbetet baseras på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Marks kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. 1.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: o Topografiska kartan, skala 1:50 000. o Fastighetskartan, skala 1:12 500. o Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13. o Rapport om skyddet av de kommunala grundvattentäkterna, Marks kommun, 1998. o Marks kommun, Vattenskydd Riskanalys Fåglaslätt vattentäkt. SWECO VBB VIAK, 2002. o Pm för utförande av rörbrunn i Fritsla, Marks kommun. Göteborgs förorter, 1975. o Redogörelse för provpumpning av befintlig vattentäkt, Fritsla Marks kommun. VIAK AB 1974. o Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. o Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2003:6. o Skydd av ytvattentäkter, Livsmedelsverket 5/97, 1997. o Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, 2000. o Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning 2002. Marks kommun. o Översiktsplan 90 för Mark. 2(32)
1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Dokumentet utgör inte ett fullständigt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här. 1.5 Orienteringskarta Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för Fåglaslätt vattentäkt strax öster om Fritsla. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 3(32)
2 VATTENTÄKTEN 2.1 Anläggningens utformning Brunnen anlades 1965 och utgörs av en grusfilterbrunn som är 36,5 meter djup 2. Brunnen har en diameter på 400 mm. Filterdelen är 6 m lång och är placerad mellan 29-35 m under markytan. Lagerföljden anges till 15 m lera underlagrad av ca 14 m moig sand och underst sand och grus ner till ca 39 meters djup. Vattenverket ligger i anslutning till uttagsbrunnen. I vattenverket blandas vattnet från Fåglaslätt med vatten från Ramslätts vattentäkt. Vattnet samlas sedan i en lågreservoar innan det distribueras ut på nätet. 2.2 Vattenbehandling I vattenverket leds vattnet från uttagsbrunnen genom ett alkaliskt filter. Det blandas sedan i lågreservoaren med vattnet från brunnarna vid Ramslätts vattentäkt. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkterna Fåglaslätt, Ramslätt, Örby och Risäng är sammankopplade och försörjer tillsammans centralorten, d.v.s. Fritsla Kinna, Rydal, Örby, Skene samt Berghem. Inom distributionsområdet finns ca 18 000 anslutna personer 3. Av den totala vattenförbrukningen utgör industrin ca 5-7 % och allmän service ca 19 %. 2.4 Vattenförbrukning Under 2005 låg vattenuttaget för Fåglaslätts vattentäkt i medeltal på ca 778 m 3 /dygn (9 l/s). Brunnen pumpas inte kontinuerligt. 2.5 Kapacitet Enligt den provpumpning som genomfördes 1974 har vattentäkten en långsiktig kapacitet på 1296 m 3 /dygn (15 l/s) 4. Sannolikt kan grundvattenmagasinet tåla ett större uttag, 30-50 l/s, under begränsade tidsperioder. 2 Pm för utförande av rörbrunn i Fritsla, Marks kommun. Göteborgs förorter, 1975 3 Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning 2002. Marks kommun. 4 Redogörelse för provpumpning av befintlig vattentäkt, Fritsla Marks kommun. VIAK AB 1974. 4(32)
2.6 Framtida uttagsbehov Antalet personer som är anslutna till centralortens vattenförsörjning har varit relativt konstant de senaste 10 åren. Enligt kommunens befolkningsprognoser uppskattas att ca 50 personer tillkommer centralortens vattenförsörjningssystem varje år. Det medför att vattenbehovet för centralorten år 2025 i medeltal beräknas vara ca 5610 m 3 /dygn, förutsatt att den specifika förbrukningen (m 3 /dygn och person) är konstant. 2.7 Reservvattentäkt Risäng vattentäkt är officiellt reservvattentäkt för centralorten. Vattentäkten användes under perioden november 2003 till juni 2004 för att täcka vattenbehovet i kommunen. Resultatet av en provpumpning genomförd hösten 2004 visar att Risäng vattentäkt kan användas för att ersätta aktuellt vattenuttag från Fåglaslätt både under en kortare tidsperiod och vid ett kontinuerligt uttag 5. I kommunen finns även reservvattentäkterna Barrsjön och Skene, men de har en igångkörningsperiod på 6 månader till ca ett år. Kostanden för att köra igång Barrsjön uppgår till ca 13 milj. kr 6 och den bedömda kostnaden för att köra igång Skene uppgår till ca 6 milj. kr. Undersökningar pågår för en eventuell kapacitetsökning i Örby vattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Marks kommun saknar egentlig reservvattentäkt eftersom Risäng vattentäkt som är tänkt att fungera som reservvattentäkt, under en längre period använts för att täcka kommunens normala vattenbehov. Reservvattentäkterna Barrsjön och Skene har en lång och kostsam igångkörningsperiod. Fåglaslätt vattentäkt utgör en viktig allmän vattentäkt och bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde enligt Naturvårdsverkets värderingsmall i handbok 2003:6. 5 Marks kommun. Provpumpning Risäng hösten 2004. SWECO VIAK 2004. 6 PM Nytt vattenverk med råvatten från Barrsjön, SWECO VIAK 2004. 5(32)
Ur Naturvårdsverkets handbok 2003:6 (2.5) Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressen) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10 m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten och vattenverket ligger på fastigheten Fritsla Stommen 1:30. Fastigheten ägs av Marks kommun. 2.10 Vattendom För fastigheten Fritsla Stommen 1:30 finns en vattendom från 1962, Dom A 4/1962. Domen medger ett vattenuttag på 900 m 3 /dygn (10,4 l/s) i medeltal under året dock högst 1350 m 3 /dygn (15,6 l/s). Fastigheten förvärvades av kommunen genom avstyckning av fastigheten Stommen 1:2. I vattendom anges även skyddsföreskrifter och ett skyddsområde specificerades. 2.11 Tidigare skyddsområde Det finns ett tidigare skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Fåglaslätt vattentäkt. Det är förordnat genom vattendom år 1961 7. Utbredning av tidigare vattenskyddsområde visas i figur 2. Det 7 Rapport om skyddet av de kommunala grundvattentäkterna, Marks kommun, 1998 6(32)
begränsas i figuren med heldragen linje och är inte indelat i olika skyddszoner. ð Vattentäkt Figur 2 Ungefärlig utbredning av tidigare skyddsområde, fastställt 1962. Även brunnsläget är markerat. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. Skyddsområdet hade otillräcklig utbredning jämfört med gällande krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Skyddsområdet bör vara indelat i en primär och en sekundär skyddszon med olika restriktioner i skyddsföreskrifterna. Det kan även vara aktuellt att införa en tertiär skyddszon. Tidigare skyddsföreskrifter var i behov av att anpassas till gällande lagstiftning. 7(32)
3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger ca 1 km NO om Fritsla tätort, i anslutning till Häggån. Häggåns dalgång är ca 200 till 400 meter bred och den har en ostnordostlig sträckning. Nivån i dalgångens botten ligger på 65-70 möh medan nivåerna inom höjdområden i norr och söder ligger på drygt 100 möh. 3.2 Markanvändning I de centrala delarna av Häggåns dalgång domineras markanvändningen av jordbruk och betesmark. I vattentäktens närområde betar djur. På omgivande höjdområden förekommer främst barrskog. Fritsla tätort är belägen nedströms vattentäkten i väster. 3.3 Geologi Berggrunden i det aktuella området tillhör den sydvästsvenska gnejsregionen och berggrunden domineras av gnejs och förgnejsad granit. Det saknas modernt geologiskt kartmaterial i tryck över området, men SGU genomförde jordartskartering runt Fåglaslätt under september 2005. Tolkningen av jordartsgeologin i området är gjord efter SGU:s fältkarta tillsammans med material från tidigare genomförda utredningar i anslutning till vattentäkten samt på rördrivningar och sonderingar som genomfördes under februari/mars 2006. Jordarternas utbredning, tolkad efter SGU:s kartering 2005 presenteras i bilaga 1. Jordlagren i dalgången domineras av lera med mäktigheten 15-30 m. Enligt utförda rörborrningar i området runt vattentäkten överlagras leran av silt och siltig sand med mäktigheten 3-8 m 8. Detta lager utgörs av svall- och svämsediment. Under leran finns ett lager med friktionsmaterial i form av sand och grus med ca 3-6 meters mäktighet. Sand- och grusavlagringen under leran utgörs sannolikt av isälvsmaterial och tillhör den ås som ligger i dalgångens riktning. Åsen är till stor del täckt av finkorninga sediment, men inom vissa 8 Redogörelse för provpumpning av befintlig vattentäkt, Fritsla Marks kommun. VIAK AB 1974. 8(32)
områden går den i dagen. Nordost om vattentäkten finns en kulle med isälvsmaterial. Dess form är sannolikt berggrundsbetingad. Längre uppströms i Häggåns dalgång finns flera utbredda områden där isälvsavlagringen ligger i dagen, bl.a. i anslutning till Ramslätts vattentäkt. Vid höga vattenflöden i Häggån står stora delar av dalgångens lågpartier vid Maderna under vatten. I detta låglänta område förekommer torv. I dalgångens omgivande höjdpartier domineras geologin av områden med berg i dagen eller berg med tunt moränlager. Inom vissa delar är moränlagret mäktigare. Inom höjdområdet förekommer även utbredda våtmarksområden med torv. 3.4 Hydrologi 3.4.1 Nederbörd och grundvattenbildning Den korrigerade årsnederdörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca 500-550 mm/år, vilket motsvarar 15.9-17.4 l/s*km 2 9. Detta motsvarar den teoretiska nybildningen av grundvatten i området. Det naturliga grundvattenflödet i dalgången från nordost har i samband med tidigare utredning beräknats till ca 14 l/s 10. 3.4.2 Avrinningsområde Häggån är en del av Viskans vattensystem. Häggåns avrinningsområde uppströms Fritsla är ca 270 km 2 stort. Det omfattar sjöarna Frisjön, Sandsjön och Lysjön och sträcker sig nästan ända till Dalsjöfors i nordost och mot Redslared i sydost. Mot nordväst ligger vattendelaren i Viskafors samhälle. 3.5 Hydrogeologi I bilaga 1 redovisas en översiktlig hydrogeologisk karta över vattentäktens närområde. Kartan baseras på SGU:s fältkartor, uppgifter från tidigare utredningar samt på rördrivningar och 9 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 10 Redogörelse för provpumpning av befintlig vattentäkt, Fritsla Marks kommun. VIAK AB 1974. 9(32)
sonderingar som genomfördes under februari/mars 2006 11. Vattentäkten ligger i en sluten akvifer, d.v.s. det vattenförande lagret är täkt av ett lerlager. Grundvattenytans trycknivå ligger ca 2-6 m under markytan. Rördrivningar har genomförts vi två tillfällen i området, 1973 och 2006 (se läge i bilaga 1). Resultatet från de borrningar som genomfördes 1973 redovisar god till mycket god vattenförande förmåga i det lager av grus och sand som finns under lerlagret 12. Transmissiviteten har genom provpumpning beräknats till i storleksordningen 1*10-2 m 2 /s. Dalgången begränsas i norr och söder av områden med berg och morän med liten vattenförande förmåga. Grundvattenmagasinet har därför i tidigare undersökningar beskrivits med en kanalmodell med två negativa hydrauliska gränser i norr och söder 12. Resultatet av de drivningar av rör och jord/berg-sonderingar som genomfördes 2006 indikerar att vid vattentäkten är grundvattenmagasinet endast ca 100 m brett. Vid observationsrör 7305, i öster, vidgar sig dalgången och magasinets bredd ökar sannolikt. Resultatet av provpumpningen (genomförd 1974) indikerar att strömningsbilden störs vid observationsrör 7305, sannolikt till följd av att dalgången och därmed troligen även grundvattenmagasinet vidgar sig i detta område och kanalmodellen därför inte gäller längre. Den regionala grundvattenströmningen sker i dalgångens riktning från nordost. Den provpumpning som tidigare genomförts visar att vid uttag av vatten sker en viss tillströmning av grundvatten även från väster och från områden söder om Häggån vid observationsrör 7302. Grundvattenbildningen sker främst i de delar av grundvattenmagasinet som ligger i dagen i Häggåns dalgång uppströms Fåglaslätt vattentäkt. En viss del av nybildningen sker i den närbelägna kullen som till viss del utgörs av isälvsmaterial (se bilaga 1). Större nybildningsområden finns i anslutning till Ramslätts vattentäkt ca 3 km uppströms Fåglaslätt. Enligt borrningen av observationsrören 7301 och 7304 är lerans mäktighet i dalgången utmed Häggån 15-30 m. Det är därför inte troligt att grundvattenmagasinet står i hydraulisk kontakt med Häggån i anslutning till vattentäkten. Det sker sannolikt därför inte någon inducerad infiltration längs denna del av utan grundvattenmagasinet. 11 Marks kommun. Fåglaslätt vattentäkt, Rördrivning mars 2006. SWECO VIAK 2006-03-28. 12 Redogörelse för provpumpning av befintlig vattentäkt, Fritsla Marks kommun. VIAK AB 1974. 10(32)
Inducerad infiltration kan ske där isälvsmaterial ligger i kontakt med Häggån uppströms vattentäkten. Det är dock svårt att avgöra om och i så fall var det sker inducerad infiltration. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Häggåns dalgång kännetecknas i de centrala delarna av mäktiga leroch siltlager vilka utgör ett naturligt skydd för grundvattenmagasinet mot ytliga föroreningar. Detta skydd är dock helt beroende av finmaterialets täthet och mäktighet. Förekomst av torrsprickor och rotkanaler medför att det naturliga skyddet upphör att verka. En ytlig förorening kan därmed nå det underliggande grundvattenmagasinet och i värsta fall hota vattentäkten. I de områden där grundvattenmagasinet är täckt av lera betecknas sårbarheten som måttlig. I delar av dalgången ligger isälvsavlagringen i dagen, bl.a. strax nordost om vattentäkten. Dessa områden är mycket sårbara beträffande grundvattenförorening eftersom isälvsmaterialet, som utgörs av sand och grus, är mycket genomsläppligt för ytliga föroreningar. Även sträckor längs Häggån där inducerad infiltration kan ske har en hög sårbarhet. 3.7 Vattenkvalitet Genomgång av analysresultat av råvatten från åren 2001-2004 visar att vattnet har en god kvalitet. Det går inte att utläsa några trender i förändringen av vattenkvaliteten. Vattnet är ett karaktäristiskt grundvatten från en sluten akvifer. Alkaliniteten är hög liksom phvärdet. Halten järn i vattnet är låg, men manganhalten är något hög. Bakteriehalterna är låga liksom halten näringsämnen. Rester av bekämpningsmedel (2,6-Diklorbenzamid) har påvisats i råvattnet vid flera provtagningstillfällen de senaste åren. Halterna har inte vid något tillfälle legat över Livsmedelsverkets gränsvärde, 0,1 µg/l för ett enskilt ämne alt. 0,5 µg/l för den totala halten. 11(32)
4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1.1 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Marks kommuns översiktsplan antagen 1991 (ÖP 90). I kommunens gällande översiktsplan, ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning, skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. 12(32)
4.1.2 Naturreservat Inga naturreservat eller skyddade områden finns inom föreslaget skyddsområde för vattentäkten. Häggåns dalgång vid Fåglasätt utgörs dock av ett område med högt naturvärde och betraktas enligt översiktsplanen som ett ekologiskt känsligt vattenområde. 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Fåglaslätts vattentäkt. 13(32)
5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En riskinventering med riskanalys har tidigare genomförts i anslutning till Fåglaslätt vattentäkt 13. Den byggde på information om riskkällor från Miljökontoret i Marks kommun och en fältinventering. Riskinventeringen kompletterades 2004-10-26 med en inventering av risker inom större delar av tillrinningsområdet. Resultatet sammanfattas nedan. 5.2 Riskkällor och emissioner inom Fåglaslätts vattentäkt tillrinningsområde Inom närområdet för vattentäkten i Fåglaslätt finns enligt uppgift från Miljökontoret inga industrier. De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: Klimatförändringar Sabotage Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Industrier Övrigt De olika riskkällorna beskrivs nedan och läget redovisas på karta i bilaga 2. 13 Marks kommun, Vattenskydd Riskanalys Fåglaslätt vattentäkt. SWECO VBB VIAK, 2002. 14(32)
5.2.1 Klimatförändringar - översvämningsrisk Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper dessutom i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. Uttagsbrunnen vid Fåglaslätt ligger på flack mark ca 50 m från Häggån och redan idag svämmar ån över vid höga flöden. Översvämning av Häggån kan innebära ett hot mot vattentäkten eftersom brunnen riskerar att ta in ungt grundvatten via inducerad infiltration p.g.a. förkortade uppehållstider. I området mellan uttagsbrunnen och Häggån är dock lerlagret mäktigt, drygt 15 m. Enligt den hydrogeologiska bedömningen sker ingen inducerad infiltration längs ån i anslutning till vattentäkten. Vid en översvämning som når upp till brunnsområdet kan ytvatten tränga in i brunnen från markytan. Åtgärder är dock vidtagna för att undvika översvämning vid vattentäkten och vattenverket. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Även om vattenskyddsområdets funktion huvudsakligen är att minska riskerna för vattentäkten i fredstid bör ändå risker som kan förknippas med krig och kris uppmärksammas. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa aspekter bör beaktas i en beredskaps- och saneringsplan. 5.2.3 Vägar/transporter Länsväg 1634 (Förläggarevägen) går strax nordväst om vattentäkten, som närmast ca 25 meter från brunnen. Vägen passerar nära den kulle med isälvsmaterial som antas vara nybildningsområde för vattentäkten. Fritsla-Boråsvägen, väg 41 och mindre vägar korsar ett antal vattendrag som mynnar i Häggån uppströms vattentäkten. Emissioner från vägarna i samband med olyckor eller kontinuerliga utsläpp kan om de når ytvattendragen transporteras till Häggån och därmed hota vattentäkten. 15(32)
De riskkällor för Fåglaslätt vattentäkt som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Väg- och fordonsslitage Trafikemissioner Vägsalt (något kg/m 2 år) Vägdagvatten Konsekvensen av vägar/transporter är att emission av skadliga ämnen från dessa riskkällor via grundvattnet relativt snabbt kan transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. 5.2.4 Gårdar med jord- eller skogsbruk Antalet jordbruksfastigheter i vattentäktens närområde är uppskattningsvis 3-5 stycken. Hur många av dessa som bedriver aktivt lantbruk är okänt, men enligt Miljökontoret förekommer ingen djurhållning i större skala i området. Områdena i dalens lågpartier utgörs av jordbruksmark (odlingsmark, betesmark etc.) och på omgivande höjdpartier förekommer barrskog. Spridning av bekämpningsmedel förekommer inte inom tidigare skyddsområde. Inom jordbruksområdena väster om tidigare vattenskyddsområde sprids bekämpningsmedel. Fastigheter i området är inte anslutna till det kommunala avloppsnätet. Bristfälligt utförda eller underhållna avloppsanläggningar kan utgöra en risk för vattentäkten genom föroreningsspridning till grundvattenmagasinet. Enligt Miljökontoret förekommer ingen gödsling av skogsmark. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras hos gårdar med jord- eller skogsbruk är: Bekämpningsmedel Jordbruksgödsling Avlopp Hushålls/trädgårdskemikalier Trasiga bränsletankar Olyckor Den risk som kan uppkomma från gårdar med jord- eller skogsbruk är att skadliga ämnen från verksamheterna når ytvattendrag eller 16(32)
grundvattnet för vidare transport till vattentäkten. Detta kan påverka vattenkvaliteten negativt. 5.2.5 Bostadshus/fritidshus Norr om vattentäkten förekommer ett bostadsområde med enskilda avloppsiösningar. Enligt kommunen har det förekommit/förekommer avloppsproblem i området. Bristfälligt utförda eller underhållna avloppsanläggningar kan utgöra en risk för vattentäkten genom föroreningsspridning till grundvattenmagasinet. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras i samband med bostadshus/fritidshus är: Enskilda avlopp Energianläggningar Hushålls/trädgårdskemikalier Oljetankar Dagvatten Enskild användning av bekämpningsmedel bedöms utgöra en risk för vattentäkten. Överdosering eller annan felaktig hantering kan leda till att bekämpningsmedel når grundvattenmagasinet och hotar vattentäkten. Energianläggningar kan inte uteslutas utgöra en riskkälla för vattentäkten. Läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra att grundvattnet och därmed vattentäkten påverkas. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. 5.2.6 Industrier Enligt Miljökontoret förekommer två industrier sydväst om vattentäkten, en verkstadsindustri och en textil industri. Båda verksamheterna är anslutna till det kommunala Va-nätet. Verksamheternas placering i förhållande till vattentäkten (ca 500 och 700 meter nedströms Häggån) medför att de inte bedöms utgöra risk för vattentäkten i Fåglaslätt. 17(32)
5.3 Övrigt Övriga identifierade riskkällor: Mindre transformatorstation på ledningsstolpe intill vattentäkt. Transformatorstationer innehåller ofta olja (riskkälla 4). Verksamheter i anslutning till Häggån eller tillrinnande vattendrag kan utgöra en risk för att vattenkvaliteten i ån försämras långsiktigt och därmed påverka grundvattenkvaliteten negativt (riskkälla 5). Exempel på tänkbara riskobjekt är bristfälliga avloppslösningar, bekämpningsmedelsanvändning, industrier etc. Vid uppfart mot bostadsområdet på Smeatorpsvägen ligger en transformatorstation (riskkälla 6). Transformatorstationer innehåller ofta olja. På äldre kartmaterial markeras "färgeri" uppströms vattentäkten i Fåglaslätt (riskkälla 7). Närmare information om verksamheterna saknas. Enligt Naturvårdsverkets branschkartläggning är industritomter från färgfabriker ofta förorenade av lösningsmedel eller tungmetaller. Verksamhetens utformning bör undersökas för att kunna avgöra om eventuella markföroreningar förekommer och om dessa i så fall utgör ett hot mot vattentäkten och Häggån. Två farmartankar är uppställda vid en fastighet längs vägen (riskkälla 8). Vid eventuellt läckage kan petroleumprodukter läcka ut och spridas till omgivningen. Tankarna är belägna på lera och avståndet till vattentäkten är stort. Det medför att de inte bedöms utgöra någon påtaglig risk för vattentäkten. Ett nedlagt kommunalt avfallsupplag (riskkälla 9) finns ca 900 m sydost om Fåglaslätts vattentäkt. Ytvattenavrinningen från avfallsupplaget är mot Häggån vid Ramslätts mader. Lakvatten från avfallsupplag kan förorena grund- och ytvatten med tungmetaller, närsalter mm. Det kommunala avfallsupplagets påverkan på omgivningen och på recipienten har tidigare bedömts vara liten 14. 14 Marks kommun Nedlagda deponier. SWECO VIAK 2004. 18(32)
6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell. Den omfattar sex parametrar som är oberoende av varandra. Dessa omfattar troligheten för att transportsystem finns för föroreningen från riskkällor till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Riskanalys En schablonmässig bedömning och rangordning av de risker som identifierats kunna hota vattentäkten har utförts. Underlaget för riskanalysen och resultatet av denna presenteras i bilaga 3a och 3b. Principerna för att risk uppstår alternativt uteblir är: 1. Samtliga ovanstående parametrar är nödvändiga ingredienser och måste vara större än noll för att risk skall uppkomma. 2. Det räcker med att någon av parametrarna är noll för att risk inte kan existera. 6.1.1 Riskanalysens resultat Efter att parametrarnas storlek för respektive riskkälla bedömts och en systematisk beräkning genomförts erhölls en rangordning av riskkällorna enligt bilaga 3b. De riskkällor som enligt riskanalysen utgör störst hot mot vattentäkten är: 19(32)
Spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark Olyckor med farligt gods på väg vid ås nära vattentäkten 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma skyddsområdets utsträckning och skyddsbestämmelsernas omfattning. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår en rad subjektiva bedömningar. Det medför att rangordningen i bilaga 3 visar en relativ risknivå mellan olika riskkällor inom Fåglaslätt vattentäkts tillrinningsområde. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang, d.v.s. stor skillnad i poäng, utgör verkligt skilda risker för vattentäkten. 6.4 Skyddsbehov Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 2.9) Skyddsbehovet är extra stort där det förekommer sådana verksamheter och markanvändning som kan ge upphov till irreversibla eller långvariga skador på vattenförekomster och vattentäkter. Dessa delar av tillrinningsområdet bör omfattas av skyddsföreskrifter som innebär stora restriktioner för markanvändning och verksamheter i avsikt att minska riskerna till acceptabla nivåer. Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. Det är därför viktigt att skydda den kulle med isälvsmaterial som ligger i anslutning till vattentäkten och där viss del av nybildning av grundvatten till vattentäkten antas ske. Från övriga nybildningsområden är sannolikt uppehållstiden i grundvattenzonen mycket lång. 20(32)
7 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens och reservvattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar samt riskanalyser föreslås ett skyddsområde enligt bilaga 4. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområdet och skyddsbestämmelserna är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (NFS 2003:16). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden (rapport 2003:6) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. En uppdelning av skyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje skyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen av vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. Dessa anges nedan 21(32)
7.2.1 Vattentäktszon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. Området runt uttagsbrunnen, vattenverket och lågreservoaren vid Fåglaslätt är inhägnat och inte tillgängligt för obehöriga. Detta område föreslås som vattentäktszon. 7.2.2 Primär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Det är därför möjligt att primär zon förekommer på flera ställen inom ett skyddsområde för att täcka in viktiga nybildningsområden. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Vattentäkt med inducerad infiltration Den primära zonen bör avgränsas runt vattentäktszonen på samma sätt som för ytvattentäkt. Den primära zonen bör omfatta områden mellan infiltrationsområdena i ytvattendrag/sjö och uttagsbrunnar. I vattendrag/sjö som utgör råvattenkälla avgränsas primär zon på samma sätt som för ytvattentäkt. 22(32)
Primär skyddszon för Fåglaslätt vattentäkt beräknas efter ett vattenuttag på 900 m 3 /dygn (10,4 l/s), vilket motsvarar tillåtet medeluttag enligt vattendom. Enligt nedan angivna förutsättningar kan erforderligt skyddsområde beräknas med sambandet: r 2 Q t = π b n e där r = radien (m) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) = 900 m 3 /dygn t = uppehållstid (dygn) = 100 dygn b = det vattenförande lagret mäktighet (m) = 3-6 m n e = effektiv porositet = 20-30 % Istället för att utnyttja ett enskilt värde för den effektiva porositeten och det vattenförande lagrets mäktighet ansätts intervall inom vilka parametrarna kan variera. Beräkningen av det radiella avståndet från brunnarna som erfordras vid 100 dygns uttag, görs sedan med Monte Carlo simulering 15. Med denna metod illustreras osäkerheten i beräkningsresultatet. Osäkerheten är ofta stor vid denna typ av beräkningar beroende på bl.a. bristfälliga data. Metoden gör det även möjligt att välja vilken säkerhet/osäkerhet man önskar tillämpa vid val av skyddsavstånd. En åtgärd för att minska osäkerheter är att införskaffa mer data genom nya fältundersökningar. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband och intervall redovisas i tabell 1. Tabell 1 Beräknad erforderlig radie (r) på primär skyddszon enligt ovanstående samband. Säkerhet r (m) 0% 123 10% 140 25% 148 50% 160 75% 176 80% 179 90% 188 15 Metod för statistisk simulering där ett önskat antal beräkningar utförs enligt angivna intervall och statistiska fördelningar. Resultatet bygger på 10 000 beräkningar. Beräkningen har skett i Crystal Ball. 23(32)
Resultatet innebär att det med 50 % säkerhet erfordras ett minsta avstånd från uttagsbrunnen på 160 m då radiellt tillflöde av grundvatten förutsätts. Med en säkerhet på 90 %, erfordras ett avstånd på ca 180 m. För att avgränsa skyddszoner i Fåglaslätt vattenskyddsområde har säkerheten 90 % valts. Avgränsningen av primär skyddszon kan även baseras på beräkning av strömningstiden enligt Darcy s lag. Enligt resultatet av tidigare genomförd provpumpning har grundvattenmagasinet en hydraulisk konduktivitet på 1*10-3 - 1*10-4 m/s. Strömningshastigheten beräknas enligt sambandet och nedan angivna förutsättningar: v = K i n e där: K = hydraulisk konduktivitet (m/s) = 1*10-3 - 1*10-4 m/s i = hydraulisk gradient (m/m) = 0,001-0,01 n e = porositet= 20-30 % Även i denna beräkning ansätts ett intervall inom vilket de ingående parametrarna varierar (hydraulisk konduktivitet, gradient och porositet). Beräkning av strömningshastigheten har sedan genomförts med Monte Carlo simulering enligt beskrivning ovan. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband och intervall redovisas i tabell 2. Tabell 2 Beräknad hastighet för grundvattenströmning. Säkerhet v (m/dygn) 10% 0,3 25% 0,5 50% 0,9 75% 1,5 80% 1,7 90% 2,3 Resultatet av Monte Carlo simuleringen innebär att med 50 % säkerhet är den beräknade strömningshastigheten långsammare än 0,9 m/dygn. Med 90 % säkerhet är strömningshastigheten lägre än 2,3 m/dygn. Denna hastighet har använts för att avgränsa skyddszoner för Fåglaslätts vattentäkt. Det dimensionerade skyddsavståndet för primär skyddszon enligt beräkningar av 24(32)
strömningshastigheten i grundvattenzonen blir då 230 m vid uppehållstiden 100 dygn. Vid dimensionerande skyddsavstånd för primär skyddszon vid Fåglaslätt vattentäkt används resultatet av båda beräkningsalternativen, d.v.s. erforderligt avstånd enligt gällande vattenuttag och det dimensionerande skyddsavståndet enligt beräknad strömningshastighet i grundvattnet. Inducerad infiltration av Häggån Uttagsbrunnen ligger visserligen nära Häggån, men lermäktigheten i området runt brunnen uppgår till drygt 15 m. Detta medför att det inte är sannolikt att inducerad infiltration sker inom vattentäktens närområde. Det finns förutsättningar för att inducerad infiltration av ytvatten kan ske där isälvsavlagringen ligger i dagen i anslutning till ån ca 170 meter öster om vattentäkten. Om detta sker beräknas uppehållstiden från infiltrationsområdet till uttagsbrunnen vara minst 70 dygn. Ett ytvatten räknas som grundvatten efter 14 dygns uppehållstid i marken. Med anledning av den långa uppehållstiden och osäkerheten om inducerad infiltration sker eller ej har inte Häggån beaktats vid utformningen av den primära skyddszonen. 7.2.3 Sekundär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Vattentäkt med inducerad infiltration Den sekundära zonen bör avgränsas runt den primära zonen på samma sätt som för ytvattentäkt. Den sekundära zonen bör omfatta områden mellan infiltrationsområdena i ytvattendrag/sjö och uttagsbrunnar. För avgränsning av skyddszoner för Fåglaslätts vattentäkt används strömningshastigheten 2,3 m/dygn enligt beräkningen ovan. Det dimensionerade skyddsavstånd för sekundär skyddszon blir därmed ca 840 m för att uppehållstiden ett år ska uppnås. 25(32)
Inducerad infiltration Häggån Uttagsbrunnen ligger visserligen nära Häggån, men lermäktigheten i området runt brunnen uppgår till drygt 15 m. Längre uppströms har lermäktigheter på ca 20 m konstaterats. Detta medför att det inte är sannolikt att inducerad infiltration sker inom vattentäktens närområde. Det finns förutsättningar för att inducerad infiltration av ytvatten kan ske där isälvsavlagringen ligger i dagen i anslutning till ån ca 170 meter öster om vattentäkten. Om detta sker beräknas uppehållstiden från infiltrationsområdet till uttagsbrunnen vara minst 70 dygn. Ett ytvatten räknas som grundvatten efter 14 dygns uppehållstid i marken. Med anledning av den långa uppehållstiden och osäkerheten om inducerad infiltration sker eller ej har inte Häggån beaktats vid utformningen av den sekundära skyddszonen. 7.2.4 Tertiär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär zon ska inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet/avrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Att upprätta en tertiär skyddszon för Fåglaslätt vattentäkt syftar till att visa på och informera om områdets betydelse för vattenförsörjningen. Enligt resultatet av riskanalysen utgör spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark den största risken för vattentäkten även om det idag inte har påvisats någon påverkan från jordbrukets bekämpningsmedel i råvattnet. Den öppna marken längs Häggåns dalgång uppströms gränsen för sekundär skyddszon inkluderas därför i den tertiära zonen. Mot norr och söder begränsas den tertiära zonen längs utbredningen av sedimenten i dalgången. Vid Ramslätt ansluter Fåglaslätts vattenskyddsområde till vattenskyddsområdet för Ramslätts vattentäkt. 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade 26(32)
prognostiserade riskerna, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer att vattenskyddsområdet utifrån försiktighetsprincipen (Miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa område har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 7.3.1 Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas. Detta inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i Miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vattenskyddsområdet baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Ett mindre vattenskyddsområde innebär en annan risk och att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis krävs för att uppnå en viss riskreduktion. 27(32)
7.4 Platsspecifika motiv Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 3. P1 P2 P3 P4 P5 S1 Avgränsning av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som krävs för att uppehållstiden i grundvattenzonen ska vara 100 dygn. Mot nordost omfattar den primära skyddszonen hela den kulle som utgörs av isälvsmaterial och som är ett nybildningsområde för grundvatten till vattentäkten. Sonderingar har inte visat på ett tätande lerlager, utan sannolikt ligger isälvsmaterialet direkt mot berget. Mot söder begränsas den primära skyddszonen så att uppehållstiden 100 dygn uppnås i grundvattenzonen. Detta sammanfaller också med grundvattenmagasinets utbredning mot den södra dalsidan. Enligt de grundvattenmätningar som genomfördes i samband med tidigare genomförd provpumpning bidrar även områden väster om vattentäkten till viss del till grundvattenbilningen. Mot väster begränsas därför den primära skyddszonen längs radien för uppehållstiden 100 dygn. Mot nordväst avgränsas skyddsområdet en bit upp i det område med berg i dagen som begränsar dalgången norrut. Grundvattenmagasinet i dalgången begränsas av berget mot norr. Begränsningar av den sekundära skyddszonen baseras på beräkningar av det område som erfordras för att uppehållstiden 1 år ska uppnås i grundvattenzonen i dalgången. Den sekundära zonen är inte radiell utan utdragen i dalgångens riktning mot nordost. Eftersom den regionala grundvattenströmningen är från nordost omfattar den sekundära skyddszonen endast ett smalt område utanför den primära skyddszonen i sydväst. Området väster ut bedöms inte påverkas av nuvarande grundvattenuttag i vattentäkten. S2 Den sekundära zonen är utdragen i Häggåns dalgång mot nordost och gränsen ligger ca 850 m från uttagsbrunnen. Det motsvarar det avstånd som krävs för att uppehållstiden 1 år ska 28(32)
uppnås enligt beräknad hastighet för grundvattenströmningen i grundvattenmagasinet. S3 S4 T1 Mot sydost begränsas skyddszonen en bit upp i den sluttning med berg och morän som begränsar dalgången och grundvattenmagasinet. En del av grundvattenbildningen till vattentäkten sker sannolikt inom morän- och bergområdet på dalgångens sluttning. Den sekundära skyddszonen begränsas så att vägen norr om vattentäkten inkluderas i skyddszonen. Den sedimentfyllda dalgången inkluderas därmed i skyddszonen. Den tertiära zonen omfattar öppen mark i Häggåns dalgång och utgörs främst av områden med jordbruksmark. Användning av bekämpningsmedel inom jordbruket utgör den största risken för vattentäkten även om man hittills inte har påträffat rester av jordbrukets bekämpningsmedel i vattentäkten. I stora delar av den tertiära zonen ligger grundvattenmagasinet under ett skyddande lerlager, men enligt SGU:s kartering ligger isälvsmaterialet i dagen i den östra delen. Lerans mäktighet i den övriga delen av området är inte känd. Sannolikt varierar mäktigheten och det kan förekomma luckor i lerlagret. I områden med lera kan ytavrinningen vara stor och snabb. Detta innebär att föroreningar kan spridas till Häggån och på så sätt påverka grundvattenmagasinet genom inducerad infiltration. I nordost ansluter Fåglaslätts vattenskyddsområde till vattenskyddsområdet för Ramslätt vattentäkt. Den tertiära skyddszonen syftar också till att visa på områdets betydelse för vattenförsörjningen. Detta område är också intressant för prospektering av en ny framtida vattentäkt eftersom vattenförande lager av sand och grus finns under leran i dalgången. T2 Mot norr föreslås den tertiära zonen att omfatta områden med odlingsmark och öppen mark i dalgången. Detta beroende på att eventuell användning av bekämpningsmedel på odlingsmark bedöms vara den största risken för vattentäkten. T3 Mot söder begränsas den tertiära zonen så att områden med öppen mark och odlingsmark omfattas av zonen. Zonen begränsas mot den relativt branta dalsidan i söder. 29(32)