Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Relevanta dokument
3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Atomer och det periodiska systemet

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

LPP Energi och elektricitet År 7

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Lokal pedagogisk plan

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Livets myller Ordning i myllret

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Lokal pedagogisk plan

Begrepp vem hör ihop med vem?

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Lokal pedagogisk plan

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Statens skolverks författningssamling

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Pedagogisk planering kemi åk 4

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

NO: KEMI. Årskurs

Förmågor och Kunskapskrav

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

Fysiken i naturen och samhället

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Kemi Kunskapens användning

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ekologi Så fungerar naturen

Pedagogisk planering

Färg i vardagen och skolan

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplanen i ämnet kemi

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Nationella prov i NO årskurs 6

AREA 41 KEMINS GRUNDER

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

Inläsningsblad, organisk kemi

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Transkript:

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska reaktioner och bindningar - syror, baser och salter. Vi kommer att labba mycket! Du förväntas: - läsa angivna kapitelanvisningarna inför varje lektion, så att du kommer välförberedd till lektionen - göra angivna läxuppgifterna efter varje lektion, inför nästa lektion (om det är labbrapport har ni dock en vecka på er att lämna in), för att befästa lektionens innehåll. Material Syfte - Spektrum Kemi, fjärde upplagan (svarta boken), flera kapitel: - Kap 1, avsnitt 1.1-1.7 - Kap 13, avsnitt 13.1-13.4 - Kap 4, avsnitt 4.1-4.3 - Kap 5, avsnitt 5.1 - Arbetsblad som delas ut i klassen - Webben för fördjupning Undervisningen i detta arbetsområde ska syfta till att du utvecklar din förmåga att: - använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i och samhälle, - genomföra systemaka undersökningar i kemi, och - använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Metoder och arbetssätt - Studier i boken och genomgångar - Filmer som berör ämnet - Arbetsblad att jobba på i klassen och hemma - Läxförhör i klassrummet med Kahoot eller annat verktyg - Systemaka undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. - Dokumentation av undersökningar med tabeller, labb Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v39-47 1

Lektionsplanering Vecka Dag Inläsning Lektionsinnehåll Läxa v39 v40 v41 v42 v43 v45 v46 v47 26/9 27/9 29/9 03/10 04/10 06/10 10/10 11/10 13/10 17/10 18/10 20/10 24/10 25/10 27/10 07/11 08/11 10/11 14/11 15/11 17/11 21/11 22/11 1.1-1.3 (Kort lektion) Genomgång av arbetsområdet. TDS 1.1-1.3 1.4-1.7 Repetition om kemins grunder. Labb/demonstration. 1.1-1.7 Balansera reaktionsformler. Grupparbete begreppslista. Läxförhör kemins grunder. - Ingen lektion (vägledningsvecka) - - Ingen lektion (vägledningsvecka) - - Repetition och provfeedback fysik (kraft och rörelse). TDS 1.4-1.7 Plugga osäkra begrepp. Korsord 1 13.1 Periodiska systemet, atomens uppbyggnad. TDS 13.1 Arbetsblad 13.1 13.2 Elektronskal, valenselektroner. Demonstration. TDS 13.2 Arbetsblad 13.2 13.3 Molekylbindning TDS 13.3 Arbetsblad 13.3 13.4 Jonbindning TDS 13.4 Arbetsblad 13.4 13.3-13.4 Jonbindning, molekylbindning. Labb. Labbrapport - Ingen lektion (utvecklingssamtal). Hemuppgift däremot --> Utvärdering/kamratbedömning labbrapporter Arbetsblad 13.5 Utvärdera rapporter Korsord 2 4.1-4.2 Syror och baser - ph, indikatorer. Labb. TDS 4.1 4.1-4.2 Syror - vätejoner, starka och svaga syror TDS 4.2 - Ingen lektion (UNICEF-föreläsning) - 4.3 Baser - hydroxidjoner, starka och svaga baser. Labb Labbrapport - Repetition och eget arbete TDS 4.3 5.1 Salter - introduktion TDS 5.1 5.1 Salter - labb Korsord 3 - Repetition och eget arbete - - Repetition och eget arbete - - PROV - Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v39-47 2

Koppling till läroplanens centrala innehåll Begrepp, modeller och metoder o Atomer, elektroner och kärnpartiklar. o Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. o Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. o Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv. o Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. o Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. o Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. o Lösningar, fällningar, syror och baser samt ph-värde. Kemi i samhället o Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. o Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik. o Källkrik granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi. Den vetenskapliga processen - utveckling av modeller och teorier o Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. o De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Vetenskapliga undersökningar o Systemaka undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. o Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. o Dokumentation av undersökningar med tabeller, Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v39-47 3

Kunskapskrav för betyget i ämnet kemi i slutet av årskurs 9 E C A ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. källor och för enkla och till viss del kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. källor och för utvecklade och relativt väl kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. källor och för välutvecklade och väl kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systemakt utifrån. I utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systemakt utifrån. I utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systemakt utifrån. I utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v39-47 4

Eleven kan föra enkla till viss del kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan föra välutvecklade och väl kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v39-47 5