Budgetriktlinjer 2017-2019 Landstinget i Kalmar län 2016-05-09
Alliansens riktlinjer inför budget och plan 2017-2019 VÅRA VIKTIGASTE PUNKTER Här sammanfattar vi de mest prioriterade riktlinjerna. Längre fram i dokumentet vidareutvecklar vi dessa och övriga riktlinjer inför det fortsatta budgetarbetet. Ta fram en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna för att skapa arbetsro och långsiktighet Flytta resurser och vård från sjukhusen till primärvården och hemsjukvården samt ökar satsningarna på förebyggande insatser Säkra föräldrautbildningar genom samarbete med studieförbunden Utreda effekterna om primärvårdsjouren flyttar in på sjukhusens akutmottagningar Pröva hur en del av hälso- och sjukvårdens öppenvårdsmottagningar kan bli till en del av primärvården. En motsvarande andel av budgeten följer med Införa en särskild ersättning för hälsocentraler som startar äldrevårdscentral Utveckla användandet av vårdval till fler områden särskilt där väntetiderna är långa Bygga upp en särskild äldrepsykiatrisk enhet för att förbättra den psykiska hälsan och livskvaliteten hos våra äldre Att en modell för särskild lönesatsning och en utbildningsstrategi inom bristyrken tas fram Utreda subventionerade resor under dagtid för att öka resandet utanför högtrafikerade perioder Ta fram en modell för regional närvaro så att medborgarna inte bara ska kunna möta sjukvården i hela länet utan också lokala centra för utveckling och stöd Landstinget i Kalmar län SID 2 (12)
STRATEGI FÖR EKONOMI I BALANS Landstinget i Kalmar län har de senaste åren haft en hög kostnadsutveckling och ett ekonomiskt resultat som, bortsett från extra intäkter, blivit allt sämre. Varje år tvingas landstingets sjukvårdsförvaltningar konstatera att budgeten är omöjlig att följa eftersom den är helt orealistisk. Prognosen för året är ett samlat underskott för förvaltningarna på över 220 Mkr. Detta trots att man nu uttalat bedriver kostnadsbesparande åtgärder med till exempel minskade hyrbemanningskostnader som ett mål. Den nuvarande strategin är ett enormt risktagande eftersom den helt bygger på att extra intäkter ska dyka upp och rädda resultatet på sista raden. Det måste till en ny strategi där politiken tar ansvar och kräver att verksamheten tar fram förslag till kostnadsbesparande åtgärder som kan genomföras utan att tillgängligheten till vård i länet försämras. Alliansens bedömning är att utöver de vardagsrationaliseringar som görs i förvaltningarna måste en handlingsplan utarbetas som sänker landstingets kostnader med minst 100 Mkr. Genom att i tid utarbeta åtgärder och fatta beslut kan risken för ytterligare skattehöjningar minimeras och panikåtgärder undvikas. Vi får inte hamna i en situation som i andra delar av landet där man nu tvingas vidta tuffa besparingar främst på personalsidan för att nå en ekonomi i balans. Ta fram en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna för att skapa arbetsro och långsiktighet EN SAMMANHÅLLEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En växande och åldrande befolkning med många och komplicerade sjukdomstillstånd gör vårdbehovet allt större. Då måste vårdens olika delar bli bättre på att samverka för att sätta patienten i centrum, erbjuda vård på rätt nivå och utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Idag är vården i vårt landsting indelad i tre avgränsade förvaltningar: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Primärvårdsförvaltningen och Psykiatriförvaltningen. Det försvårar en helhetssyn och effektiv samordning av insatser. Till detta kommer den kommunala hälso- och sjukvården. Alliansen vill se över landstingets förvaltningsstruktur och samarbetsformer med den kommunala vården i syfte att underlätta samverkan och flytta vården närmare människorna. Effektivare vård närmare människorna kräver en tyngdpunktsförskjutning och omfördelning av resurser från sjukhusen till primärvården, och att mer öppenvård flyttas över från sjukhusen till hälsocentralerna. Landstinget behöver på allvar förbereda sig för ett ökat vårdbehov från en åldrande befolkning. Idag används begreppet vård på distans när man talar om vård via IT-teknik eller digitala vårdrum på hälsocentralerna. Vi vill istället vända på hela perspektivet och etablera synsättet att vård på distans är när patienten tvingas åka till sjukhus och mottagningar. Skapa en sammanhållen och nära hälso- och sjukvård som utnyttjar resurserna så effektivt som möjligt i hela länet Landstinget i Kalmar län SID 3 (12)
Flytta resurser och vård från sjukhusen till primärvården och hemsjukvården FÖREBYGGANDE VÅRD Sjukdomar som upptäcks och behandlas i ett tidigt skede får ofta ett skonsammare förlopp och kräver mindre insatser jämfört med om patienten gått länge med sina besvär. Många sjukdomar kan helt förebyggas. Det finns alltså stora vinster, i form av minskat mänskligt lidande och samhällsekonomiskt, med olika former av förebyggande insatser inom vården. Landstinget behöver arbeta mer med detta. Landstingets föräldrautbildningar är exempel på väletablerade förebyggande insatser. De bidrar till trygghet hos föräldrarna inför förlossning och föräldraskap, bygger värdefulla sociala nätverk och förebygger psykisk ohälsa. Landstinget får möjlighet att tidigt identifiera familjer som har särskilt behov av stöd. Alliansen ser därför med oro på att föräldrautbildningarna i södra länet har ställts in på grund av barnmorskebrist. Vi vill ta hjälp av andra aktörer, till exempel studieförbunden, för att bedriva föräldrautbildningar om landstinget inte kan genomföra sådana i egen regi. Landstinget i Kalmar län erbjuder livsstilsrådgivning till personer i vissa riskgrupper. Alliansen vill ta nästa steg och inbjuda alla i specifika åldersgrupper till standardiserade hälsosamtal. Flera landsting/regioner har i ett antal år arbetat med detta och utvärderingar har visat att hälsosamtalen är uppskattade och ger stöd för enskilda att förbättra sina levnadsvanor. Landstinget behöver i samband med detta göra riktade insatser för att erbjuda hälsosamtal till socioekonomiskt utsatta grupper som har störst risk att drabbas av ohälsa, men kan vara svåra att nå. Landstinget ska i samverkan med kommunerna erbjuda förebyggande hembesök till alla över 75 år för att identifiera olycksfallsrisker eller andra hälsorisker. Tandhälsan hos äldre är viktig, för att de ska kunna äta och tillgodogöra sig näringsämnena i maten, inte minst för personer med nedsatt hälsa och med många läkemedel som i sig kan påverka munhälsan. Den uppsökande tandvården, som ska erbjudas personer i hemsjukvård och på äldreboenden, är inte jämlikt fördelad över länets kommuner. Landstinget behöver därför lägga kraft på att motivera alla kommuner till att bistå sina äldre med utbildade munhälsoombud. Landstinget har både som arbetsgivare och vårdgivare en viktig roll att förmedla kunskap men också ge stöd och möjligheter till att göra goda hälsoval. Det finns skäl att befara att ohälsotalen och även statistiken för rökning kommer att öka i och med alla nyanlända från länder med större andel rökare. Landstinget ska därför göra kraftfulla insatser för att uppnå målet om ett tobaksfritt län 2025 och inleda ett arbete för en nollvision för skadligt alkoholbruk och drogmissbruk. Folkhälsoarbetet i länet fungerar väl i vissa kommuner men har tappat fart i andra sedan den rödgröna majoriteten drog in stödet till folkhälsosamordnare. Det finns mycket begränsat utrymme för medarbetarna på landstingets folkhälsoenhet att ge efterfrågat stöd till kommunerna. För att stärka arbetet vill Alliansen utarbeta förslag till hur folkhälsoarbetet i hela länet kan utvecklas i samverkan med kommunerna. Landstinget i Kalmar län SID 4 (12)
Säkra föräldrautbildningar genom samarbete med studieförbunden Införa hälsosamtal för särskilda åldersgrupper, särskilt i områden med socioekonomisk utsatthet Införa förebyggande hembesök hos äldre i samverkan med kommunerna Att alla äldre i hemsjukvård eller särskilt boende erbjuds munhälsobedömning Utarbeta förslag till hur folkhälsoarbetet kan stärkas i hela länet AKUT SJUKVÅRD Landstinget behöver se över akutverksamheten. Mer än 75 procent av akuta primärvårdspatienter söker vård på sjukhusens akutmottagningar, även för besvär som hade kunnat få bättre vård hos en allmänmedicinsk specialist i primärvården. Det medför längre väntetider på akuten och en ökad belastning på slutenvårdsspecialisterna, som dessutom saknar den allmänmedicinska kompetens som dessa patienter skulle ha behövt möta. För att akutmottagningens resurser på ett bättre sätt ska gå till svårt sjuka, som behöver slutenvårdsspecialist, finns behov av nya sätt att ta hand om patienterna i primärvården. Det ligger i linje med Stiernstedts utredning Effektiv vård. Tillgängligheten för akuta besök i primärvården behöver öka. Akutteamen som införts på många hälsocentraler har inneburit in förbättring, men det behövs fler åtgärder. Alliansen vill utreda effekterna om primärvårdsjouren flyttar in på sjukhusens akutmottagningar. Detta skulle skapa en väg in för länets mer eller mindre akuta patienter. I Region Jönköping planeras ett projekt för att aktivt styra de akutbesök som inte är i direkt behov av slutenvårdsspecialister till primärvården. Vårt landsting ska följa detta projekt och utreda om krav på ökade öppettider i primärvården kan förbättra tillgänglighet för länets primärvårdspatienter. Nätbaserad jour kan vara en del av lösningen. Det måste också vara möjligt för sjukvårdsrådgivningen och akutmottagningens triagesjuksköterska att boka tid på hälsocentralen följande dag. Vi vill införa ett enda gemensamt telefonnummer till sjukvården. Det är också viktigt att patienterna alltid vet nästa steg i sin vård och behandling. Därför vill Alliansen att alla patienter ska få en tid i handen till nästa besök eller återbesök. Akutmottagningarna ska bemannas med geriatrisk kompetens för att snabbt kunna ge rätt vård till de mest sköra äldre. Landstinget i Kalmar län SID 5 (12)
Göra det lättare att få akut sjukvård på rätt nivå Utreda effekterna om primärvårdsjouren flyttar in på sjukhusens akutmottagningar Införa ett enda gemensamt telefonnummer för en väg in i sjukvården PRIMÄRVÅRD VÅRD NÄRA MÄNNISKAN Primärvården är basen i sjukvården. Det är dit patienten ska vända sig i första hand. Vid behov ska patienten slussas vidare till sjukhusspecialist och sedan återkomma till primärvården för uppföljning och kontroller. För att patienten ska få den mest effektiva vården behöver resurser överföras från slutenvården. I en del fall är det lämpligt att en slutenvårdsspecialist håller i även kontroller och uppföljning. Ur ett patientperspektiv vore det dock lämpligt att sådana kontroller görs i primärvården. En modell för att lokalisera slutenvårdsspecialisternas öppenvårdsmottagningar till hälsocentralerna behöver därför utarbetas. Det skulle företrädesvis kunna ske genom digitala lösningar. Vård på rätt nivå kan också innebära att olika professioner arbetar i team kring patienter med särskild problematik, exempelvis team med särskild äldrekompetens för de mest sköra äldre. Det finns också goda erfarenheter av äldrevårdscentraler från olika delar av landet. Stimulansmedel för de hälsocentraler som inför en sådan modell läggs i Hälsovalet. För patienten är den nära vården av stor betydelse. Det kan i framtiden resultera i att en del vård och konsultationer görs på distans via IT-teknik, som patienten kan hantera från hemmet eller via ett digitalt vårdrum på hälsocentralen eller i det kommunala äldreboendet. Tekniska lösningar ska dock inte ersätta det mänskliga mötet, när det så önskas och behövs. Hälsovalet ger möjlighet till extra ersättning för filialer. Landstingets primärvård behöver pröva möjligheten att göra om svårbemannade hälsocentraler till filialer, med en större enhet som tar ett övergripande ansvar. E-hälsolösningar av olika slag behöver implementeras, för att öka tillgänglighet och minska resandet för patienten. Teknik och metoder finns utarbetade i Västerbotten och bör kunna implementeras här utan dröjsmål. Villkoren för offentliga och privata utförare att verka i primärvården måste vara likvärdiga. De konkurrensfördelar som landstingsdrivna hälsocentraler har måste arbetas bort om detta ska kunna uppnås. Utarbeta en modell som ökar tillgängligheten i primärvården, för att styra patienter till rätt vårdnivå Ta fram en modell för öppenvårdsersättning, som stimulerar slutenvårdsspecialister att verka i primärvården Pröva hur en del av hälso- och sjukvårdens öppenvårdsmottagningar kan bli en del av primärvården. En motsvarande andel av budgeten följer med Införa en särskild ersättning för hälsocentraler som startar äldrevårdscentral Utveckla teamsjukvård för grupper med särskilt stora vårdbehov Landstinget i Kalmar län SID 6 (12)
Öka tempot för införandet av e-hälsolösningar Utvärdera och följa upp möjligheten att bedriva vård på mindre orter Att offentliga och privata utförare ges samma ekonomiska förutsättningar att arbete i länets primärvård SJUKHUSVÅRD SPECIALISTVÅRD NÄR DU BEHÖVER DEN Sjukhusvården står inför stora utmaningar med ett ökat patienttryck och alltmer komplicerade behandlingar. Utmaningarna måste mötas utan sänkta kvalitetskrav, med effektiviseringar och kortare vårdköer. För att göra sjukhusvården mer tillgänglig måste vårdvalet utvidgas med fler delar av den öppenvård som bedrivs där idag. I landsting som genomfört denna förändring har det inneburit kraftigt minskade vårdköer och att öppenvården kommit närmare patienterna och utförs på till exempel hälsocentralerna. Vården sätter patienterna i centrum på ett helt nytt sätt. Ett område där kvaliteten kan bli bättre och kostnaderna sänkas är återinläggningar av patienter. De beror i många fall på att vårdkedjan från sjukhuset hem till bostaden inte fungerar tillfredställande. Det drabbar ofta de mest sjuka äldre och sänker livskvalitet och skapar otrygghet. Ett förändringsarbete behöver förstärkas och bli än mer fokuserat. En åldrande befolkning innebär att fler kommer att drabbas av cancer under sin livstid. Väntetiderna inom cancervården är delvis fortfarande mycket långa. Vi anser inte att det är acceptabelt för en så viktig del av sjukvården. När cancerfallen ökar i länet ökar också behovet av investeringar. Först på tur står onkologin i Västervik som är i stort behov av ändamålsenliga lokaler. Barnsjukvården i länet måste också förstärkas och reformeras. Vi vill att man under planperioden startar projekteringen av neonatalavdelningarna i Västervik och Kalmar. Dessutom vill vi att barnakuten utökas till att gälla kirurgi, ortopedi samt medicin. Landstinget måste också se över sina möjligheter att öka intäkterna. Ett tydligt exempel är ortopeden i Oskarshamn där det finns ledig kapacitet för att sälja vård till patienter utanför länet. Utveckla användandet av vårdval till fler områden, särskilt där väntetiderna är långa Överföra eller koppla mer öppenvård till primärvården Förstärka och utveckla onkologin i Västervik Starta ett särskilt arbete för att minska onödiga återinläggningar Genomföra en utredning under planperioden om framtidens sjukvård i länet och utifrån den ta fram en projektplan för lokalbehovet för länets tre sjukhus Förtydliga och säkra upp akutuppdraget på sjukhusen Att barnakutens uppdrag utökas till att gälla all barnakutvård VÅRD FÖR PSYKISK HÄLSA Den psykiska ohälsan ökar och är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Att förbättra den psykiska hälsan är därför en utmaning för landstinget både som vårdproducent och som arbetsgivare. Vården för lättare Landstinget i Kalmar län SID 7 (12)
psykisk ohälsa hos såväl vuxna som barn och ungdomar finns numera i primärvården. Bland annat har en ny barn- och ungdomshälsa startat inom primärvården för att tidigt kunna sätta in insatser mot psykisk ohälsa hos yngre. Det gör att trycket på Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) kan lindras. Psykiatrin tenderar att bli mer specialiserad för att kunna koncentrera sig på tyngre psykisk sjukdomsproblematik. Det är dock viktigt att landstinget följer utvecklingen så att nya trösklar inte skapas mellan dessa verksamheter. Mer samordnade insatser krävs. Socialtjänst, skola/elevhälsa, barn- och ungdomspsykiatri samt övrig hälso- och sjukvård måste samverka bättre. Det ökade flyktingmottagandet har inneburit ett ökat tryck på primärvården och psykiatrin. Många nyanlända har upplevt trauman som leder till posttraumatiska stressyndrom. För att bättre kunna möta dessa patienter och de transkulturella skillnader som ofta finns behöver en särskild kompetens byggas upp. Särskilda psykiatriska traumacenter, med inslag av såväl öppen- som sluten psykiatrisk specialistvård, ska byggas upp. Insatserna finansieras genom de riktade statsbidragen för asylmottagande. För att förbättra tillgängligheten samt för att avlasta och komplettera läkare, psykologer och sjuksköterskor behövs personal med paramedicinsk kompetens (kuratorer, arbetsterapeuter med mera). Arbetet med suicidprevention som påbörjats ska intensifieras i samverkan med andra samhällsaktörer. Det är dags att gå från ord till handling för att minska antalet självmord i länet. En konkret handlingsplan behöver tas fram. Det finns stora skillnader i den psykiska hälsan beroende på var man bor i länet. Ofta kan detta utläsas i statistiken för ohälsotal och arbetslöshet. Landstinget måste arbeta mer med riktade insatser där behoven är som störst och där tillgängligheten till vård och behandling behöver förbättras. För detta ska en särskild handlingsplan tas fram. Åldersgruppen 15-24 år står för en stor ökning av antalet vårdkontakter inom psykiatrin. Även här behövs ett särskilt anpassat stöd med hög tillgänglighet och snabb behandling. Idag saknas vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin i norra länsdelen. Det är ett tecken på ojämlik vård som måste åtgärdas. Därför ska särskilda vårdplatser inrättas även i Västervik. Det är väl belagt att insatserna mot psykisk ohälsa hos äldre varit eftersatta. Äldres psykiska hälsa är ett komplext område, som både berör geriatrik och psykiatri. Kunskaperna om äldre och psykisk ohälsa behöver stärkas. För att förbättra den psykiska hälsan och livskvaliteten för de äldre ska landstinget bygga upp en särskild äldrepsykiatrisk enhet där särskild kompetens finns samlad. Det behöver bli lättare att komma i kontakt med första linjens psykiatri vid livskriser och lättare psykisk ohälsa hos äldre. Landstinget i Kalmar län SID 8 (12)
Att riktade insatser görs i de geografiska områden som har den största psykiska ohälsan och därmed de största behoven Förstärka psykiatrin med paramedicinsk kompetens för att komplettera och avlasta läkare och sjuksköterskor Att en handlingsplan tas fram för arbetet med suicidprevention Bättre möta de behov som finns i åldersgruppen 15-24 år Att vårdplatser för barn och ungdomar ska införas vid Västerviks sjukhus Bygga upp en särskild äldrepsykiatrisk enhet för att förbättra den psykiska hälsan och livskvaliteten hos våra äldre KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalen är nyckeln för att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård med korta köer och hög kvalitet. Kompetens och engagemang skapar förtroende hos patienten, högre kontinuitet i vården och ökad patientsäkerhet. Konkurrensen om personalen ökar. Kommuner, andra landsting, bemanningsföretag och arbetsgivare i andra länder lockar med bättre löner och arbetsvillkor. Vakanta tjänster fylls upp med inhyrd personal. Kostnaden för dessa bemanningsföretag har ökat kraftigt under senare år. Vi vill använda en del av dessa pengar till en särskild modell för lönesatsning på sjuksköterskor i de verksamheter där det råder brist. Landstinget ska ta fram en strategi för utbildning, i egen regi eller i samverkan med andra, för utbildning inom bristyrken. De personalavgångar som sker måste matchas bättre av utbildningsinsatser. Därför ska de platser som finns för Akademisk Specialisttjänstgöring (AST) bättre anpassas efter de behov som finns i verksamheten. Olika arbetstidsmodeller ska prövas för att skapa bättre arbetsvillkor och ge våra medarbetare möjlighet till nödvändig vila. Landstinget ska avskaffa ofrivilliga deltider. Tjänster som utannonseras ska som regel vara heltid och tillsvidaretjänster. Det är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. En anställningsgaranti ska ges till nyutexaminerade sjuksköterskor i länet och fler karriärvägar behöver skapas i sjukvården. Ett mentorprogram för nyanställda ska utvecklas. Vi vill ge sjukvårdspersonalen mer tid för det patientnära arbetet. Medarbetarnas kompetens måste användas rätt och yrkesrollerna renodlas. Vårdpersonalens tid för administration och annat arbete som inte är direkt värdeskapande för patienten måste reduceras. För att använda resurserna mer effektivt vill vi se över vilka arbetsuppgifter som kan övertas av Vårdnära Service. Patientvolymerna ökar år för år och ställer krav på ökad produktion och kapacitet i vården. För att säkra upp patientsäkerhet och arbetsmiljö behöver landstinget göra en översyn av grundbemanningen inom samtliga verksamheter. Mycket fokus har lagts på att rekrytera nya medarbetare men det är lika viktigt att värdera den kompetens och erfarenhet som redan finns i landstinget. Det sker bara genom en långsiktig lönepolitik. Av olika skäl väljer ändå medarbetare att sluta sin anställning. De ska då erbjudas ett avslutningssamtal. Det är viktigt att samtalen sammanställs och analyseras och att en handlingsplan upprättas för att förbättra anställningsvillkor för våra medarbetare. Landstinget i Kalmar län SID 9 (12)
Att en modell för särskild lönesatsning inom bristyrken tas fram Att en utbildningsstrategi tas fram för olika bristyrken Pröva olika arbetstidsmodeller för att skapa bättre arbetsvillkor Att alla ofrivilliga deltider skall vara avskaffade inom landstinget under planperioden Att landstinget ska locka sökande genom provanställning med möjlighet till tillsvidareanställning istället för vikariat Att antalet platser för Akademisk Specialisttjänstgöring bättre speglar verksamheternas behov Ta fram en beskrivning för hur Vårdnära Service kan avlasta övriga vårdyrken Genomföra en total översyn av grundbemanningen inom hälso- och sjukvården Att det utifrån en sammanställning av genomförda avslutningssamtal görs en analys och upprättas en handlingsplan för att förbättra anställningsvillkoren EN KOLLEKTIVTRAFIK I TIDEN Resandet med kollektivtrafiken i länet ökade kraftigt förra året. Den nyss genomförda upphandlingen innebär också att resande sker mer miljövänligt med bussar som i större utsträckning drivs av biogas. Utvecklingen går alltså framåt, men det finns mycket kvar att göra. Självfinansieringsgraden, särskilt för busstrafiken, är för låg. Det innebär att kollektivtrafiken fortfarande kostar pengar som skulle göra nytta i landstingets övriga verksamheter. För att komma åt problemet behöver nyttjandegraden på våra bussar fortsätta att öka. Inte heller tågtrafiken är problemfri. Inställda avgångar avskräcker resenärer och de statliga subventionerna av Tjustbanan kommer att fasas ut. Det innebär att landstinget behöver hitta en hållbar finansieringsmodell för den järnvägsburna kollektivtrafiken. Utreda subventionerade resor under dagtid för att öka resandet utanför högtrafikerade perioder Utveckla e-tjänsteutbudet så att serviceresor och resor i Närtrafiken kan bokas på nätet Genomföra en informationssatsning för att få fler att använda Närtrafiken. Uppmuntra kommunerna att använda integrationsmedel för att även nyanlända i glesbygdsområden som kommunplacerats eller fått permanent uppehållstillstånd ska få tillgång till KLT-kort KULTUR FÖR HÄLSA OCH UTVECKLING Kulturen är avgörande för ett attraktivt Kalmar län där invånarna får chansen att växa och utvecklas. Den har ett viktigt egenvärde men kultur och kulturutövande är också ett viktigt verktyg för folkhälsoarbete och integration. Landstinget i Kalmar län SID 10 (12)
Alliansen vill se ett bredare och mer tillgängligt kulturutbud i länet. Fler personer ska inkluderas i kulturupplevelser och skapande och kulturkonsumenterna ska få tillgång till fler privata kulturutövare. Vi vill också att Astrid Lindgrens Näs, Rockarkivet och Glass Factory får del av landstingets kulturmedel. Till skillnad från landstingsmajoriteteten anser vi att det ska ske på ett sätt som innebär att pengarna gör så mycket nytta som möjligt. Därför måste de olika institutionernas behov och framtida roller analyseras ordentligt. Vi vill utveckla möjligheterna att få kulturfinansiering för lokalt skapande och fler projekt utanför länets etablerade kulturinstitutioner. Landstinget och länets kommuner har initierat ett projekt kring hälsa och kultur. Syftet är att ta fram en arbetsmodell med struktur och metoder för samverkan mellan kulturorganisationer samt vård och omsorg. Den övergripande tanken är att mötet mellan kultur och vård kan skapa bättre hälsoförutsättningar för länets invånare. Det är viktigt att goda exempel från projektet implementeras och sprids. Skapa stimulans för kulturföreningar och kulturinstitutioner att delta i välkomnandet av nyanlända. Utveckla möjligheterna till kulturresor så att betydelsefulla kulturinstitutioner i länet, även de privata, blir tillgängliga Utveckla det påbörjade arbetet kring Kultur och Hälsa i länet FOLKHÖGSKOLORNA EN RESURS FÖR INTEGRATIONEN Folkhögskolan är en viktig resurs för att möta den stora integrationsutmaningen, både av nya svenskar och för människor som av andra skäl riskerar att hamna i utanförskap. Det senaste exemplet på en fungerande integrationsverksamhet är etableringskurserna för nyanlända och den utbildning i sjukvårdssvenska som bedrivs på några skolor. På sikt blir detta en viktig del i landstingets personalrekrytering. Folkhögskolornas roll i det regionala utvecklingsarbetet måste stärkas. Länet har en låg utbildningsnivå i jämförelse med många andra delar av landet. Därför ska den satsning som skett på allmänna kurser fortsätta då den skapar förutsättningar för fortsatta studier. Samtidigt är det viktigt att skolorna har en tydlig koppling mot rådande arbetsmarknad och dess behov. De yrkeshögskoleutbildningar som bedrivs på våra folkhögskolor är därför viktiga att utveckla. Dessa ger också skolorna möjligheten att stärka sin profil. Folkhögskolans styrka är dess bredd av olika verksamheter och deltagare. Deltagare med olika bakgrund får möjlighet att känna gemenskap och lär sig visa respekt för varandras olikheter. För att klara uppdraget måste dock folkhögskolornas lokaler anpassas bättre vad gäller fysisk tillgänglighet. Det handlar om både deltagarnas och våra medarbetares arbetsmiljö. Tydliga behov av modernisering finns till exempel på Högalids folkhögskola. Skolornas flexibilitet innebär även att man inte får se verksamheten begränsad till befintliga lokaler utan att man snabbt kan ta sig ut i länet för att bedriva Landstinget i Kalmar län SID 11 (12)
verksamhet på plats och möta lokala behov. Exempel på sådana behov kan vara kommuner med höga ohälsotal och arbetslöshet som Hultsfred och Högsby. Göra det möjligt för fler att läsa på folkhögskolorna genom utlokaliserad verksamhet Att folkhögskolorna fortsätter vara en viktig aktör i arbetet med att integrera nyanlända Anpassa lokalerna, vad gäller fysisk tillgänglighet, efter nya målgrupper Att folkhögskolorna fortsätter arbeta med yrkeshögskoleutbildningar för att möta särskilda behov på arbetsmarknaden UTVECKLING AV HELA LÄNET Landstingsfullmäktige har beslutat att ansöka om att bilda regionkommun från valet 2018. Den budget som antas till hösten kommer omfatta åren 2017-2019 och därmed utgöra första plattformen för den nya regionkommunen. Därför behöver den ta sikte på att redan nu utveckla riktlinjer och förslag för att utveckla hela länet. När landstinget och Regionförbundet i Kalmar län blir en enhet tillförs den regionala utvecklingen en viktig dimension regional närvaro. Landstinget är genom nuvarande verksamheter närvarande över hela länet på många olika sätt. Det är en förutsättning som den nya regionkommunen bör ta tillvara. Ett arbete behöver inledas för att ta fram en modell för hur medborgarna inte bara ska kunna möta sjukvården i hela länet utan också lokala centra för utveckling och stöd. Ett viktigt men ännu svagt utnyttjat område är hur sjukvården kan bli en del av den regionala utvecklingen. Det kan till exempel handla om forskning och utveckling, klinisk forskning och innovationsutveckling. Ett systematiskt program för detta behöver utarbetas. Vi har gemensamt i länet haft en strategi om att bli fossilbränslefria. Den strategin behöver nu skärpas ytterligare för att vi ska uppnå målen om att bli fossilbränslefria. Alliansen vill, att landstinget tillsammans med regionförbundet: Tar fram en modell för regional närvaro i hela länet Inleder ett utvecklingsarbete för nästa steg mot ett fossilbränslefritt län Utvecklar ett program för hur sjukvården ska bli en stark del av den regionala utvecklingen Tar fram en strategi för hur utbildning och kompetenshöjning ska bli mer tillgänglig i hela länet Tar fram en sammanhållen strategi för att stärka integrationsarbetet som en del av den regionala utvecklingen Landstinget i Kalmar län SID 12 (12)