Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net
Innehåll Bakgrund 1950 1970 1970 till idag Privata sektorn Offentliga sektorn Utbildningssektorn Utgångsläget Önskeläget Vägen dit
Invandringen 1950 1970 och efter 1970 1950-1970 Arbetskraftsinvandring Näringslivets värvning Finland och Sydeuropa Efter 1970 Asyl och anhöriginvandring Krig och kriser SIV Passivisering, slitningar
Invandringen under 30 år
Sverige idag Ca 9 miljoner invånare Ca 11 % är födda utanför Sverige Ca 20% med invandrarbakgrund Storstadsregionerna
Fundera en minut... Vilka länder kommer de flesta av Sveriges invånare som är utrikes födda från? 1.... 2.... 3.... 4.... 5....
Utrikes födda per 31/12 2003 1. Finland 189 341 2. Jugoslavien 75 099 3. Irak 67 645 4. Bosnien-Hercegovina 53 959 5. Iran 53 241 6. Norge 45 087 7. Polen 41 586 8. Danmark 40 921 9. Tyskland 39 548 10. Turkiet 34 083
Fundera en minut till...... Ca 59 000 personer fick uppehållstillstånd 2004 Fördelning? Adoptivbarn... % Arbetsmarknadsskäl... % EES-avtalet... % Familjeanknytning... % Gäststuderande... % Humanitära skäl... % Kvotflyktingar, flyktingskäl...... %
Fördelning av uppehållstillstånd Adoptivbarn 1% Arbetsmarknadsskäl 15 % EES-avtalet 25 % Familjeanknytning 38 % Gäststuderande 10 % Humanitära skäl 5 % Kvotflyktingar, flyktingskäl, 6 % skyddsbehov och tillfälliga uppehållstillstånd
Integrationspolitiken Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter Genom arbete kan den enskilde råda över sitt eget liv och får därmed möjligheter att vara delaktig i samhället Arbete ger förutsättningar för integration
Privata sektorn Pådrivande Omställning från industri till service Ojämn fördelning av andel anställda med utländsk bakgrund i olika branscher Invandrare överrepresenterade bland tidsbegränsade anställningar
Andelen utlandsfödda medlemmar i facket Metall Industrifacket SIF Civilingenjörsförbundet 16 procent 21 procent 7 procent 9 procent Källa: Integration 2004 - fakta och kunskap, LO
Andelen utlandsfödda i LO-förbund Fastighetsförbundet (36 procent) Hotell- och Restaurang (34 procent) Livs (22 procent) Industrifacket (21 procent) Metall (16 procent) Källa: Integration 2004 - fakta och kunskap, LO
Har tidsbegränsad anställning inom LO, Procent Källa: Integration 2004 - fakta och kunskap, LO
Företagare med invandrarbakgrund Eget företagande är något vanligare bland utrikes födda: Utrikes födda män 11,8 procent Inrikes födda män 9,9 procent Utrikes födda kvinnor 5,4 procent Inrikes födda kvinnor 4,5 procent.
Offentliga sektorn Reaktioner från myndigheter Lagstiftning mot diskriminering Arbetsmarknadsåtgärder (AMS)
Offentliga sektorn Sämst representation av anställda med utländsk bakgrund Trots statlig och kommunal styrning Undantag finns, t ex. vården, AF, migrationsverket
Kommunanställda En lång väg kvar för kommunerna Mest underrepresenterade : födda i Asien, i Europa utom Norden samt i Sverige med utrikes födda föräldrar Skillnader i ålder, vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå kan inte förklara underrepresentationen Frågan är inte längre om man ska arbeta för etnisk mångfald i kommunerna utan hur.
Utbildningssektorn Grundskolan Gymnasiet SFI Universitet & högskolor Tvärkulturell kommunikation IMER - Internationell migration och etniska relationer
Språklig mångfald- grundskolan 144 000 elever (14%) talar ett annat språk än svenska hemma 130 olika språk De tio vanligaste språken: Arabiska Bosniska/kroatiska/serbiska Spanska Finska Albanska Engelska Persiska Turkiska Kurdiska Somaliska
Högskolestudenter Balans?
Lärare Obalans Fler lärare med utländsk bakgrund behövs på alla nivåer
Högskolans personal Forskning - internationell Undervisning - svensk Administration - ursvensk" Begränsade karriärmöjligheter för utrikes född personal
Två forskningstraditioner kring interkulturella relationer IMER -forskning Behov av forskning om integrationen av svenskar i ett mångkulturellt samhälle. Interkulturell kommunikation KIK (1982-1992), NIC (1994-)
Exempel på projekt 2004-2005 Samarbetsprojekt MINE (Malmö i Nya Europa) Pluskompetens DISI (Diversity in the Swedish Industry) Prova På Platser Utbildningsprojekt för personer med utl. bakgrund Legitimation.nu Utryckningen Integrationsmentorn
På väg mot ökad mångfald i arbetslivet Ökad medvetenhet om fördomar och utestängande beteenden Se resurstillskott i form av kompetens och sociala relationer Tillträde till arbetsmarknaden Visioner
Över till... Kaarlo Voionmaa språkforskare European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII Göteborgs universitet
Om vårt mångkulturella land Utgångsläget Önskeläget Vägen dit UtÖver det Vanliga
Utgångsläget Var i Sverige finns mångfalden? - I storstäder Var lokalt? - I vissa förorter, segregation Demografiskt utgör nysvenskar 15-20% av befolkningen. De har egna sociala nätverk Ekonomiskt har vi / de delvis egen infrastruktur
Utgångsläget Utbildning Både över- och underkvalificerade invandrare Kultur Mycket stor variation Språk Mycket stor variation Politiskt engagemang I regel lågt i rikspolitiken Lagstiftning Diskriminering tillåts inte, minoritetsskydd
Önskeläget Bättre ekonomisk ställning MEN Otillräcklig utbildning, avsaknad av kontakter, fel adress, "fel namn", brytning på X-språk
Önskeläget Erkännande och bättre möjligheter i arbetslivet MEN Min erfarenhet och kompetens räknas inte Trygg uppväxt för barnen, trygg ålderdom MEN Segregation i förskola, skola och äldreboende, motsättningar mellan gammel"- och nysvenskar"
Önskeläget Erkännande för min kultur, språk och religion MEN Avsaknad av egna arenor, egen offentlighet på finska, arabiska, farsi etc.
Vägen dit Utbyggnad och förstärkning av boendeoch arbetsmiljöer på mångfaldens villkor (mötesplatser, privat affärsverksamhet) Politiskt engagemang lokalt och på riksnivå Information i media på olika språk Främjande av flerspråkighet
Vägen dit Tvärvetenskaplig forskning kring scenarier: Om det vill sig riktigt illa Om det vill sig illa Om det vill sig väl Om det vill sig riktigt väl Tempora mutantur, nos et mutamur in illis. Tiderna förändras och vi med dem
SCENARIO 1: Om det vill sig riktigt illa Oåterkalleliga ekologiska katastrofer: förmågan att avvärja dem går helt eller delvis förlorad Sociala motsättningar och katastrofer: tolerans mot dom försvinner. Religiösa, etniska och ekonomiska motsättningar: terrorismen blir ännu vanligare
SCENARIO 2: Om det vill sig illa Ekologiska kriser: förmågan att avvärja dem sätts på prov Ekonomiska kriser: försämringar i välfärden Sociala kriser: tillspetsade motsättningar mellan olika etniska och religiösa grupper
SCENARIO 3: Om det vill sig väl EU tar vara på sina resurser i fråga om Välstånd, demokrati, utbildning, fri kommunikation, tolerans etc. MÅL: ett anständigt samhälle
SCENARIO 4: Om det vill sig riktigt väl Då dör inte 10 000 barn varje dag av undernäring och sjukdomar som man lätt kan bota. Vi kommer inte att uppnå ett anständigt globalt samhälle inom den närmaste framtiden, men har vi något annat val än att försöka?