Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016

2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta offentliga finanser

AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Arbetsmarknaden Offentliga finanser Inriktningen för politiken Sammanfattning Foto: Astrakan / Folio

4 Fortsatt återhämtning i omvärlden BNP-tillväxt i utvalda regioner Procentuell förändring 6,9 6,5 6,4 6 6 6 2,6 2,3 2,3 1,8 2,2 2,2 1,6 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Kina USA Euroområdet 3,1 3,1 3,3 2,1 2,1 3,6 3,8 3,8 2,5 2,6 2,7 2,8 Världen KIX-viktat 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Macrobond, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

5 Brexit slår mot Storbritanniens ekonomi Fallande tillförsikt i Storbritannien Standardiserade värden 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 Både inköpschefsindex och konsumentförtroendet har fallit kraftigt Preliminära indikatorer pekar på att både bostads- och arbetsmarknaden kan ha påverkats negativt Fallande statsobligationsräntor Konsumentförtroende PMI Källa: Macrobond och egna beräkningar.

6 Stabilt förtroende i omvärlden trots Brexit-oro Stabilt förtroende omvärlden PMI, Inköpschefsindex 62 60 58 56 54 52 50 48 46 2014 2015 2016 Euroområdet Sverige Storbritannien USA Inga tydliga Brexit-effekter på förtroendeindikatorer i omvärlden De europeiska börserna har återhämtat sig från initiala fall Osäkerheten är fortfarande stor kring effekterna på längre sikt Källa: Macrobond och egna beräkningar.

7 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Arbetsmarknaden Offentliga finanser Inriktningen för politiken Sammanfattning Foto: Astrakan / Folio

Tillväxten stabiliseras på en god nivå 8 BNP-tillväxt för Sverige Procent, jämförelseprognos från VÅP16 2,3 4,2 3,5 2,3 1,9 2,3 2,7 1,2-0,3 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: SCB och egna beräkningar.

Svensk tillväxt hög jämfört med omvärlden 9 BNP-tillväxt 2016 Procent BNP-tillväxt 2017 Procent 4,0 3,5 3,5 4,0 3,5 3,0 2,5 3,0 2,5 2,3 2,3 2,0 1,5 1,0 1,8 1,7 1,6 1,1 1,1 0,9 0,8 2,0 1,5 1,0 1,8 1,7 1,5 1,3 1,1 1 0,5 0,5 0,0 0,0 Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: Macrobond och egna beräkningar.

10 Svenska framgångsfaktorer Högt arbetskraftsdeltagande Den svenska välfärdsmodellen möjliggör kombination av arbetsliv och familjeliv Stabil privat konsumtion Reallöneökningar för breda grupper Stark utveckling av investeringar Konkurrenskraftigt företagsklimat med högutbildad arbetskraft The country s macroeconomic stability, skilled labour force, competitive market and good infrastructure have contributed to creating an innovative and entrepreneurship-friendly environment... (Moody s, 18 april 2016) Moody s, 18 april 2016

11 Fortsatta risker i omvärlden RISKER Spridningseffekter till följd av Brexit Hårdlandning i Kina Instabilitet i europeiska banksektorn Möjliga obalanser i tillgångspriser

Starkare utveckling på arbetsmarknaden Sysselsättningsgrad, 15-74 år Procent av befolkningen, givet regeringens reformer t.o.m. BP17 68,0 67,5 VÅP16 BP17 Arbetslöshet, 15 74 år Procent av arbetskraften, givet regeringens reformer t.o.m. BP17 8,5 13 67,0 66,5 66,0 65,5 65,0 64,5 64,0 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 VÅP16 BP17 Källa: SCB,

Sysselsättningen utvecklas starkare än förväntat 14 Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen 67,8 67,6 67,8 67,6 67,8 67,6 67,4 67,2 67,0 66,8 Prognos i BP15 67,4 67,2 67,0 66,8 Prognos i BP16 67,4 67,2 67,0 66,8 Prognos i BP17 66,6 66,6 66,6 66,4 66,4 66,4 66,2 66,2 66,2 66,0 66,0 66,0 65,8 2015 2016 2017 65,8 2015 2016 2017 65,8 2015 2016 2017 Källa: SCB,

15 Ungdomsarbetslöshet på låga nivåer Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) Procent av arbetskraften 30 25 20 Lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år 15 10 5 10 000 fler unga har ett jobb att gå till sedan regeringen tillträdde 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 15 24 år inkl helstidsstuderande Genomsnitt 2001-2015 Källa: SCB, AKU

Fortsatt svårt för dem med kort utbildning 16 Arbetslöshet per utbildningsnivå 15-74 år Procent av arbetskraften 25 20 15 10 5 0 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Fortsatt bra arbetsmarknadsläge för högutbildade, liknande nivåer som 2006 Den minskning vi ser i arbetslöshet bland dem med förgymnasial utbildningsnivå drivs av unga

17 En segregerad arbetsmarknad Arbetslöshet per födelseregion 15-74 år Procent av arbetskraften Arbetslösheten skiljer sig 18 betydligt mellan inrikes och utrikes födda 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Inrikes födda Utrikes födda Högre andel med kort utbildningsnivå bland de utrikes födda Vistelsetid i Sverige har stor påverkan på arbetslöshet fler med kort vistelsetid i arbetskraften 2016 Källa: SCB, AKU

18 Samtidigt riskerar bristen på arbetskraft att hämma tillväxten Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft Procent 70 60 50 40 30 20 10 Företag får allt svårare att rekrytera personal Mer än varannan arbetsgivare i offentlig sektor har svårt att rekrytera personal Ökad matchning allt viktigare för tillväxtpotentialen 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Näringsliv Offentlig sektor Källa: Arbetsförmedlingen

20 Stärkta offentliga finanser Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av BNP 4 3 2 1 0-1 -2 Källa: SCB, egna beräkningar

21 Prognosen för antal asylsökande har minskat kraftigt Antal asylsökande Prognos från 2015 180 000 PROGNOS 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 antal asylsökande prognos okt-15 prognos jul-16 Källa: Migrationsverket

22 Sänkta kostnader för migration och integration Utgifter för migration och integration Miljarder kronor 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utgiftsprognos i VÅP16 Utgiftsprognos med regeringens politik Källa:

23 Trendbrott i sjukfrånvaron Utgifter för sjukpenning och rehabilitering Miljarder kronor 50 Prognos BP14 Prognos BP15 Prognos BP16 Prognos BP17 45 40 35 30 25 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (Utgiftsområde 10)

24 Stärkta offentliga finanser Mdkr 2017 2018 2019 2020 Prognos för finansiellt sparande i VÅP16-31 -17 +4 +35 Minskade utgifter på migrationsområdet +10 +23 +35 +42 Övriga volym- och prognosförändringar +16-4 +5 +16 Övriga inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar i BP17 +13 +19 +25 +19 Reformer i BP17-24 -29-35 -38 Ny prognos för finansiellt sparande i BP17-15 -8 +34 +73 Förstärkning av finansiellt sparande jmf VÅP16 +16 +9 +29 +38

Historisk satsning på välfärden 10 miljarder kronor per år för fler anställda i välfärden Ger kommuner och landsting långsiktiga planeringsförutsättningar Motsvarar över 30 000 fler sysselsatta i välfärden (inkl. tidigare satsningar) Välfärdsmiljarderna ska inledningsvis särskilt stötta de kommuner och landsting som har störst behov av investeringar när Sverige växer 26 Foto: Maskot / Folio

27 Regeringens prioriteringar Jobb Skola Klimat

28 Samhällsbygget - Ansvar för Sverige Prioriteringar i BP17: Stärkt välfärd och bättre skola Fler i jobb genom bättre matchning Nya klimatsatsningar Ökad trygghet Effektiv mottagning och etablering

Störst justering i prognosen för arbetslösheten och sysselsättning 30 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP FiD (BP17) 4,2 3,5 2,3 1,9 2,3 2,7 FiD (VÅP16) 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9 Arbetslöshet FiD (BP17) 7,4 6,8 6,3 6,3 6,3 6,2 FiD (VÅP16) 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6 Sysselsättningsgrad FiD (BP17) 66,7 67,2 67,5 67,3 67,4 67,5 FiD (VÅP16) 66,7 67,1 67,5 67,2 67,0 67,0 Finansiellt sparande FiD (BP17) -0,1-0,2-0,3-0,2 0,7 1,4 FiD (VÅP16) 0,0-0,4-0,7-0,4 0,1 0,7 Not: Ej kalenderkorrigerad BNP. Arbetslöshet och sysselsättningsgrad avser åldersgruppen 15-74 år. Prognos för arbetslöshet givet regeringens reformer t.o.m. BP17 Källa: SCB,.

31 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta offentliga finanser

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016

Nyckeltal Ny prognos (prognos från VÅP16, i grått) 33 Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,5 3,8 2,3 2,2 1,9 1,8 2,3 2,1 2,7 2,9 BNP, kalenderkorrigerad 3,2 3,5 2,5 2,5 2,0 2,0 2,3 2,2 2,4 2,7 Hushållens konsumtion 3,1 3,0 2,7 2,7 2,7 2,5 2,9 2,6 3,0 3,3 Offentlig konsumtion 4,0 4,6 2,2 2,1-0,2 0,7-0,8-0,2-0,6-0,2 Fasta bruttoinvesteringar 5,6 3,9 2,1 2,3 2,8 2,5 4,3 3,4 5,0 4,8 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,2 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten -0,5 0,2 0,2-0,1 0,0-0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,9 1,9 1,5 1,7 0,6 0,7 0,8 0,7 0,8 1,0 Produktivitet, näringslivet 1,7 2,1 1,3 1,1 1,7 1,8 1,9 1,9 2,0 2,0 Sysselsättningsgrad, 15-74 år 67,2 67,1 67,5 67,5 67,3 67,2 67,4 67,0 67,5 67,0 Sysselsättningsgrad, 20-64 år 81,2 81,2 81,7 81,6 81,4 81,5 81,5 81,5 81,6 81,4 Arbetslöshet*, 15 74 år (procent av arbetskraften) 6,8 6,8 6,3 6,3 6,3 6,4 6,3 6,5 6,2 6,6 KPI (årsgenomsnitt) 1,0 0,9 1,5 1,6 2,1 2,3 2,8 3,2 3,1 3,2 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -0,2-0,4-0,3-0,7-0,2-0,4 0,7 0,1 1,4 0,7 Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 0,2-0,2-0,3-0,7 0,1-0,5 0,8 0,0 1,5 0,8 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 42,3 42,5 41,3 41,1 39,8 40,3 38,0 39,1 35,4 36,9 BNP-gap** 0,0 0,2 0,2 0,5 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 BNP, euroområdet 1,5 1,3 1,5 1,7 1,5 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,1 2,1 2,5 2,6 2,6 2,7 2,7 2,7 2,8 2,8 * Givet regeringens reformer t.o.m. BP17 **Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser, referensår 2015. Källor: SCB och egna beräkningar