www.pwc.se Revisionsrapport 6/2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari-april 2016 Peter Alm Richard Vahul Ebba Lind Jenny Nyholm April 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Lidingö stad
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 2.3. Revisionskriterier...3 3. Granskningsresultat...4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...4 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten...4 3.1.1.2. Investeringsredovisning...5 3.1.1.3. Driftredovisning...6 3.1.2. Balanskrav...7 3.1.3. God ekonomisk hushållning...7 3.1.3.1. Finansiella mål... 8 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag...10 3.2. Rättvisande räkenskaper...10 3.2.1. Resultaträkning...10 3.2.2. Balansräkning... 11 3.2.3. Kassaflödesanalys...12 3.2.4. Sammanställd redovisning...12 3.2.5. Tilläggsupplysningar...12
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed, förutom att staden inte tillämpar komponentavskrivningar enligt RKR 11:4. Vi förutsätter att denna brist åtgärdas och att tillämpning av komponentavskrivning görs 2016. Staden redovisar ett resultat för 2015 om 57,5 mnkr, vilket är 52,1 mnkr högre än föregående år. Resultatet är 30,6 mnkr bättre än budget. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 50,7 mnkr. Staden har därmed klarat balanskravet. Vi bedömer måluppfyllelsen avseende det finansiella målet, i likhet med kommunstyrelsen, som uppfylld. Utifrån nämndernas uppföljning har kommunstyrelsen gjort en bedömning av måluppfyllelsen avseende kommunfullmäktiges strategiska mål och den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Enligt uppföljningen har 12 av 37 verksamhetsmål uppfyllts helt (utmärkt), vilket innebär 32,5 procents uppfyllandegrad, (51,0 procent 2014). De mål som bedöms ha god uppfyllandegrad utgör 59,5 procent och de mål som inte uppfylls uppgår till 8,0 procent. Andelen mål som bedöms vara helt uppfyllda och ha god måluppfyllelse uppgår totalt till 92,0 procent. Detta utgör skäl till varför vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning att måluppfyllelsen för de strategiska målen är god. Vi vill även fästa uppmärksamhet på följande: Vi bedömer att staden inte uppfyller RKR 13.2 avseende redovisning av finansiell leasing. För ytterligare kommentarer, iakttagelser och bedömningar hänvisas till rapportens övriga delar. 1 av 13
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 13
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt stadens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och avfallsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med stadsledningskontoret och konsult- och servicekontoret. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2016-03-17. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2016-04-04 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2016-04-25. Rapportens innehåll har sakgranskats. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 3 av 13
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Vi noterar att staden inte behandlar kommunkoncernens gemensamma förvaltningsberättelse i avsnittet förvaltningsberättelse utan i avsnittet verksamhetsuppföljning. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver väl hur ekonomin har utvecklats de senaste åren. Vi bedömer att analysen på ett tydligt sätt beskriver det ekonomiska resultatet och ställningen. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt KRL 4 kap. ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens/stadens ekonomiska ställning. Under avsnittet Finansiell styrka i jämförelse i förvaltningsberättelsen finns information om stadens ekonomiska ställning. Vi gör bedömningen att denna uppfyller kravet enligt KRL 4 kap. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. I verksamhetsuppföljningen redovisas respektive nämnds och bolags väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Förväntad utveckling I årsredovisningens förvaltningsberättelse finns en övergripande beskrivning av framtidsperspektivet under avsnittet Stora utmaningar och höga förväntningar. Några exempel som lyfts fram är Sverigeförhandlingen, integrationsarbetet och upprustning av stadshuset. Dessutom redovisar nämnderna viktiga förändringar och trender i sina respektive avsnitt i verksamhetsuppföljningen under rubriken Framåtblick. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen en bra redovisning över uppgifter om personalen i form av tabeller och verbal information. 4 av 13
Gemensam förvaltningsberättelse En beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomin i koncernföretagen ska enligt RKR 8.2 lämnas i en gemensam förvaltningsberättelse. Vi noterar att detta avsnitt avhandlas utanför förvaltningsberättelsen under den samlade rubriken Verksamhetsuppföljning. I likhet med föregående år noterar vi att staden i underrubriken koncernen Lidingö beskriver koncernbolagen, Lidingöhem AB och Lidingö stads Tomt ABs, ekonomi och verksamhet. Pensionsredovisning I årsredovisningens noter lämnas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Vidare behandlas pensioner i årsredovisningens avsnitt om redovisningsprinciper. Upplysningar lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om kvalitet och måluppfyllelse redovisas i respektive verksamhets verksamhetsuppföljning. Utifrån nämndernas måluppfyllelse och centrala indikatorer gör kommunstyrelsen en bedömning av kommunfullmäktiges strategiska mål. Kommunstyrelsen redogör för hur de styr nämnder och stadens bolag (via ägardirektiv) utefter stadens strategiska mål. Vi bedömer även att det i verksamhetsuppföljningen återfinns relevanta analyser och nyckeltal för verksamheternas utveckling. Sammantaget görs därför bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv är tillfredställande. I förvaltningsberättelsen finns, i enlighet med god redovisningssed, ett avsnitt om stadens miljöredovisning. Detta är dessutom ett av stadens strategiska mål. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. För att ytterligare förbättra informationen till läsaren rekommenderar vi staden, i likhet med tidigare års påtalanden, att kommunstyrelsen bör kommentera och analysera avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler. Stadens s.k. grundbudget för investeringsverksamheten uppgick till 377,2 mnkr. I denna ingick 172,0 mnkr avseende kommunstyrelsens investeringsreserv. Den så kallade överföringsbudgeten (ej förbrukade investeringsanslag från tidigare år) var 348,6 mnkr. Stadens totala investeringsbudget för 2015 uppgick således till 725,8 mnkr. 5 av 13
Stadens totala investeringsutgifter uppgick till 248,6 mnkr, vilket innebär en budgetavvikelse med 477,2 mnkr. Under året har investeringar gjorts i fastigheter och anläggningar och består bland annat av: Nybyggnation Sticklinge förskola, 26,7 mnkr Högsätra äldreboende, 17,7 mnkr Högsätra Hospice, 12 mnkr Lilla Lidingöbron, 9,6 mnkr Vatten- och avloppsanläggningar, 25,7 mnkr Stadens totala bokförda värde för materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick 2015 till 2 122,1 mnkr (2 005,7 mnkr 2014). 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftsredovisning, mnkr Utfall 2015 Budget 2015 Prognos per aug. Budgetavvikelse Prognosavvikelse Kommunstyrelsen* 123,4 144,4 134,4 21,0 11,0 Stadsledningskontoret, konsult- och servicekontoret* 75,7 77,0 76,7 1,3 1,0 Miljö- och stadsbyggnadskontoret* 29,2 29,9 29,9 0,7 0,7 Fastighetskontoret* 8,6 27,6 15,9 19,0 7,3 Övrigt KS* 9,9 9,9 11,9 0,0 2,0 Utbildningsnämnden 1 166,3 1 131,8 1 166-34,5-0,3 Omsorgs- och socialnämnd 895,8 914,8 899,8 19,0 4,0 Kultur- och fritidsnämnden 85,0 83,3 83,6-1,7-1,4 Tekniska nämnden* 102,3 99,7 97,9-2,6-4,4 Tekniska nämnden gator/natur* 102,4 102,1 99,9-0,3-2,5 Tekniska nämnden avgiftsfinansierad verksamhet* -0,1-2,4-2,0-2,3-1,9 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 0,6 0,7 0,7 0,1 0,1 Nämnderna nettokostnader 2 373,4 2 374,7 2 382,4 1,3 9,0 Övrigt 1) 71,9 76,0 77,5 4,1 5,6 Avgår intern ränta -48,0-50,0-45,8-2,0 2,2 Differens 0,7-0,7-0,7 Summa 2 398,0 2 400,7 2 411,3 2,7 13,3 6 av 13
1) Kostnaderna avser bland annat pensions- och omställningskostnader och återföring av ej utnyttjade statsbidrag för introduktion av nyanlända. *) Kommunstyrelsen och tekniska nämnden redovisas både i sammandrag och i respektive verksamhet. Resultatet för nämnderna, inklusive taxefinansierade verksamheter, är ett överskott på 2,7 mnkr (-54,0 mnkr 2014). Den största positiva avvikelsen redovisas av Kommunstyrelsen och uppgår till 21,0 mnkr varav Fastighetskontoret svarar för 19,0 mnkr. I Fastighetskontorets verksamhetsuppföljning framgår att överskottet bland annat förklaras med att verksamhetens kostnader var 14,4 mnkr längre än budgeterat till följd av energieffektiviseringar, långsammare investeringstakt än beräknat och lägre personalkostnader än beräknat till följd av vakanta tjänster. Den största negativa avvikelsen, 34,5 mnkr, redovisar utbildningsnämnden. I utbildningsnämndens verksamhetsuppföljning framgår att underskottet bland annat hänförs till att antalet barn/elever var högre än budgeterat, motsvarande en kostnad på 20,8 mnkr. Totalt har verksamheterna redovisat ett bättre resultat jämfört med den prognos som framgick i delårsrapporten med 13,3 mnkr, där kommunstyrelsen har den största positiva avvikelsen och tekniska nämnden har den största negativa avvikelsen. Till kommande år skulle analysen i förhållande till ekonomi och fastställda mål kunna utvecklas i förvaltningsberättelsen. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i stadens bedömning av om balanskravet 1 har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt KRL 4:3a och KL 8:5 genom att staden i förvaltningsberättelsen gör en balanskravsutredning. Detta sker under avsnittet God ekonomisk hushållning. Dessutom finns en balansutredande not till stadens resultaträkning. Staden redovisade enligt resultaträkningen ett positivt resultat på 57,5 mnkr. I resultatet ingår 20,9 mnkr i jämförelsestörande intäkter för sålda fastigheter och återbetalning av premie för AFA försäkring. Efter balanskravsjusteringar redovisas ett överskott på 50,7 mnkr. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer att stadens finansiella mål uppfyllts och instämmer således i kommunstyrelsens bedömning. Kommunstyrelsens bedömning är att måluppfyllelsen för de övergripande strategiska målen är god. Vi instämmer i denna bedömning. Kommunstyrelsens sammanfattande bedömning är att staden uppfyller god ekonomisk hushållning totalt sätt, vilket vi instämmer i. 1 Balanskravet är i kommunallagen (8 kap. 4 ) definierat som att en kommuns eller ett landstings intäkter ska överstiga deras kostnader varje räkenskapsår. 7 av 13
Staden uppnår sitt finansiella mål 2015; Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader. Årets resultat på 50,7 mnkr efter balanskravsjusteringar innebär att målet uppnås. Årsredovisningen är upprättad utifrån stadens vision och de av kommunfullmäktige beslutade strategiska målen. Utifrån nämndernas verksamhetsmässiga måluppfyllelse (som har sin utgångspunkt i stadens strategiska mål) och centrala indikatorer gör kommunstyrelsen en bedömning av kommunfullmäktiges strategiska mål i förvaltningsberättelsen. Även nämndernas verksamhetsberättelser följer samma mönster och information om kvalitet och verksamhetsmässig måluppfyllelse redovisas i respektive nämnds verksamhetsuppföljning, utifrån de strategiska målen. I förvaltningsberättelsen redovisas den övergripande uppföljningen av de fem strategiska målen. Uppfyllanden bedöms på en tregradig skala (utmärkt god har brister). Kommunstyrelsens bedömning är att ett av de strategiska målen har en utmärkt målluppfyllnad övriga fyra strategiska mål har god måluppfyllnad. Under perspektivet God ekonomisk hushållning redovisas det finansiella målet och uppföljningen av detta medan övriga perspektiv presenteras utifrån en uppföljning av de övergripande verksamhetsmålen som kommunfullmäktige fastställt. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot stadens finansiella mål som fastställts i budget 2015: Finansiellt mål Utfall 2015 Måluppfyllelse Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader. Årets resultat på 50,7 mnkr efter balanskravsjusteringar motsvarar 1,9 procent av verksamhetens kostnader. Uppfyllt. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Med utgångspunkt från stadens vision och strategiska mål fastställer nämnderna årligen verksamhetsmål. I tabell nedan presenteras måluppfyllanden för nämndernas verksamhetsmål. 8 av 13
Uppfyllandegrad verksamhetsmål (Verksamheternas bedömning) Nämnd Utmärkt God Ej KS: Stadsledningskontoret och konsult- och servicekontoret. Totalt antal mål Uppfyllnad (%): utmärkt/god/ej 0 5 0 5 0/100/0 KS: Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1 3 0 4 25/75/0 1 1 1 3 33/33/33 KS: Fastighetskontoret Utbildningsnämnden 4 1 0 5 80/20/0 Omsorgs- och socialnämnden 1 5 0 6 17/83/0 Kultur- och fritidsnämnden 1 4 0 5 20/80/0 Tekniska: gator och natur 4 1 0 5 80/20/0 Tekniska: avgiftsfinansierad verksamhet 0 2 2 4 0/50/50 Totalt 12 22 3 37 32,5/59,5/8,0 9 av 13
Enligt uppföljningen har 12 av 37 verksamhetsmål uppfyllts helt (utmärkt), vilket innebär 32,5 procents uppfyllandegrad, (51,0 procent 2014). De mål som bedöms ha god uppfyllandegrad utgör 59,5 procent och de mål som inte uppfylls uppgår till 8,0 procent. Andelen mål som bedöms vara helt uppfyllda och ha god måluppfyllelse uppgår totalt till 92,0 procent. Detta utgör skäl till varför vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning att måluppfyllelsen för de strategiska målen är god. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och budget 2015: Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Avvikelse budget Verksamhetens intäkter 459,0 456,6 422,5 36,5 Jämförelsestörande intäkter 20,9 34,6 20,9 Verksamhetens kostnader -2 729,1-2 688,4-2 688,9-40,2 Jämförelsestörande kostnader -31,9 0 Avskrivningar -127,9-114,6-134,3 6,4 Verksamhetens nettokostnader -2 377,1-2 343,7-2 400,7 23,6 Skatteintäkter 2 591,1 2 469,3 2 564,1 27 Generella statsbidrag och utjämning -188,0-150,9-143,7-44,3 Utdelning från av staden ägda bolag 0,4 6,3 0,2 0,2 Finansiella intäkter 32,2 29,4 18,3 13,9 Finansiella kostnader -1,1-5,0-11,3 10,2 Årets resultat 57,5 5,4 26,9 30,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 50,7 2,7 50,7 10 av 13
Verksamhetens nettokostnader har ökat med 33,4 mnkr, motsvarande 1,4 procent, vilket i huvudsak förklaras med ökade verksamhetskostnader (40,7 mnkr) och högre avskrivningar 2015 (13,3 mnkr). Vidare belastas åren 2014 och 2015 med jämförelsestörande intäkter och kostnader. De jämförelsestörande posterna 2015 består avser intäkter för försäljning av fastigheter samt återbetalning av premie för AFA försäkring. Skatteintäkterna har ökat med 121,8 mnkr, motsvarande 4,9 procent. Skatteintäkterna ökade trots att skattesatsen behölls oförändrad 2015. Korrigerat för stadens nettokostnad för generella statsbidrag och utjämning, som ökade med 37,1 mnkr, ökade stadens skatteintäkter och utjämning inklusive generella statsbidrag med 84,7 mnkr jämfört med 2014. Att skatteintäkterna ökade mer än kostnaderna förklarar den stora förbättringen av årets resultat. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital dock med undantag för eventuella fel som härrör sig från anläggningsredovisningen (på grund av att redovisning av komponentavskrivingar inte påbörjats under 2015) och redovisningen av finansiella leasingavtal. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. I granskningen av balansräkningen har vi noterat följande avvikelser från god redovisningssed. Staden redovisar öppet i sina redovisningsprinciper att avvikelse skett. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av stadens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under 2015 har staden inte aktiverat nya anläggningar med uppdelning i väsentliga komponenter. Komponentavskrivning tillämpas heller inte på befintliga anläggningar. Enligt uppgift från staden har man under 2015 tagit fram riktlinjer för komponentredovisning och sett över befintligt anläggningsbestånd. Från och med 2016 kommer det nya regelverket att tillämpas. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. Vi har även noterat att staden inte uppfyller rekommendation 13.2 om Redovisning av hyres-/leasingavtal. I våra diskussioner med staden framkommer att all leasing redovisas som operationell leasing, även de avtal som är att klassificera som finansiella leasingavtal. I och med detta finns leasingavtal hos staden som borde redovisas som finansiell leasing, där leasingåtagandet läggs upp som en tillgång i balansräkningen och där tillgången skrivs av under leasingperioden. 11 av 13
Nedan följer övriga väsentliga iakttagelser som gjorts i samband med granskningen av balansräkningen: Staden har ökat sin upplåning med 200 mnkr genom utgivande av en kommunobligation. Lånet har upptagits från Swedbank. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar stadens finansiering och investeringar. Vi bedömer även att noter finns i tillräcklig omfattning samt att överenstämmelse, i allt väsentligt, finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Årets förändring av likvida medel är 115,0 mnkr, att jämföra med föregående års förändring av likvida medel som uppgick till 9,0 mnkr. Skillnaden mellan åren kan förklaras av att staden har upptagit ett nytt lån under 2015 uppgående till 200,0 mnkr genom utgivande av en kommunobligation. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att KRL:s krav samt rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redovisning har följts avseende den sammanställda redovisningens räkenskaper. Årsredovisningen ger en helhetsbild av den ekonomiska ställningen och åtagandet för den kommunala verksamheten som bedrivs i egen regi eller i bolag. Vi noterar dock att stadens ägarandelar inte anges för de två koncernbolagen. Förvärvsmetoden med proportionell konsolidering har använts vid upprättandet av den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom staden, även de helägda bolagen Lidingöhem AB och Lidingö stads tomtaktiebolag. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock staden inte följt fullt ut: 12 av 13
Rekommendation Efterlevs Kommentar RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar. RKR 13.2 Redovisning av hyres- /leasingavtal Delvis Följer inte Sedan räkenskapsåret 2014 år det krav att tillämpa komponentredovisning. Staden anger i sina redovisningsprinciper att man avviker från god sed på denna punkt. Vidare ges information om att staden har tagit fram riktlinjer för komponentredovisning och sett över befintligt anläggningsbestånd. Det nya regelverket börjar tillämpas från 2016. Sedan räkenskapsåret 2014 är det krav på att redovisa finansiella hyres-/leasingavtal genom att leasingåtagandet läggs upp som en tillgång i balansräkningen och där tillgången skrivs av under leasingperioden. Staden anger i sina redovisningsprinciper att man avviker från god sed på denna punkt. Staden redovisar samtliga hyres- /leasingavtal som operationell leasing. Redovisning sker då genom att årets leasingkostnad redovisas direkt i resultaträkningen och kvarvarande leasingåtagande redovisas som en ansvarsförbindelse. 2016-04-07 Peter Alm Projektledare Anders Haglund Uppdragsledare 13 av 13