P R A K T E K Anders Ehrlemark Version 2014-02-05 Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Gladö Detta dokument innehåller en dokumentation av observationer och noteringar angående byggnaderna på anläggningen. Ridanläggningen besöktes under november-december 2013 av Anders Ehrlemark på uppdrag av Fritidsförvaltningen, Huddinge kommun.
Djurmiljö Djurskyddsmått OK med mindre avvikelser (beroende på hur stora hästar som placeras i olika spiltor och boxar. Enligt djurskyddsföreskrifterna får befintliga spiltor användas. Vid byte av inredning eller ombyggnad av stallet krävs ny djurskyddsprövning och då kommer inte spiltor att godkännas. Bild 1 Stallgång i den äldre delen av stall med spiltor och några boxar. 2
Bild 2. Spolplats till vänster och spilta till höger. Spolplatsen är trång och svårjobbad. Där måste häst och barn trängas på en liten yta. Bild 3. Stallgång i nyare delen av stallet. Tilluftsdon är genomgående för små i förhållande till ventilationsbehovet. Typen är dessutom olämplig för häststallar eftersom de begränsar kapaciteten den varma årstiden och ger kallras den kalla. 3
Arbetsmiljö Ridhus Bild 4. Befintliga tilluftsdon samt gnagskador på yttervägg. Ur arbetsmiljösynpunkt belastas ridhuset inte av några väsentliga brister. Det är dock oisolerat och föreningen har för instruktören tillskapat en infrauppvärmd hörna vilken ytterligare kan förfinas. Stallar Stallarna (3 sammanbyggda) är ändamålsenliga och belastas inte av några väsentliga arbetsmiljöbrister. De båda huvudstallarna är brandsektionerade och försedda med en mellanliggande branddörr konstruerad för automatisk stängning vid larm. Dörren till handikapptoaletten öppnas utåt mot stallgången, vilket torde kunna leda till oönskade reaktioner hos förbipasserande hästar. Transportvägar mellan stallar och ridhus/rasthagar Förflyttningsvägarna mellan stallar och ridhus respektive till rastfållor är relativt korta men utan permanent hårdgjort underlag. Vägarna blir oundvikligen mycket smutsiga och ojämna vilket medför uppenbara risker för feltramp och halkningar. Det är en av de vanligast förekommande orsakerna till följdskador på häst och ryttare. Att hålla dessa frekvent använda stråk rena och halkfria stjäl värdefull tid och innebär i sig ett onödigt belastande arbete. Merarbete inomhus följer också av svårigheterna att hålla stallplanen ren. Foderhantering/foderlagring Lagring eller mellanlagring av grovfoder och kraftfoder sker idag i ett ur arbetsmiljösynpunkt oacceptabelt utrymme. Dels är utrymmet av olika skäl ohygieniskt, dels är behandling och transporter av fodret tungt och onödigt tidskrävande. Avståndet till stallarna är inte oöverkomligt långt, men topografi och svårigheterna att hålla transportvägarna rena och lättframkomliga för hjulförsedda hjälpmedel, ställer krav på åtgärder. 4
Bild 5. Foderskjul. Den ojämna och leriga stallplanen gör att man inte kan använda foderkärror med hjul. Bild 6. Dörr och interiör foderskjul Bild 7. Interiör foderskjul med kraftigt fuktskadat tak. 5
Bild 8. Transport av grovfoder mha IKEA-kassar. Fodersilon är placerad utanför ridhuset istället för intill stallet där fodret skall användas. Den bör flyttas. Strömedel (torvbalar) lagras i balar på pall ute på gårdsplan. Ojämn och lerig transportväg försvårar transporten. Det ojämna underlaget medför en risk för att balstaplarna kan välta. Det gäller särskilt vintertid i samband med snösmältning och tjällossning. Torven fryser dessutom vilket medför svårigheter med att sönderdela och fördela den. Bild 9. Fodersilo intill ridhus till höger. Stall till vänster. Staplar med torvströbalar på ojämnt och lerigt underlag. I den nyare stalldelen finns en separat rum med plats för kraftfoder och liknande. Utrymme är försedd med en bred dörr ut mot gårdsplan. 6
Gödselhantering Bild 10. Foderrum för kraftfoder, mineraler och liknande Utgödsling sker manuellt vilket är fullt acceptabelt eftersom all uttransport sker i ett och samma plan. Dock underlättas hanteringen ytterligare om underlaget för containern kunde sänkas ytterligare 20 cm. Person och djurtrafik kring stallet Bild 11. Nedsänkt gödselcontainer på baksidan av stallet. Besökare, djur, fodertransporter och varuleveranser korsar varandras vägar på planen mellan stall och ridhus. Det vore en fördel om man kunde åstadkomma en bättre separering av dessa aktiviteter. Hämtning och återställning av gödselcontainern är dock välplanerad och kan ske utan inverkan på övriga aktiviteter. 7
Personalutrymmen Bild 12. Trafik kring ridhus och stall Personalrum med möjligheter till gemensamma pauser och matintag finns i erforderlig utsträckning, men är i behov av en upprustning. Detta gäller även personaltoalett och duschmöjligheter. Bild 13. Personalrum 8
Bild 14. Utrymme för personalens kläder och utrustning. Bild 15. Duschmöjlighet på toalett intill personalutrymme. 9
Serviceutrymmen Stora kalla, men svåråtkomliga förvaringsutrymmen på vinden. Bild 16. Trappa upp till vind. Lucka i tak för nedsläpp av hö. Luckan används inte längre. Bild 17. Vind över äldre delen av stallet. Ursprungligen använt för förvaring av hö. Persedelförråd bakom låst dörr längst bort i änden. Bild 18. Vind över nyare delen av stallet. Ursprungligen använt för förvaring av hö. Isolerat och uppvärmt samlingsrum längst bort mot gaveln. 10
Apparatrum Tvättmaskin, torkskåp och hydrofor i apparatrum. Torkskåpen rymmer blöt tvätt, men det finns inte plats att hänga upp blöta hästtäcken. Bild 19. Apparatrum med hydrofor, tvättmaskin och torkskåp. Torkskåpens avluftning leds ut via särskild kanal, men kanalen är försedd med dragavbrott och saknar avsugning. Spirorören går bara rätt ut genom väggen utan någon fläkt eller motsvarande. Eftersom det är undertryck inne i huset fungerar nog inte detta system så bra. Bild 20. Felaktigt utförd avluftning från torkskåp Tvättmaskiner orsakar många bränder och bör förses med en timer. Hydrofor och tryckkärl måste enligt lag besiktigas vart fjärde år. 11
Sadelkammare Sadelkammaren är förhållandevis rymlig och försedd med separat ventilation och värme. Utrymmen för ridskole- och klubbverksamhet I anslutning till huvudentrén finns ett stallkontor. Bild 21. Sadelkammare Bild 22. Stallkontor På vinden över det stallet finns ett uppvärmt och isolerat samlingsrum. Det används inte så mycket eftersom det ligger otillgängligt och oftast är låst eftersom personalen inte kan ha uppsikt över det. 12
Bild 23. Trappa upp till samlingsrum Bild 24. Interiör samlingsrum I bortre änden finns ett litet kafeteriautrymme uppe på läktaren. Det används som uppehållsrum av dem som kommer och rider. Bild 25. Interiör kafeteria i ridhus. 13
Klädförvaring och omklädningsutrymmen. På gårdsplanen finns en liten barack med klädskåp där en del av medlemmarna kan förvara kläder och utrustning. Antalet skåp är för litet i förhållande till antal ridande och baracken saknar toalett, dusch och tvättmöjlighet. Bild 26. Barack med klädskåp Bild 27. Interiör barack 14
Ridhus Ridhuset är en oisolerad plåtbyggnad med naturlig ventilation. Ridbanans mått är ca 20 x 40 meter. Vid bortre gaveln finns en läktare med kafeteria. Under läktaren finns förrådsutrymmen. Bild 28. Ridhus på höjden till höger. Rastfållor i förgrunden. Stallet i fonden. Ridskolans synpunkter Bild 29. Interiör ridhus. Vintertid är det obehagligt för barn att gå själva i totalt mörker från busshållplatsen fram till stallet (ca 300 m). Otillräckliga utrymmen för klädskåp. Otillräckliga möjligheter till dusch, tvätt och ombyte för ryttare. Problem med att vatten och lera rinner ner från rasthagarna och över gårdsplan. Extra stora problem vid utgångsdörren i stallgaveln. Svårt att hålla gårdsplanen ren eftersom underlaget inte är hårdgjort. Ridhuset är i minsta laget. Ett större ridhus skulle ge möjlighet till större grupper och därmed fler betalande ryttare. I ett större ridhus är det lättare att sköta bädden och det finns större säkerhetsytor för ryttare som inte har full kontroll över sin häst. Ofta stopp i avloppet på HWC vintertid. Vattnet fryser i utestall på gaveln. 15
Underhåll och byggnadsskador Denna genomgång är framför allt inriktad på att karlägga anläggningarnas funktion. Nedan redovisas skador som observerats och som bör åtgärdas med hänsyn till byggnadernas funktion och bestånd, men det kan naturligtvis finnas andra problem som bara kan upptäckas genom en mer ingående byggnadsteknisk granskning. Stallarna i Gladö är relativt nybyggda men det finns ändå några punkter som bör åtgärdas. Gnagskador på väggarna Innerväggarna är klädda med plastad plywood och där hästarna kommer åt från sina boxar så finns det ganska kraftiga gnagskador. På några ställen skymtar man den underliggande brädfodringen. Misstänkt fuktskada på vinden Bild 30. Gnagskador på yttervägg i box På vinden i den äldre delen av stallet finns tecken på fuktskador. Brädgolvet går i vågor och har fuktfläckar på några ställen. En fuktindikator visar punktvis höga värden. Orsaken kan kanske vara läckande yttertak, skador i fuktspärr ner mot stall eller ej fungerande avluftning från torkskåp. Bild 31. Tecken på fuktskada på vinden 16
Sammanfattning av observationer och noteringar Underhållsbehov och byggnadsskador Felsöka och åtgärda fukt på vind. Åtgärda felaktig avluftning från torkskåp. Reparera gnagskador på väggar innan hästarna går igenom brädfodringen. Foderskjulet har kraftiga mögel och fuktskador. Ofta stopp i avloppet på HWC vintertid Säkerhet, arbetsmiljö och djurmiljö Luftintagen har för låg kapacitet och är av en typ som inte är lämplig i djurstallar. Hantering av foder och strö är orationell och kräver onödigt stor arbetsinsats. Sörja som rinner ner över gårdsplan från beteshagarna försvårar transporter. Hinder för verksamheten Barn har svårt att ta sig till ridskolan själv den mörka årstiden eftersom vägen från busshållplatsen saknar belysning. Utrymme för att samla ryttarna för genomgångar saknas. Befintlig barack för omklädnad är extremt trång och det saknas till och med möjlighet till handtvätt. Ridhuset är för litet med hänsyn till optimal gruppstorlek. Befintligt klubbutrymme (på vinden) är otillgängligt. 17