Avelsplanering, med fokus på genetisk variation. Sofia Malm

Relevanta dokument
Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Statistik hundregistret 2015

Index för HD och ED - nu för fler raser. Sofia Malm

Önskar du fördjupa dig i en hundras som inte finns med på listan så går det givetvis jättebra.

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Index för bättre ledhälsa nu för fler raser!

Domarändring: Hela Grupp 3 (Terrier ) flyttad från Ring 5 till Ring 3

Index för HD och ED. Sofia Malm

Sofia Malm, Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Index för HD och ED - hur har det gått? Sofia Malm

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om index för HD och ED

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet

HÄLSAR ER VÄLKOMMEN TILL VÅR UTSTÄLLNING 6 MAJ 2017

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

För att komma till källan måste man gå mot strömmen. Analys över avel med Chihuahua under åren 1992 till 2002

Drever i SKKs avelsdata. Avelskonferens i Tällberg juni 2016 Kjell Andersson Avelskommittén

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden ( för älghundsraserna)

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU

Vi hälsar dig & din hund välkommen till Gävle BK:s utställning den 12 juli på brukshundklubben

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa

Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

Hundstatistik 2014 Tio vanligaste raserna per kommun

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden

Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden

Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

12 januari 2016 kommer långhårig collie att få HD index

Utställnings PM: Tack för din anmälan till Nybro BKs HÖSTUTSTÄLLNING på NYBRO BRUKSHUNDKLUBB Lördagen 28 sepember 2019

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson

Välkommen till Malungs Kennelklubbs inofficiella utställning lördagen den 23 januari 2016 Folket Park Orrskogen, Malung

För att komma till källan måste man gå mot strömmen GENETICA. Analys över avel med cocker spaniel åren

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund

Information om index för HD och ED

Information om SKKs index för HD och ED

Kleiner münsterländer

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Välkommen till Malungs Kennelklubbs inofficiella utställning lördagen den 26 januari 2019 Folket Park Orrskogen, Malung

Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

De omoderna hundrasernas historia

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Välkommen till Malungs Kennelklubbs inofficiella utställning lördagen den 27 januari 2018 Folket Park Orrskogen, Malung

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

Analys över avel med västsibirisk laika

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Rasspecifika avelsstrategier

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011

RAS Uppföljning

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Protokoll fört vid sammanträde med Svenska Kennelklubbens Uppfödar- och Kennelkonsulentkommitté onsdagen den 18 november 2009 på Möllan, Spånga

DOMARFÖRDELNING Tillfällesnr: Norra Norrbottens Kennelklubb Ort: Gällivare KIPINÄ MARKKU Ring 1.

HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN TILL HÄVERÖ BKs INOFFICIELLA UTSTÄLLNING SÖNDAGEN DEN 17 MAJ 2015 PM

SKV ansvarar tillsammans med SKK för hundrasen västgötaspets i Sverige.

Analys över avel med östsibirisk laika

Nyhetsbrev från avelsrådet

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

RAS Rasspecifika avelsstrategier

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Protokoll fört vid sammanträde med Svenska Kennelklubbens Uppfödar- och Kennelkonsulentkommitté den 8 december på Rissnegård, Spånga

Välkomna. till Sollentuna Rackethall Sollentuna. Östsvenska Terrierklubbens INOFFICIELLA UTSTÄLLNING

avel för bättre höftleder

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

Avelsarbetet inom SKK

Kostnad parkering och katalog: 50:- Betala helst i förväg via swish: eller ha jämna pengar redo

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

10-i-topp lista ras per kommun

Protokoll fört vid sammanträde med Svenska Kennelklubbens Uppfödar- och Kennelkonsulentkommitté onsdagen den 26 mars 2008 på SKKs kansli i Spånga.

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen , byggd på statistik t.o.m och godkänd av SNTK:s styrelse

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

10-i-topp raser per kommun

10-i-topp lista per kommun

10-i-topp raser per kommun

Transkript:

Avelsplanering, med fokus på genetisk variation Sofia Malm Avelskonferens SÄK, 12 augusti 2016

Hur bedrivs hundavel? Uppdelning i ett stort antal hundraser Många små populationer och subpopulationer Enskilda uppfödare stort inflytande Olika intressen och avelsmål Linjeavel /inavel har använts traditionellt för att skapa homogena raser Begränsad användning av AI, men import/export av djur Ungefär 5% av hanar och 10% av tikar används i avel Överanvändning av enskilda avelsdjur Maximalt fem kullar efter en tik Generationsintervall ca 3-5 år Domesticering Rasbildning

Med rasen i fokus Den enskilda parningen vs rasen som helhet De hundar varje enskild uppfödare producerar skapar grunden för nästa generation Vad tillför parningen populationen? Överblick och gemensamma strategier behövs

Olika förutsättningar i olika raser Registreringar år 2015 25 raser med över 500 registrerade hundar 95 raser med 100-499 registrerade hundar 182 raser med under 100 registrerade hundar 132 av dessa har under 50 registreringar Majoriteten av raser utgör mycket små populationer i Sverige

Olika förutsättningar i olika raser Rasnamn Antal 2015 Antal 2014 1 LABRADOR RETRIEVER 2 489 2 232 2 GOLDEN RETRIEVER 1 963 1 897 3 JÄMTHUND 1 851 2 135 4 TYSK SCHÄFERHUND 1 639 1 688 5 CHIHUAHUA, LÅNGHÅRIG 1 152 1 459 6 SHETLAND SHEEPDOG 975 1 013 7 COCKER SPANIEL 970 957 8 CAVALIER KING CHARLES SPANIEL 890 888 9 STAFFORDSHIRE BULLTERRIER 836 831 10 FLATCOATED RETRIEVER 791 654 11 FRANSK BULLDOGG 778 779 12 CHIHUAHUA, KORTHÅRIG 767 868 13 BICHON HAVANAIS 753 679 14 MOPS 737 646 15 JACK RUSSELL TERRIER 699 664 16 DREVER 698 530 17 NORSK ÄLGHUND, GRÅ (GRÅHUND) 690 715 18 ROTTWEILER 668 626 19 DANSK-SVENSK GÅRDSHUND 618 631 20 LAGOTTO ROMAGNOLO 616 543 Totalt finns cirka 342 raser och varianter i Svenska Kennelklubbens hundregister. Runt 40% av registrerade hundar år 2015 representeras av de 20 vanligaste raserna! SUMMA Topp 20 20 580 20 435

Olika förutsättningar i olika raser RAS ANTAL REG. 2015 Jämthund 1851 Norsk Älghund Grå 690 Svensk Vit Älghund 55 Hälleforshund 53 Karelsk Björnhund 125 Norsk Älghund Svart 12 Östsibirisk Laika 262 Västsibirisk Laika 34 Ryskeuropeisk Laika 10

Populationsstorlek En stor ras är stor nog för att vara självbärande N e >100 Oberoende av importer om så är önskvärt En mindre ras, N e < 100, är beroende av regelbundna importer Stor nog för att etablera ett avelssamarbete med annat land En liten ras, N e < 50, är helt beroende av importer Avelsstrategin måste baseras på populationens förutsättningar!

Populationsstruktur: vad vill vi veta? Hur stor är populationen i Sverige/internationellt? Är rasen uppdelad i olika subpopulationer/linjer? Hur många hanar/tikar används i avel per år? Hur är avelsdjuren besläktade? Hur ser inavelsutvecklingen ut? Hur stor är risken för förlorad genetisk variation?

Vad är genetisk variation? Mellan populationer, inom en population eller hos en enskild individ? I ett genpar eller över hela arvsmassan?

Genetisk variation = heterozygoti Det finns flera varianter, alleler, av samma gen Varianterna ger ibland olika produkter och olika egenskaper Förekomsten av alleler i respektive locus skiljer sig åt mellan individer och populationer (raser) Ludde: AGA-UCC-TAG-CCA-GCA Lisa: CGA-UCC-TAG-CTA-GCA

En förutsättning för avelsurval! Genetisk variation är: En förutsättning för urval (såväl naturligt som artificiellt) Viktigt för anpassning till framtida förändringar, t ex ändrade förutsättningar, krav och avelsmål Men: Inte alla mutationer är önskvärda eller gynnsamma Inte all fenotypisk variation är önskvärd

Hur mäta graden av genetisk variation? På individnivå: Beräkning av inavelsgraden baserat på härstamningsinformation Molekylärgenetiska analyser av individens grad av heterozygoti På populationsnivå: Stamtavleanalyser: släktskap, inavelsökning, effektiv populationsstorlek Molekylärgenetiska analyser: skillnader i arvsmassan för olika individer i en population (eller mellan populationer)

Varför minskar den genetiska variationen? I en sluten population minskar den genetiska variationen kontinuerligt. Sid 138 i boken Hundavel

Vad påverkar graden av variation? + Mutationer (genförändringar) Migration (genflöden, t ex import av avelsdjur) - Selektion (avelsurval) Genetisk drift (slumpmässiga förändringar)

Avel i små populationer Majoriteten av raser utgör mycket små populationer i Sverige Små populationer påverkas i större utsträckning av slumpmässiga förändringar av allelfrekvenser s k genetisk drift Leder till större skillnad mellan linjer/populationer

Allelfrekvens Exempel på genetisk drift, 20 pop., N=50 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0 5 10 15 20 Generation Sid 144 i boken Hundavel

Avel i små populationer En numerärt liten ras är extra sårbar för förlust av genetisk variation Allelfrekvenserna kan komma att ändras även utan avelsurval Fenotyper kan förändras, eller förvinna ur populationen Svårt att undvika inavel i en numerärt liten population, alla djur är mer eller mindre släkt

Inavel är parning mellan besläktade individer Bella Adam Ceasar Innebär att avkomman kan få två alleler i ett locus som är identiska genom arv David Sid 129 i boken Hundavel

Inavel är parning mellan besläktade individer Inavelskoefficienten (F): Anger hur stor del av en avkommas gener som blivit dubblerade genom föräldrarnas släktskap Anger sannolikheten att två alleler i ett genpar hos en individ är identiska genom arv 19

Inavelsgraden för en individ är lika med halva släktskapsgraden mellan föräldrarna Släktskapsgrad Inavel vid parning Far- & Morföräldrar 25,0 % 12,5 % Föräldrarna 50,0 % 25,0 % Helsyskon 50,0 % 25,0 % Halvsyskon 25,0 % 12,5 % Kusiner 12,5 % 6,25 % = parningarna bryter mot SKKs Grundregler = gräns för nära släktskapsparning Sid 129 i boken Hundavel

Inavelsgrad SKKs rekommendationer Vanliga rekommendationer: Rasen: som genomsnittlig nivå eftersträvas en inavelsnivå över 5 generationer understigande 2.5 % (se tumregel 2, sid 134 i boken Hundavel) Enskild parning: max 6.25 % (motsvarar kusinparning) (se tumregel 1, sid 133 i boken Hundavel) Parningar som strider mot SKKs Grundregler: Helsyskonparning (25 %) Föräldradjur och avkommeparning (25 %)

Vad blir konsekvensen av inavel? Minskad genetisk variation = minskad grad av heterozygoti = ökad andel identiska genvarianter i ett locus F = 1/8, d v s individen har 1 av 8 genpar (eller 12,5 %) som är identiska genom arv

Vad blir konsekvensen av inavel? Ökad risk för att recessiva defekter kommer till uttryck (p g a dubblering av defektanlag) Inavelsdepression (samlad negativ inverkan på fruktsamhet, livskraft, tillväxt och immunförsvar) Sämre anpassningsförmåga till miljöförändringar Minskade möjligheter till förändring genom avelsurval

Kullstorlekens samband med inavelsgraden hos hund 8 Kullstorlek 7 6 5 4 3 Alla raser Beagle Boxer Dobermann Finsk stövare Golden retriever Jämthund Labrador Papillon Riesenschnauzer Schäfer Västgötaspets Welsh springer 2 0 5 10 15 20 25 Inavel i avkomman Sid 131 i boken Hundavel

Men, det har ju gått bra hittills? När visar sig konsekvenserna av inavel? Beror på flera faktorer: populationens storlek, graden av inavel, slumpen Defektalleler kan finnas i relativt hög frekvens utan att avslöja sig Effekter av inavelsdepression (t ex reproduktionsstörningar) inte alltid lätt att koppla till inavel När effekterna visar sig tydligt kan det vara för sent Inavel = högre risktagande

Hur minska förlusten av genetisk variation? Använd så många djur som möjligt i avel! Jämn könsfördelning Betyder oftast att man ökar antal hanar Inga flaskhalsar = år med litet antal avelsdjur Undvik överutnyttjande, maxgräns för antal avkommor Undvik nära släktskapsparningar Import av djur obesläktade med den svenska populationen

Hanhundsanvändning Grov tumregel: ingen hanhund bör få mer än 5% av de valpar som föds under hans aktiva tid (dvs motsvarar minst N m =20) Anta 4 år i avel 100 valpar föds varje år 5% av 400 är 20 valpar OBS! Absolut övre gräns, inte rekommendation på önskvärt antal valpar/hane Se tumregel 3, sid 139 i boken Hundavel

Hanhundsanvändning, barnbarn Far- och morföräldrar bör inte tillåtas lämna fler barnbarn än två gånger vad en enskild hund får producera Det kan aldrig bli en regel! Barnbarnskurva

Släktskapsindex Hur hitta genetiskt värdefulla hundar? Hundar som är relativt lite släkt med övriga hundar i rasen Beräkning av varje individs medelsläktskap med resten av rasen = släktskapsindex

Dubbelparning Tillåtet sedan 2012 att para en tik med flera hanhundar under samma löp AI rekommenderas med hänsyn till resultat och risken för smittspridning Anmälan avseende dubbelparning görs till SKK/AK Hästamningskontroll av avkommorna Kan resultera i kull med halvsyskon = större genetisk variation

Men, vi vill ju selektera de bästa avelsdjuren? Avelsurval - hur går det ihop med genetisk variation? Populationsstrukturen påverkar avelsstrategin I en större population finns mer utrymme för avelsurval I en liten population är utrymmet för selektion mycket begränsat Fokus på de mest prioriterade egenskaperna Hälsa och välbefinnande kommer först!

Effekter av urval Minskad genetisk variation inom ras Om selektion i olika riktningar för olika raser, större variation mellan raser (eller subpopulationer) Liknande effekter som genetisk drift men riktningen är inte slumpmässig Om få gener påverkar egenskapen kommer allelfrekvenserna att ändras, ev. leda till fixering av den ena allelen. Om många gener påverkar egenskapen kommer allelfrekvenserna inte att ändras märkbart

När görs avelsurvalet? Tikar Första bedömning/urval vid 7-8 veckors ålder Andra bedömning/urval vid 12-24 månader Hanar: Ofta baserat på tidiga meriter Generationsintervallet hos hund ca 3-5 år Tidigt urval ger större osäkerhet i avelsvärderingen Kort generationsintervall leder till snabbare förlust av genetisk variation

Vilka egenskaper prioriteras? Hälsa och välbefinnande? Egenskaper som uttrycks tidigt i livet (utställningsmeriter, hälsoproblem som uppkommer tidigt eller går att utvärdera tidigt) Egenskaper som är lätta att mäta/observera (t ex utseende, HD, resultat från dna-tester)

Ingen hund är perfekt Selektion för många olika egenskaper samtidigt ger mindre förändring i var och en av dessa Men, ett brett avelsmål minskar också risken för överdriven fokus på ett fåtal egenskaper Olika individer har för- och nackdelar i olika egenskaper Undvik fasta trösklar /gränser, blir för få djur kvar Tappa inte helhetsperspektivet

Gör en konsekvensanalys Av vilka orsaker utesluts hundar från avel? Fel färg Saknar tillräcklig utställningsmerit Har ej känd HD status/fria höftleder Avsaknad av resultat för DNA-test Saknar tänder Kastrerad osv Finns det omotiverade trösklar? Finns det hundar som bör fångas upp som potentiella avelsdjur?

Kommer den genetiska variationen ta slut? Ja, i enskilda loci kommer vissa alleler kunna fixeras medan andra går förlorade. P g a genetisk drift, flaskhalsar eller selektion för egenskaper som styrs av få gener Nej, inte för egenskaper som styrs av många gener, eller sett över hela arvsmassan Över tid finns faktorer som motverkar detta, t ex mutationer, ändrade avelsmål, nya förutsättningar

Internationellt avelsutbyte Av stor vikt, eller nödvändigt, i majoriteten av raser Import av ett fåtal djur varje generation (som är obesläktade) kan ha stor positiv effekt m a p genetisk variation I verkligheten är immigranter inte helt obesläktade med populationen de kommer till Importer kan också medföra oönskade arvsanlag och därmed negativt påverka genetiskt framsteg

Internationellt avelsutbyte Fallgropar Vill vi ha all genetisk variation som finns i andra länders populationer? Hur ser avelsmålen och den genetiska nivån ut? Risk för överanvändning av enskilda avelsdjur Inavelsgraden kan vara underskattad Sprid rekryteringen Okunskap hälsa Går vi över ån efter vatten?