Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga. Delrapport

Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga Delrapport

Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga Handisam Serie A 2014:2 (diarienummer 2013/0062) Utredare: Monica Rydén Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats www.handisam.se. Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: 08-600 84 99 Telefon: 08-600 84 00

Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Regeringens beslut... 6 Syfte och mål... 7 Genomförande... 9 Försöksverksamheterna... 9 Miljöanpassningar... 9 Upphandling... 10 Information... 10 Etik... 11 Resultat... 12 Försöksverksamheten i Östersund... 12 Försöksverksamheten i Västerås stad... 13 Miljöanpassningar... 14 Upphandling... 14 Information... 15 Samordning med övriga delprojekt... 15 Ekonomi... 15 Avslutning... 16 3

Sammanfattning Personer med kognitiva funktionsnedsättningar, som exempelvis demenssjukdom, kan ha nedsatt beslutsförmåga. De har rätt till ett bra stöd som gör det möjligt att vara delaktig i beslut som rör den egna livssituationen. Förmågan att kunna orientera sig i tid och rum och att kunna kommunicera är exempel på faktorer som påverkar möjligheten att vara delaktig i beslut som rör den egna vardagen. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med Hjälpmedelsinstitutet (HI) titta på förutsättningar-na för att kunna förebygga och minska tvång och begränsningar inom vård och omsorg genom att att öka kunskapen om och användningen av välfärdsteknologi (ny teknik och hjälpmedel) och miljöanpassningar. I detta uppdrag ska vi utveckla stödprocesser för hur man kan arbeta med välfärdsteknologi och miljöanpassningar i syfte att undvika tvång och begränsningsåtgärder. Resultat och erfarenheter från tidigare genomförda regeringsuppdrag ska användas. Våra insatser ska i detta uppdrag koordineras med de insatser som Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och Svenskt Demenscentrum samtidigt utför. Vi ska också ta fram informationsmaterial som beskriver teknisk utveckling inom området och som kan användas som vägledning vid upphandling. Som stöd för användning av miljöanpassningar ska en sammanställning av den kunskap som finns inom området göras. Inom området välfärdteknologi ska de hjälpmedel, produkter och tjänster som finns och används idag sammanställas. Samman-ställningen ska användas som stöd och tips vid användning av välfärdsteknologi, både i det egna hemmet och i särskilda boenden. Etiska frågor vid användning av välfärdsteknologi och miljöanpassningar ska belysas. Två kommuner, Västerås och Östersund, kommer att bedriva försöksverksamhet på särskilda boenden för personer med demenssjukdom under 2014. Verksamhet-erna ska prova välfärdsteknologi och miljöanpassningar som kan stödja beslutsförmågan. De ska titta på vilka insatser och arbetssätt som är framgångsrika i arbetet med att undvika begränsningsåtgärder och tvång. Välfärdsteknologi är ett paraplybegrepp för kunskap och användning av teknik inom områdena hjälpmedel, produkter och IKT-tjänster (informations- och kommunikationsteknologi). 4

Miljöanpassning handlar om att påverka och stötta människors aktivitet och delaktighet med hjälp av inredning, färg- och ljussättning. Att arbeta med välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga ställer höga krav på verksamheten som helhet. Inte för att tekniken i sig är komplicerad utan för att man behöver hantera insatser med stödjande teknik på samma sätt som samtliga rutiner man har i verksamheter där personal är inblandad. Med hjälp av ny stödjande teknik, ny arbetsmetodik och miljöanpassningar kan kvaliteten i verksamheten utvecklas och säkras för personer med nedsatt beslutsförmåga. Arbetet med välfärdsteknologi och miljöanpassningar måste ingå som delar i en helhet som genomsyrar hela verksamheten med att möta och stödja personer med nedsatt beslutsförmåga. 5

Inledning Regeringens beslut Vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga kan ha svårigheter att fatta välgrundade beslut. Det kan medföra att de i sin vardag blir beroende av stöd, till exempel i form av olika hjälpmedel eller genom att andra vägleder dem. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har fått i uppdrag att i samverkan med Hjälpmedelsinstitutet (HI) stödja utvärderingar av miljöanpass-ningar, teknik och användning av hjälpmedel samt att ta fram informations-material som beskriver teknisk utveckling inom området och som kan användas som vägledning vid upphandling. HI/Handisam ska utveckla stödprocesser för implementering av miljöanpass-ningar, teknik och hjälpmedel och ska koordinera sina insatser med de insatser som Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och Svenskt Demenscentrum samtidigt utför. Bilaga 1. 6

Syfte och mål Syftet med uppdraget är att öka kunskapen om och användningen av välfärdsteknologi 1 (ny teknik och hjälpmedel) och miljöanpassningar för att därigenom förebygga och minska tvångs- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg. Vår vision med uppdraget är att inspirera och ge kunskap om välfärdsteknologi och miljöanpassningar som kan ge personer med nedsatt beslutsförmåga ökad självständighet och möjligheter till ökad aktivitet, delaktighet och trygghet. Detta kan ske genom att utveckla stödprocesser för implementering av välfärdsteknologi. Som stöd för användning av miljöanpassningar ska en sammanställning av den kunskap som finns inom området göras. Inom området välfärdteknologi ska de hjälpmedel, produkter och tjänster som finns och används idag sammanställas. Sammanställningen ska användas som stöd och tips vid användning av välfärdsteknologi, både i det egna hemmet och i särskilda boenden. Personer med demens, anhöriga och vårdpersonal ska testa välfärdsteknologi och miljöanpassningar efter framtagen studiedesign i försöksorterna Västerås och Östersund. Det förväntade resultatet är att det ska finnas stödprocesser för användning och interventioner. Etiska frågor ska belysas vid användning av välfärdsteknologi och miljö-anpassningar. Informationsmaterial som beskriver teknisk utveckling och som kan användas som vägledning vid upphandling ska tas fram. Resultat och erfarenheter ska sammanställas till ett informations- och kunskapsmaterial (handbok) för att öka användningen av välfärdsteknologi och miljöanpassningar som kan ge personer med nedsatt beslutsförmåga ökad självständighet. 1 Välfärdsteknologi är ett paraplybegrepp för kunskap och användning av teknik inom områdena hjälpmedel, produkter och IKT-tjänster. Välfärdsteknologi kan bidra till ökad trygghet, aktivitet och delaktighet i samhället samt stärka personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga till ett självständigare liv. Välfärdsteknologi kan även stödja eget boende och förebygga eller komplettera vårdoch omsorgsbehov. 7

Resultat och erfarenheter från tidigare genomförda regeringsuppdrag ska användas. Dessa är till exempel Teknik för äldre, Teknik och demens, Hjälpmedel i fokus för personer med psykiska funktionsnedsättningar och Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer. 8

Genomförande Försöksverksamheterna I beslutet till uppdraget benämns målgruppen som Vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga. I vårt deluppdrag har vi under 2013 inriktat oss på personer med demenssjukdom, deras anhöriga, vårdpersonal, och beslutfattare i kommuner och landsting. Målgruppen har synkroniserats med de övriga delprojekten i uppdraget. Medel har givits till försökskommunerna Västerås och Östersund som ska genomföra en försöksverksamhet med avseende på teknisk utveckling inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att målgruppen, personer med nedsatt beslutsförmåga som bor på särskilt boende, ges möjlighet att prova välfärdsteknologi och förbättrade miljöanpassningar, och därvid pröva hur välfärdsteknologi och miljöanpassningar kan användas för att förebygga och minska begränsnings-/tvångsåtgärder. Att vi utsåg särskilda boenden grundades på att tidigare uppdrag/projekt inte har fokuserat specifikt på demens- eller omvårdnadsboenden. Försöksverksamheten pågår under tiden september 2013 till oktober 2014. Viktigt är att försöksorterna ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och att stor vikt ska läggas på att underlätta aktiviteter i det dagliga livet samt att hitta hjälpmedel och metoder för kommunikation. Att kunna kommunicera är en förutsättning för att fatta egna beslut. Det finns produkter och teknik som kan användas som kommunikationsstöd, men de används sällan eller aldrig för personer med demenssjukdom. Faktorer som påverkar möjligheten att vara delaktig i beslut som rör den egna vardagen är förmågan att kunna orientera sig i tid och rum och möjligheten att kommunicera, samt det stöd och möjligheter som ges i mötet mellan personen, anhöriga och personal. I projektuppstarten diskuterades vad som är möjligt att genomföra på kort tid. Både Västerås och Östersunds kommuner har tidigare erfarenhet av teknikprojekt inom området och vi bedömde därför i projektplaneringen att de snabbt skulle kunna komma igång med detta uppdrag. Miljöanpassningar När det gäller området miljöanpassningar finns forskning och kunskap, men den används sällan vid exempelvis planering av nya 9

boenden. Kunskapen inom området är också ganska låg hos personal som arbetar i dessa verksamheter. Två externa experter inom området har anlitats, Helle Wiik och Gun Aremyr. Deras uppdrag är att ta fram en webbaserad vägledning om hur användning av miljöanpassningar kan påverka, underlätta och stödja aktivitets- och delaktighetsförmåga för personer med demenssjukdom och minimera begränsnings- och tvångsåtgärder. Vägledningen har fokus på hur färgsättning, inredning (utrusning, möbler etcetera) och ljussättning påverkar, underlättar och stödjer aktivitets- och delaktighetsförmåga ur ett 24-timmarsperspektiv. Materialet kommer att innehålla checklistor med exempel på hur användning av miljöanpassningar kan ske. Det ska illustreras med bilder och förtydligande berättelser. Utgångspunkten är Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen 2010. Upphandling Ett informationsmaterial håller på att tas fram som beskriver teknisk utveckling inom området och hur välfärdsteknologi, arbetssätt och miljöanpassningar kan stödja möjligheterna till delaktighet för personer med nedsatt beslutsförmåga. Materialet är tänkt att kunna användas som vägledning vid upphandling. Målgruppen för informationsmaterialet är upphandlingsspecialister, verksamhets-kunniga inom vård och omsorg samt teknik- och fastighetsspecialister i de upphandlingsteam som genomför upphandlingar som påverkar verksamhet och miljöer som syftar till att ge vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga. Information Diskussioner har skett med Svenskt Demenscentrum som ska ta fram en IT-handbok där de resultat och erfarenheter som framkommer under vår uppdragstid sannolikt kommer att publiceras. Hur detta informations- och kunskapsmaterial kan spridas för att nå så stor målgrupp som möjligt kommer att diskuteras med Svenskt Demenscentrum. Ett studiecirkelmaterial kring användning av mobiltelefoner och surfplattor ska tas fram. Projektet har gett i uppdrag åt Demensförbundet och Studieförbundet Vuxenskolan att ta fram ett webbaserat studiecirkelmaterial för personer med demenssjukdom för att lära sig använda sin mobiltelefon, Handi och/eller surfplatta. Syftet är att personer med demenssjukdom i ett tidigt sjukdomsskede ska få erbjudande att delta i en studiecirkel för att få möjlighet att lära sig att använda sina mobiltelefoner och/eller annan välfärdsteknologi som kan vara ett stöd i vardagen för ökad självständighet. 10

Personer med demenssjukdom får ofta svårt att lära sig nytt senare i sjukdomen, det är därför viktigt att de får åtgärder som kräver nyinlärning tidigt i sjukdomen. Ett område som kräver nyinlärning är välfärdsteknologi och hjälpmedel. Resultat från andra projekt visar att personer med demenssjukdom har god nytta av välfärdsteknologi som till exempel mobiltelefonen men att de oftast får hjälpen för sent. För att få möjlighet att lära nytt och lära sig använda strategier och funktioner i mobiltelefonen är det viktigt att få tillgång till detta i ett tidigt sjukdomsskede medan förmågan att lära nytt finns kvar. I tidigare projekt med anhöriga som stödjer personer med demenssjukdom har framkommit önskemål om att personer med demenssjukdom ska få möjlighet att lära sig använda välfärdsteknologi som mobiltelefon, smartphone etcetera. Studiecirklarna ska på sikt spridas över landet. Tillsammans med övriga delprojekt kommer vi att genomföra ett seminarium på Svenska demensdagarna 14-15 maj i Karlstad. Etik Etiska frågeställningar uppstår ofta kring användningen av välfärdsteknologi. Vårt delprojekt vill belysa etiska aspekter vid användning av miljöanpassningar och välfärdsteknologi. Kontakt har tagits med en extern expert, professor Lars Sandman vid Borås Högskola, som under 2014 kommer att anlitas för detta. 11

Resultat Försöksverksamheten i Östersund I Östersunds kommun bor idag cirka 60 000 innevånare. Av dessa bor cirka 650 personer på särskilda boenden för äldre. I kommunen finns inga särskilda demensboenden varför det bor personer med demenssjukdomar på alla särskilda boenden. Det innebär att all personal som arbetar på boendena måste ha kunskaper och möjligheter för att kunna bidra till en meningsfull dag för dessa personer. För att få en snabb uppstart av de olika delprojekten har alla chefer på kommunens särskilda boenden, såväl i egen regi som privata utförare, informerats om försöksverksamhetens syfte. Alla boenden har erbjudits möjligheten att delta i något av delprojekten. Av kommunens 24 boenden har 17 valt att delta i försöksverksamheten. Projektledningen i Östersund har valt att starta tre olika delprojekt: surfplattor JDome Bikearound positioneringslarm. Syftet med dessa delprojektet är att få ökad kunskap och utvärdera hur välfärdsteknologi kan användas på särskilda boenden och dokumentera detta. Surfplattor ska prövas som verktyg för att individuellt kunna skapa stunder av meningsfullhet och delaktighet samt underlätta kommunikation. Särskilt framtagna kommunikationsappar/program installerades på surfplattorna. Kommunikationsappen Dialog Comai prövas på fyra särskilda boenden och fem särskilda boenden kommer att prova kommunikationsappen Widgit GO SE. JDome Bikearound, att cykla i mina minnens kvarter, kan stimulera rörelse-förmåga och minnesfunktion samt hur en cykeltur tillsammans med personal eller anhörig kan skapa en samhörighet och en aktiv dialog mellan användare och personal/anhörig. Jdome Bikearound kommer att installeras på fem olika boenden från januari 2014. Ansvariga undersköterskor på varje boende kommer att få utbildning i att använda cykeln. Tre särskilda boenden kommer att ingå i delprojektet med positioneringslarm. Man kommer där att erbjuda positioneringslarm till personer med nedsatt orienteringsförmåga och som önskar vistas utomhus på egen hand. Inom delprojektet kommer en metod att tas fram som utgår från Östersunds kommuns Rutin för användning av 12

skyddsåtgärd som tydliggör hur brukare och anhöriga görs delaktiga samt hur användande ska ske på ett säkert sätt. Syftet är att få kunskap om hur positioneringslarm kan användas som ett arbetssätt på särskilda boenden i syfte att minska känslan av begränsning hos personer med demenssjukdom. Individuella utvärderingar kommer att göras av de brukare som provar tekniken efter cirka tre månader. Utvärderingen innefattar dokumentation av exempelvis brukarens behov, effekt och personalens upplevelse. Se bilaga 2 Försöksverksamheten i Västerås stad Försöksverksamheten i Västerås stad är en del av ett större projekt, Välfärds-teknologi på äldreboenden, som vänder sig till ytterligare målgrupper. Slutanvändarens behov, det vill säga personen med demenssjukdom, står i fokus under hela projektet. Kartläggning av behov kring teknikstöd, anpassning av miljö och idéarbete görs i partnerskapsmodell tillsammans med den personal som arbetar närmast den demenssjuke och därför ser individens behov bäst. Ny teknik kommer att provas tillsammans med slutanvändare och personal i reella, vardagliga situationer. Dialog och samarbete med anhöriga kommer att vara en viktig del under hela arbetet. Införande av ny teknik kommer att kräva juridiska och etiska ställningstaganden. Detta kommer att ske parallellt under hela projektet. Personal kommer att utbildas kring den fysiska miljöns betydelse. Två demensboenden har valts ut som pilotenheter. Urvalet har skett utifrån enheternas olika boendestruktur och åldergrupper. Detta för att möjliggöra bredare kunskap kring behov och åtgärder relaterat till ny teknik och miljöanpassningar. betydelse. Västerås har påbörjat en kartläggning tillsammans med personal och anhöriga som visar följande behovsområden: Trygghetsskapande teknik att kunna öppna upp boende både invändigt och utåt att ge ökad trygghet nattetid att förebygga fall. 13

Teknik för aktivering/ stimulans ge ökade möjligheter till stimulans och aktivering. Teknik för kommunikation att med stöd av teknik ge förbättrade möjligheter till kommunikation. Under hela projektiden sker kontinuerligt omvärdsorientering gällande ny teknik. Kontakt med teknikföretag ska etableras. Se bilaga 3 Miljöanpassningar Grundmaterialet är framtaget och innehåller metoder om och exempel på hur användning av miljöanpassningar kan ske. Det som återstår är fler illustrationer och bilder. Därefter ska materialet bearbetas för webbpublicering. Upphandling Djupintervjuer med personal ifrån försöksverksamheterna och specialister inom olika områden såsom teknik, juridik, informationssäkerhet, standardisering, förskrivning, upphandling och demensvård har genomförts. Två heldags-workshopar har genomförts den 14 oktober 2013 och 21 januari 2014 av Hjälpmedelsinstitutet i Stockholm på temat stödjande teknik för personer med nedsatt beslutsförmåga med specialister ifrån totalt ett tiotal kommuner, Stockholms Läns Landsting, SKL, Svenskt Demenscentrum, Handisam, Hjälpmedelsinstitutet och ett tiotal företag. Kontakt med Kammarkollegiet har tagits. Tre möten med SKL Kommentus Inköpscentral har också genomförts där förutsättningar för nationellt koordinerade ramavtalsupphandlingar av välfärdsteknologi för personer med nedsatt besluts-förmåga har undersökts. Diskussioner pågår inom två specifika områden. En konsult har uppdragits att skriva en rapport om delområdet Telekommunikationstjänster för välfärdsteknologi, för alla överallt som sammanfattar kunskap från Hjälpmedelsinstitutets tidigare regeringsuppdrag samt ny kunskap. Denna rapport fokuserar på stödjande välfärdsteknologi som använder telekommunikation för att fungera. Den beskriver hur IKT-infrastrukturen ser ut och vad som är viktigt att tänka på för kommuner, landsting och statliga myndigheter som ska upphandla kommunikationstjänster för välfärdsteknologi, se bilagt utkast. Se bilaga 4. 14

Rapporten kommer att ingå som en del i ett större informationsmaterial som beskriver teknisk utveckling inom området och vad man bör tänka på när man upphandlar välfärdsteknologi, personalinsatser och miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga. Information Studiecirkelmaterialet om att använda mobiltelefon och surfplatta är färdigt. En mindre pilotstudie genomfördes under våren 2013. Resultatet visade att det var mycket uppskattat. Det visade sig också att lär-formen studiecirkel passade mycket bra för personer med demenssjukdom. De flesta har olika typer av mobiltelefoner, påminnelsestöd etcetera som inspirerade deltagarna att lära av varandra och pröva nytt. Den nya kursen kommer nu att testas på tre platser; Stockholm, Gävle och Varberg. Samordning med övriga delprojekt Handisam och HI ska koordinera sina insatser med de insatser som Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och Svenskt demenscentrum samtidigt utför. Socialstyrelsen ansvarar för samordning av delprojekten. Regelbundna möten sker där upplägg och genomförande diskuteras i de olika delprojekten. Ekonomi Ekonomisk redovisning bifogas, se bilaga 5. 15

Avslutning Att arbeta med välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga ställer höga krav på verksamheten som helhet. Inte för att tekniken i sig är komplicerad utan för att man behöver hantera insatser med stödjande teknik på samma sätt som samtliga rutiner man har i verksamheter där personal är inblandad. Många insatser sker idag i verksamheten manuellt med rutiner anpassade till personalens sätt att arbeta, utan att ifrågasättas. För att kunna arbeta framgångsrikt med välfärdsteknologi och miljöanpassningar så måste man likställa insatser med teknik med insatser av personal. Hur begär man samtycke? För vems skull gör man som man gör? För vems skull erbjuder man visst typ av stöd, men inte ett annat? Mötet mellan personal och individ kan göras så bra som möjligt genom utbildning och strategier utarbetade för att ge bästa möjliga stöd och bemötande. Förutom utbildning och erfarenhet så finns det fler verktyg som kan användas för att ge goda förutsättningar att kunna förebygga tvång och begränsningar inom vård och omsorg. Stödjande teknik, ny arbetsmetodik och miljöanpassningar kan stödja möjligheterna till delaktighet och egna beslut. Arbetet med välfärdsteknologi och miljöanpassningar måste ingå som delar i en helhet som genomsyrar hela verksamheten med att möta och stödja personer med nedsatt beslutsförmåga. Den svenska hälso- och sjukvårdslagen anger att det ska finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. I en upphandling av personal, lokaler och hjälpmedel och annan teknisk utrustning så behöver man ha ett samansatt team som kan bedöma och definiera behoven utifrån lagen för den verksamhet som ska bedrivas. I socialtjänstlagen (SoL) anges, förutom att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet, att kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Med hjälp av ny stödjande teknik, ny arbetsmetodik och miljöanpassningar kan kvaliteten i verksamheten utvecklas och säkras för personer med nedsatt beslutsförmåga. I en upphandling av byggnation av en ny fastighet där verksamhet för personer med nedsatt beslutsförmåga ska bedrivas, så behöver man ta hänsyn till den högt specialiserade verksamheten som ska bedrivas. Exempelvis kan kommunen generellt ha höga miljökrav i sina upphandlingar som innebär att man ska spara energi och att alla 16

toaletter ska ha rörelsesensorer som aktiverar lyset. Detta kan gå stick i stäv med vad som är bra för en person med en demenssjukdom. Det som är påtagligt är att på båda försöksorterna används sällan de traditionella kognitiva hjälpmedlen, alltså de som redan finns på marknaden. Det borde sannolikt vara en högre användning då tidigare projekt påvisat gott resultat för personer med demenssjukdom att använda hjälpmedel för tid, planering och påminnelse. Varför användningen är låg finns det sannolikt flera förklaringar till. Tidigare utvärderingar kring hjälpmedelsförskrivning har pekat på faktorer som kunskapsbrist hos personalen, särskilt inom primärvården, men även hos brukare och närstående brist på förskrivare brist på resurser bristfällig information om hur man gör för att få hjälpmedel olika regler regionalt oklar ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting attityder och förståelse. De resultat som framkommer under det första projektåret kan med all sannolikhet även nyttjas för andra personer med nedsatt beslutsförmåga. De kognitiva nedsättningarna är likartade för alla drabbade oavsett grundorsak och kognitiv nedsättning ger ofta svårigheter att fatta beslut. Under 2014 avser vi att bredda målgruppen till andra grupper med nedsatt beslutsförmåga. Planeringen är att pröva välfärdsteknologi för personer med utvecklingsstörning på särskilda boenden. Till skillnad från personer med demenssjukdom har denna målgrupp medfödda eller tidigt förvärvade kognitiva nedsättningar. Intressant är att undersöka om metoder, förhållningssätt och teknikanvändning skiljer sig markant på boendena utifrån grunddiagnos. Är kunskaperna högre på särskilda boenden för personer med utvecklingsstörning och hur hanterar personalen där tvångs- och begränsningsåtgärder? 17

Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga Personer med kognitiva funktionsnedsättningar, som exempelvis demenssjukdom, kan ha nedsatt beslutsförmåga. De har rätt till ett bra stöd som gör det möjligt att vara delaktig i beslut som rör den egna livssituationen. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med Hjälpmedelsinstitutet (HI) titta på förutsättningar-na för att kunna förebygga och minska tvång och begränsningar inom vård och omsorg genom att att öka kunskapen om och användningen av välfärdsteknologi (ny teknik och hjälpmedel) och miljöanpassningar. Med hjälp av ny stödjande teknik, ny arbetsmetodik och miljöanpassningar kan kvaliteten i verksamheten utvecklas och säkras för personer med nedsatt beslutsförmåga. Handisam Arenavägen 63 121 77 Johanneshov E-post info@handisam.se Telefon 08-600 84 00 Fax 08-600 84 99 Handisam Serie A 2014:2