H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Relevanta dokument
Marint centrum. där havet är en tillgång

Med miljömålen i fokus

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Skriv ditt namn här

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

Grön infrastruktur i prövning och planering

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Vad gör Länsstyrelsen?

Regional miljöstrategi för vatten

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Lysekils Kommun,

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatanpassning in i minsta detalj

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Temagruppernas ansvarsområde

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Undersökning av planens miljöpåverkan

Sveriges miljömål.

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Levande hav, sjöar och vattendrag

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Miljööverenskommelse

Handlingsplan Mälaren

Regional miljöstrategi för vatten

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket


Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Anpassning till ett förändrat klimat

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december Koordinator Skånes Hav och Vatten

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Statens geotekniska institut

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Sveriges miljömål.

Miljööverenskommelse

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Naturanpassade erosionsskydd

Vattenregionen Skåne

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Skydd av hav, exempel Hanöbukten


En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Vårt framtida Gnosjö

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Stranderosion och kustskydd

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Transkript:

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Samordning mellan olika planer

Samordning mellan olika planer

Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske, energiproduktion, natur- och kulturvård m.m.) Att möta översvämningar från Helge å som påverkar bebyggelse/miljöer samt avrinningen till havet Att möta klimatförändringar och en stigande havsnivå utmed kust och inland (högre vågor etc.) Människors hälsa och säkerhet, miljöoch kulturarv, ekonomisk verksamhet samt ekologisk och socialt hållbar utveckling

Hanöbuktsutredningen - Rapporter om obalans i miljön, Lst och Region Skåne lämnar gemensam skrivelse till regeringen - Utredningen visade att fisken är mager och har sårskador, alger har ökat, vattnet är brunare m.m. - Ekosystemen påverkas troligen av övergödning, utfiskning, brunifiering och klimatförändringar - Åtgärder; Fortsatta utredningar med miljöövervakningsprogram, åtgärdsprogram - Ekosystemtjänster som ekonomisk resurs vad havet kan ge oss (frisk miljö, frisk fisk, hållbar turism)

Inventering & identifiering - Hotkartor, riskkartor och riskhanteringsplaner - Botteninventering, inventering av natur- och kulturvärden, kemiska analyser, forskning etc. - Lämplighet för energiproduktion, infrastruktur och vattenbruk, vad/var? - Planering för hållbar näringslivsutveckling, sjöfart, yrkes och fritidsfiske samt turism - Sociala och ekonomiska konsekvenser demografi, nya sjukdomar, säkerhet - Samlad bedömning av olika klimatrelaterade scenarier och användningen av havet Kustzon Farled vindbruk

Prövning av Dp och bygglov - Utvecklingen av strategiskt viktiga platser utmed kusten, hamnar m.m. - Skydd eller anpassning av ny och befintlig bebyggelse, verksamheter och infrastruktur - Identifiering av områden med risk för erosion, översvämning, risk för saltinträngning m.m. - Markanvändning utmed hela kusten, utifrån olika tidshorisonter - Känsliga områden för kulturmiljö, natur- och rekreationsvärden - Samordning av mellankommunala intressen, kommunikation med boende och brukare

Strategiska beslut - Vilka åtgärder behövs, vilken exploatering är lämplig (vad/var) - Ingen åtgärd/planerad reträtt/säkerställa strandlinjen/utvidga strandområdet/ begränsa påverkan? - Nya metoder, hus på pelare, krav på gröna tak, träd, dagvattenmagasin, stopp för expansion i utsatta, attraktiva lägen? - Användningen av ekosystemtjänster; friluftsliv/turism, natur- och kulturmiljö, entreprenörskap, fiske och forskning - Intern och extern samverkan, vilka strategiska arbeten pågår/kan samordnas? - Samordning mellan lokal, regional och nationell havsplanering

SAMVERKANSPROJEKT som pågår eller nyligen initierats Partnerskap för att förbättra, skydda och bevara hav och vatten (HaV/Lst), fokus på biologisk mångfald, minskad övergödning och brunifiering. Omfattar bl.a. inventering av naturvärden och biologiska botteninventeringar i havet. MARMONI, (AquaBiota) forskarteam som arbetar med miljöövervakning av Östersjön och gör analyser av hur olika aktiviteter och naturskydd skall lokaliseras för att konflikter ska undvikas. RISC KIT (SEI) Modeller för sårbarhet, bl.a. avseende vind och vågpåverkan, simulerar modeller utefter olika scenarios och riskreducerande åtgärder. Risk i klimatanpassning (SGI/JPI Climate) samverkansprojekt med forskare från Norge och Danmark, som syftar till att studera hur teknisk kunskap och beslutsverktyg om risker integreras i praktiken i lokal/regional styrning av klimatanpassning. Ecosystem Services strategi (NVV), forskning med fokus på hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen, analys av tidigare beslut, nuvarande planering och framtida utmaningar. Stockholms Resilience Center (NVV) en studie som behandlar hur inlandets ekosystemtjänster påverkar havets ekosystemtjänster, bl.a. inom turism samt för hur skogs- och jordbruk påverkar miljöstatusen i havet. Samlad bedömning i vår GIS-portal?

Höjdberäkningar - 24,8 %, nästan 1/4 av befolkningen bor på en nivå lägre än 3 m.ö.h., 13,9 % bor på en nivå lägre än 2 m.ö.h. och 8,4 % bor på en nivån lägre än 1 m.ö.h. - 10,8 %, drygt 1/10, av landarean ligger under 3 m.ö.h., 7,7 % av landarean ligger under 2 m.ö.h. och 5,2 % ligger under 1 m.ö.h.

http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/