Energi fixar gallringen

Nr 5 2009 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms NYTT JÄTTEKRAFTVERK: Energi fixar gallringen Skogen får nyckelroll i Köpenhamn Satu håller koll på EU HA RÖJAREN PÅ RYGGEN! Så slipper du älgen BASTU AV EGEN SKOG Stridsman öppnar för gödsling

Ny hemsida 019-304325 www.nimaab.se Stor kapacitet Köttkvarnar 1-fas 230V MR9 1 hk 250 kg/h 3180: MR10 1,5 hk 400 kg/h 4120: 556: Vi har kvarnsatser till de flesta köttkvarnar Eka slaktset Flå, ben och köttkniv plus buköppnare. Vakuumpackar Alice Automatic 2240: Turbo Max 3780:, 50st 20 29cm 148: 2st rullar, 6m 20cm 124: 2st rullar, 6m 30cm 148: Charkbackar Rabatt 5st 10%, 10st 20%. 40liter vit eller röd 172: 16liter röd 104: Lock till 40liter 92: Lock till 16liter 56: 1276: inkl. väska 184: Skyddshandske Saltlake- 980: Tigersåg Effekt 1010W 400mm 165: 5-pack 140: /st Bradleyrökar Lämplig för kall och varmrökning. Sköter sig själv utan tillsyn upp till 8 timmar. Smakbriketter för olika smaker finns. 3740: Rostfri 4760: 4760: 5596: 230V. Freonfritt, väggmonterat. Gratis bygganvisningar. CU 350 350 W 8996: CU 450 450 W 9380: CU 900 875 W 11780: Ange rumsvolym, temperatur och inläggningsmängd/dygn. 14900: 14400: Professionell timmervagn för ATV. Högsta kvalitet. Lastförmåga 1500kg. Längd 2900 3880mm. Bredd 1360mm. Vikt 220kg. Kranhöjd 1800mm. SuperVision Duralux Robust konstruktion gör att den lämpar sig utmärkt för skogs och grävmaskiner, marin miljö m.m. Klarar 3m vattendjup. Mycket ljus. Låg strömförbrukning. Extrem livslängd. IP68. 4st 10W LED-lampor. Ger 3600lumen vid 12V. 3,3A. Diameter lamphus 4". Spänning 9 60V. Duralux 3100: Fler LED-modeller, se katalogen. Nima Maskinteknik AB Box 1505, 701 15 Örebro Välbyggd proffsig vagn från Thule. Lastförmåga 1500kg. Totallängd 3040mm. Invändigt flak 2220 1280mm. Fördjupning bredd 730mm. Motorsvets 174 Med Hondamotor. 5 160A. Elektrod 1,6 3,2mm. 130A 30%. Vikt 40kg. 14800: finner du även: och svärd Telwinsvetsar under Och mycket mycket mycket mer... Sits Activo Plus 4420: Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400: 6680: 12V Kraftfull 12V kompressor försedd med intercooler. Klarar tuffa arbeten i fält. Fritt 566lit/min. 266lit/min vid 620KPA. Sits Activo Alto 5380: Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 Trädfällriktare Mod I+ 2460: Mod II 2820: Mod III 3820: Bensindrivna tryckstvättar Bärbar 110bar 3120: Större mod. 160bar 1860: Sits De Luxe 2396: 21cm 396: 26cm 484: 1700: Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se

INNEHÅLL Nummer 5 2009 ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 87 Fax: 040-601 64 99 E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: 96 700 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö ULF EMILSSON Sidan 22 5 LEDARE: 6 PROFILEN: 10 NÄRINGSPOLITIK: 12 ENERGI: 16 SKOGSGÅRDEN: 18 MARKNADEN: 20 MILJÖ: 22 NÄRINGSPOLITIK: 26 SKOGSSKÖTSEL: www.atl.nu/skog HANS HURTIG Sidan 12 29 NYHETER: 32 FÖRÄDLING: 36 TEKNIK: 38 POLITIK: 40 EKONOMI: 42 DEBATT: 44 INTERNATIONELLT: LARS-ERIK LILJE- LUND är en av Sidan 20 RESERVATET Sidan 10 53 NAMN&NYTT: 54 KRÖNIKAN: Omslagsfoto: Pär Fornling Nr 5 2009 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms NYTT JÄTTEKRAFTVERK: Energi fixar gallringen Skogen får nyckelroll i Köpenhamn Satu håller koll på EU BASTU AV EGEN Så slipper SKOG du älgen Stridsman öppnar för gödsling HA RÖJAREN PÅ RYGGEN! Mellanskogs ansvarige för bioenergi Staffan Persson vid ett ackumulerande aggregat. 3

Limited Edition Grizzly 700 4x4 LE Nu har du chansen att byta upp dig till en unik version av populära Grizzly 700. Vi har två Limited Edition versioner av Grizzly 700 med en unik färgsättning i röd eller blå metallic. De är dessutom utrustade med gjutna blankpolerade aluminumfälgar. OBS: Tillgången är mycket begränsad, först till kvarn gäller... Grizzly 450 4x4 Grizzly 550 4x4 Grizzly 700 4x4 Yamaha är marknadsledare och det mest sålda märket i Sverige. Vi har blivit det för att vi bara bygger maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 4-hjulingar med massor av användbara finesser, som hög/ lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr. Grizzly 550 4x4 och storebror Grizzly 700 4x4 är till och med standardutrustade med en genialisk servostyrning, det var vi först med på marknaden. Våra återförsäljare är stabila företag som tar ansvar för att du som kund alltid är nöjd. Självklart har de serviceverkstad, original reservdelar, tillbehör och finansieringsalternativ.tor.se Förmånlig finansiering via Handelsbanken Finans www.yamaha-motor.se

Dimhöljda lagförslag Det är väl en överdrift att älska parkeringsböter, men de har sin charm. Om jag ställer mig på en p-ruta och inte matar in tillräckligt med pengar i automaten är det lätt att förutse vad som händer då vakten patrullerar förbi med block och vakande öga. En sådan förutsägbarhet kan man bara drömma om i andra sammanhang. När riksdagen beslutar om lagar, mål och regler är det ofta oklart vad det egentligen innebär i den verklighet skogsägare och andra lever i. LEDAREN VATTENDIREKTIVET är ett exempel med risk för många kallsupar. I grunden är det utmärkt att värna om vårt vatten. Tyvärr är resultatet av förslagen omöjliga att överblicka. Till att börja med gäller det att gaffla in hur vattnet är i dag. Med 26 500 sjöar och oändliga mil vattendrag har det med nödvändighet blivit bedömningar på lös grund. Om diagnosen är fel finns inte mycket som talar för att medicineringen blir rätt. Vattnet delas upp i fem klasser. Målet är att alla vatten ska höjas upp till de två bästa nivåerna. Frågan är bara hur. Kanske kommer breda skyddszoner runt vattnet, där inget normalt skogsbruk får bedrivas. Kanske något annat. Ingen vet riktigt vare sig vilka metoder som ska användas eller hur mycket det får kosta. INSTRUMENTET för förvirring brukar vara ramlagstiftning som fingerfärdiga politiker kom på i slutet av 60-talet. Riksdagen beslutar bara om en yttre ram. Först när ramen fylls över brädden med föreskrifter och praktiskt tillämpning skingras dimmorna. Då är det så dags! Verkligheten uppdagas långt efter att riksdagsmännen och remissinstanserna fått säga sitt. Att arbeta med näringspolitik och skriva remisser kräver fantasi och väl utvecklad framsynthet, fullt i klass med oraklet i Delfi. GÖDSLING omges av en annan dimmig verklighet. Problemet är att Skogsstyrelsens beslut om allmänna råd är i otakt med verkligheten. De rimmar dåligt med både forskningsresultat och produktionsmål. Råden uppfattas ofta som lag, men är bara råd. Det skarpa lagvapnet är miljöbalken och den som påvisbart påverkat naturvärden kan dömas för miljöfarlig verksamhet. Ett allmänt tips brukar ändå vara att rådgöra med Skogsstyrelsen. Ibland kan det bli ok att gå förbi myndighetens allmänna råd. Ibland inte. Det tycks lika mycket bero på vilken handläggare man råkar tala med som sakläget. LÄNGRE FRAM i tidningen kan ni läsa om bröderna som inte vågade avverka skogen inför osäkerheten kring nyckelbiotoper. Det kostade dem, förmodligen helt i onödan, långt över 100 000 kronor. Men vem vet, kanske gjorde de rätt. I vilket fall som helst är det lätt att förstå deras handlade. Längre fram i tidningen kan ni också läsa om positiva försök att skingra dimmorna. Jan-Åke Lunden föreslår oberoende omprövning av nyckelbiotoper, Monika Stridsman talar om att ompröva gödslingsråden, länsstyrelsen i Västerbotten tar tillbaks reservatsförslag och för en dialog med markägarna. Det är bra. NÄR REGLER och lagar inte är begripliga skapar det osäkerhet, motsättningar och leder fel. Det finns ett gemensamt intresse att ha bra vatten och gå försiktigt fram med skogsbruksmetoderna. För att nå framgång krävs engagemang och delaktighet från alla berörda. Det underlättar om lagar och regler är begripliga, förutsägbara och i takt med tiden. Då p-böter börjar kännas som glädjeämnen finns uppenbarligen mycket att göra. Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILEN Snabbväxande skog löser klimatproblem Intensivare skogsbruk på 15 procent av skogsmarken kan halvera Sveriges klimatpåverkan! Det framgår av en rapport till regeringen med Tomas Lundmark som en av författarna. I den här persiljan finns ju lösningen!!! Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, sätter gaffeln i grönsaken på middagstallriken och håller triumfatoriskt upp en slokande persiljekvist i luften. Över en lång och sen middag pratar vi om barndom och yrkesliv i Lantbruksuniversitetets försökspark. Om alla möjligheter för landsbygden i allmänhet och Vindeln i synnerhet. Och om det rekordstora forskningsprogrammet Future forests (Framtidens skogar). Det är här persiljan kommer in i bilden. PROFESSORN VIFTAR med gaffeln och talar hängivet om biologins möjligheter. Om jordklotet ska hålla ihop måste vi bygga välfärden på hållbara resurser. Kärnan i forskningen om Framtidens skogar är en ny försökspark i Västerbotten och en i Småland. Där ska man maximera produktionen av skog och samtidigt försöka hitta vägar att klara både miljö och friluftsliv. En utgångspunkt är att klimatet ändras och efterfrågan på förnybara produkter ökar över hela världen. I stället för att tala om gödselgivor och rödlistade arter fångar Tomas in visionen med en annan infallsvinkel: Vi ska göra om känslan av hopplöshet till framtidshopp. Lösningen finns i att skruva på de biologiska systemen. Text & foto: Pär Fornling Persiljan är bara en liten biologisk pusselbit. Den stora kraften finns i skogen där ökad tillväxt binder allt mer kol och levererar miljövänliga material. Är du själv skogsägare? Vi har en liten gård i Vindeln på 35 hektar. För egen del blir det mest vedhuggning. Avverkningar får Norra Skogsägarna sköta. Har du skogen med dig sedan barnsben? Det kan man verkligen säga! Jag växte mer eller mindre upp på Vindelns försökspark där pappa var chef. Jag blev själv jägmästare och efterträdde pappa 1987. Vad gör en parkchef? Han eller hon ansvarar för några av lantbruksuniversitetets skogliga försöksparker. Dit kommer forskarna och lägger ut praktiska försök i samråd med parkchefen. När jag hör hur man håller på att räkna utsläpp och kolförråd får jag en känsla att man inte inser vad skogen kan bidra med i ett klimatperspektiv. Ibland talas det om att de långsiktiga skogliga försöken är hotade... Det tycker jag inte är fallet. Första försöket, produktionsyta nummer ett, anlades utanför Lycksele 1902. Där mäter vi fortfarande den löpande tillväxten, precis som vi har koll på en massa efterföljande försök. I slutet av 80-talet var det en svår tid för tillämpad forskning, men universitetet hade några framsynta personer som upprätthöll försöken. Nu har det uppenbarligen vänt? Absolut. Det är fantastiskt att anlägga två nya parker i projektet Framtidens skogar. Beskriv framtidsskogarna i korthet? Vi ska ha produktionsmålet för ögonen och se vad det får för miljöeffekter. Hur mycket kan produktionen öka? På beståndsnivå räknar vi med en ökning på 100 procent genom gödsling, bra markberedning, bästa plantmaterialet, rätt trädslag och bra skogsvård. På landskapsnivå blir det lite mindre. Vad är nytt, vi vet ju möjligheterna från ett antal försök? För att exempelvis testa olika gallringsprogram i skog som gödslas ofta krävs större arealer. Vi vill också se effekterna på landskapsnivå och kontrollera vattenkvaliteten vid ett intensivare skogsbruk. Och det finns många andra kunskapsluckor. Ett snabbväxande trädslag som poppel vet vi mycket om på grundvetenskaplig nivå, men inte då det gäller praktisk skogsskötsel. Hur går det med miljön? Ett problem med miljömålen är att de är svåra att identifiera och veta när de är uppfyllda. Vi ska försöka förstå vad som är viktigt både för friluftsliv och biologisk mångfald. Det handlar mycket om folks värderingar. Kanske väger det då tungt att ha stora orörda arealer. Kanske kan vi maximera miljönyttan på en mindre areal, en typ av skogarnas Skansen med många värden samlade på mindre arealer. Betyder artrikedom något för produktionen? Vi brukar prata om artsammansättningens funktionalitet. Det handlar exempelvis om behovet av pollinerande insekter, naturliga fiender till skadegörare och behovet av marksvampar för att det inte ska bli kväveläckage. Det ska vi också kolla. Hur stor är budgeten för forskningen om framtidsskogen? 40 miljoner kronor om året i åtta år. En tredjedel kommer från Mistra, en tredjedel från skogsnäringen, en tredjedel från SLU och Umeå universitet. Det är ett sanslöst roligt program! Är det här samma sak som plantageskog, eller intensivodling av skog? Nej, men det finns beröringspunkter. Därför fick SLU regeringens uppdrag att titta på effekterna av intensivodling. Vad menas med intensivodling? Det är områden inriktade på produktion med ett intensivare skogsbruk än vad som i dag är tillåtet eller rekommenderas. I utredningen har vi räknat på vad som händer om man utnyttjar 15 procent av skogsmarken och 400 000 hektar åkermark till intensivodling. Vilka metoder handlar det om? Tre viktiga ingredienser är mer grankloner, mer contorta och ökad gödsling. Alla metoderna förekommer i dag men vi 6

Tomas Lundmark, 54 år, med tillväxt i sikte. Om det leder till sådana här jätteträd återstår att se. tittar på en tillämpning som överskrider dagens rekommendationer. Och vad blir resultatet? Det är en successiv ökning av produktionen som faller fullt ut om 50 70 år. Därefter ger intensivodlingen 42 miljoner kubikmeter extra om året, inklusive grenar och toppar (grot). Detta är utöver den allmänt förväntade tillväxten i skogen om den sköts som i dag. Gör siffran mer begriplig... Dagens avverkningsnivå ligger kring 95 miljoner kubikmeter stamved. Det är alltså betydande volymer. Man kan också säga att det leder till att halvera de svenska klimat ut- Fortsättning sid 8 7

PROFILEN Fortsättning: Snabbväxande skog löser... släppen av koldioxid om den extra tillväxten används till att ersätta cement, betong, naturgas, olja och kol. Vad är medaljens baksida? En av de saker vi pekar på är att utsläppen av kväve till Bottenhavet, enligt våra modellberäkningar, ökar med 800 ton. Är det värt priset? Det är en politisk fråga att väga fördelar mot nackdelar. Jämfört med det totala kväveläckaget från jordbruk och reningsverk är det en väldigt liten andel. Den lilla ökningen ska ställas mot en möjlig halvering av koldioxidutsläppen. Du är själv politiker... Det är på ett helt annat plan, hemma i Vindeln. Jag är gruppledare för socialdemokraterna och ordförande i näringslivbolaget. Vad fick dig engagerad? I stället för att bara gå omkring och vara kritisk beslöt jag att försöka bidra med lösningar. Det var som att närma sig en magnet, plötsligt var jag kommunalråd i opposition. Bidrog du med lösningar? Det tycker jag. Många går omkring och tror att det inte lönar sig att försöka göra något, det är precis tvärtom. Det finns oerhörda möjligheter att göra skillnad genom att engagera sig i lokalpolitiken. Betyder den ökade tillväxten i skogen något för Vindeln och andra landsbygdskommuner? Absolut. Vi måste fråga oss om det är rimligt att tillåta landsbygden avfolkas samtidigt som allt tyder på att välfärd i framtiden bygger på tillgång av naturresurser. Då måste man fråga sig vem som ska sköta jordbruket och skogsbruket när alla bor i stan. Har politikerna förstått skogens möjligheter? När jag hör hur man håller på att räkna utsläpp och kolförråd får jag en känsla att man inte inser vad skogen kan bidra med i ett klimatperspektiv. I stället för att tala förrådsuppbyggnad i kvarlämnad skog är det finurligaste att sätta högsta fart på tillväxten och nyttja den för att ersätta kol och oljeprodukter. Lever du som du lär? Jag hugger en hel del ved på gården och är därmed oberoende av olja. Vad gör du för övrigt på fritiden? Vår dotter Annelie är hästintresserad, vilket involverar hela familjen. Så gillar jag att plöja med min gamla Volvo BM. Det känns härligt påtagligt och produktivt efter att ha suttit på möten eller klurat på formuleringar i olika rapporter hela veckan. Så vill forskarna öka tillväxten Lantbruksuniversitetet tycker det finns anledning att satsa på intensivodling av skog. Fördelarna framgår av intervjun med Tomas Lundmark, här ovan. Han är en av författarna av rapporten Möjligheter till intensivodling av skog tillsammans med Stig Larsson och Göran Ståhl. De förslår att regeringen ger klartecken för intensivskog med så kallad adaptiv skötsel. Det innebär att projektet utvärderas och prövas under tiden i takt med ökad kunskap och nya insikter. I korthet handlar det om att fördubbla produktionen, vilket kräver en del undantag från skogsvårdslagen. Här är några av möjligheterna som lyfts fram i utredningen och det regelverk man behöver tänja på: Contorta Jämfört med vanlig tall ökar produktionen med 36 procent i lyckade odlingar. Dagens begränsningar: Contorta får inte planteras söder om 60:e breddgraden och på höjder över 200 meter i norr och 700 meter i söder. En del i receptet är mer contorta. För att odla den inom större geografiska områden behöver regelverket ändras. Totalt får det planteras maximalt 14 000 hektar om året. Gödsling av contorta. Ett fåtal försök visar väl så bra tillväxtökningar som när vanlig tallskog gödslas. Gödsling av dikad torvmark med kalium och fosfor. Det finns 400 000 hektar där produktionen kan öka med 25 kubikmeter per hektar under en tioårsperiod. Eftersom det inte behövs kväve på torvmarken är vedaska ett bra gödslingsmedel. Fastmarksgödsling Fastmarksgödsling är traditionell gödsling där varje omgång i normalfallet ger 15 20 kubikmeter extra per hektar. Fyra gödslingar ger därmed 60 80 En annan del i receptet är flera former av gödsling. kubikmeter extra under en omloppstid. Behovsanpassad ungskogsgödsling. Ungskogsgödsling, eller behovsanpassad gödsling, är ett intensivare gödslingsprogram. Ungskogen gödslas vart annat eller vart tredje år fram tills beståndet sluter sig. Därefter görs ytterligare någon gödsling. Gödselgivan justeras efter en analys av barren. Produktionen kan öka med 20 24 kubikmeter per hektar och år i sydvästra Sverige och 12 14 kubikmeter i norra Sverige. Dagens begränsningar: Gödslingen styrs av Skogsstyrelsens allmänna råd (även om de i sig inte är några egentliga förbud). Enligt råden bör man inte alls gödsla i centrala Götaland. Nu flaggar Skogsstyrelsen för att råden ska omprövas (se sidan 38). Skogsstyrelsen har också gett klartecken till att testa ungskogsgödsling på 5 000 hektar. Klonskogsbruk av gran. Jämfört med oförädlat material växer dagens kloner 30 procent bättre. Dagens begränsningar: Klonerna får användas på 20 hektar, eller 5 procent av brukningsenheten. Det gör det relativt fritt för privata markägare med mindre arealer. Sitka och hybridlärk. På bördiga marker växer sitkan 14 50 procent bättre än inhemsk gran. Hybridlärken kan också ha fördelar. Dagens begränsningar: Likt för andra så kallat främmande trädslag krävs tillstånd för planteringar över 0,5 hektar och enligt skogsvårdslagen ska det bara användas i undantagsfall. 8

Efter alla år tillsammans vet vi vad du vill ha. I Husqvarnas breda sortiment finns både proffsutrustning för dig som jobbar i riktigt tuff terräng och maskiner för lättare trim- och röjarbete. Produkterna är utvecklade tillsammans med yrkesanvändare och kombinerar prestanda och ergonomi så att ditt jobb blir effektivt. HUSQVARNA 346 XP G E-TECH TRIOBRAKE Högprestandasåg med vevhus i robust magnesium. Skoningslöst testad innan den lämnar fabriken och ergonomiskt designad för att minimera fysisk stress och ansträngning. Cyl.vol. 50.1 cm 3, effekt 2.7 kw, vikt 5.1 kg. Rek. cirkapris 9.100:- Vi byter in din gamla fungerande motorsåg till ett inbytespris av 1.500 kronor när du köper en 346 XP G E-Tech TrioBrake. 1.500:- FÖR DIN GAMLA FUNGERANDE MOTORSÅG! HUSQVARNA 355Fx/Fxt MED RÖJSELE BALANCE XT Professionell skogsröjsåg optimerad för tuffa förhållanden. X-Torqmotor för råstyrka, snabb acceleration och överlägsen bränsleekonomi. Finns även med värme i handtagen (Fxt). Cyl.vol. 53.3 cm 3, effekt 2.8 kw, vikt exkl. skärutrustning 8.9 kg. 355 Fx 10.000:- 355 Fxt 10.600:- Priserna är rek. cirkapriser. 50 ÅR I SKOGEN PROFESSIONELL SKOGSUTRUSTNING FRÅN HUSQVARNA www.husqvarna.se/skog 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are trademarks of Husqvarna AB (publ). DEMODAGAR I din Husqvarnabutik 1 31 oktober.

När jag skriver det här har jag vårt skogsägarting och dess exkursion i färskt minne. Syftet med exkursionen, Gudrun vad hände sedan? var att visa hur vi med samlade krafter lyckades ganska bra med att åtminstone minimera skogsägarnas rent ekonomiska lidanden efter stormen. Det visade Södra på ett bra sätt. NÄRINGSPOLITIKÄr döda granar bra naturvård? Men det som fastnade i huvudet på mej var besöket i Kråketorps naturreservat. Vi fick se hektar efter hektar med granar dödade av granbarkborren. Det ställdes många frågor under vårt besök, men merparten blev för mej obesvarade. Vad tycker naturvården tycker dom att ett sånt här reservat är ett värdefullt bidrag till Sveriges samlade naturvård? Är det väl använda skattepengar? Syftet med reservatet är att bevara en lite större, sammanhängande äldre granskog. Särskilt när man som nu lämnar området helt utan åtgärd så torde det ta 100 år innan verkligheten på nytt stämmer med reservatets syften. Det finns ett skämtsamt talesätt som säger att om verkligheten och kartan inte stämmer överens så är det kartan som gäller. Är det så naturvården ser det? Vad blir den samlade kostnaden för mej som skattebetalare och för samhället i stort? Då tänker jag även på skador på skog som ligger omkring reservatet och på det merarbete och den sorg som skogsägarna där drabbas av. Man kan hoppas att barkborrarna Kråketorps naturreservat är fullt av döda granar. efter Gudrun är enstaka företeelser, men tyvärr tror jag det kommer att hända igen. Sårbarhetsutredningen pekar på att i ett ändrat klimat kommer vi att se mera extrema väderlägen och ökad risk för olika former av skadegörare. Därför behöver vi en diskussion om vad naturvården är till för. Är det väl använda skattepengar att lämna reservat som Kråketorp till fri utveckling oavsett vad som händer i omvärlden? Eller behöver vi snarare flexiblare regler, och dialogformer för att snabbt hitta alternativa lösningar när något händer? Det här är bara några av de frågor som jag ställer mej kring naturvården, och hur den ska fungera fr amöver. Många fler finns, och behöver ställas. Jag skulle vilja se en förutsättningslös debatt om målsättningen för naturvården i en föränderlig värld. 10 Ur kalendern 30 sept 1 okt: EU:s skogsdirektörer (generaldirektörer etcetera) har möte i Sverige under svenskt EU-ordförandeskap. Vi har fått möjlighet till en exkursionspunkt. Mötet hålls nära Landvetter. 27 oktober: Skogforsk och SLU håller konferens om Framtidens naturvård. Oktober: Världsskogskongress i Argentina där Christer Segerstéen kommer att deltaga som ordförande för Europeiska skogsägarna. November: IFFA, vår internationella skogsägarorganisation, och PEFC har årsmöten i Paris. 25 26 november: SLU:s årliga skogskonferens, i år i Alnarp på tema lövskog. 9 december: Skogsstyrelsens nationella sektorsråd i Stockholm. December: FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn, av stor vikt för hur skogen ska hanteras i de globala förhandlingarna. Linda Hedlund LRF Skogsägarna

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt. Gillar du lugnet? Ta ett hypotekslån. Att köpa en skogs- eller lantbruksfastighet skiljer sig på många punkter från ett vanligt husköp. Vi vet vad det innebär att finansiera en dröm. Ett liv. En tillvaro med traditioner som ofta sträcker sig många generationer bakåt i tiden. Det handlar inte om vilket hus som helst. Med vår bakgrund och vårt kunnande hittar vi tillsammans de lösningar som passar just dig. Flexibla lösningar. Trygga lösningar. Så att du kan känna dig helt lugn. För det kan vara ett av de största beslut du kommer att ta under hela ditt liv. Ett beslut som påverkar allt. Läs mer på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.

ENERGI 150 120 90 60 30 Mest energi från biobränsle Biobränsle 125 TWh Kärnkraft 61,5 TWh Vattenkraft 62,5 TWh 0 Prognos för energiförsörjningen 2009. Källa: Energimyndigheten Pannan Mellanskogs virkeschef Sture Karlsson på energispåret. Här besiktigar han den väldiga terminalen för bioenergi, mitt i föreningens kärnområde. Kraftverk slukar energi från skogen Nu börjar landets största panna för skogsflis att eldas. Bränsle hämtas från nästan hela landet. Text & foto: Pär Fornling Titta på bilden här intill. Den gråsvarta bilen i förgrunden antyder vilken gigantisk betongsilo som tornar upp sig till höger i bild. Den rymmer 10 000 kubikmeter träflis. Det är vad vi eldar upp på två dagar, säger Leif Bodinson glatt och tar prövande ett par grabbnävar av den färska flisen. Han är vd för Söderenergi som i dagarna drar igång nordens största kraftverkvärmeverk för biobränsle. 12 DET FINNS visserligen en större panna i finska Jacobsdal, men där eldas också en del kol. Här, på Igelsta-verket utanför av Södertälje, är det skogsflis som gäller. Genom vår nya järnvägsterminal kan vi hämta råvara från Götaland upp till mellersta Norrland. Dessutom har vi hamnen för längre transportavstånd, säger Leif Bodinson. Från början trodde vi mer på import, men ryska virkestullar och annat gör att vi blivit mer inriktade mot de svenska skogarna. Importen består mest av så kallade bränslekrosspellets av papper och plast som förväntas stå för en fjärdedel av bränslet. Men i huvudsak kommer alltså råvaran direkt från skogen. Den jättelika pannan sväljer långt mer än en full järnvägsvagn av skogsflis i timmen, dygnet runt året runt. NAVET FÖR försörjningen av biobränsle är en järnvägsterminal i Nykvarn, ett par mil bort. På det som i dag är ett åtta hektar asfalterat område byggs ett mellanlager upp för tre veckors eldning i Södertälje. Det är hit bränslet från landets skogsägarföreningar och andra leverantörer körs via bil och järnväg genom ett nätverk av transporter över landet. Totalt har vi 10 15 olika leverantörer, säger Leif Bodinson. Leif Bodinson, vd för Söderenergi, med ena foten i skogsbruket. Att en hel del massaved eldas upp i stället för att bli papper är inget han ser som ett problem. Det handlar om att bygga system så man får ut bägge sortimenten. Vi går i den riktning som politikerna pekat ut. Den här investeringen vore inte möjlig om vi inte fått stimulans genom elcertifikaten. ENERGIBOLAGET kommer att vara synligt i skogen. Vi ska engagera oss bakåt i ledet, konstaterar bränslechef Jan Steinele och nämner ökad skogstillväxt och stubbskörd som exempel. Kvaliteten på stubbarna kan bli jämnare. Askhalten när vi eldar varierar mellan 1 och 30 procent. Därför lägger vi mycket kraft på kvalitetskontroll och mätning av biobränslet för att ge rätt betalning. DEN NYA PANNAN invigs successivt och förväntas vara i full drift i början av nästa år. Det är en investering på 2,5 miljarder. Vid full drift ger den 85 MW el och 200 MW värme. Utöver det rekordstora kraftvärmeverket finns en mängd

mindre byggen som gör att bioenergin nu är större än kärnkraften och vattenkraften tillsammans. Enligt energimyndighetens prognos kommer bioenergin i Bränslet år att stå för 125 TWh av landet energiförsörjning. Vattenkraft och kärnkraft når upp till 124 TWh. Sedan 1990 har användningen av biobränslen ökat Pannan finns i den röda byggnaden och bränslet i den grå betongsilon. med 74 procent och vi kan fortsätta att växa i samma takt även under de kommande åren, tror Gustav Melin, vd för svenska bioenergiföreningen (Svebio). Ett ackumulerande aggregat fångar in flera stammar. I övrigt arbetar maskinföraren som vid en vanlig gallring med stickvägar och en lång kran in i beståndet. Ny metod ger vinst Med traditionell teknik hade förstagallringen blivit en förlustaffär. Av Pär Fornling Genom att hoppa över massaveden och låta allt virket bli energived blev det vinst. Ett extra plus är närheten till Igelstaverket och alla andra kraftvärmeverk i Mälardalen. Mellanskog kallar metoden energigallring och presenterade ett praktiskt exempel vid föreningen Skogens höstexkursion. Egentligen borde tallskogen ha röjts hårdare för länge sedan. Nu ser det ut som på många håll, en tät djungel av långa klena stammar. Men det har inte gått så långt att skogen kan kallas ett konfliktbestånd. Nu när beståndet gallrats har de kvarlämnade stammarna alla möjligheter att utvecklas till en vacker och värdefull timmerskog. Det är här energigallringen kommer in i bilden. GENOM ATT plocka ut allt (stamved, kvistar och toppar) får markägaren ett blygsamt netto på 200 kronor per hektar. Energigallringen ger 145 kubikmeter flis (m 3 s) som är värt 18 100 kronor. Från det ska dras kostnader för drivning Fortsättning sid 14 13

EFTER ENERGI I bakgrunden syns den nygallrade skogen. Hans Hurtig har all anledning att se glad ut när han diskuterar resultatet med Kristofer Astbring som utfört energigallringen. Fortsättning: Ny metod ger vinst (13 200 kronor) och flisning (4 700 kronor). En traditionell massavedsgallring hade däremot kostat 4 250 kronor per hektar. Kostnaden för drivning (12 500 kronor) är mycket högre än intäkterna från massaveden (8 250 kronor). Även i ett bestånd som röjts i tid, med betydligt grövre stammar, hade det varit en bättre affär för markägaren att sälja allt som energi. Det gäller i första hand Sörmland som är lite extremt i de här sammanhangen, med närheten till de stora värmeverken, konstaterar Dan Glöde, skogsskötselchef i Mellanskog. När vi kommer fram till andragallringen med grövre massaved och klentimmer är det annorlunda. FÖRDELARNA MED att enbart ta ut energi är enkelheten att bara hantera ett sortiment. Man slipper sortera och det blir inget vrakavdrag som sänker värdet. Den kritiska punkten är tekniken. Kristofer Astbring som gallrade åt skogsägaren Hans Hurtig körde en John Deere med ett ackumulerande skördeaggregat som hanterar flera stammar åt gången. Men det blir likväl ganska dyrt att hantera klena träd. Vi har lång väg att vandra både när det gäller metoder och teknik, säger Sture Karlsson, virkeschef på Mellanskog. Kostnaden för att hantera biobränsle bör kunna sänkas FÖRE Den ogallrade skogen. Även om det är möjligt att ta tillvara en del massaved hade gallringen blivit en ren förlustaffär för markägaren Hans Hurtig. 10 20 procent, vilket ger mycket pengar direkt ner i fickan på skogsägaren. Mellanskog arbetar mot målet att fördubbla föreningens volymer bioenergi inom tre år. DEN VERKLIGA vinsten kommer på sikt genom att energigallringen skapar värdefullare skog. Det här blir en gallring helt enligt skolboken, när grönkronan når halva trädets höjd. I praktiken brukar det annars vara svårt att hinna göra åtgärden i tid, men det här blir bra, säger Dan Glöde när han ser sig runt i den gallrade tallskogen. Han tror fortfarande på konventionell skogsskötsel. Att medvetet vänta med röjningen för att skörda energi är inget Dan Glöde rekommenderar. Också i det här exemplet visar nuvärdeskalkyler att en rejäl röjning varit det lönsammaste alternativet. Nu blev i stället energigallringen ett bra andraalternativ inför framtiden. Läs tidigare nummer på www.atl.nu/skog Två tidningar samma sida 14

Södra i stort energiavtal Genom en norsk allians ökar Södra trycket på energisatsningarna. Uppgörelsen handlar om investeringar på över 10 miljarder kronor. Den tyngsta delen i avtalet med Statkraft, som ägs av norska staten, är att bolaget fullföljer byggandet av vindkraft på medlemmarnas marker. Men alliansen har flera tunga komponenter. FRÅN MASSABRUKET i Värö byggs en av landets längsta fjärrvärmekulvertar fram till Kungsbacka. Där ansluts ledningen till Statkrafts fjärrvärmeverk. Invånarna i Kungsbacka kommer alltså att få överskottsvärme från massabruket. Det blir ett av Västsveriges största infrastrukturprojekt med en byggtid på två år. Dessutom är det inte helt lätt att komma in och få leverera till kommunernas fjärrvärmenät, men nu är en del av isen bruten Av Pär Fornling genom avtalet med Statkraft. I ett första skede handlar det om leveranser från Värö motsvarande 135 GWh per år. Uppgörelsen handlar också om leveranser av biobränsle till Statkrafts fjärrvärmeanläggningar i Sverige och el till Södras norska bruk SÖDRA VINDKRAFT, som bolaget heter, har mötts av stort intresse från föreningens medlemmar. I projektportföljen finns runt 300 vindkraft på medlemmarnas marker. Att bygga alla kostar kring 10 miljarder kronor. Statkraft tar nu ansvaret för finansieringen genom att gå in som huvudägare i bolaget med 90 procent av aktierna. Avtalen med medlemmarna ligger fast, där kärnpunkten är Gustav Tibblin, vd för Södra vind, är nöjd med uppgörelsen med norska Statkraft. att markägaren får 4 procent av intäkterna från vindkraften. Det här är ett bra sätt att finansiera vindkraftsbyggandet. Statkraft är en stark aktör där energi och vindkraft tillhör kärnverksamheten, säger Gustav Tibblin, vd för Södra vind. FRAMTIDA VINSTER från vindkraftsbolaget kommer förstås huvudsakligen Statskraft till del. Föreningens egna planerade vindkraftverk, runt massabruken, ligger dock utanför uppgörelsen. Egentligen hade södra ett tak på ungefär 300 verk, men nu kan det bli ännu fler. Statkraft har signalerat att de gärna går vidare, vilket vi Det här är ett bra sätt att finansiera vindkraftsbyggandet. ska diskutera med dem, säger Gustav Tibblin. FÖR STATKRAFT är det här fortsättningen på en målmedveten vindsatsning. För något år sedan gjordes en liknande överenskommelse med SCA om vindkraft i Jämtland och Västernorrland på 2,8 TWh om året. De 300 vindkraftverken som nu är aktuella förväntas ge 1,6 TWh. Men innan elen kan levereras är det en lång omständlig tillståndsprocess att gå igenom, med många intressen att ta hänsyn till. Därför tar det över ett år innan det första vindkraftverket börjar snurra på medlemmarnas marker. Kanske någon gång nästa vinter, gissar Gustav Tibblin. FÖR KRÄVANDE ARBETE UNDER TUFFA FÖRHÅLLANDEN Är det viktigt för dig att vara effektiv och produktiv när du arbetar med skogsröjning? För att uppnå bästa möjliga resultat erbjuder vi nu vår nya, högpresterande Jonsered FC 2255. Den är vår mest kraftfulla röjare någonsin! Den kommer garanterat leva upp till dina förväntningar. GARANTI NÖJD KUND Om du inte är nöjd med arbetsresultatet kan du inom 7 dagar byta till en annnan Jonsered maskin, eller få pengarna tillbaka. JONSERED FC 2255 / FC 2255 W Jonsered FC 2255 är en mycket kraftfull röjare utvecklad för tuffa förhållanden. Clean Power motorn ger råstyrka, snabb acceleration och låg bränsleförbrukning. Uppvärmda handtag gör arbetet smidigt under kalla och våta pass (FC 2255 W). Kort riggrör och vinkelväxel som är vinklad 24 grader f örenklar riktad fällning i tät skog. 53,3 cm³, 2,8 kw/3,8 hk, 9,0 kg. FC 2255 NU 8.900:- FC 2255 W NU 9.500:- ord. pris: 9.900:-/10.500:- Du hittar din närmaste återförsäljare på www.jonsered.se, eller ringer 0774-48 48 48. Kampanjen gäller v. 39 44, eller så långt lagret räcker. Reservation för ev.tryckfel. Angivna priser är rek. ca priser inkl. moms. Copyright 2009 Jonsered. All rights reserved.

Gärna service på helgen SKOGSGÅRDEN Utbo efterlyser rådgivning när familjen är vid skogsgården På flera sätt tillhör Jenny den nya tidens skogsägare, men det tog lite tid att ta steget. Aha-upplevelsen kom efter en introduktionskurs för skogsägare. Text & foto: Pär Fornling Ända sedan barnsben har gården i jämtländska Bräcke en plats i hjärtat som en vacker bild av eviga sommarlov och många semesterresor. Det är vår plats på jorden. Pappa växte upp på gården, även om han flyttade förblev den en fast punkt i livet, berättar Jenny Spets Wojarski. Han försökte tidigt få mig intresserad av skogsbruket, men för en tonåring är det inte så jätteroligt. Även om jag alltid tyckt om att vara där är det skillnad på bärplockning och skogsbruksplaner. VÄNDNINGEN blev en grundkurs för skogsbrukare som skogsstyrelsen höll på Ladvik, utanför Stockholm. Jag gick den tillsammans med maken, Lukas. Vi fick smakprov på allt från markberedning till skatterådgivning. Det öppnade dörrarna till en värld som vi nu tycker är riktigt spännande. Tanken med att gå kursen var att förbereda ett tidigt generationsskifte. Så blev det inte riktigt, men när Jenny för fyra år sedan ärvde den 250 hektar stora gården var hon någorlunda förberedd på vad skogsägandet innebär. SÅ OFTA TILLFÄLLE ges packar familjen in sig i Nissanbilen och styr från Stockholm mot Jämtland. Bilvalet är självklart med tanke på att Jenny är kommunikationschef på Nissan Sverige. Det är ett händelserikt jobb, med högt tempo. Därför tycker jag skogen är så skön kontrast. När allt annat går så fort blir det blir en sorts terapi att få tänka i långa cykler 16 Jenny Spets Wojarski gillar fortfarande bärplockning men intresset har växt till att omfatta hela skogsbruket. där det tar hundra år från planta till träd. HON HAR engagerat sig i Norr skogs utbo-råd för skogsägare i Stockholm. Det ger ett nätverk av kunskap och inblickar i en spännande bransch. Tiden är knapp med små barn och en hel del jobb, men jag tycker det är roligt och bidrar så mycket jag hinner med. Jag tror det är bra för hela föreningen att engagera folk som befinner sig i olika skeenden i livet. Och så är det i många sammanhang. Oavsett om det är en bolagsstyrelse eller ett skogsbruksområde vinner alla på att blanda kön, ålder och kompetens. Nyckeln till skötseln av gården är kontakterna med inspektoren från Norrskog. Det är en bra rådgivare och vi har ett utmärkt samarbete, som bygger på att också jag som skogsägare engagerar mig och blir en bra beställare av olika tjänster. Det blir mycket mer givande om man inte bara beställer plantor utan också diskuterar vilken sort som kan vara bäst och hur arbetet bör utföras. Eftersom vi, likt många andra utbor, ofta åker till gården på helgerna vore det bra om vi kunde träffa inspektoren även om det är lördag eller söndag. Kanske kan det vara en utbyggd service för framtiden. Ett bra steg på samma tema är att inspektorerna nu kommer för träffar i Stockholm. EFTER FLERA aktiva säsonger i skogen är det nu dags att ta ett extra tag med byggnaderna. Det händer alltid någonting. Våra långsiktiga planer är att området närmast huset ska vara lite av en familjeskog, med många naturvärden. Det är dit vi går med barnen för bärplockning. Lite längre bort är ett skifte med produktion för hundra procent.

8,4 m räckvidd! Maskinkatalogen: Vår/ sommar

MARKNAD Holmens skog mer värt än hela företaget Trots uppskrivningar är skogsbolagen minst sagt försiktiga i värderingarna av den egna skogen, en jämförelse med börsvärdet ger tankeväckande resultat. Stockholmsbörsen har när detta skrivs stigit med nästan 40 procent i år och några experter spår att uppgången fortsätter. De mest optimistiska tror till och med att årets börsuppgång kan komma att överträffa tidigare rekorduppgångar på 66 procent från åren 1983 och 1999. Inflödet av kapital till aktiemarknaden väntas fortsätta under hösten och det kommer att driva på kurserna, resonerar de. I synnerhet som räntorna är rekordlåga och inte erbjuder någon avkastning på banksparande och räntebärande papper. Dessutom är det fortfarande många som ännu inte har hoppat på aktietåget men som vill kliva på, poängterar de mer optimistiskt lagda bedömarna. SKOGSBOLAGEN SCA och Holmen har inte hängt med i årets uppgång. Ett skäl är att skogsbolagens halvårsbokslut inte var någon munter läsning. Rapporterna ingav ändå ett hopp att bottnen nu är nådd och att niomånadersrapporterna kommer att se något bättre ut. I SCA, som försöker tvätta bort skogsstämpeln och vill betraktas som ett konsumentföretag, var det ett svagt resultat i förpackningsrörelsen som skrämde placerarna. Såväl Holmen som SCA har, till skillnad från exempelvis Stora Enso, valt att behålla skogen. Det får betraktas som en klok strategi då alla är överens om att kampen om denna strategiska resurs kommer att hårdna. På senare år har värdet på skog stigit betydligt mer än värdet på aktier och så har faktiskt även varit fallet på längre sikt, från 1950 och fram till nu, visar exempelvis en utredning av skogsvetaren och fastighetsmäklaren Tomas Lusth på LRF Konsult. HOLMEN OCH SCA är två av landets största skogsägare men deras skogsinnehav värderas inte fullt ut på aktiemarknaden. Holmen har ungefär 1 miljon hektar skog med ett bokfört värde på 11 miljarder kronor. Det motsvarar ett hektarpris på 11 000 kronor. Alla skogsintresserade vet att marknadsvärdet på skog är betydligt högre än så. Huvuddelen av Holmens skogar ligger i norra Sverige där priserna är 24 300 28 500 kronor per hektar, enligt Lantmäteriet. Kubikmeterpriset är närmare 300 kronor i norra Sverige (det kan jämföras med 353 kronor i medelpris för hela Sverige och 431 443 kronor i södra Sverige respektive Mälardalen), enligt LRF Konsult. Med hjälp av dessa siffror skulle Holmens skog kunna värderas till 25 30 miljarder kronor vilket är betydligt mer än vad hela Holmen värderas till på börsen (cirka 17 miljarder kronor i mitten av september 2009). SCA är Europas största privata skogsägare med en areal på 2,6 miljoner hektar. Av den totala arealen brukas 2 miljoner hektar. I 2007 års bokslut skrev SCA, i likhet med Holmen, upp värdet på skogen i enlighet med nya internationella redovisningsregler. MOTIVERINGEN till uppskrivningen var att virkespriserna långsiktigt kommer att ligga på en högre nivå än vad som använts vid den tidigare avkastningsvärderingen. SCA gjorde en uppskrivning med 5,2 miljarder kronor till ett bokfört värde på 24 miljarder kronor. Det ger ett pris på drygt 9 000 kronor per hektar. Det förefaller vara en mycket försiktig värdering, vilket SCA också skriver i årsredovisningen, mot bakgrund av att priserna på skogsmark nästan fördubblats under de senaste fem åren. Om man utgår från skogsbeståndet som är 200 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk) och multiplicerar antalet skogskubikmeter med skogskubikpriserna enligt LRF:s och Lantmäteriets statistik, hamnar man på ett värde på närmare 60 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som vad hela SCA värderas till på börsen (cirka 65 miljarder kronor). KAN MAN då räkna på detta sätt? Nej, egentligen inte. Och det gör ju placerarna inte heller, väl medvetna om att det handlar om olika marknader. Skulle SCA och Holmen försöka sälja all skog skulle priserna sjunka eftersom det inte finns köpare till så stora arealer. Å andra sidan går det att till skillnad från fabriker sälja skog i mindre delar. Det har Sveriges största skogsägare, Sveaskog, gjort. Till marknadsmässiga priser. Den största fördelen med egen skog för skogsindustri bolagen ligger framför allt i en säker tillgång till råvara väl så viktigt i takt med att konkurrensen om virket hårdnar och att skogen kan belånas om bolagen behöver pengar för investeringar i industrin. Christer Hedberg, medarbetare i Skogsland christer.hedberg@lrfmedia.lrf.se Svartlut från massabruk blir biodiesel Nästa sommar räknar Chemrec i Piteå med att börja leverera biodiesel (BioDME) från fabriken i Piteå. Råvaran i form av svartlut kommer från det näraliggande massabruket, Smurfit Kappa. Produktionen beräknas bli 18 fyra ton om dagen. Volvo, som är en av delägarna i projektet, kommer att köra 14 lastbilar på det nya bränslet. Går det som planerat är nästa steg att bygga en fullskalig anläggning med svartlut från massabruken som råvara. Globalt räknat Chemrec med att svartluten räcker till att ersätta 30 miljoner kubikmeter diesel. I framtiden kan upp till hälften av alla tunga vägtransporter i Sverige komma drivas med Bio-DME, säger Chemrecs vice vd Jonas Rudberg. Kungen tar första spadtaget till fabriken.

Stora Enso fortsätter bantningen i Finland Stora Enso forsätter att dra ner verksamheten i Finland. För någon månad sedan beslöt bolaget att stänga två finska bruk och ett sågverk (Sunila massabruk, Varkaus finpappersbruk och Tolkkinen sågverk). Dessutom begränsas produktionen vid flera andra enheter. Förra året lade Stora Enso ned massabruket i Norrsundet i Gästrikland, annars har de svenska enheterna klarat sig relativt helskinnade genom krisen. Holmens jättesåg klar om drygt ett år Bygget att Holmens stora såg i Braviken fortsätter som planerat. Första spadtaget togs tidigt i höstas och enligt planerna ska den vara i drift vid årsskiftet 2010/2011. Det är en investering kring en miljard kronor och sågen får en årlig kapacitet på 750 000 kubikmeter. Bra massamarknad I flera omgångar har Södra höjt massapriset, senast den 1 oktober. Priset på blekt barrsulfatmassa ökade då med 30 dollar per ton till 760 dollar. Priset på lövsulfatmassa med 50 dollar per ton till 650 dollar. Vi har låga lager och den internationella lagerstatistiken avspeglar motsvarande situation för hela världsmarknaden för massa. Samtidigt fortsätter efterfrågan från Asien att vara stark, säger Ulf Edman, vd för Södra Cell International. Första FSC-lasten I mitten av september gick de första leveranserna av FSCcertifierade trävaror från Södra Timber till holländska kunder. I vissa länder är FSC ett starkt önskemål i offentliga upphandlingar, vilket innebär att våra kunder upplever det som ett krav för att få leverera trävaror, säger Andreas Jonasson, marknadschef på Södra Timber. Medlemmarna i Södra har möjlighet att certifiera sig både enligt PEFC och FSC. Målet är att under 2010 dubbelcertifiera två tredjedelar av den nuvarande PEFC-arealen. 150 140 130 120 110 100 Priset för avverkning, Transporter transporter och skogsvård Om man ser flera årtionden tillbaka har virkespriserna inte hängt med inflationen. Nettot från avverkningarna har ändå räddats genom att virkestätare bestånd, grövre dimensioner och inte minst ny effektivare teknik. MEN FÖR ett par år sedan inträffade ett trendbrott med ökande kostnader i skogsbruket. Gallring, avverkning och inte minst transporter har blivit dyrare. En anledning är bränslekostnaderna som ökat 30 40 procent. Förra året var dessutom högkonjunktur, vilket driver upp kostnaderna, säger Torbjörn Brunberg på Skogforsk, som följer skogsbrukets kostnader. Virkespriser KPI 90 Föryngringsavverkning 80 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 150 140 130 120 110 100 90 Han konstaterar att det behövs fortsatt teknikutveckling och vardagsrationaliseringar för att hålla kostnaderna stången. GRUNDEN TILL det hela är en enkät till föreningar, bolag och andra aktörer. Kostnaderna jämförs med konsumentprisindex. Även om det blivit dyrare att avverka och gallra har det ur skogsägarens synvinkel vägts upp av virkespriserna som i det här kortare perspektivet tagit ett kliv uppåt och hunnit ifatt inflationen. Det handlar förstås om medelvärden, med en hel del variationer mellan högsta och lägsta kostnader. Drivningskostnaden (avverkning och transport till bilvägen) år 2007 var 84 kronor per kubikmeter i norra Sverige och 77 kronor i Södra Sverige. År 2008 hade kostnaderna ökat till de här nivåerna: Söder Norr Avverkning 41 49 Skotning 35 36 Omkostnad 6 9 Summa 82 94 Skogsvård Skogsbrukskostnad KPI Gallring 80 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kostnaden för skogsbruk stiger Under ett par år har kostnaderna i skogsbruket skjutit i höjden. Den negativa utvecklingen fortsatte under förra året. Av Pär Fornling Setra har organiserat om verksamheten. Vd Börje Bengtsson motiverar det med kortare beslutsvägar och tydligare affärsfokus, hela vägen från råvara till färdig produkt. Alla cheferna har rekryterats internt. Affärschef förädlat och marknadsdirektör är Mats Ekström. Förädlat Mitt, Johan Johannesson. Förädlat Nord, Anders Olofsson. Trävaror Gran, Per Fredrikson. Kurvorna visar den procentuella utvecklingen utifrån 1996 som basår. Den röda streckade kurvan är konsumentprisindex vilket visar inflationen. Källa: Skogforsk Nya chefer och affärsområden för Setra Att kostnaderna är högre i norra Sverige beror på att träden är klenare, 0,22 kubikmeter jämfört med 0,39 i södra Sverige. DÅ DET GÄLLER planteringar är det tvärtom. Det är dyrare i södra Sverige, inte minst genom ökade konkurrens med gräset och hotet från snytbaggar. Kostnaderna för skogsvård fördelar sig så här i kronor per hektar: Söder Norr Markberedning 1 800 1 560 Plantering 6 020 3 910 Röjning 2 420 2 250 Gödsling 3 000 2 950 Om man bara tittar på Götaland blir kostnaderna ännu högre. Där kostar markberedning upp till 2 460 kronor och plantering upp till drygt 12 000 kronor per hektar. Gallringskostnaderna är nästan desamma över hela landet: Söder Norr Avverkning 97 98 Skotning 54 54 Omkostnad 10 10 Summa 161 162 Trävaror Furu, Jerker Nyström. Råvara, Tor Marntell. Setras verksamhet inom träbyggnation och industriella byggsystem koncentreras till det delägda dotterbolaget Plusshus. 19

MILJÖ Chans för skogen på avgörande klimatmöte Kanske bör vi titta på hur ett kolsnålare skogsbruk kan bedrivas? Tanken väcks av statsministerns högra hand i klimatfrågor. Han tror på en ökad betydelse för skogen i förhandlingarna. Av Pär Fornling Den 19 december i Köpenhamn kan på många sätt bli en historisk dag för skogsbruket. Enligt tidtabellen avslutas då ett nästan två veckor långt klimatmöte. Då ska hela världen enas om hur man går vidare efter uppgörelsen i Kyoto, som sträcker sig till 2012. Den gången handlade det enbart om att dra ner utsläppen av kol och andra defensiva åtgärder. Även om det är huvudnumret också i Köpenhamn är skogen på väg in i förhandlingarna som ett offensivt medel i kampen mot klimatförändringar. UTÖVER TRÄVAROR, massa, papper och alla andra produkter erbjuder skogen också rekreation, fritid och biologisk mångfald. Nu är det alltså dags för ytterligare en dimension: Skogen som producent av klimatnytta. Det är ingen nyhet, men allt talar för att det blir ett sorts officiellt erkännande vid klimatmötet i Köpenhamn. Genom avtalet blir skogen en klimatfaktor att räkna med. RESULTATEN kan man bara spekulera om: Handel med kolsänkor. (På något sätt kan man få betalt för ökade virkesförråd som binder mer kol). Exportmöjligheter både för bioenergi och bioenergiteknik. Nygamla skogsbruksmetoder där produktion och kolbindning står i fokus. Exportmöjligheter av svensk kunskap för att hålla koll på skogens tillväxt och utveckling. DET ÄR NÅGRA av de saker statsministerns klimatrådgivare, Lars-Erik Liljelund, nämner i ett samtal inför mötet i Köpenhamn. Samtidigt konstaterar han att allt inte kommer på en gång och tonar ner förväntningarna på ett färdigt avtal under de dagar som står till förfogande i Köpenhamn. Tidigare var Lars-Erik Liljelund generaldirektör för Naturvårdsverket och nu är han Det finns forskare som tror på en total katastrof. Jag tror inte det. Lars-Erik Liljelund, 62 år, håller en orolig koll på termometern. Han är en i nätverket kring världens ledare vilka arbetar intensivt inför mötet i Köpenhamn. 20