Version 2015-05-04 Utbildningsbokslut 2014 -Sammanställning och analys av vissa utbildningsinsatser inom landstinget Västmanland Enheten för kunskapsstyrning och utbildning, EKU Upplysningar kan lämnas av utvecklaren Jonas Lostelius.
Innehållsförteckning Landstingets utbildningsuppdrag... 2 Syftet med ett utbildningsbokslut... 3 Avgränsning... 4 Organisation, samverkan och lärandemiljöer... 5 Utbildningsinsatser... 7 Gymnasieutbildning... 7 Medellånga vårdutbildningar och liknande... 7 Läkarstudenter... 8 Praktik under utbildning vid lärosäte i annat land... 9 Allmäntjänstgörande läkare (AT-läkare)... 9 Specialiseringstjänstgörande läkare (ST-läkare)... 9 Specialiseringstjänstgörande tandläkare (ST-tandläkare)... 10 Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP)... 10 Särskilda satsningar... 11 Finansiering av doktorander... 11 Kompletterande underläkartjänstgöring (KULT)... 11 Landstingsövergripande SPUR-inspektion... 11 Övrigt... 12 Volymer... 13 Analys... 15 VFU- och praktikveckor... 15 AT med mera... 15 Intäkter och investeringar/kostnader... 15 Utvecklingsförslag... 16 1
Landstingets utbildningsuppdrag 1 Landstinget Västmanlands (Ltv) utbildningsuppdrag omfattar all landstingsfinansierad vårdverksamhet. Inom uppdraget ryms både utbildningstjänster och utbildningsplatser. I uppdraget ingår att landstinget ska verkställa den verksamhetsförlagda delen av gymnasieutbildning inom vård och omsorg, inom medellånga vårdutbildningar samt inom läkarutbildning, att utbilda AT-läkare och PTP-psykologer så att dessa når legitimation samt att utbilda ST-läkare och ST-tandläkare så att dessa blir specialister. I uppdraget ligger också att aktivt samverka med skolhuvudmän och lärosäten i utvecklingen av framtida vårdutbildningar och att främja utvecklingen av goda lärandemiljöer. Goda lärandemiljöer är ett sätt att möta de kvalitetskrav som ställs på respektive utbildning och eventuella verksamhetsförlagda utbildningsplatser/praktikplatser. Även att ha en ändamålsenlig stödorganisation runt utbildningarna är en viktig faktor för att nå tillräcklig kvalitet i utbildningarna och i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/praktik. 1 De formella grunderna för landstingets utbildningsuppdrag ges huvudsakligen av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) där det i 15 anges att det i landstingen ska finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare. Vidare anges att det i landstingen ska finnas möjligheter till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. I 26 b anges att landstingen och kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna skall i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. I Ltv:s landstingsplan (diarienummer LTV140556, daterad 2014-12-17, sidan 33) anges att landstinget har en central roll i den högre utbildningen och att högre utbildning avser studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där landstinget har ett VFU-avtal med högskola eller universitet. Vidare anges att högre utbildning också avser anställda i landstinget som genomgår viss typ av utbildning såsom PTP-psykologer, AT-, ST-läkare samt ST-tandläkare. Avslutningsvis nämns i avsnittet i landstingsplanen att ett väl utfört utbildningsuppdrag är av betydelse för landstingets förmåga att klara framtida kompetensförsörjning. 2
Syftet med ett utbildningsbokslut I utbildningsbokslutet samlas och tydliggöras de utbildningsinsatser som utförs inom landstingets utbildningsuppdrag samt relaterade intäkter och investeringar/kostnader. 2 Allt detta analyseras i syfte att identifiera möjliga åtgärder och strategier för kvalitetsutveckling och för ett bättre utnyttjande av landstingets kompetens. Bokslutet är inte att betrakta som ett ekonomiskt bokslut som har varit föremål för revision utan ska mer ses som en årsrapport. Förhoppningen är att utbildningsbokslutet ska bidra till att beskriva hur väl landstingets utbildningsuppdrag utförs, vilket i sin tur kan vara ett bidrag i arbetet med att klara landstingets framtida kompentensförsörjning. En indirekt effekt av ett utbildningsbokslut kan också vara att utbildningsfrågorna får bättre förutsättningar att lyftas högre upp på dagordningen. Givet att Landstinget Västmanland inte är ensam intressent i utbildningssfären finns en del externa förväntningar och förhoppningar på att landstinget redovisar inte bara ett utbildningsbokslut i text utan också ett utbildningsbokslut som visar att utbildningsmedel används till rätt saker. Till exempel framgår av ALF-avtalet mellan svenska staten (som representant för ett antal universitet) och ett antal landsting att ersättningen som staten lämnar till landsting för medverkan i klinisk forskning och utbildning ska användas för de kostnader som uppkommer vid denna medverkan. 3 Därtill finns den interna instruktionen Statlig studerandeersättning för verksamhetsförlagd utbildning 4 som anger att ersättning för verksamhetsförlagd utbildning ska användas till aktiviteter/insatser som säkerställer kvaliteten i studentmottagande verksamheter inom landstinget. Att utbildningsmedel ska följas upp framstår mot bakgrund av ovanstående som något självklart. Ett utbildningsbokslut kan säkerligen utformas på många olika sätt. Detta är första gången som Landstinget Västmanland gör ett samlat utbildningsbokslut på det här sättet. Därför lär det finnas stora utvecklingsmöjligheter, inte minst avseende omfattning, uppföljning och gränsdragningar. Även långa resor måste få börja med små steg. 2 Utbildningsbokslutet är avgränsat till landstingets hälso- och sjukvårdsområde. Se även nästa sida för en diskussion om avgränsning. 3 Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utvecklingen av hälso- och sjukvården, undertecknat i september 2014, 4. 4 Dok.nummer-utgåva 5249-2, giltigt från och med 2014-09-30. 3
Avgränsning Landstingets utbildningsuppdrag sätter ramarna för vad som bör ingå i ett utbildningsbokslut. I den mån utbildningsuppdraget är otydligt så kommer det att försvåra upprättandet av ett utbildningsbokslut. Vare sig utbildningsinsatser som utförs inom landstingets utbildningsuppdrag eller relaterade intäkter och investeringar/kostnader är självklara begrepp som långsiktigt klarar sig utan att definieras. Denna första gång görs emellertid inte några definitiva definitioner, ett försök till avgränsning är att i föreliggande utbildningsbokslut fokusera på landstingets engagemang i utbildningen av högskolestudenter, AT- och ST-läkare, ST-tandläkare och PTPpsykologer samt i viss mån av elever i andra utbildningsformer. Gällande dessa utbildningsinsatser bör det vara relativt enkelt att samla in uppgifter om volymer medan intäkter och kostnader kan vara både direkta och indirekta och inte alltid enkla att kvantifiera. Beträffande intäkter så är det exempelvis svårt att redovisa det betydande produktionstillskott som utbildningstjänster som AT, ST och studenter för med sig. Vidare exkluderas i 2014 års bokslut mycket av den verksamhet som Centrum för klinisk forsking och som Lärcentrum bedriver, trots att engagemanget ligger inom eller i nära anslutning till landstingets utbildningsuppdrag. Det betyder att kompetensutvecklingsinsatser som kanske borde redovisas i ett utbildningsbokslut den här gången exkluderas. Den organisation runt VFU som krävs för att möta Universitetskanslersämbetes kvalitetskrav är åtminstone delvis relevant att redovisa. Detsamma kan sägas gälla organisationen runt utbildningen av AT- och ST-läkare. Till exempel hur många som har rätt utbildningsnivå för att organisationen ska vara ändamålsenlig och insatser för att nå dit skulle därför kunna vara relevant att redovisa. Även all den tid som läggs på handledning och tid som läggs på aktiv samverkan med skolhuvudmän skulle kunna vara relevant att redovisa. I arbetet med att upprätta föreliggande utbildningsbokslut har det visat sig att praktiska skäl inte sällan försvårar insamlingen av organisationsrelaterade uppgifter. 5 För att fullgöra utbildningsuppdraget krävs också lokaler, utrustning, IT-system och IT-stöd. Det kan även finnas ytterligare kostnader. I detta utbildningsbokslut har inget fokus lagts på dessa parametrar även om de teoretiskt kanske borde ingå. 5 LIPUS rapport ( Specialistläkarutbildningen i Västmanland, 2014) lyfter att det råder stor olikhet mellan utbildningsgivande enheter inom Landstinget Västmanland vad gäller ST-studierektorernas roll, att STstudierektorsgruppen på landstingsnivå har ett otydligt mandat och att det saknas ett centralt ST-register som innehåller lättillgängliga uppgifter om antalet ST-läkare, handledare och studierektorer inom de flesta specialiteter. Dessa iakttagelser tyder på att organisationsaspekter skulle kunna vara relevanta men svåra att följa upp. 4
Organisation, samverkan och lärandemiljöer Utbildningsrådet inom Landstinget Västmanland har en sammansättning med bred förankring inom såväl landsting som akademi, representanter från akademin kommer från Mälardalens högskola, Uppsala universitet och Örebro universitet. Rådets representanter ska ha tydligt mandat att föra sin enhets/organisations talan. Utbildningsrådet är en arena för samordnad dialog i strategiska utbildningsfrågor så att långsiktiga överväganden kan paras med möjligheterna till verkställighet. Det är även en mötesplats för profession och akademi i syfte att stimulera utvecklingen av framtida vårdutbildningar. Rådet har sammanträtt två gånger under 2014 och leds av Enheten för kunskapsstyrning och utbildning (EKU). EKU bildades år 2013 med bland annat följande uppdrag 6 : Leda det strategiska arbetet i enlighet med landstingets utbildningsuppdrag Leda landstingets Utbildningsråd Underlätta samarbete aktörer emellan vid gemensamma utbildningsinsatser Genomföra och följa upp beslutade utbildningssatsningar Upprätta utbildningsbokslut Utöver ovanstående kan nämnas att EKU arbetar med att främja utvecklingen av goda lärandemiljöer. Inom Ltv har det etablerats flera tydliga lärandemiljöer varav några av dessa är: AT-enheten Kliniskt träningscentrum (KTC) Klinisk undervisningsavdelning (KUA) Studerandesalar Studerandeteam Även Sjukhusbiblioteket fyller en viktig funktion i sammanhanget då det utgör ett kunskapsstöd till hela landstingets hälso- och sjukvård. Några viktiga huvuduppdrag är att driva det strategiska biblioteksarbetet framåt i enlighet med EKU:s kompetens- och utbildningsuppdrag samt att stödja medarbetare vid behov av litteratur- och informationsservice i det dagliga arbetet, vid planering samt vid studier och forskning. Vidare pågår en ständig utveckling av goda lärandemiljöer för att öka kunskaperna hos både studenter och medarbetare. Sedan regeringen i budgetpropositionen hösten 2014 aviserade en utbyggnad av flera av landets vårdutbildningar fram till 2018 har ett arbete påbörjats på EKU med att skissa på förslag på lärandemiljöer som kan hantera fler VFU-studenter med bibehållen eller ökad kvalitet. För att skapa tydliga och långsiktiga samarbeten som främjar utbildningsuppdragets uppfyllande har Ltv skapat styrdokument och ingått avtal med flera parter. Ltv har avtal avseende utbildningar till: 7 Arbetsterapeut Audionom Barnmorska 6 Landstingsdirektörens beslut Högre utbildning i Landstinget Västmanland, LTV120355, 2012-04-04. 7 Det kan vara så att studenter från fler studentgrupper gör VFU/praktik inom landstinget utan att det finns ett upprättat avtal. Ett exempel är psykologstudenter som efter egen förfrågan tas emot. Ltv saknar här avtal med ett lärosäte. 5
Biomedicinska analytiker Fysioterapeut Logoped Läkarer (från Uppsala universitet och från Wroclaw, Polen) Röntgensjuksköterska Sjuksköterska Socionom Specialistsjuksköterska inom o Anestestivård o Distriktsjuksköterska o Intensivvård o Operationssjukvård o Psykiatrisk vård Däremot har det under 2014 blivit tydligt att inte alla avtal finns samlade i ledningssystemet, att olika avtal är olika aktuella/relevanta och att den systematiska uppföljningen av avtal kan variera mycket. Utöver ovanstående avtal finns avtal avseende finansering av doktorander vid Mälardalens högskola (MDH) och avtal avseende samverkan gällande kliniska adjunkter. Den pågående doktorandsatsningen nämns mer utförligt längre fram. Gällande de kliniska adjunkterna som var aktiva under 2014 var samtliga utbildade på magisternivå. Landstingets kostnad för adjunkterna uppgår för 2014 till cirka 750000 kr 8. De kliniska adjunkterna ingår i den organisation för att stödja lärandet under VFU:n inom sjuksköterskeprogram, specialistsjuksköterskeutbildning och barnmorskeprogram som Ltv och Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) på MDH har enats om. Följande kompetenser ingår i organisationen: Kliniska adjunkter Huvudhandledare med utökat utbildningsuppdrag Huvudhandledare Handledare Studierektor för VFU Huvudhandledare och handledare avsätter tid för handledning och inom stora delar av landstinget konteras tid för handledning mot VFU-intäkter. Hur mycket tid som läggs på huvudhandledning och handledning redovisas inte i föreliggande bokslut på grund av uppföljningssvårigheter. Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Ltv finns upprättat tillsammans med HVV. Intentionsdokumentet är en konkretisering av avtalen mellan Ltv och HVV avseende sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna samt avseende fysioterapeututbildningen, och behandlar kvalitetsaspekter och det fortsatta arbetet. Mot slutet av 2014 har det påbörjats ett arbete tillsammans med HVV för att skriva fram en övergripande handlingsplan (eller riktlinje) för högskolemässig VFU för sjuksköterskestudenter inom Landstinget Västmanland 9. På lägre organisatoriska nivåer finns redan idag på sina håll handlingsplaner och instruktioner upprättade. 8 Uppgiften är hämtad från ekonomisystem vilket innehåller kostnaden för fyra av fem adjunkter. Troligen saknas vid upprättande av bokslutet en faktura som avser det fjärde kvartalet. 9 Under inledning av 2015 har handlingsplanen vidgats till att även innefatta specialistutbildningar och fysioterapeuter. 6
Utbildningsinsatser Gymnasieutbildning Via en överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Västmanland och Västmanlands kommuner/gymnasieförbund avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom Vård- och omsorgscollege Västmanland (VO), tillhandahålls utbildningsplatser för undersköterske- och skötarelever inom landstinget. Studierektor för VFU (anställd på EKU) ansvarar för samordningen av dessa. Till den här gruppen räknas i utbildningsbokslutet även medicinska sekreterare. Utbildningen till medicinsk sekreterare kan fullgöras som gymnasieelev, som yrkeshögskoleutbildning eller som högskoleutbildning. 10 Målet för gymnasial utbildning och yrkeshögskoleutbildning är att bedriva arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärande i arbetslivet (LIA) av hög kvalitet för alla elever/studerande med inriktning mot hälso- och sjukvård. Viktiga faktorer för att uppnå målet är att: I avtal (till exempel samverkansavtal med VO) säkerställa att tillgången till antalet utbildningsplatser överensstämmer med utbildningsanordnarnas behov Utbildningsplatser administreras via placeringsprogrammet KliPP Handledarnas pedagogiska och ämnesmässiga kompetens är i överensstämmelse med vad som anges i samverkansavtal med VO Delta i utvärderingar gällande APL och LIA Utveckla en lärandemiljö omfattande: o Yrkesmässig och pedagogisk kompetens och tid avsatt för utbildningsuppdraget o Satsning på medarbetare med utbildningsuppdrag (till exempel elevsamordnande undersköterskor) o Tillhandahålla arbetsplats för elever/studerande med tillgång till datorer för undervisning o Tillgång till arbetskläder, omklädningsrum, allmänna ytor med mera Under 2014 genomfördes i landstinget totalt 1281 praktikveckor av undersköterske- /skötarelever och medicinska sekreterare 11. Intäkterna från dessa var försumbara eller noll. Medellånga vårdutbildningar och liknande Landstinget Västmanland deltar i planering och samverkan med högskolor/universitet för att säkerställa och förbättra kvaliteten i flera av de utbildningar för vilka landstinget tillhandahåller VFU. VFU-platserna ska tillhandahållas med utbildade handledare och med stöd från lärosätena. Studierektor för VFU ansvarar för de olika vårdutbildningarnas verksamhetsförlagda delar i samverkan med både lärosäten och vårdverksamhet. Under VFU:n får studenten genom patientfokuserad handledning och med hjälp av sina kunskaper och färdigheter i mötet med patienten lära sig att bedöma, planera, utföra och utvärdera vården. Studenten får också lära sig att samarbeta med övriga yrkeskategorier i vården. Målet för VFU inom medellånga vårdutbildningar är att bedriva VFU av hög kvalitet för alla studenter med inriktning mot hälso- och sjukvård. Med hög kvalitet avses att den verksamhetsförlagda utbildningen är högskolemässig, vilket ska möjliggöra för studenten att: 10 Det bedöms finnas ett ansenligt antal praktikveckor som genomförs utan att dessa noteras centralt. 11 Källa: Uppgifterna är hämtade från IT-systemstödet KliPP, 2014-12-22. 7
Integrera teori-praktik samt praktik-teori inom både huvudområde och stödämnen 12 för att träna och utveckla sina kunskaper och färdigheter Utveckla en kritisk och reflekterande hållning samt förmåga till problemlösning Följa kunskapsutveckling inom sitt kompetensområde Analysera, värdera och pröva sina kunskaper, färdigheter och förmågor Viktig faktorer för att uppnå målet är att: I avtal säkerställa att tillgången till antalet utbildningsplatser överensstämmer med lärosätenas behov Utbildningsplatser administreras via placeringsprogrammet KliPP Utveckla handledarnas pedagogiska och ämnesmässiga kompetens Delta i utvärderingar gällande VFU Utveckla en god lärandemiljö innefattande: o Adekvat handledarkompetens samt tid för handledaruppdraget, specialistkompetens inom ämnesområdet och pedagogisk kompetens (till exempel högskolepedagogisk utbildning/handledarutbildning) o Strategier för satsning på medarbetare med utbildningsuppdrag (till exempel huvudhandledare) o Att tillsammans med berörda lärosäten utveckla strategier för ökning av antalet samfinansierade (både högskola och landsting) tjänster på olika nivåer (exempelvis kliniska adjunkter, lektorer, professorer) o Samverka med/ansvara för akademiska mötesplatser/plattformar där verksamhet och akademi knyts samman o Medverka till utveckling av pedagogiska miljöer/strukturer (till exempel KTC-, KUA-/KUM-verksamheter eller motsvarande) för att bedriva utbildning o Tillhandahålla arbetsplats för studenter med tillgång till datorer för undervisning o Tillhandahålla arbetskläder, omklädningsrum, allmänna ytor med mera Under 2014 genomfördes inom/via landstinget totalt 4227 VFU-veckor av högskolestudenter. 13 Av dessa beräknas 362 veckor ha genomförts hos privata utförare. Intäkterna för landstingets VFU-veckor uppskattas till cirka 5,5 miljoner kr 14. Läkarstudenter Inom ramen för läkarutbildningen genomomför läkarstudenter klinisk utbildning. Landstinget Västmanland har för detta ändamål avtal med Uppsala universitet. Studenterna placeras vid olika kliniker/enheter och får delta i verksamheten under handledning. AT-chefen vid EKU ansvarar för avtalet med Uppsala universitet och gör årliga uppföljningsmöten med ansvariga på mottagande kliniker, bland annat återges resultat från läkarstudenternas utvärderingar av sin placering (utvärderingsverktyget kallas för klinik-kurt ). 12 Huvudområdet i utbildningen utgörs av det akademiska ämnet som omfattar minst 90 hp, övriga ämnen benämns stödämnen. 13 Källa: Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från IT-systemstödet KliPP, 2014-12-22. Några enheter använder inte systemstödet och har rapporterat via e-post. Det finns potentiella felkällor till siffran över antal VFUveckor. Dels vid själva inläggning i KliPP, dels genom att det inte har gått att samla in alla VFU-veckor från enheter som inte använder systemet. Felkällorna bedöms inte påverka helhetsbilden. 14 Uppgiften har hämtats från ekonomisystem. Västmanlands sjukhus och Psykiatrin registrerar ekonomin så att det centralt går att följa intäkter och kostnader relativt väl. Inom Primärvård och Habilitering fakturerar verksamheterna själva lärosäten direkt, vilket försvårar central uppföljning. 8
Under 2014 genomfördes i landstinget totalt 902 praktikveckor av läkarstudenter. Intäkterna från dessa uppgår till cirka 2,1 miljoner kr. Faktureringsunderlag sammanställs vid EKU men delges sedan Ekonomiservice för fakturering till Uppsala universitet. Därefter kanaliseras samtliga intäkter direkt till respektive klinik utan att passera centrala funktioner. Praktik under utbildning vid lärosäte i annat land Vissa EU-medlemsstaters läkarutbildningar har krav på praktik mellan läsåren. Praktiken kan fullgöras i annat land. Landstinget Västmanland har avtal med universitetet i Wroclaw, Polen, avseende läkarutbildning. Praktiken sker genom Uppsala universitet som står för kvalitetssäkring av utbildningens studieinnehåll samt försäkring för studenten. 15 Under 2014 genomfördes 89 studentveckor av 23 studenter. 16 Landstinget har centralt satsat cirka 200000 kr på insatsen varav cirka 140000 kr utgör ersättning till mottagande verksamhet inom landstinget. Allmäntjänstgörande läkare (AT-läkare) För att erhålla legitimation och därmed kunna utöva läkaryrket självständigt krävs efter avlagd läkarexamen en godkänd allmäntjänstgöring som läkare, så kallad AT. I Västmanland omfattar AT-tjänstgöringen totalt 21 månader fördelade på sex månader kirurgi, sex månader internmedicin, tre månader psykiatri och sedan sex månader allmänmedicin, som enligt Socialstyrelsen ska ligga sist i ett blockförordnade. I Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1999:5 med titeln Allmäntjänstgöring för läkare finns målbeskrivning för AT. En landstingsövergripande riktlinje för AT 17 ligger till grund för att garantera att målbeskrivningen uppfylls samt att riktlinjen beskriver hur verksamheten kring AT är uppbyggd. I landstinget finns en AT-enhet som består av en AT-chef med övergripande studierektorsansvar och en AT-samordnare. Därtill finns studierektorer inom kirurgi, invärtesmedicin, psykiatri, allmänmedicin och avslutningsvis finns AT-ansvariga inom kärlkirurgi, anestesi, urologi och ortopedi. Tillsammans utgör de som grupp en central funktion för genomförandet av AT. Under 2014 nyanställdes 41 18 AT-läkare och det fanns 74 unika personer 19 aktiva som ATläkare. I 2014 års AT-ranking (som arrangeras av Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF) kom AT-orten Västerås/Köping på plats 10 av 68 20. Specialiseringstjänstgörande läkare (ST-läkare) Efter erhållen läkarlegitimation kan läkaren välja att utbilda sig till specialist, denna ska då ansöka om en så kallad ST-tjänst. I anställningen ryms både tjänstgöring och utbildning. Specialiseringstjänstgöringen för läkare regleras i förordningen om yrkesverksamhet på hälso- 15 Just kvalitetssäkring och försäkring vållar utmaningar i dessa fall och hållningen i landstinget Västmanland är att bara erbjuda praktik om avtal är tecknat och kraven på försäkring och kvalitetssäkring av utbildningen är tillgodosedda. Grundprincipen är att alla som verkar inom landstinget Västmanland ska vara försäkrade och genom sin anställning är medarbetaren försäkrad medan studenter vid svenska lärosäten är försäkrade via sina lärosäten. 16 Källa: E-post från Centrum för Klinisk forskning, 2015-01-15. 17 Se dokument Allmäntjänstgöring för läkare (AT), 22148-1, 2014-11-10 i ledningssystemet. 18 Källa: E-post från Centrum för HR, 2015-01-30, där Heroma/Duva anges som ursprunglig källa. 19 Källa: E-post från AT-chefen, 2015-01-07. 20 AT-chefens presentation i Utbildningsrådet 2014-12-16. 9
och sjukvårdens område (SFS 1998:1 513) och följer i övrigt föreskrifterna och råden i Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:17 som började gälla den 1 september 2008. Landstinget Västmanland erbjuder specialiseringstjänstgöring för läkare inom flertalet medicinska specialiteter. En Handlingsplan för specialistläkarutbildningen i Landstinget Västmanland finns med avsikt att alla utbildande enheter i Landstinget Västmanland ska nå upp till en sådan kvalitetsnivå att ambitionerna i gällande författning kan uppfyllas och en STutbildning av hög kvalitet uppnås. Handlingsplanen är den lokala tolkningen av Socialstyrelsens föreskrifter. Här finns angivet vad studierektor, verksamhetschef, handledare och STläkare ansvarar för i utbildningen. Funktionen som samordnande ST-studierektor är roterande med tvåårsintervall och är knuten till EKU. Inom Ltv finns ett nätverk med samtliga STstudierektorer där ST-gemensamma frågor diskuteras. Under 2014 uppskattas det ha funnits mellan 180 21 till 189 22 aktiva ST-läkare. Under 2014 genomfördes en landstingsövergripande SPUR-inspektion av Läkarnas Institut för Professionell Utveckling i Sjukvården (LIPUS). Se vidare under avsnittet Landstingsövergripande SPUR-inspektion. Specialiseringstjänstgörande tandläkare (ST-tandläkare) Även tandläkare kan specialisera sig och gör det då genom utbildningstjänster som man söker. Utbildningstjänsterna är baserade på vissa orter varav ingen sådan ort finns i Västmanland. Det finns två typer av utbildningsplatser där den ena innebär att Ltv betalar till nationella platser och där den andra innebär att Ltv betalar för specifika utbildningsplatser (här görs praktiken i Ltv medan teoridelen köps in). Under 2014 köpte Ltv tre specifika platser 23 och det fanns fyra ST-tandläkare 24. Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) PTP är en praktisk utövning av psykologyrket integrerat med utbildningsmoment. Syftet är att psykologen ska påbörja utvecklingen mot en professionell identitet och bli duglig i att tillämpa de kunskaper som universitetsutbildningen har gett. PTP ska ge övning och fördjupade kunskaper i psykologyrket och dess olika ansvars- och kompetensområden inom en organisation. Genom att kunskaperna utövas i praktiskt psykologarbete under handledning skapas förutsättningar för yrkesverksamhet i självständig ställning. En godkänd PTP- tjänstgöring, motsvarande ett års heltidstjänstgöring, behövs för att få psykologlegitimation. Studierektor för PTP ansvarar för landstingets utbildningsprogram. Sex tjänster per år finansieras centralt och därutöver anställs ungefär lika många av och på enheter direkt. Eftersom två årsgrupper överlappar varandra under början av året, en grupp som är i avslut och en som påbörjar sin tjänstgöring, blir det sammantaget ett större antal som årligen genomför PTP. Under 2014 var sammantaget 22 psykologer anställda för PTPtjänstgöring 25 medan 13 nyanställdes 26 under året. 21 Siffran 180 härstammar från arbetet med LIPUS-rapporten och avser antal enkäter som skickades ut till landstinget Västmanlands alla ST-läkare. Enligt samma rapport så saknar landstinget ett ST-register. 22 Källa: E-post från Centrum för HR, 2015-01-30, där Heroma/Duva anges som ursprunglig källa. 23 Källa: Muntlig uppgift från verksamhetschefen för Specialisttandvårdskliniken, oktober 2014. 24 Källa: E-post från Centrum för HR, 2015-01-30, där Heroma/Duva anges som ursprunglig källa. 25 Källa: E-post från PTP-samordnaren, 2015-01-30. 26 Källa: E-post från Centrum för HR, 2015-01-30, där Heroma/Duva anges som ursprunglig källa. 10
Särskilda satsningar Finansiering av doktorander Avtalet mellan Ltv och MDH avseende finansering av doktorander vid MDH är en utbildningssatsning där ett delmål är att stärka stödet till handledare i arbetet med att forskningsanknyta studenternas verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Doktoranderna beräknas vara färdiga hösten 2017. Uppföljningsmöte med den ena doktoranden genomfördes under 2014 och uppföljningsmöte med den andra genomfördes i januari 2015. Uppföljningsmötena tyder på att avtalets intentioner följs på ett tillfredsställande sätt. Under år 2014 uppgick kostnaden för finansiering av doktoranderna till cirka 1,6 miljoner kronor 27. Kompletterande underläkartjänstgöring (KULT) För legitimerade läkare med en maximalt två år gammal läkarexamen som har avlagts utomlands och som har goda kunskaper i svenska, inrättade landstinget i augusti 2014 två kompletterande underläkartjänster (KULT) varav en med inriktning mot vuxenpsykiatri och den andra med inriktning mot allmänmedicin. Syftet med dessa tjänster är att erbjuda en introduktion i svensk sjukvård samt att ge en bred medicinsk och praktisk erfarenhet inför en specialiseringstjänstgöring inom vuxenpsykiatri eller allmänmedicin. Upplägget liknar ett sorts Mini-AT om tolv månader. Huvudelen av tiden, fyra månader, blev under 2014 en placering inom vald inriktning, utöver detta ingår tre månader kirurgi, tre månader medicin och två månader antingen primärvård eller vuxenpsykiatri. Tanken med att knyta KULT till AT-enheten är att låta KULT-läkarna gå med en AT-grupp och via AT-gruppen möjliggöra för KULT-läkarna att snabbt etablera sig socialt, dela lokaler och introduktionsutbildningar med AT, delta i vissa gemensamma kurser, delta i utbildningsmoment, finnas med i schemaupplägget via AT-studierektorer med mera samt att administrativa uppgifter utförs på AT-enheten. Den ursprungliga planeringen gör gällande att KULT ska utvärderas, någon utvärdering har inte kommit till stånd under 2014. Under 2014 har satsningen kostat 720000 kr. 28 Landstingsövergripande SPUR-inspektion En landstingsövergripande SPUR-inspektion 29 av Ltv:s ST-utbildningar skedde under året via Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården (LIPUS). Ltv är det första landstinget i riket som gör en sådan stor satsning. Syftet med inspektionen var tudelat där den ena delen handlar om att göra en övergripande analys av hur landstinget leder och styr STutbildningen och den andra delen handlar om det kvalitativa inom respektive specialitet. Inom ramen för inspektionen gjordes en minivariant för de verksamheter som nyligen har blivit inspekterade. Resultaten rapporterades för varje verksamhet för sig samt med en generell version för hela landstinget. I den generella rapporten har LIPUS lyft fem övergripande rekommendationer och landstingsledningen har muntligt ställt sig bakom dessa. 30 Kostnaden för inspektionen uppgick enligt avtalet till cirka 1,7 miljoner kronor exklusive mervärdesskatt. 27 Uppgiften är hämtad från ekonomisystem. 28 Uppgiften är hämtad från ekonomisystem. 29 SPUR är en läkarledd inspektionsverksamhet där professionen granskar kvaliteten på vårdgivarnas AT- och ST-utbildning. 30 T f chefen för Västmanlands sjukhus Liselott Sjöqvists inlägg vid läkarmötet den 5 december 2014 där LIPUS rapport och rekommendationer presenterades. 11
Övrigt Utöver ovanstående kan nämnas att IT-stödet KliPP har använts för placering av elever och studenter på sina praktik-/vfu-platser. Systemet underlättar samarbetet med utbildningsanordnare och möjliggör uppföljning genom statistikuttag men används inte i hela landstinget. Ett fåtal enheter sköter sina placeringar genom direkta kontakter med utbildningsanordnare. Verktyget KliPP kan utvecklas, inte minst för att förbättra statistikuttag, men under 2014 har ett orosmoln varit vem som ska sköta förvaltning och utveckling av verktyget. Landstinget har haft förhållandevis små kostnader för verktyget men den framtida utvecklingen kan leda till ökade kostnader beroende på hur förvaltningen löses. Under året har förstås mängder av andra utbildningsinsatser genomförts inom landstingets ram. Inte minst vid Lärcentrum som har i uppdrag att stödja det långsiktiga utvecklingsarbetet i Landstinget Västmanland genom att utforma och bedriva utbildnings- och utvecklingsinsatser som riktas mot medarbetare och chefer och som tillgodoser verksamhetens behov. 31 Två utbildningar kan nämnas särskilt, nämligen Handledarutbildning för läkare som riktar sig till läkare med handledarerfarenhet som är färdiga specialister med 25 deltagare och Handledarutbildning för yrkesverksamma inom vården med 38 deltagare. Avslutningsvis har Landstingsstyrelsen avsatt pengar i syfte att underlätta omställningsarbete (för medarbetare som vill utbilda sig/vidareutbilda sig eller prova andra arbeten) och investera i ökad kunskap. I riktlinjen Omställningsmedel Investera för framtiden 32 fastslås ersättningsformer och tillvägagångssätt. Dessa och andra insatser/enheter kan behöva större plats i ett utbildningsbokslut men givet den inledande avgränsningen så lämnas det här avsnittet i och med detta. 31 Dokument Lärcentrums uppdrag 2014, hämtat från http://puls.ltv.se/symfoni/ltv.nsf/pages/kompetensplatsen 2014-10-23. 32 Dok.nummer 6286-3. 12
Volymer Nedanstående tabeller redogör för volymer VFU- och praktikveckor som genomförts i landstinget Västmanland respektive antal personer inom de olika kategorierna av utbildningstjänster. Den första tabellen redovisar siffror för 2013 och 2014. 2013 var första året siffrorna togs fram och samlades på det här sättet och till år 2014 så har insamlingsmetoden förändrats och utvecklats. Siffrorna är därför inte helt jämförbara mellan åren. Siffrorna för 2014 bedöms vara mer exakta än för 2013. För 2014 har huvudsakligen systemstödet KliPP använts för att ta fram uppgifter om genomförda VFU-veckor. Siffrorna rörande läkarpraktikveckor har registrerats manuellt. Iakttagelser kring själva siffrorna görs längre fram under rubriken Analys. Arbetsterapeutprogram 180 hp 72 68 Audionomprogram 180 hp 14 (ej KLiPP) Barnmorskeprogram 90 hp 94 90 BMA-program 180 hp 8 (ej KLiPP) Fysioterapeutprogram 180 hp 373 360 Logopedprogram 180 hp 70 57 Psykologprogrammet 300 hp I u 116 77 (varav 75 ej KLiPP) Sjuksköterskeprogram 180 hp 3235 3038 Socionomprogram 180 hp I u 10 Specialistsjuksköterskeutbildning 345 307 - inriktning Ambulanssjukvård 60 hp I u 15 - inriktning Anestesisjukvård 60 hp 64 70 - inriktning Distriktssköterska 75 hp 177 123 - inriktning Intensivvård 60 hp 34 35 - inriktning Operationssjukvård 60 hp 30 61 - inriktning Psykiatrisk vård 60 hp 40 86 Totalt 4320 4227 Läkarprogram 330 hp 725 902 Läkarprogram Wroclaw 0 89 Medicinska sekreterare Inkluderar högskolestudenter, YH- och gymnasieelever. Troligen stort mörkertal. Omvårdnadsprogram Senast reviderad 2015-03-12 2013 2014 Utbildningsprogram Antal VFUveckor Antal VFUveckor inom Ltv (inkl privata) som görs inom Ltv o enheter med avtal Röntgensjuksköterskeprogram Ingår i Vård- och omsorgscollege. Inkluderar skötarelever och undersköterskeelever. 80 21 I u 120 1132 1161 Not. Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från IT-systemstödet KliPP. Några enheter använder inte systemstödet och har rapporterat via e-post. Det finns potentiella felkällor, dels vid själva inläggningen i KliPP, dels genom att det inte har gått att samla in alla VFU-veckor från enheter som inte använder systemet. Felkällorna bedöms inte påverka helhetsbilden. 30 13
Nedanstående tabell ger en uppfattning om volymerna av olika utbildningstjänster. Tidigare har fokus legat på det totala antalet personer inom respektive kategori per år. Vill man få en uppfattning om antalet nyanställningar under året så behöver man samla in även den uppgiften, vilket kan vara relevant att fortsätta göra kommande år. Utbildningstjänstgöring Totalt 2014 Nyanställda AT-läkare (allmäntjänstgörande läkare) En AT-tjänstgöring omfattar 21 månader med tillträde i mars, maj, september och december. 74 41 ST-läkare (specialiseringstjänstgöring) Specialistläkar-utbildning tar ca 5 år. M an tjänstgör som läkare under eget ansvar, samtidigt som arbetet är upplagt enligt en särskild plan med kompletterande intern och extern teoretisk utbildning. 180-189 30 PTP (praktisk tjänstgöring för psykologer) För att få legitimation som psykolog krävs avlagd psykologexamen samt fullgjord godkänd praktisk tjänstgöring, 22 13 PTP, vilken sker under ett år. ST-tandläkare 4 I u Not 1. Uppgifterna i tabellen har dels levererats av verksamhetsföreträdare, dels från CHR med Heroma/Duva som källa. Beträffande antal ST-läkare har siffran 180 erhållits från representanter från LIPUS i anslutning till författandet av SPUR-rapporten 2014. Not 2. Siffran 180-189 ST-läkare inkluderar ST-läkare i allmänmedicin inom landstingsdriven verksamhet och privat vårdcentral med avtal. 14
Analys VFU- och praktikveckor Under år 2014 genomfördes något färre VFU- och praktikveckor än under 2013. Det kan finnas naturliga fluktuationer gällande antalet genomförda VFU-veckor men en förklaring till minskningen tros vara att det har beställts färre VFU-platser 2014 än föregående år. Tidigare år har det funnits ett problem med att VFU-platser har beställts men sedan inte använts. Det har varit vanligt att uppemot 25 procent av det totala antalet beställda VFU-platser under ett år inte använts. Under 2014 har det också funnits en medvetet restriktiv linje gällande att ordna fram VFU-platser, detta som en konsekvens av många signaler från verksamheten om att arbetsbelastningen är för stor för att kunna ta emot VFU-studenter. På detaljnivå kan noteras att det genomfördes drygt 50 fler VFU-veckor för röntgensjuksköterskestudenter 2014 jämfört med året innan. För distriktssjuksköterskestudenter noteras istället en minskning med cirka 50 VFU-veckor. Det genomfördes cirka 200 färre VFU-veckor för sjuksköterskestudenter (på grundnivå, alltså exklusive specialistsjuksköterskestudenter) år 2014 jämfört med året innan. Märkbara ökningar kan noteras för operationssjuksköterskestudenter, en dubblering från 30 till 60 VFU-veckor, och för psykiatrisjuksköterskestudenter som ökade från 40 till cirka 85 genomförda VFU-veckor. Beträffande psykiatrisjuksköterskestudenterna så fanns det dubbla kullar i systemet på grund av en tillfällig omorganisation inom utbildningen. AT med mera Beträffande antal unika personer som genomför AT så innebär siffran 74 personer år 2014, en ökning om 12 fler jämfört med året innan. Detta är en medveten utökning men antalet är beroende av hur många som är i tjänst, föräldraledighet och andra ledigheter gör att siffran kan variera mycket från år till år. Givet att det är en relativt stor grupp som tas in årligen så kan det vara motiverat att från början göra ett överintag för att kompensera för kommande frånvaro (exempelvis föräldraledigheter). Tidigare års siffror för övriga utbildningstjänster är alltför osäkra för att kommenteras särskilt. Noteras kan att redovisningen av AT-läkare, ST-läkare, STtandläkare och PTP-psykologer även fortsatt kan behöva inkludera hur många som har nyanställts under året och inte bara det totala antalet anställda per kategori. Intäkter och investeringar/kostnader Landstingets intäkter kommer huvudsakligen från det produktionstillskott som utbildningstjänsterna tillför. Detta är svårt att mäta i reda pengar. En uppskattning från 2011-2012 visar att landstingets hela "utbildningsbudget" omfattar 173 miljoner kr varav lönekostnaderna för ST-läkare, AT-läkare och PTP-psykologer står för dryga 80 procent. Istället utgör ersättningen från lärosäten för VFU-veckor och läkarstudenters praktikveckor betydande intäktskällor i reda pengar. Den totala VFU-ersättningen uppgick 2014 till cirka 5,5 miljoner kr och för läkarstudenternas praktikveckor var summan cirka 2,1 miljoner kr. I avtalen med lärosätena och i interna styrdokument för VFU-ersättning finns angivet vad dessa pengar ska användas till. Uppföljningen av detta görs dock inte på något systematiskt eller skarpt sätt, det går således inte att säga något om effekten av resursanvändningen eller huruvida resurserna är tillräckliga. 15
Utvecklingsförslag Nedan följer en bruttolista med utvecklingsförslag som har identifierats under arbetet med att upprätta detta det första utbildningsbokslutet. Vilka förslag som känns relevanta avgörs i mångt och mycket av vilket mål man anser att landstinget har med sitt utbildningsuppdrag. Givet att kompetensförsörjning och utbildning hänger ihop och att en bra VFU-/praktikplats anses vara en viktig pusselbit för att klara den framtida kompetensförsörjningen, är utgångspunkten för många av förslagen att stora volymer och hög kvalitet är viktiga mål i sig. Vidare har regeringen aviserat utökningar av antalet vårdutbildningsplatser inom högskolesektorn, till vilka det kommer att krävas VFU-platser. Bristen på VFU-platser är en särskild utmaning och förslagen tar därför i hög grad sikte på att främja stora volymer av praktik- och VFU-platser. Landstingets utbildningsuppdrag behöver förankras bättre i organisationen. Detta kan göras genom att uttryckas tydligare i landstingsplanen och uppdraget kan därefter återges i förvaltningsplaner vidare ned på lägre organisatorisk nivå så att det står klart för enskilda enhetschefer att det normala är att ta emot elever och studenter. Uppföljning är ett effektivt sätt att försäkra sig om att rätt saker blir gjorda och därför bör det uttryckas i lämpliga styrdokument, exempelvis i landstingsplanen, att användningen av samtliga utbildningsmedel ska följas upp. Styrningen inom organisationen för att nå ut med utbildningsuppdraget och för uppdragets fullgörande behöver stärkas. Exempelvis: För att en verksamhet ska få säga nej till att ta emot praktikanter och/eller studenter så bör det krävas undertecknat beslut/e-post från högre chef än enhetschef. Vidare bör det vara självklart att alla studenter som kan placeras via systemstödet KliPP ska placeras via KliPP. En riktlinje för principer och ansvar för hantering av avtal om praktik/vfu bör upprättas där det framgår att huvudregeln är att det ska finnas ett avtal för att landstinget ska ta emot elever och studenter. Fakta kring VFU-platser kan redovisas mer detaljerat, till exempel kan statistiken delas upp på antal beställda veckor, antal återlämnadeveckor och antal utnyttjade veckor. Redovisningen kan göras på lägre organisatorisk nivå än på förvaltning, exempelvis på kliniknivå. För att identifiera huruvida landstinget tar emot relativt många eller få elever och studenter kan arbete inledas för att underlätta jämförelser med andra landsting, exempelvis genom överenskomna nyckeltal. Nästa års utbildningsbokslut kan innehålla mer uppgifter om kvaliteten i befintliga utbildningsinsatser. Det bör i så fall utses ansvariga för olika utbildningsinsatser som också får ansvar för att årligen kommententera siffror och kvalitet i respektive insats. Ett exempel är uppgifter från Klinik-KURT (läkarstudenternas utvärderingsprogram). I förlängningen kan i bästa fall kvalitetsredogörelser underlätta analyser kring hur en utveckling av lärandemiljöerna kan ske till gagn för både studenter och medarbetare. Redovisningen av AT-läkare, ST-läkare, ST-tandläkare och PTP-psykologer bör inkludera uppgift om hur många som har nyanställts under året och inte bara det totala antalet anställda per kategori. Bokslutet bör innehålla en kortare beskrivning av hur väl samverkan med skolhuvudmän och lärosäten har bedrivits under året. Analysen bör inkludera reflektioner kring befintliga utbildningsinsatser i relation till landstingets utbildningsuppdrag och om något saknas. Respektive verksamhet bör tillfrågas om planer inom utbildningsområdet för kommande år, som ett sätt att illustrera vad som är på gång. 16