Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-08 91 VA-försörjning för Målsta/Jansberg SUN-2016/411 Beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande. Ärende Tjänsteskrivelse 2016-07-06 och dom mark- och miljödomstolen, 2016-M-267 har varit utsända. Marika Palmér Rivera, VA-strateg, informerar.
Sida 1 av 6 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Marika Palmér Rivera Datum SUN-2016/411 VA-strateg 2016-07-06 Samhällsutvecklingsnämnden VA-försörjning för Målsta/Jansberg SUN-2016/411 Förslag till beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar att fortsätta planläggning av Målsta 2:38 med förutsättning att verksamhetsområde för allmänt vatten och spillvatten inrättas och erforderliga anläggningar byggs ut för planområdet och angränsade befintlig bebyggelse i Jansberg att befintlig bebyggelse i Jansberg planläggs. Sammanfattning I samband med detaljplanering av fastigheten Målsta 2:38 har förvaltningen och Roslagsvatten utrett behov av allmänt dricksvatten i området och möjligheten att förse planområdet och befintlig bebyggelse i Jansberg med lokalt dricksvatten. Provtagning av befintliga enskilda brunnar visar att en stor del av brunnarna har otjänligt dricksvatten på grund av höga halter arsenik, vilket sannolikt innebär att det föreligger kommunalt ansvar för dricksvattenförsörjningen redan idag. En utredning visar att det finns tillräckligt med vatten i området för att ordna lokal dricksvattenförsörjning under förutsättning att flera brunnar anävnds, men att det sannolikt kommer att krävas ett vattenverk som klarar att rena vattnet från arsenik. Kostnaden för att förse området med allmänt dricksvatten och spillvatten bedöms grovt till 20-25 miljoner kr, vilket är ca 10-15 miljoner kr mer än intäkterna från anläggningsavgifter i området (med nuvarande taxa). Utan planläggning av Målsta 2:38 bedöms kostnadstäckningen bli lägre. Inför utbyggnad av allmänt VA är bedömningen att också befintlig bebyggelse bör planläggas för att säkerställa att investeringarna görs så effektivt som möjligt. Bakgrund Beslut om att upprätta förslag till detaljplan för fastigheten Målsta 2:38 m.fl fattades 2011-10- 25 av bygg- och miljönämnden. Förslaget till detaljplan som var ute på samråd möjliggör byggande av parhus, utnyttjas det fullt ut blir antalet fastigheter inom området 28 stycken. Vid bildandet av uteslutade enbostadshus medger planen 20 nya fastigheter. I samrådsförslaget angavs enskild vatten- och avloppsförsörjning för området, och exploatören har låtit utreda detta. Länsstyrelsen anger som upplysning i sitt samrådsyttrande att man anser att det finns starka skäl att anta att den planerade utbyggnaden medför ett kommunalt ansvar att, för skyddet av människors hälsa och miljön, ordna avloppsförsörjning och eventuellt vattenförsörjning i ett större sammanhang (enligt 6 lag om allmänna vattentjänster, 2006:412). Föreslagen och befintlig bebyggelse utgör tillsammans ett område med sammanhängande bebyggelse om 48-56 hus, vilket ligger väl över den gräns om ca 20-
Sida 2 av 6 25 hus som är praxis för ett större sammanhang enligt 6 i Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Samhällsutvecklingsnämnden beslutade 2015-11-30 följande: 1. att ge Knivstavatten i uppdrag att ta fram förslag till verksamhetsområde för allmänt VA för området Målsta/Jansberg, 2. att utgångspunkten är att i första hand inrätta verksamhetsområde endast för spillvatten, 3. att ge förvaltningen i uppdrag att utreda behov av planläggning av befintlig bebyggelse, 4. att ge förvaltningen i uppdrag att utreda behov av verksamhetsområde för allmänt dricksvatten, 5. att planläggning av området avbryts om utbyggnad av allmänt VA i området medför oskäligt höga kostnader för Knivsta samlade VA-kollektiv, samt 6. att arbetet ska ske i samarbete mellan Knivstavatten och förvaltningen samt 7. att utredningarna ligger till grund för det fortsatta VA-planearbetet. Behovet av allmänt dricksvatten för området, samt möjligheter att lösa detta har därefter utretts av förvaltningen och Roslagsvatten. Enskilda dricksvattenbrunnar i Jansberg har provtagits och analyserats, och en konsultutredning om möjliga alternativ för lokal dricksvattenförsörjning i området har genomförts. Möjlig utveckling av den befintliga bebyggelsen i Jansberg har diskuterats inom förvaltningen. Det finns behov av allmänt dricksvatten i området Vatten från 19 befintliga grundvattenbrunnar har provtagits under maj 2016 och provtagningen visar att det finns problem med grundvattnets kvalitet i området. Analysresultaten visar att vattnet i 12 av de provtagna brunnarna (63 %) är otjänligt som dricksvatten på grund av för höga halter arsenik. Halter som överstiger riktvärden för att klassas som Tjänligt dricksvatten förekom också för följande parametrar: Bly (1st), Fluorid (4 st), Färg (2 st), Turbiditet (1 st), COD-Mn (1 st), Uran (2 st) och Järn (1 st). Arsenik förekommer naturligt i berggrunden, och höga halter i berggrunden ger höga halter i grundvattnet. Det kan renas bort genom särskilda vattenfilter som finns att köpa för enskilda hushåll. Kostnaden för dessa filter beror på vilka andra föroreningar som finns i vattnet. De kräver regelbunden skötsel och underhåll, t.ex. byte av filtermaterial. Möjligheten för enskilda fastighetsägare att rena sina brunnar själva fråntar dock inte kommunens ansvar för att ordna allmän dricksvattenförsörjning, vilket tydliggörs i ett rättsfall från Mark- och miljödomstolen 2016-02-26 (2016-M 267). Länsstyrelsen i Örebro län har förelagt Hällefors kommun att för ett område med drygt 20 fastigheter bestämma verksamhetsområde samt tillgodose behovet av dricksvattentjänster genom en allmän vaanläggning, efter att man fått kännedom om förekomsten av förhöjda halter av arsenik, koppar och kadmium i dricksvattnet i de enskilda brunnar som försörjer de boende med dricksvatten i området. I 12 av de 18 provtagna brunnarna har förhöjda halter arsenik, koppar och kadmium påträffats. I de bergborrade brunnarna återfinns arsenik i så höga halter att det bedöms som otjänligt enligt Livsmedelsverkets allmänna råd. I de grävda brunnarna detekteras koppar- och kadmiumhalter över gränsen för tjänligt med anmärkning bedömda enligt samma råd. Kommunen överklagade ärendet till Mark- och miljödomstolen med hänvisning till att 6 av 12 brunnar har fått tjänligt vatten efter installation av filter, och att kommunen därför anser att vattenförsörjningen i området kan tryggas genom installation av filter i drabbade brunnar eller i respektive fastighet.
Sida 3 av 6 Domstolen avslog överklagandet med följande motivering: Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att dricksvattnet i området utgör ett allvarligt hälsoproblem. Kommunen har inte heller ifrågasatt att så är fallet. Däremot har kommunen hävdat att problemen i första hand bör lösas genom att filter installeras i drabbade brunnar eller i respektive fastighet. Mark- och miljödomstolen kan konstatera att bebyggelsen i det aktuella området ligger någorlunda samlad inom ett begränsat område. I ljuset av att hälsoskyddsbehovet gör sig gällande med styrka måste kravet på att va-frågorna behöver ordnas i ett större sammanhang anses uppfyllt, trots att det i dagsläget är fråga om förhållandevis få fastigheter. I den bedömningen ligger att domstolen anser att problemen med dricksvattnet i området är så allvarliga att den alternativa lösning som kommunen föreslagit inte kan anses tillräcklig. Vad kommunen har anfört i fråga om investeringskostnader ger inte anledning till några andra slutsatser. Hela domen finns att läsa i bilaga. Slutsatsen av detta är att det definitivt finns behov av allmänt dricksvatten i Målsta/Jansberg med tillkommande bebyggelse, och att kommunen med stor sannolikhet har ansvar för att ordna allmänt dricksvatten redan för den befintliga bebyggelsen. Det går att ordna allmän dricksvattenförsörjning i området Möjligheten att försörja totalt 75 fastigheter i området med lokalt dricksvatten har utretts. Utgångspunkten har varit att möjliggöra en ev. framtida förtätning med högst 20 hus (utifrån en bedömning som gjorts i samråd med bygglovs- och planenheterna), samt försörja 28 nya bostadshus på fastigheten Målsta 2:38 och 27 befintliga bostäder i Jansberg. Utredningen visar att det går att hitta tillräckligt med vatten i närområdet, och flera olika alternativ för placering av brunnar har utretts översiktligt. De säkraste alternativen vad gäller vattentillgång bedöms ge något högre kostnader, men för att avgöra vilket alternativ som är mest fördelaktigt krävs ytterligare utredningar. I anslutning till brunnarna anläggs ett vattenverk med lågreservoar för att möta förbrukningstoppar. Då vatten med förhöjd arsenikhalt har påträffats i majoriteten av brunnarna i närområdet antas att även nya brunnar lider av problemet. Vattenverket förutsätts därför behöva klara rening av arsenik. Ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter kommer att behöva upprättas för den planerade vattentäkten. Vattenskyddsområdets gränser baseras på transporttider för grundvattnet. Skyddsföreskrifterna innebär att vissa verksamheter förbjuds inom skyddsområdets olika zoner. Detta kan innebära begränsningar bl.a. för lantbruken i området. Attunda räddningstjänst har lyft behovet av brandvattenförsörjning. För att säkra brandvattenförsörjningen behöver området förses med en brandpost, det blir sannolikt enklast att sätta en brandpost direkt vid reservoaren vid vattenverket. För att inte släckvatten vid en ev. brand ska förorena dricksvattnet, bör brunnarna inte placeras i direkt anslutning till bebyggelsen. Konsekvenser för de boende Eftersom en stor del av brunnarna har vatten som inte är tjänligt som dricksvatten kan de boende inte fortsätta att använda sina brunnar som vanligt utan åtgärd. Om inte allmänt dricksvatten inrättas behöver de alltså investera i egna reningsanläggningar för att klara sin dricksvattenförsörjning. När det gäller anläggningar för dricksvatten visar rättspraxis att det är svårt att få ersättning för onyttigbliven enskild anläggning. Detta innebär att boende som investerar i en egen
Sida 4 av 6 reningsanläggning för sitt dricksvatten inte får tillbaka något av den investeringen om allmänt dricksvatten inrättas. Det är därför mycket viktigt med tydlighet i processen, så att de boende vet när allmänt dricksvatten byggs ut och inte gör en egen investering med felaktig information. Eftersom utbyggnad av allmänt dricksvatten av praktiska skäl inte kan ske omgående, behöver de boende som har problem med arsenik sannolikt ordna en tillfällig lösning för sitt dricksvatten. Detta blir dock enklare och billigare om tidplanen för utbyggnad av allmänt VA är tydlig. Den anläggningsavgift som de boende behöver betala varierar med tomtstorleken. Med nuvarande taxa och en tomtstorlek på 2000-3000 m 2 (över 3000 m 2 ökar inte anläggningsavgiften för fastigheter med mindre än 2 lägenheter/fastighet) blir anläggningsavgiften ca 250 000 300 000 kr. De hushåll som har svårt att betala hela avgiften på en gång kan få hjälp av Roslagsvatten med en avbetalningsplan. Behov av planläggning av befintlig bebyggelse Det är förvaltningens bedömning att endast en begränsad förtätning av den befintliga bebyggelsen ska tillåtas, bl.a. på grund av bristen på kollektivtrafik och på vägens dåliga skick (se nedan). Dessutom finns det ingen bedömning av om det går att förse fler än 75 hushåll med lokalt dricksvatten. Utan planläggning av den befintliga bebyggelsen blir det mycket svårare att kontrollera hur många nya hushåll som tillkommer. Dessutom blir det avsevärt svårare och dyrare att bygga ut allmänt VA i ett område som är delvis detaljplanelagt (dvs. Målsta 2:38) och delvis utanför detaljplanelagt område, eftersom förutsättningarna vad gäller t.ex. hus och vägars placering inte är klarlagda utan detaljplan. Bedömningen är därför att befintlig bebyggelse också bör planläggas inför utbyggnad av allmänt VA i området. Möjligheten till avstyckningar ses också över vid detaljplaneläggning, vilket ger fördelar för fastigheter som kan stycka av eftersom avgiften blir lägre och man får möjlighet till intäkter. Andra konsekvenser av planläggning/nybyggnation i området Enligt planenheten finns det, utöver VA-försörjningen, inga direkta hinder för planläggning av fastigheten Målsta 2:38. Dock gör bristen på kollektivtrafik till att alla nya hushåll i området blir bilberoende vilket i sin tur ger kostnader för kommunen i form av parkeringsplatser i tätorten. Vägen till området, och inom området, är också i relativt dåligt skick, vilket på sikt kan leda till kostnader för investeringar i förbättring av vägen. Ekonomisk konsekvensanalys En första grov uppskattning av kostnaderna för att bygga ut allmänt vatten och spillvatten för Målsta/Jansberg är ca 20-25 miljoner kr. Den eventuella förtätning som bedömningen av vattentillgången tar höjd för är osäker och ligger sannolikt relativt långt fram i tiden. Intäkterna har därför beräknats för 55 hushåll. Med nuvarande taxa blir då intäkten från anläggningsavgifterna ca 10-11 miljoner kr. Eftersom Jansberg inte är ett unikt område i Knivsta kommun bedöms det inte finnas grund för att ta ut särtaxa. Kostnaden om ca 10-15 miljoner kr som inte täcks av anläggningsavgifterna måste således finansieras av VA-kollektivet som helhet, eller av tillskott av skattemedel. Om särtaxa skulle tas ut skulle avgiften per fastighet i snitt bli 455 000 kr. Om planläggningen av Målsta 2:38 avbryts, och kommunen endast har ansvar för att lösa dricksvattenförsörjningen för befintlig bebyggelse bedöms kostnadstäckningen bli lägre.
Sida 5 av 6 Ytterligare undersökningar krävs Utredningen bör fördjupas före val av lösning. De framtagna lösningarna är tidiga skisser, och de uppskattade kostnaderna är bedömningar utifrån knappa underlag. För att öka detaljeringsgraden för alternativen och förbättra precisionen i kostnadskalkylen behöver ytterligare undersökningar göras. Frågan om arsenikhalten kräver ytterligare utredning, om stora delar av vattnet förbrukas i reningsprocessen behöver sannolikt nya brunnar nedströms i området användas för att möta de önskade flödena. Fördjupade undersökningar som behövs är bl.a. markundersökningar, ytterligare provpumpningar av nya och befintliga brunnar och ytterligare provtagning och analys av vattenkvaliteten. Dessa undersökningar medför betydande kostnader, och genomförs därför inte innan beslut om att inrätta allmänt dricksvatten för Målsta/Jansberg har fattats. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Bilaga 1: Dom: Mark- och miljödomstolen, 2016-M 267 Tobias Arvidsson Samhällsbyggnadschef Beslutet ska expedieras till: Akten Marika Palmér Rivera Mustafa Smajic Maria Broström, Roslagsvatten Daniel Holmberg, Roslagsvatten Frida Österdahl, Roslagsvatten
Sida 6 av 6 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja X Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Det är okänt hur många barn som bor i området idag, men sannolikt finns det barn i området som påverkas av att dricksvattnet idag inte är tillräckligt bra. Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten har satts med utgångspunkt i att undvika negativ påverkan på hälsan, och enligt Institutet för miljömedicin tyder nyare studier på att barn är känsligare än vuxna för exponering. Kommunalt VA ger en tryggare dricksvattenförsörjning för de barn som bor i området. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? Kommunalt ansvar för VA styrs av nationell lagstiftning. En särskild analys av barns bästa har därför inte gjorts. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. På kort sikt kan utbyggnad av kommunalt VA påverka barnfamiljers ekonomi, genom att de måste betala en anläggningsavgift. På längre sikt bedöms dock kommunalt VA vara fördelaktigt även ekonomiskt, eftersom kostnaden att regelbundet förbättra enskilda VAanläggningar är mycket högre än den engångsavgift som anläggningsavgiften utgör. Detta gäller särskilt för Jansberg, där kostnaden för enskild rening av dricksvattnet från arsenik skulle tillkomma vid fortsatt enskilt VA i området. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej x Förklara oavsett svar. Förvaltningen bedömer att det inte är möjligt eller önskvärt att tillfråga barn om en sådan komplex fråga som utbyggnad av kommunalt VA.
Mark- och miljödomstol, 2016-M 267 > Fulltext http://databas.infosoc.se/rattsfall/32006/fulltext Sida 1 av 4 2016-06-30 Mark- och miljödomstol, 2016-M 267 NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 267-16 Mark- och miljödomstolen 2016-02-26 Nacka Strand KLAGANDE Hällefors kommun 712 83 Hällefors Ombud: [ombud 1] c/o Bergslagens Kommunalteknik Box 144 713 23 Nora MOTPART Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro Ombud: [ombud 2] c/o Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Örebro läns beslut 2015-09-09 i ärende nr 567-2453-2015, bilaga 1 SAKEN Verksamhetsområde DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. BAKGRUND Genom det överklagade beslutet förelade Länsstyrelsen i Örebro län (länsstyrelsen) Hällefors kommun (kommunen) att för fastigheterna inom Silvergruvan senast den 31 december 2018 bestämma verksamhetsområde samt tillgodose behovet av dricksvattentjänster genom en allmän va-anläggning. Kommunen har överklagat länsstyrelsens beslut. Målet inleddes genom ett överklagande till statens va-nämnd. Vid årsskiftet 2015/2016 upphörde statens va-nämnd och samtliga mål lämnades över till den mark- och miljödomstol inom vars domsaga den aktuella va-anläggningen är belägen eller är tänkt att vara belägen. Sedan den 1 januari i år har därför det här målet handlagts vid mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt. YRKANDEN M.M. Kommunen har, som det får förstås, begärt att mark- och miljödomstolen ska upphäva det överklagade beslutet. Länsstyrelsen har motsatt sig att beslutet upphävs. UTVECKLING AV TALAN
Mark- och miljödomstol, 2016-M 267 > Fulltext http://databas.infosoc.se/rattsfall/32006/fulltext Sida 2 av 4 2016-06-30 Kommunen har i huvudsak anfört följande. Den studie som genomfördes under åren 2012-2013 är inte tillräckligt uttömmande. Enligt studien påträffades förhöjda värden vid 12 av 18 provställen vid ett provtillfälle. Filter har sedan dess installerats och efter det har ny provtagning genomförts som visar att 6 av 12 drabbade brunnar numera ger tjänligt vatten. Mot den bakgrunden anser kommunen att vattenförsörjningen i området kan tryggas genom installation av filter i drabbade brunnar eller i respektive fastighet. Det skulle innebära väsentligt mindre åtgärder och stora inbesparade resurser i övrigt. Området Silvergruvan består av en relativt begränsad bebyggelse. Området är dessutom beläget ca 10-15 km från kommunens allmänna vaanläggning. Det saknas således en närhet till ett befintligt verksamhetsområde. En utbyggnad skulle därför kräva omfattande åtgärder och ta mycket stora ekonomiska resurser i anspråk. Enligt kommunens beräkningar skulle en utbyggnad kosta ca 11 Mkr. En sådan kostnad kan i sammanhanget inte anses försvarlig eller proportionerlig i förhållandet till behovet av en allmän va-anläggning och förekomsten av alternativa lösningar. Dessa investeringar kan inte täckas av anslutningsavgifter. Med hänsyn härtill anser kommunen att området Silvergruvan inte kan anses utgöra en tillräckligt samlad bebyggelse av permanenta boenden som kan motivera en skyldighet för kommunen att bygga ut en allmän va-anläggning. Länsstyrelsen har, utöver vad som framgår av det överklagade beslutet, i huvudsak anfört följande. De provtagningar som gjorts på dricksvattnet i området är inte enbart gjord på råvatten, utan prover har även tagits inne i bostäder. De prover som har tagits i området tyder på att det inte är ett fåtal brunnar som har förhöjda halter av arsenik eller kadmium. De fastigheter som har installerat filter för att ta bort arsenik har fortfarande ett dåligt råvatten. En långvarig och robust lösning för dessa och övriga fastigheter bör vara att kommunen tar över ansvaret för dricksvattenförsörjningen. De allvarliga hälsorisker som är förenade med att dricka vatten med höga halter av arsenik eller kadmium motiverar de krav på kommunalt verksamhetsområde som länsstyrelsen har förelagt kommunen att inrätta. Länsstyrelsen har lämnat in en rapport från Sweco som tagits fram i samband med huvudstudien. DOMSKÄL Mark och miljödomstolen anser att överklagandet ska avslås. Skälen för det är följande. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (va-lagen) ska kommunen, om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas. Kommunen ska dessutom se till att behovet snarast tillgodoses genom en allmän va-anläggning (6 ). Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra nyss nämnda skyldigheter (51 ). Att va-frågorna behöver ordnas i ett större sammanhang innebär att de normalt måste röra fler än bara ett fåtal fastigheter. Hur många fastigheter som behöver vara berörda är i ett fall som detta framför allt beroende av hur starkt hälsoskyddsbehovet gör sig gällande. Enligt praxis behövs det åtminstone en något så när samlad bebyggelse av 20-30 fastigheter som underlag för en allmän va-anläggning. Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att dricksvattnet i området utgör ett allvarligt hälsoproblem. Kommunen har inte heller ifrågasatt att så är fallet. Däremot har kommunen hävdat att problemen i första hand bör lösas genom att filter installeras i drabbade brunnar eller i respektive fastighet. Mark- och miljödomstolen kan konstatera att bebyggelsen i det aktuella området ligger någorlunda samlad inom ett begränsat område. I ljuset av att hälsoskyddsbehovet gör sig gällande med styrka måste kravet på att va-frågorna behöver ordnas i ett större sammanhang anses uppfyllt, trots att det i dagsläget är fråga om förhållandevis få fastigheter. I den bedömningen ligger att domstolen anser att problemen med dricksvattnet i området är så allvarliga att den alternativa lösning som kommunen föreslagit inte kan anses tillräcklig. Vad kommunen har anfört i fråga om investeringskostnader ger inte anledning till några andra slutsatser. Det innebär att mark- och miljödomstolen gör samma bedömning som länsstyrelsen. Kommunens överklagande ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427) Överklagande senast den 18 mars 2016. Johan Rosén [Tekniska rådet] I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Johan Rosén, ordförande, och [tekniska rådet].
Mark- och miljödomstol, 2016-M 267 > Fulltext http://databas.infosoc.se/rattsfall/32006/fulltext Sida 3 av 4 2016-06-30 - - - LÄNSSTYRELSEN BESLUT Dnr: 567-2453-2015 ÖREBRO LÄN 2015-09-09 [Föredraganden] Hällefors kommun Sikförsvägen 15 712 83 Hällefors Beslut angående verksamhetsområde för vattentjänster i Silvergruvan, Hällefors kommun BESLUT Länsstyrelsen beslutar med stöd av 51 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster att för fastigheterna inom Silvergruvan, se kartbilaga, förelägga Hällefors kommun (org.nummer 212000-1942) att senast den 31 dec 2018 bestämma verksamhetsområde samt tillgodose behovet av dricksvattentjänster genom en allmän va-anläggning. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Länsstyrelsen har i samband med marksanering vid Silvergruvans samhälle fått kännedom om förekomsten av förhöjda halter av arsenik, koppar och kadmium i dricksvattnet i de enskilda brunnar som försörjer de boende med dricksvatten i området. Prover är tagna på dricksvattnet för nästan alla av de drygt 20 fastigheterna i samhället. I 12 av de 18 provtagna brunnarna både grävda och borrade har förhöjda halter arsenik, koppar och kadmium påträffats. En av brunnarna försörjer flera fastigheter. I de bergborrade brunnarna återfinns arsenik i så höga halter att det bedöms som otjänligt enligt Livsmedelsverkets allmänna råd. I de grävda brunnarna detekteras koppar- och kadmiumhalter över gränsen för tjänligt med anmärkning bedömda enligt samma råd. Länsstyrelsen har via en skrivelse daterad den 23 april 2015 bett Hällefors kommun att ge sin syn på VA-situationen i området. Länsstyrelsen bad även kommunen att ange om de anser att de har ett ansvar enligt lagen om allmänna vattentjänster. Hällefors kommun svarade den 25 maj 2015 via Bergslagens kommunaltekniska att de inte ansåg att Silvergruvan är att anse som ett område som kommunen har ansvar att tillhandahålla vatten- och avloppstjänster för. Länsstyrelsen bad den 11 augusti 2015, Bergslagens miljö- och byggförvaltning att redogöra för vatten- och avloppslösningarna i området. Bergslagens miljö- och byggförvaltning svarade att de inte har några ytterligare provtagningsresultat för dricksvatten än de som tagits i samband med arbetet med saneringen av marken. Området är inte inventerat med avseende på enskilda avlopp. MOTIVERING Länsstyrelsen anser att Silvergruvan utgör ett sådant område där vattenförsörjning eller avlopp enligt 6 Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster behöver ordnas i större sammanhang. Därmed är kommunen också skyldig att bestämma verksamhetsområde och snarast se till att behovet tillgodoses genom en allmän va-anläggning. Provtagningarna av de dricksvattenbrunnar som försörjer fastigheterna med dricksvatten är så pass omfattande och entydiga att Länsstyrelsen gör bedömningen att dricksvattnet utgör ett allvarligt hälsoproblem. Arsenik kan vid långvarigt intag över riktvärdena ge kroniska hälsoeffekter i form av olika former av cancer. Arsenik har hittats i de bergborrade brunnarna och det är sannolikt att detta är på grund av utlakning från berggrunden. De förhöjda värdena för koppar och kadmium i de grävda brunnarna härrör sig med största sannolikhet från den vasksand som finns i området. Sanden har påträffats i stora mängder på bostadsfastigheterna i Silvergruvan. Det pågår för närvarande fördjupade studier angående möjligheten till fortsatt sanering i området. Det är dock osäkert om en eventuell sanering kan genomföras så att risken för metaller i så höga halter i dricksvattnet att de inte längre är en risk för människors hälsa helt undanröjs. Koppar och kadmium medför hälsorisker. Små barn är särskilt känsliga för koppar, vilket kan ge diarré och magsmärtor. Kadmium har i studier visat sig bland annat kunna ge njurskador och benskörhet. Husen ligger förhållandevis sammanhållet längs med vägen och länsstyrelsen bedömer att de ligger på ett sådant avstånd mellan varandra att de räknas som en sammanhållen bebyggelse. Fastigheterna ligger på öster sida om väg 786.
Mark- och miljödomstol, 2016-M 267 > Fulltext http://databas.infosoc.se/rattsfall/32006/fulltext Sida 4 av 4 2016-06-30 I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit [enhetschefen], beslutande, och miljöhandläggare [föredraganden], föredragande. [Enhetschefen] [Föredraganden] Kopia: Bergslagens miljö- och byggförvaltning Bergslagens kommunalteknik