inkomster, sysselsättning och förmögenhet Befolknings- och välfärdsstatistik
inkomster, sysselsättning och förmögenhet Statistiska centralbyrån 2005
Economic welfare of young people Income, employment and wealth Statistics Sweden 2005 Tidigare publicering Previous publication De äldres ekonomiska välfärd inkomster, utgifter och förmögenheter Economic welfare of elderly people Income, expenditures and wealth Producent Statistiska centralbyrån Producer Avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik Postadress +46 19 17 70 80 scb@scb.se Förfrågningar Karin Kristensson, +46 19 17 70 44 Inquiries karin.kristensson@scb.se Susanne Svartengren, +46 19 17 66 14 susanne.svartengren@scb.se Omslag: Ateljén, SCB Foto: Jan-Aage Haaland 2005, Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. Any reproduction of the contents of this publication without prior permission from Statistics Sweden is prohibited by the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729). Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Ungdomars ekonomiska välfärd. When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Economic welfare of young people. ISBN 91-618-1287-0 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2005.11
Förord Förord Det har skett stora ekonomiska förändringar under 1990-talet och in på 2000-talet som har påverkat både de offentliga finanserna och befolkningens privatekonomi. Alla grupper har påverkats av dessa förändringar inte minst ungdomar. Ungdomars etableringsperiod in i vuxenlivet har blivit allt längre och mer oförutsägbar. Debuten på arbetsmarknaden och flytten hemifrån har senarelagts. Denna rapport har tagits fram utifrån dessa båda fakta. Syftet med rapporten är att visa vilka inkomster ungdomar har. Rapporten inleds med en redogörelse över ungdomars utbildning och sysselsättning. Därefter följer en fördjupning av ungdomars inkomster och deras förmögenhet. Avslutningsvis kommer en beskrivning av hur ungdomar bor, deras utgifter samt fritidssysselsättning. I flera avsnitt redovisas också förändringar som skett sedan början av 1990-talet. Statistiska centralbyrån i november 2005 Berndt Öhman SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.
Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 107 Förord...3 Sammanfattning...7 1. Utbildning...11 1.1 Utbildningsnivå...11 Stigande utbildningsnivå...11 Kvinnor har högre utbildning än män...12 1.2 Utbildningens inriktning en könsfråga...14 Ungdomar fortsätter att välja traditionellt...14 2. Ungdomars sysselsättning...15 2.1 Andelen i arbetskraften ökar med åldern...15 Heltids- eller deltidsanställd?...17 2.2 Vilka står utanför arbetsmarknaden?...18 2.3 Ungdomsföretagande...18 3. Inkomststruktur och inkomstutveckling...21 3.1 Ungdomars inkomster...22 Vad består ungdomars inkomster av?...22 Stora inkomstskillnader inom åldersgrupperna...23 Högre inkomst för svenskfödda män...24 Är en hög utbildning lika med hög inkomst?...24 3.2 Inkomstutveckling från 1991 till 2003...25 Hur ser inkomstutveckling ut?...25 Ökade inkomstskillnader mellan utrikesfödda och svenskfödda?...27 Inkomstutveckling efter utbildningsnivå...28 4. Inkomstutveckling för enskilda personer...29 4.1 Positiv inkomstutveckling för ungdomar...29 5. Försörjning med sociala ersättningar och bidrag...33 5.1 Sociala ersättningar...33 6. Förmögenhet...35 6.1 Tillgångar och skulder...35 Skuldsättningsgrad...37 Svenskfödda har större tillgångar än utrikesfödda...38 6.2 Rik eller fattig?...39 7. Boende...41 7.1 Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män...41 7.2 Män flyttar hemifrån då de får arbete...43 8. Utgifter...45 8.1 Ungdomar har lägre utgifter än äldre...45 8.2 Samma utgiftsmönster för yngre som för äldre...46 8.3 Utgifterna större än inkomsten...47 9. Fritid...49 9.1 Många unga väljer att äta ute...49 9.2 Antal biobesök minskar...50 9.3 Fler unga än äldre spelar musikinstrument...50 Statistiska centralbyrån 5
Innehåll Ungdomars ekonomiska välfärd Fakta om statistiken... 51 Detta omfattar statistiken... 51 Definitioner och förklaringar...54 Variabeldefinitioner och förklaringar...55 Tabeller... 61 Referenslista... 106 In English... 107 Summary... 108 List of terms... 111 Explanatory symbols and abbreviations... 114 6 Statistiska centralbyrån
Sammanfattning Sammanfattning På 10 år har etableringsåldern ökat markant bland unga. År 1990 var etableringsåldern för kvinnor 23 år och för män 22 år. År 2000 hade den stigit till 29 år respektive 27 år. Orsakerna till detta beror framförallt på att det är svårare att få tag på ett arbete och att ungdomar studerar längre. Skillnaden i etableringsålder mellan könen beror på att män tar sig fortare ut på arbetsmarknaden medan kvinnor fortsätter att studera. I denna rapport definieras ungdomar som personer mellan 16 och 29 år. För att kunna belysa eventuella skillnader inom denna ungdomsgrupp delas gruppen in i ytterligare tre olika åldersgrupper 16 19, 20 24 samt 25 29. För att jämföra resultaten har data även tagits fram för åldersgruppen 30 39. En anledning till att rapporten har tagits fram är att ungdomar 16 29 år utgör en stor del av befolkningen. Den demografiska aspekten är därför viktig i en analys av gruppens sysselsättning och inkomst. Tablån nedan visar antal och andel inom olika åldersgrupper av befolkningen. Befolkningen 1) efter kön och ålder, 2003. Antal och procent Ålder Kvinnor Män Samtliga Andelen från respektive åldersgrupp Samtliga 4 450 339 4 365 337 8 815 676 0-15 781 787 824 232 1 606 019 18 16-29 727 192 760 539 1 487 731 17 20-64 2) 2 580 196 2 658 883 5 239 079 59 65-879 074 660 884 1 539 958 17 16-19 209 282 221 338 430 620 5 20-24 250 122 261 322 511 444 6 25-29 267 788 277 879 545 667 6 30-39 617 868 643 404 1 261 272 14 Källa: Inkomst och taxeringsregistret (IoT) 1) Personer som har funnits i Sverige från 2003-01-01 till 2003-12-31, s.k. helårsbefolkning 2) Befolkningen i arbetsför ålder Vad har ungdomar för utbildning? Ungdomar studerar mer än någonsin till följd av utbildningssystemets utbyggnad i kombination med ökad svårighet att få arbete. Följaktligen har den yngre delen av befolkningen längre utbildning och högre utbildningsnivå än de äldre. Gymnasiereformen, då alla gymnasieprogram blev treåriga, i mitten av 1990-talet märks tydligt. Nästan alla ungdomar går vidare till den treåriga gymnasieskolan direkt efter grundskolan. Kvinnor hade högre utbildningsnivå än män. Av kvinnor i åldersgruppen 25 29 var drygt 30 procent högutbildade jämfört med drygt 20 procent av männen år 2003. Skillnaden mellan könen tenderar att öka. I början på 1990-talet var andelen högutbildade ungefär den samma för män och Statistiska centralbyrån 7
Sammanfattning Ungdomars ekonomiska välfärd kvinnor. Val av utbildningsinriktning är i hög grad en könsfråga. Kvinnor och män utbildar sig för olika yrkesområden. De som tagit steget över den könstraditionella gränsen har ofta högre utbildning än det dominerande könet inom området. Hur ser ungdomssysselsättningen ut? Befolkningen kan delas upp i två delar: de personer som ingår i arbetskraften och de personer som finns utanför arbetskraften. Många ungdomar som befann sig utanför arbetskraften under perioden 1991 2003 studerade. Av de ungdomar som befann sig i arbetskraften arbetade män heltid i större utsträckning än kvinnor. Det var fler män än kvinnor som var arbetslösa under denna period. Hur ser inkomststrukturen och inkomstutvecklingen ut? Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet var arbetslösheten stor överlag. En krympande arbetsmarknad innebar att nyrekryteringen minskade. Ungdomar och invandrare, som skulle etablera sig på arbetsmarknaden, drabbades hårdast av arbetslösheten. Inkomst kan mätas på många olika sätt. I denna rapport studeras den disponibla inkomsten per person. Eftersom nästan alla bor kvar hemma i åldersgruppen 16 19 och även många i åldern 20 24 är det inte fråga om den inkomst de lever av. De blir fortfarande till stor del försörjda av sina föräldrar. Det var ingen betydande skillnad i inkomst mellan könen i åldersgruppen 16 19. Inkomstskillnaden ökade däremot markant i de äldre grupperna. Alla åldersgrupper hade en inkomstsvacka under mitten av 1990-talet. Men ungdomar under 25 år hade 2003 inte kommit upp i samma inkomstläge som samma åldersgrupp hade år 1991. Hur ser inkomstutvecklingen ut för enskilda personer? I detta avsnitt studeras inkomstutvecklingen för enskilda personer som var i åldersgrupperna 16 19, 20 24 och 25 29 under åren 1991, 1995 och 1999 fram till år 2003. Inkomstutvecklingen var positiv för samtliga åldersgrupper oavsett startår. Generellt sett ökade inkomstskillnaden mellan könen. Oavsett åldersgrupp och startår ökade mäns inkomst mer än kvinnors fram till år 2003. För de yngsta i ungdomsgruppen har inkomstutvecklingen varit markant och främsta anledningen är att de går från studier till arbete. Hur stor andel unga försörjdes av sociala ersättningar och bidrag 2004? I Sverige försörjs en stor del av befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år) mer eller mindre av sociala ersättningar och bidrag såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet samt ekonomiskt bistånd. De vanligaste ersättningsformerna bland ungdomar var arbetsmarknadsåtgärder och A-kassa. Har ungdomar någon förmögenhet? För att få en helhetsbild över ungdomars ekonomiska situation bör även tillgångar och skulder tas med i beräkningen. Män hade större tillgångar och lägre skulder i genomsnitt än kvinnor. Studieskulderna utgjorde en 8 Statistiska centralbyrån
Sammanfattning större andel av skulderna för kvinnor än för män. Den genomsnittliga skuldsättningsgraden i ungdomsgruppen ökade med stigande ålder. Kvinnor hade i samtliga åldersgrupper den högsta skuldsättningsgraden. Utrikesfödda kvinnor hade generellt en större genomsnittlig nettoförmögenhet än utrikesfödda män. Det motsatta gällde för kvinnor födda i Sverige Bor ungdomar kvar hemma? I hälften av Sveriges kommuner råder bostadsbrist. Brist på små lägenheter drabbar framför allt de unga. Avsaknad av kötid, ingen tidigare bostad med bytesvärde och begränsad betalningsförmåga gör det svårare för ungdomar att skaffa lägenhet. En följd av detta kan bl.a. bli att familjebildandet senareläggs. Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män. De flesta män i åldern 20 24 som flyttade hemifrån hade arbete. Bland kvinnor var det däremot lika vanligt att flytta hemifrån oavsett om de studerade eller arbetade. Hur ser utgiftsmönstret ut? Ungdomar har lägre utgifter än äldre. För många unga är dessutom den disponibla inkomsten lägre än de totala utgifterna. Utgiftsmönstret bland unga skiljer sig inte mycket mot de äldres. Den största utgiftsposten var boendet och därefter följde fritid och kultur. Det fanns skillnader i ungdomsgruppen mellan olika typer av hushåll. Ensamstående utan barn gick t.ex. ut och åt oftare än barnfamiljer samt la en mindre andel av utgifterna på livsmedel. Vad väljer ungdomar att göra på sin fritid? Att besöka restaurang, pub eller kafé var den mest populära aktiviteten för ungdomar. Detta gällde både för kvinnor och för män. Kvinnor besökte oftare bibliotek än vad män gjorde medan män oftare besökte olika idrottsevenemang. Syftet med rapporten är att visa vilka inkomster ungdomar har. Rapporten inleds med en redogörelse över ungdomars utbildning och sysselsättning. Därefter följer en fördjupning av ungdomars inkomster och deras förmögenhet. Avslutningsvis kommer en beskrivning av hur ungdomar bor, deras utgifter samt fritidssysselsättning. I flera avsnitt redovisas också förändringar som skett sedan början av 1990-talet. Teckenförklaringar och förkortningar Tecken Förklaring Engelsk översättning.. Uppgiften är inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable Tabell Hänvisningar till avsnitt Tabeller Reference to section Tables Statistiska centralbyrån 9
10 Statistiska centralbyrån
Utbildning 1. Utbildning Vilken utbildningsnivå och utbildningsinriktning ungdomar väljer är i hög grad avgörande för vilket arbete och därmed vilken lön och inkomst de har möjlighet att få i framtiden. Ungdomar studerar mer än någonsin. Anledningen till detta är utbildningssystemets utbyggnad i kombination med ökad svårighet att få arbete. Gymnasiereformen i mitten av 1990-talet märks tydligt. Nästan alla ungdomar går vidare till den treåriga gymnasieskolan. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män. Av kvinnor i åldersgruppen 25 29 var drygt 30 procent högutbildade 2003 mot drygt 20 procent av männen. Val av utbildningsinriktning är i hög grad en könsfråga. Kvinnor och män utbildar sig för olika yrkesområden. De som tagit steget över den könstraditionella gränsen har ofta högre utbildning än det dominerande könet inom området. Utbildningsregistret innehåller uppgifter om högsta avklarade utbildning för landets 6,4 miljoner folkbokförda invånare i åldern 16 74. Registret uppdateras årligen. Statistiken över befolkningens utbildning inkluderar summerade högskolepoäng per person från 1993 och framåt. T.ex. räknas avklarade högskolepoäng motsvarande tre års studier (120 poäng) som längre eftergymnasial utbildning i statistiken även om ingen examen tagits ut. Högskolepoäng som förvärvats före 1993 behandlas inte på motsvarande sätt, vilket innebär att andelen högutbildade för de äldre sannolikt är något underskattad. Eftersom åldersgruppen 16 19 oftast inte har någon högre utbildning än gymnasium är denna grupp inte representerad i kapitlet. För mer information se Fakta om statistiken 1.1 Utbildningsnivå Ungdomar studerar mer än någonsin till följd av utbildningssystemets utbyggnad i kombination med ökad svårighet att få arbete. Följaktligen har den yngre delen av befolkningen längre utbildning och högre utbildningsnivå än de äldre. Ungefär 20 procent i åldersgrupperna 20 24 och 25 29 hade högst treårig gymnasial utbildning år 2003. Motsvarande andel i åldern 30 39 var för kvinnor knappt 40 procent och för män 50 procent (se tabell 1.1). Stigande utbildningsnivå Utbildningsnivån har stigit markant sedan 1990. Då hade ungefär 75 procent i åldern 25 29 högst treårigt gymnasium. År 2003 var motsvarande andel drygt 50 procent för kvinnor och drygt 60 procent för män. Gymnasiereformen i mitten av 1990-talet innebar att alla gymnasieprogram blev treåriga. Nästan alla ungdomar går vidare till den treåriga gymnasieskolan direkt efter grundskolan (alla gymnasister avslutar dock inte utbildningen). Statistiska centralbyrån 11
Utbildning Samtidigt har de med eftergymnasial utbildning blivit fler. Alltfler i en årskull läser vidare på högskolan. År 2003 hade mer än 40 procent av 25- åringarna påbörjat högskolestudier. År 2003 var omkring 25 procent av de i åldern 25 29 högutbildade (personer med minst treårig eftergymnasial utbildning). I åldersgruppen 30-39 hade 20 procent samma utbildningsnivå. Cirka 15 procent i åldersgrupperna 25 29 och 30 39 hade en kortare eftergymnasial utbildning (se tabell 1.1). Kvinnor har högre utbildning än män Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning och färre har enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor och män utbildar sig i stor utsträckning inom olika områden, vilket behandlas i nästa avsnitt. Av kvinnor i åldersgruppen 25 29 var drygt 30 procent högutbildade år 2003 mot drygt 20 procent av männen. Skillnaderna mellan könen tenderar att öka. I början på 1990-talet var andelen högutbildade ungefär samma för både kvinnor och män i denna åldersgrupp. Kvinnors allt större deltagande i högre studier jämfört med männen under senare år ger nu utslag i utbildningsnivån. En annan orsak till att kvinnorna avancerat är att flera kvinnodominerade högskoleutbildningar förlängdes i början på 1990- talet och numera räknas som lång eftergymnasial utbildning. Exempel på detta är utbildning till förskollärare och sjuksköterska (se tabell 1.1). 12 Statistiska centralbyrån
Utbildning Diagram 1.1 Högsta utbildningsnivån efter kön i respektive åldersgrupp, år 1990-2003. Procent 1 Grundskola eller gymnasium Procent 100 Kvinnor Procent 100 Män 80 80 60 60 40 40 20 0 20-24 år 25-29 år 30-39 år 90 92 94 96 98 00 02 År 20 0 20-24 år 25-29 år 30-39 år 90 92 94 96 98 00 02 År Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Procent 100 80 Kvinnor 20-24 år 25-29 år 30-39 år Procent 100 80 Män 20-24 år 25-29 år 30-39 år 60 60 40 40 20 20 0 90 92 94 96 98 00 02 År 0 90 92 94 96 98 00 02 År Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer Procent 100 80 Kvinnor 20-24 år 25-29 år 30-39 år Procent 100 80 Män 20-24 år 25-29 år 30-39 år 60 60 40 40 20 20 0 90 92 94 96 98 00 02 År 0 90 92 94 96 98 00 02 År Källa: Utbildningsregistret 1. Utbildningsregistret (UREG) har till version 2001-01-01, avseende året 2000, genomgått större kvalitetshöjande förändringar vilket leder till ett tidsseriebrott och gör att jämförelser med tidigare versioner av registret måste göras med stor försiktighet. Se vidare i kapitlet Fakta om statistiken. Statistiska centralbyrån 13
Utbildning 1.2 Utbildningens inriktning en könsfråga Val av utbildningsinriktning är i hög grad en könsfråga. Kvinnor och män utbildar sig inom olika yrkesområden. Männens dominans inom det tekniska området är mycket stor. Kvinnor dominerar å andra sidan utbildningar inom Hälso- och sjukvård. Vanliga utbildningsinriktningar för kvinnor är också Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration samt Pedagogik och lärarutbildning. De som tagit steget över den könstraditionella gränsen har ofta högre utbildning än det dominerande könet inom området. Särskilt tydligt är detta inom Hälso- och sjukvårdsutbildning och Teknisk utbildning. Varannan man med vårdutbildning är högutbildad men bara var fjärde kvinna. Det omvända gäller för teknisk utbildning där var fjärde kvinna är högutbildad men endast var tionde man. Om utbildningen speglar förhållandena i arbetslivet kan man lite tillspetsat säga att män i vården oftare är läkare medan kvinnor är undersköterskor och att kvinnorna inom industrin ofta är ingenjörer och männen arbetare. Ungdomar fortsätter att välja traditionellt Skillnaden mellan män och kvinnor är tydlig även bland de yngre, trots en politisk strävan att luckra upp den könsmässigt snedvridna strukturen på utbildningsområdet. Av kvinnorna i åldersgruppen 20 24 hade 17 procent inriktat sig på Hälso- och sjukvård mot fyra procent av männen. Endast sex procent av kvinnorna hade Teknik och tillverkning som inriktning på sin högsta utbildning medan 34 procent av männen hade gjort detta val. I gruppen Övriga utbildningar ingår allmän gymnasieutbildning, t.ex. naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga linjer/program. År 2003 befann sig runt hälften av alla ungdomar i åldern 20 24 i denna grupp. Tablå 1.1 Utbildningsinriktning för personer med minst gymnasial utbildning efter kön och ålder, 2003. Procent Kön Ålder Pedagogik och lärarutb. Samhällsvet., juridik, handel, adm. Naturvet., matematik, data Teknik och tillverkning Hälsooch sjukvård Övriga Totalt Kvinnor 20-24 6 15 2 6 17 54 100 25-29 10 22 4 7 21 36 100 30-39 10 28 3 7 23 29 100 Män 20-24 2 10 3 34 4 47 100 25-29 3 15 5 41 4 32 100 30-39 3 16 4 52 4 21 100 Källa: Utbildningsregistret 14 Statistiska centralbyrån
Ungdomars sysselsättning 2. Ungdomars sysselsättning I detta kapitel följer en beskrivning av ungdomars sysselsättning. Befolkningen kan delas upp i två delar: de personer som ingår i arbetskraften och de personer som finns utanför arbetskraften. Många ungdomar som befann sig utanför arbetskraften under perioden 1991 2003 studerade. Av de ungdomar som befann sig i arbetskraften arbetade män heltid i större utsträckning än kvinnor. Det var fler män än kvinnor som var arbetslösa. Arbetskraftsundersökningen (AKU) är en urvalsundersökning av 21 000 personer per månad. Utifrån månadsuppgifterna beräknas skattningar för kvartals- och årsgenomsnitt. I arbetskraften: a) Sysselsatta: 1) Personer som under referensveckan utförde något arbete i minst en timme (sysselsatta, i arbete). 2) Personer som inte utförde något arbete men som hade anställning eller arbete som medhjälpande familjemedlem eller egen företagare och var tillfälligt frånvarande hela referensveckan (sysselsatta, frånvarande från arbete). 3) Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program. b)arbetslösa: 1) Personer som under referensveckan inte var sysselsatta men ville och kunde arbeta och även sökt arbete under de senaste fyra veckorna. 2) Personer som avvaktade nytt arbete med början inom fyra veckor. Ej i arbetskraften: Personer som inte är sysselsatta utan är studerande, pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga samt vissa arbetsmarknadspolitiska program. Latent arbetssökande omfattar personer som önskat och kunnat arbeta referensveckan, men ej sökt arbete samt heltidsstuderande som sökt arbete. I avsnittet om arbetslöshet är den högsta åldersgruppen definierad som 25-34 år. För mer information se Fakta om statistiken 2.1 Andelen i arbetskraften ökar med åldern Arbetskraften är uppdelad på sysselsatta och arbetslösa. Andelen personer i arbetskraften ökar med åldern (se tablå 2.1). Män hade en större andel i arbetskraften. Arbetslösheten i ungdomsgruppen var i snitt fem procent hos kvinnor och sex procent för män. Statistiska centralbyrån 15
Ungdomars sysselsättning Ungdomars ekonomiska välfärd Tablå 2.1 Arbetskraftstillhörighet efter kön och ålder, 2003. Procent Kön Andel i arbetskraften Ålder Sysselsatta Arbetslösa Summa Andel utanför arbetskraften Kvinnor 16-19 32 4 36 64 20-24 57 5 62 38 25-29 75 5 80 20 30-39 80 4 84 16 Män 16-19 23 3 26 74 20-24 61 8 69 31 25-29 79 6 85 15 30-39 87 4 91 9 Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU) De sysselsatta kan delas upp efter anställda och företagande. De anställda kan i sin tur delas upp efter vilken typ av anställning de har, fast anställning eller tidsbegränsad anställning. Antal fast anställda ökar med åldern. I åldersgruppen 16 19 hade knappt 30 procent en fast anställning. En något högre andel kvinnor än män hade fast anställning i denna åldersgrupp. I åldersgrupperna 20 24 och 25 29 hade män en markant högre andel fast anställning. De yngsta arbetade vanligen 1 19 timmar i veckan och de äldre arbetade vanligen 35 timmar eller mer. Samma mönster återfanns hos båda könen (se tabell 2.1). Arbetslöshetsomfattningen har varierat under perioden 1991 2003. Män hade generellt sett en högre arbetslöshet än kvinnor. Den högsta arbetslösheten för ungdomar uppmättes under lågkonjunkturen 1993. Enda undantaget från detta var för kvinnor i åldern 25 34 där arbetslösheten var som störst år 1997. 16 Statistiska centralbyrån
Ungdomars sysselsättning Diagram 2.1 Arbetslöshet efter kön och ålder, 1991-2003. Hundratals personer 16-19 år 20-24 år Antal (100-tal) 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Män Kv innor 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Antal (100-tal) 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 25-34 år Män Kv innor 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Antal (100-tal) 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Män Kv innor 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU) Heltids- eller deltidsanställd? Män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor i samtliga åldersgrupper. Ju högre ålder desto fler arbetar heltid. I åldersgruppen 16 19 arbetade 70 procent av de sysselsatta deltid under 2003 (se tablå 2.2). Av de deltidsanställda var drygt 60 procent kvinnor. Bland de äldre ungdomarna arbetade majoriteten heltid, knappt 70 procent bland 20 24-åringarna och drygt 80 procent bland 25 29-åringarna. Liksom i åldersgruppen 16 19 var det flest kvinnor som arbetade deltid. I jämförelsegruppen 30 39 år var drygt 80 procent av de deltidsarbetande kvinnor. Statistiska centralbyrån 17
Ungdomars sysselsättning Ungdomars ekonomiska välfärd Tablå 2.2 Hel- och deltidsanställda efter kön och ålder, 2003. Antal personer och procent Kön Heltid Deltid Ålder Antal procent av svarande Antal procent av svarande Samtliga 16-19 34 500 30 82 400 70 20-24 204 500 67 100 700 33 25-29 352 900 82 78 200 18 30-39 867 700 81 199 400 19 Kvinnor 16-19 14 500 22 51 400 78 20-24 76 500 53 67 700 47 25-29 150 600 73 54 800 27 30-39 339 600 67 163 600 33 Män 16-19 20 000 39 31 000 61 20-24 128 000 80 33 000 20 25-29 202 300 90 23 500 10 30-39 528 200 94 35 800 6 Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU) 1) Partiellt bortfall, eller med ett annat ord variabelbortfall, innebär att intervjupersonen ej har besvarat frågan. 2.2 Vilka står utanför arbetsmarknaden? Bland 16 19-åringarna var andelen män utanför arbetskraften större än andelen kvinnor. Det omvända gällde för åldersgrupperna 20 24 och 25 29. Av de personer som var utanför arbetskraften under 2003 var en stor andel studerande, drygt 80 procent bland 16 19 åringarna, knappt 70 procent bland 20 24 åringarna och drygt 50 procent bland 25 29 åringarna. Knappt 20 procent kvinnor hemarbetade men nästan inga män. Andelen arbetssökande var något högre bland kvinnor i samtliga åldersgrupper än bland män. Kvinnor i åldersgruppen 20 24 var sjuka i större utsträckning än män. Däremot var andelen sjuka i åldersgruppen 25 29 högre bland män än bland kvinnor. Det var stor skillnad mot jämförelsegruppen 30 39 år där andelen sjuka var mycket högre. Kvinnor arbetar eller vistas utomlands i större utsträckning än män i de yngre åldersgrupperna. Män arbetar utomlands i större utsträckning än kvinnor i åldersgruppen 25 29. Totalt sett vistades fler kvinnor än män utomlands (se tabell 2.2). 2.3 Ungdomsföretagande Under inkomståret 2003 deklarerade omkring fem procent män och två procent kvinnor i åldrarna 16 29 för någon av företagsformerna; enskild näringsverksamhet, handelsbolag och fåmansföretag. Observera dock att en inskickad deklaration inte behöver innebära att de varit aktiva i företaget. Enskild näringsverksamhet var den vanligaste företagsformen bland både unga kvinnor och män (se diagram 2.1). Därefter fanns flest fåmansföretagsdelägare följt av handelsbolagsdelägare. Samma mönster återfanns hos jämförelsegruppen 30 39 år. 18 Statistiska centralbyrån
Ungdomars sysselsättning Det var i de högsta åldersgrupperna som de flesta företagarna fanns. För åldersgruppen 16 19 var det omkring en halv procent som deklarerade för någon av de ovan nämnda företagsformerna. För åldersgruppen 20 24 var motsvarande andel tre procent och för 25 29-åringarna var siffran drygt sju procent. Sedan 1997 och fram till år 2003 har andelen ungdomar som deklarerat för någon av de tre företagsformerna minskat. Detta gällde både män och kvinnor och för alla åldersgrupper inom ungdomsgruppen. Tydligast var minskningen för 16 19-åringar. För jämförelsegruppen 30 39 år ändrades andelen, runt åtta procent, som deklarerat för någon av de tre företagsformerna inte nämnvärt under åren 1997 2003. Diagram 2.2 Företagsform efter kön och ålder, 2003. Antal personer 16-29 år 30-39 år Procent 12 Procent 12 Kv innor Män 10 Kv innor Män 10 8 6 4 8 6 4 2 2 0 0 Enskilda näringsidkare Delägare i handelsbolag Delägare i fåmansföretag Enskilda näringsidkare Delägare i handelsbolag Delägare i fåmansföretag Källa: Företagsregister och individdatabas (FRIDA) De branscher som var vanligast bland ungdomar 2003 var frisörer för kvinnor och system- och programvarukonsulter för män. I jämförelsegruppen var även här frisör den vanligaste branschen bland kvinnor medan jordbruk var den mest förekommande branschen för män. Dock saknar omkring 30 procent uppgift om branschtillhörighet, detta gäller för både ungdoms- och jämförelsegruppen. Statistiska centralbyrån 19
20 Statistiska centralbyrån
Inkomststruktur och inkomstutveckling 3. Inkomststruktur och inkomstutveckling Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet var arbetslösheten stor överlag. En krympande arbetsmarknad innebar att nyrekryteringen minskade. Ungdomar och invandrare, som skulle etablera sig på arbetsmarknaden, drabbades hårdast av arbetslösheten. Inkomst kan mätas på många olika sätt. I denna rapport studeras den disponibla inkomsten per person. Eftersom nästan alla i åldersgruppen 16 19 bor kvar hemma och även många i åldrarna 20 24 är det inte fråga om den inkomst de lever av. De blir fortfarande till stor del försörjda av sina föräldrar. Det var ingen betydande skillnad i inkomst mellan könen i åldersgruppen 16 19. Inkomstskillnaden ökade däremot markant i de äldre grupperna. Generellt sett hade kvinnor mer bidrag än män. Dessa bestod främst av studiemedel. Män hade däremot mer arbetsmarknadsstöd och sjukersättning. Ungdomar födda i Sverige hade en högre inkomst än ungdomar födda utomlands. Utrikesfödda ungdomar hade generellt sett en högre andel bidrag. Alla åldersgrupper hade en inkomstsvacka under mitten av 1990-talet. Men ungdomar under 25 år hade 2003 inte kommit upp i samma inkomstläge som samma åldersgrupp hade år 1991. Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) är en årlig undersökning som omfattar hela Sveriges befolkning. Bidrag som är relaterade till familjen, såsom barnbidrag och ekonomiskt bistånd, betalas oftast ut till en person i hushållet. Det innebär att om den ena parten i familjen blir tilldelad utbetalningen så framgår det inte i statistiken att den andra parten också tagit del av detta bidrag. Barnbidraget exempelvis betalas alltid ut till kvinnan om inget annat har önskats. I kapitel 3.1 har barnbidraget dragits bort från den disponibla inkomsten för att kvinnors disponibla inkomst inte skall överskattas. I kapitel 3.2 används den disponibla inkomsten inklusive barnbidrag. Det framgår alltid i tabellerna om barnbidraget ingår eller ej. Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och negativa transfereringar. I den löpande texten används inkomst i avseendet disponibel inkomst. Ekonomiskt bistånd består av försörjningsstöd och introduktionsersättning till flyktningar. Ekonomiskt bistånd kallades tidigare för socialbidrag. Fördelning i decilgrupper är när materialet delas upp i tio lika stora grupper sorterade efter, i det här fallet, stigande genomsnittlig disponibel inkomst där decilgrupp 1 har den lägsta genomsnittliga disponibla inkomsten. För mer information se Fakta om statistiken. Statistiska centralbyrån 21
Inkomststruktur och inkomstutveckling 3.1 Ungdomars inkomster I detta kapitel redovisar vi disponibel inkomst exklusive barnbidrag. Vad består ungdomars inkomster av? Den största delen av inkomsten består av löneinkomst. Kvinnor hade generellt sett högre bidrag än män, år 2003. Förklaringen till det är att kvinnor flyttar hemifrån tidigare och studerar längre än män. Därmed får fler kvinnor bostadsstöd och studiemedel än vad män får. Män flyttar i större utsträckning hemifrån då de har fått ett arbete. Det finns många förklaringar till att kvinnor har lägre inkomst än män. Kvinnor studerar i genomsnitt längre än män vilket kan ge ett försprång i löneinkomsten för män. Kvinnor arbetar oftare inom yrken med låg lön. Kvinnor arbetar mer deltid vilket ytterligare sänker löneinkomsten. Kvinnor tar dessutom ut en större del av föräldrapenningen (se tabell 3.1). Tablå 3.1.a Inkomststruktur för kvinnor efter ålder, 2003. Procent Ålder 16-19 20-24 25-29 30-39 Löneinkomst 1) 55,0 62,6 70,1 71,2 Kapital 2,9 2,0 3,0 3,8 Studiemedel 2) 29,4 22,1 8,3 2,9 Föräldrapenning 0,6 2,6 6,7 6,7 Arbetsmarknadsstöd 0,0 3,1 3,6 3,1 Bostadsstöd 0,5 1,1 1,2 1,6 Ekonomiskt bistånd 2,5 2,4 1,3 1,0 Övriga inkomster och bidrag 3) 9,0 4,1 5,9 9,8 Disponibel inkomst exkl. barnbidrag 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: Inkomst och taxeringsregistret (IoT) 1) Löneinkomst, inkomst från näringsverksamhet samt avdrag 2) Studiemedel består av extra tillägg, studiehjälp (lån), studiebidrag, studielån och rekryteringsbidrag. 3) Mottaget underhållsstöd, värnplikt, sjukersättning, pension, övriga socialförsäkringar och övriga transfereringar. För kvinnor och män i åldersgruppen 20 24 bestod inkomsten, förutom löneinkomst, av framförallt studiemedel. I åldersgruppen 25 29 hade kvinnor en större andel av sin inkomst från föräldrapenning och studiemedel än vad män hade. 22 Statistiska centralbyrån
Inkomststruktur och inkomstutveckling Tablå 3.1.b Inkomststruktur för män efter ålder, 2003. Procent Ålder 16-19 20-24 25-29 30-39 Löneinkomst 1) 52,8 73,1 82,2 84,9 Kapital 4,0 1,8 3,5 5,5 Studiemedel 2) 29,1 14,2 5,3 1,0 Föräldrapenning 0,0 0,2 1,0 1,7 Arbetsmarknadsstöd 0,1 3,5 3,4 2,2 Bostadsstöd 0,3 0,6 0,4 0,4 Ekonomiskt bistånd 1,9 2,2 1,2 0,8 Övriga inkomster och bidrag 3) 11,8 4,5 2,9 3,5 Disponibel inkomst exkl. barnbidrag 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: Inkomst och taxeringsregistret (IoT) 1) Löneinkomst, inkomst från näringsverksamhet samt avdrag 2) Studiemedel består av extra tillägg, studiehjälp (lån), studiebidrag, studielån och rekryteringsbidrag. 3) Mottaget underhållsstöd, värnplikt, sjukersättning, pension, övriga socialförsäkringar och övriga transfereringar Stora inkomstskillnader inom åldersgrupperna När materialet delas in i decilgrupper (tio lika stora grupper efter stigande inkomst där decil 1 är de med lägst inkomst) syns tydliga inkomstskillnader inom varje åldersgrupp. Kvinnor och män i åldersgrupp 16 19 med lägst inkomst hade i genomsnitt endast två procent av den inkomst som de med den högsta inkomsten (se tablå 3.2). Studiemedel är den största inkomstkällan för ungdomar med lägst inkomst. De med högst inkomst får merparten från löneinkomsten. Kvinnor och män i åldern 20 29 med lägst inkomst hade i genomsnitt knappt tio procent av den inkomst som de med högst inkomst (se tablå 3.2). Löneinkomst och studiemedel är den största inkomstkällan för ungdomar med lägst inkomst. De med högst inkomst fick merparten från löneinkomst och inkomst av kapital (se tabell 3.2c-d). Tablå 3.2 Genomsnittlig disponibel inkomst exklusive barnbidrag i decilgrupper efter kön och ålder, 2003. Kronor 1) Kvinnor Män Deciler 16-19 20-24 25-29 16-19 20-24 25-29 1 1 480 16 090 24 080 1 470 16 980 25 760 2 4 830 46 870 76 730 4 800 47 800 81 030 3 8 960 66 790 99 430 9 040 67 730 104 760 4 10 800 81 780 115 620 10 740 82 460 121 820 5 14 650 94 090 130 310 14 670 94 920 136 840 6 19 430 105 270 144 170 19 440 106 470 150 540 7 25 340 118 050 157 670 25 280 119 550 163 840 8 33 260 132 560 172 810 33 290 134 520 179 440 9 46 910 150 240 195 110 46 970 153 270 201 380 10 80 360 196 640 258 470 87 260 194 300 263 940 Källa: Inkomst och taxeringsregistret (IoT) 1) Avrundat till närmaste 10-tal Statistiska centralbyrån 23
Inkomststruktur och inkomstutveckling Högre inkomst för svenskfödda män Ungdomar födda utomlands har mer bidrag än ungdomar födda i Sverige. En anledning till att personer födda utomlands har mer ekonomiskt bistånd är att de fått introduktionsersättning. I åldersgruppen 16 19 hade utrikesfödda kvinnor och män i genomsnitt högre sjukersättning, föräldrapenning, arbetsmarknadsstöd samt studiemedel än kvinnor och män födda i Sverige. I åldersgrupperna 20 24 och 25 29 hade kvinnor och män födda utomlands i genomsnitt högre inkomst från näringsverksamhet än personer födda i Sverige (se tabell 3.3a-b). Inkomstskillnaden var större mellan svenskfödda kvinnor och män än mellan utrikesfödda kvinnor och män. Tablå 3.3 Genomsnittlig disponibel inkomst exklusive barnbidrag efter kön, ålder och utrikes-/svenskfödd. Kronor 1) och procent Ålder Nationalitet och kön 16-19 20-24 25-29 30-39 Svenskfödd 25 230 104 080 145 650 178 350 Kvinnor 25 680 98 180 132 290 154 190 Män 24 810 109 650 158 210 201 170 Kvinnor/Män, procent 103 90 84 77 Utrikesfödd 22 370 80 610 106 940 134 060 Kvinnor 23 080 77 390 100 020 123 290 Män 21 720 84 040 114 720 145 410 Kvinnor/Män, procent 106 92 87 85 Kvoten mellan Utrikes-/svenskfödd 89 77 73 75 Kvinnor, procent 90 79 76 80 Män, procent 88 77 73 72 Källa: Inkomst och taxeringsregistret (IoT) 1) Avrundat till närmaste 10-tal Kvinnor i åldrarna 16 19, oavsett om de är födda i Sverige eller utomlands, hade en något högre inkomst än män i samma åldergrupp. Från 20 år och uppåt hade män födda i Sverige högst inkomst (se tablå 3.3). Är en hög utbildning lika med hög inkomst? I åldersgruppen 20 24 hade män utan eftergymnasial utbildning högre inkomst än de med eftergymnasial utbildning. Av de personer med högst gymnasieutbildning var kvinnors inkomst 87 procent av mäns. Kvinnor med eftergymnasial utbildning mindre än 3 år hade ungefär lika stor inkomst som män med lika lång utbildning (se tabell 3.4a). I åldergruppen 25 29 hade högutbildade, minst 3 års eftergymnasial utbildning, en högre inkomst än de med kortare utbildning. Det som skiljde de olika utbildningsnivåerna åt var att högutbildade hade en betydligt högre löneinkomst och en större inkomst från kapital. Inkomstskillnaden mellan könen minskar med stigande utbildningsnivå. För personer med gymnasium som högsta utbildning var kvinnors inkomst knappt 80 procent av mäns. Bland de med eftergymnasial utbildning 24 Statistiska centralbyrån
Inkomststruktur och inkomstutveckling mindre än 3 år var kvinnors inkomst knappt 85 procent av mäns och bland högutbildade 89 procent (se tabell 3.4b). Även i jämförelsegruppen 30 39 år hade de med högst utbildning den högsta inkomsten. Däremot är inkomstskillnaden mellan könen störst bland de med eftergymnasial utbildning. Här var kvinnors inkomst omkring 70 procent av mäns 2003. Bland de med högst gymnasium var kvinnors inkomst 80 procent av mäns (se tabell 3.4c). 3.2 Inkomstutveckling från 1991 till 2003 Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet var arbetslösheten stor överlag. En krympande arbetsmarknad innebar att nyrekryteringen minskade. Ungdomar och invandrare, som skulle etablera sig på arbetsmarknaden, drabbades hårdast av arbetslösheten. I detta avsnitt ingår barnbidraget i den disponibla inkomsten. Det innebär att framförallt kvinnor får en högre disponibel inkomst än i föregående avsnitt. Hur ser inkomstutveckling ut? Alla åldersgrupper hade en inkomstsvacka under mitten av 1990-talet. Men ungdomar under 25 år hade 2003 inte kommit upp i samma inkomstläge som samma åldersgrupp hade 1991. Åldersgruppen 25 29 och framför allt jämförelsegruppen 30-39 år hade högre inkomst 2003 än 1991. Statistiska centralbyrån 25
Inkomststruktur och inkomstutveckling Diagram 3.1 Inkomstutveckling efter kön och ålder, 1991-2003. Belopp i 2003 års priser. Kronor Kronor 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kronor 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 16-19 år 20-24 år Kv innor Män 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Kronor 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kv innor Män 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År 25-29 år 30-39 år Kv innor Män 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Källa: Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) Kronor 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kv innor Män 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Inkomsten minskade kraftigt under lågkonjunkturen, 1991 1993, för kvinnor och män i åldrarna 16 19. Gymnasiereformen i mitten av 1990- talet innebar att alla gymnasieprogram blev treåriga, vilket betyder en senareläggning av inträdet på arbetsmarknaden. Även detta kan vara en anledning till att inkomsten fram till 2003 ligger på en lägre nivå än 1991 (se tabell 3.5). 26 Statistiska centralbyrån
Inkomststruktur och inkomstutveckling Ökade inkomstskillnader mellan utrikesfödda och svenskfödda? Personer födda utomlands följde samma inkomstmönster som svenskfödda under 1990-talets lågkonjunktur fast på en lägre nivå. De har däremot inte återhämtat sig i samma utsträckning som svenskfödda. Inkomstskillnaden var större mellan svenskfödda och utrikesfödda 2003 än den var 1991. Diagram 3.2 Inkomstutveckling efter kön, ålder och utrikes-/svenskfödd, 1991-2003. Belopp i 2003 års priser. Kronor Kronor 120 000 Kvinnor 16-29 år Kronor 120 000 Män 16-29 år 100 000 100 000 80 000 80 000 60 000 60 000 40 000 40 000 20 000 0 Födda i Sverige Födda utomlands 20 000 0 Födda i Sv erige Födda utomlands 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Källa: Inkomst och taxeringsregistret (IoT) Statistiska centralbyrån 27
Inkomststruktur och inkomstutveckling Inkomstutveckling efter utbildningsnivå Den genomsnittliga inkomsten i åldern 16 29 dalade under lågkonjunkturen, oavsett utbildningsnivå. Då konjunkturen vände var personer med mindre än 3 års eftergymnasial utbildning de stora förlorarna. Dessa hade, 2003, drygt 85 procent av den inkomst samma åldersgrupp hade 1991. Skillnaden mellan könen i respektive utbildningsnivå var som störst åren 1999 2000. En anledning är att kapitalvinsterna ökade markant under dessa år och män har större kapitalinkomster än kvinnor (se tabell 3.7). Diagram 3.3 Inkomstutveckling efter kön, ålder och högsta utbildningsnivå, 1991-2003. Belopp i 2003 års priser. Kronor Kronor 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kvinnor 16-29 år Grundskola och gy mnasial Eftergy mnasial utb. <3 år Eftergy mnasial utb. >3 år 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Källa: Inkomster och taxeringsregistret (IoT) Kronor 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Män 16-29 år Grundskola och gy mnasial Eftergy mnasial utb. <3 år Eftergy mnasial utb. >3 år 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År 28 Statistiska centralbyrån
Inkomststruktur för enskilda personer 4. Inkomstutveckling för enskilda personer I föregående kapitel gavs en negativ bild av ungdomars inkomstutveckling mellan åren 1991 2003. I detta avsnitt studeras inkomstutvecklingen för enskilda personer som var i åldersgrupperna 16 19, 20 24 och 25 29 under åren 1991, 1995 och 1999 fram till år 2003. Inkomstutvecklingen var positiv för samtliga åldersgrupper oavsett startår. Generellt sett ökade inkomstskillnaden mellan könen. Oavsett åldersgrupp och startår ökade mäns inkomst mer än kvinnors fram till år 2003. För de yngsta har inkomstutvecklingen varit markant och främsta anledningen är att de går från studier till arbete. I detta kapitel används uppgifter från LINDA som är en urvalsbaserad longitudinell individdatabas. År 2003 var urvalet cirka 314 000 personer. Inklusive deras familjemedlemmar var urvalet cirka 791 000 personer. Longitudinell innebär att man följer ett urval av personer över tiden. I detta avsnitt studeras inkomstutvecklingen för personer som var i åldersgrupperna 16-19, 20-24 och 25-29 under åren 1991, 1995 och 1999 fram till år 2003. Bidrag som är relaterade till familjen, såsom barnbidrag och ekonomiskt bistånd, betalas oftast ut till en person i hushållet. Det innebär att om den ena parten i familjen blir tilldelad utbetalningen så framgår det inte i statistiken att den andra parten också tagit del av detta bidrag. Barnbidraget exempelvis betalas alltid ut till kvinnan om inget annat har önskats. Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och negativa transfereringar. I den löpande texten används inkomst i avseendet disponibel inkomst I detta kapitel ingår barnbidrag i den disponibla inkomsten. För mer information se Fakta om statistiken 4.1 Positiv inkomstutveckling för ungdomar De samhällsekonomiska förändringarna ger utslag på den enskilde personens inkomster. Inkomstutvecklingen för personer longitudinellt visar hur förändringarna har påverkat samma grupp av personer över åren 1991 2003. Generellt har män haft en bättre inkomstutveckling både i kronor och procentuellt än kvinnor oavsett startår. Skillnaderna mellan könen ökade med åldern. Statistiska centralbyrån 29
Inkomststruktur för enskilda personer Ungdomars ekonomiska välfärd Diagram 4.1 Inkomstutveckling för enskilda personer efter kön, ålder och startår. Belopp i 2003 års priser. 1000-tals kronor 1991-2003 tkr 210 tkr 210 180 150 120 90 60 30 0 tkr 210 180 150 120 90 60 30 0 tkr Kv innor 16-19 Kv innor 20-24 Kv innor 25-29 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Kv innor 16-19 Kv innor 20-24 Kv innor 25-29 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År 180 150 120 90 60 30 0 1995-2003 tkr 210 180 150 120 90 60 30 1999-2003 0 tkr Män 16-19 Män 20-24 Män 25-29 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Män 16-19 Män 20-24 Män 25-29 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År 210 180 150 120 Kv innor 16-19 Kv innor 20-24 Kv innor 25-29 210 180 150 120 Män 16-19 Män 20-24 Män 25-29 90 90 60 60 30 30 0 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Källa: Longitudinell individdatabas (LINDA) 30 Statistiska centralbyrån
Inkomststruktur för enskilda personer Under perioden 1991 2003 var inkomstutvecklingen för åldersgrupperna 20 24 och 25 29 drygt 70 procent respektive 30 procent. Generellt sett hade kvinnor betydligt lägre inkomst i kronor än män under hela perioden. Under perioden 1995 2003 var inkomstutvecklingen för åldersgrupperna 20 24 och 25 29 nästan 90 procent respektive knappt 50 procent. Under perioden 1999 2003 var inkomstutvecklingen drygt 40 procent för åldersgruppen 20 24 och 25 procent för åldersgruppen 25 29 (se tabell 4.1a-c). Diagram 4.2 Inkomstutveckling för enskilda personer efter kön, ålder, startår och fem år fram. Belopp i 2003 års priser. 1000-tals kronor Kvinnor Män tkr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 16-19 17-20 18-21 19-22 20-23 1991 1995 1999 Ålder tkr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 16-19 17-20 18-21 19-22 20-23 1991 1995 1999 Ålder Kvinnor Män tkr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 1995 1999 tkr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 1995 1999 20-24 21-25 22-26 23-27 24-28 Ålder 20-24 21-25 22-26 23-27 24-28 Ålder Kvinnor Män tkr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 1995 1999 tkr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1991 1995 1999 25-29 26-30 27-31 28-32 29-33 Ålder 25-29 26-30 27-31 28-32 29-33 Ålder Källa: Longitudinell individdatabas (LINDA) Statistiska centralbyrån 31
Inkomststruktur för enskilda personer Ungdomars ekonomiska välfärd Följer man personers inkomstutveckling under de fem första åren, oavsett startår, visar det sig att ungdomar med startår 1995 hade en procentuellt högre inkomstutveckling än övriga startår. Inkomstnivån efter fem år var dock högst för ungdomarna med startår 1999. Arbetslösheten i början på 1990-talet påverkade inkomsten negativt. År 2003 hade alla ungdomsgrupper en högre inkomst än de hade under 1990-talet. Tablå 4.1 Inkomstutveckling för enskilda personer efter kön, ålder och olika startår. Belopp i 2003 års priser. 1000-tals kronor Ålder Kvinnor Män Startår Startår Startår Startår Startår Startår 1991 1) 1995 2) 1999 3) 1991 1) 1995 2) 1999 3) 16-19 35,6 19,4 23,3 37,6 19,4 23,5 17-20 46,0 31,9 42,4 44,7 30,6 42,9 18-21 41,5 48,1 60,8 39,2 48,1 63,5 19-22 71,4 67,6 79,5 71,8 73,2 85,1 20-23 80,7 87,2 93,6 86,6 94,1 102,7 20-24 102,6 83,7 90,6 109,7 91,7 99,6 21-25 105,9 92,5 106,2 114,1 103,7 119,1 22-26 76,7 98,6 114,2 84,9 112,6 129,8 23-27 110,7 108,8 122,7 123,2 124,5 138,5 24-28 113,1 120,3 128,7 126,8 138,5 144,1 25-29 124,6 116,1 123,5 146,9 130,8 143,8 26-30 128,6 118,3 136,1 146,8 137,3 162,6 27-31 91,2 122,8 144,9 103,3 143,2 171,0 28-32 130,9 131,7 150,7 147,8 154,3 177,4 29-33 131,7 141,7 154,7 147,5 166,8 180,0 Källa: Longitudinell individdatabas (LINDA) 1) Ungdomar som 1991 var i åldern 16-19, 20-24 samt 25-29 och som fanns kvar i populationen år 2003 2) Ungdomar som 1995 var i åldern 16-19, 20-24 samt 25-29 och som fanns kvar i populationen år 2003 3) Ungdomar som 1999 var i åldern 16-19, 20-24 samt 25-29 och som fanns kvar i populationen år 2003 32 Statistiska centralbyrån
Försörjning med sociala ersättningar och bidrag 5. Försörjning med sociala ersättningar och bidrag I Sverige försörjs en stor del av befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år) mer eller mindre av sociala ersättningar och bidrag såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet samt ekonomiskt bistånd. Bland de i åldrarna 20 24 var 13 procent helårsekvivalenter 2004. Med helårsekvivalenter avses det antal personer som skulle kunna försörjas av dessa bidrag under ett helt år med full ersättning. Exempelvis utgör två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent. Åldersgrupperingen är 20 24, 25 34 samt 35 44 och uppgifterna gäller år 2004. För mer information se fakta om statistiken. 5.1 Sociala ersättningar Att försörjas av sociala ersättningar och bidrag är vanligare bland de äldre än bland de yngre. Bland de i åldrarna 20 24 var 13 procent helårsekvivalenter 2004. Bland de i åldrarna 35 44 var motsvarande andel 17 procent. Fördelningen mellan de olika ersättningsformerna skiljer sig också åt mellan yngre och äldre. A-kassan utgör den största ersättningsformen i åldersgrupperna 20 24 och 25 34. Bland de i åldrarna 35 44 är däremot sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning i stort sett lika vanliga ersättningsformer som A-kassa. Ersättningsformerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Kvinnor får i större utsträckning sjukpenning och män får i större utsträckning ersättning från arbetsmarknadsåtgärder. Tablå 5.1 Helårsekvivalenter fördelat på de olika ersättningssystemen efter kön och ålder, 2004. Procent Kön Helårsekvivalenter Ersättningsformernas fördelning i procent Antal Procent Sjukpenning Ålder Sjuk- och aktivitetsersättning Arbetsmarknadsåtgärder A-kassa Ekonomiskt bistånd Summa Samtliga 20-24 68 114 13 10 12 23 34 22 100 25-34 161 722 14 22 14 13 39 13 100 35-44 217 288 17 27 26 12 25 10 100 Kvinnor 20-24 32 308 13 13 11 18 34 23 100 25-34 86 674 15 27 14 11 36 12 100 35-44 122 903 20 31 28 10 22 9 100 Män 20-24 35 806 13 7 12 27 34 20 100 25-34 75 048 13 15 14 15 41 14 100 35-44 94 384 15 21 25 14 28 12 100 Källa: SCB Statistiska centralbyrån 33