Jonathan Lindström Elisabeth Wahlbom BONNIERS Lärarbok Nytt facit till uppgifter i Aktivitetsboken (andra tryckningen) Obs! Detta facit ersätter facit längst bak i lärarhandledningen om du köpt aktivitetsboken 2010 eller senare. Detta facit gäller fr o m aktivitetsbokens första upplaga, andra tryckningen, 2010. Det finns även på hemsidan (www.bonnierutbildning.se)
Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Webbadress: www.bonnierutbildning.se E-postadress: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Kristina Holm Omslag och grafisk form: Bånges Grafiska Form AB Illustrationer: Jonathan Lindström Printed in Sweden by Elanders Sverige AB, 2010
Svar till uppgifter i Aktivitetsboken Har du koll på tiden? (s. 2 3) f) och g) 1. Kan du tiden? 1. STORMAKTSTIDEN (s. 4 5) 2. Vilka tider? a) stenåldern b) Vasatiden c) 1611 1720 d) 109 år e) ca 300 år sedan 3. Kungar och drottningar a) 4 b) Karl X Gustav c) Kristina d) Gustav II adolf och Kristina e) Se i basboken 1. Bli historiedetektiv! a) 223 år efteråt b) Nej c) Spåren/texten och målningen stämmer bra utom på två punkter. Målningen har inte mycket dimma och hästen Streiff har fel färg på manen. d) Konstnären har nog hört berättelsen om vad som hände och sett skjortan, men hästen har han inte sett så noga på. e) gustav II Adolf är en av Sveriges mest kända kungar, han räknades som hjälte och hans död på slagfältet var dramatisk och spännande. f) inga uniformer, moderna vapen, stridsvagnar, flygplan etc. Hästar var ovanliga på 1900-talet och man slogs inte med svärd. g) Bra: Man får en helhetskänsla och de är roliga att titta på, de gör att man minns händelsen och kanske vill ta reda på mer. Dåligt: De kan innehålla många gissningar och fel. Svar 1
2. Rätt eller fel om stormaktstiden? 1. Nej 2. Ja 3. Nej 4. Nej 5. Ja 6. Ja 7. Nej 8. Ja 9. Ja 10. Nej 3. Spåren från stormaktstiden 1. Kläder man får reda på hur kläderna såg ut, hur de tillverkades och av vilka material, samt hur de har använts (smuts, blod, hål, nötning och trasigheter). 2. Kyrkoböcker man får veta vad folk hette, när de föddes, gifte sig och dog, hur länge de levde och hur de var släkt. 3. Byggnader det finns kvar palats och andra byggnader från stormaktstiden som visar hur man byggde och bodde. Sverige och Europa (s. 6 7) 1. Hitta i Europa a) c) 3. Modekungen Ludvig a) Frankrike b) 14 c) Kung Sol d) lång lockig peruk, högklackade skor, strumpbyxor. 4. Gissa spåret! a) X, En protes (en reservhand) b Ålder: ungefär 350 år (flera hundra år), Material: Järn (metall), Vad har föremålet använts till? En protes som har burits av någon som har saknat vänster hand. Det gick antagligen att hålla och bära saker med den. 5. Stormaktstid och krigsbyten a) Vad är ett krigsbyte? Något man rövar med sig hem från ett krig. b) Vilka tog krigsbyten? Soldater och deras chefer. c) Varför tog man krigsbyten? Man ville skaffa sig rikedomar och fina saker. Ofta fick inte soldater lön, då var de tvungna att ta krigsbyten. d) Vilka fick betala krigen? Bönder som betalade skatter och de som blev plundrade. Sverige och världen (s. 8 9) b) Förslag: Sigismund i Polen, Ludvig XIV i Frankrike, Peter i Ryssland 2. Koll på 1600-talets Europa a) Frankrike b) Holland c) Tyskland d) Sverige e) Polen f) Turkiet g) Danmark 1. Med skepp ut i världen a) 8 400 liter vatten, 8 400 skorpor, 21 000 sillar b) 12mil (1284 mil/107 dygn = 12 mil/dygn) c) Flygplanet är 200 gånger snabbare än skeppet. (Skeppet åker 12 mil per dygn, vilket är 0,5 mil eller 5 km per timme. 1 000 delat med 5 är 200.) d) Förslag: storm, dricksvattenbrist, sjörövare. e) Välj själv! 2. Nya Sverige en bra idé? Förslag Indianen: Inte så bra. De tog mark som vi lånade ut till dem. Bondkvinna: Bra. Äntligen fick jag och min familj mark att odla så att vi kunde försörja oss. 2
Axel Oxenstierna: Bra. Sverige kan så småningom tjäna pengar på kolonin genom handel med varor därifrån. Holländare: Inte bra. Svenskarna inkräktar på områden som vi holländare vill ha som kolonier. 3. Bli historiedetektiv a) Förslag: Seepahackingh b) Förslag: Hägerudden, Upland c) dels finns det namn på svenska (som Hägerudden), dels har platser uppkallats efter svenska platser (som Uppland). d) 2. GUSTAV OCH KRIGET (s. 10 11) 1. Kungen och hans drottning a) Gustav II Adolf, Maria Eleonora b) Tyskland c) Han gifte sig för att få mäktiga vänner i Tyskland. d) Hur folk såg ut, frisyrer, klädedräkt, hur konstnärer målade, vilka färger och konstnärsmaterial som fanns. 2. Gustav och kriget a) Adeln ville vara säker på att få vara med och styra Sverige. b) tyska småfurstar, Gustav Adolf och den franske kungen ville inte att den tyske kejsaren skulle ha för stor makt. I andra hand handlade det om religiösa motsättningar. c) gustav Adolf ville hindra den tyske kejsaren från att få makt över Östersjön och ville ha krigisk ära och makt. d) år 1618 e) år 1630 f) 30 år (18 år för Sverige) g) gustav II Adolf och tyska småfurstar mot den tyske kejsaren och deras respektive soldater. h) Man ville övertyga folk om att man hade rätt och var den som folk borde stödja. i) lejon ansågs vara starka och modiga. 3. Ett kungligt kärleksbrev a) 4. Kolla kolonin! a) Man ville tjäna pengar på handel och varor därifrån. b) 17 år c) Svenska och finska bönder och brottslingar. d) de var fattiga i hemlandet. Nu fick de jord att odla, och dessutom var det en del dömda som slapp fängelse. b) Welbårne fröcken, Hiertans aller käreste på werlden c) Stockholm år 1613 d) ungefär 19 år e) ungefär 17 år 4. Bli historiedetektiv a) ett handskrivet brev. b) gustav II Adolf c) ebba Brahe d) För att han är kär i Ebba. e) i början av 1600-talet. f) nej. g) Man kan nog lita på det, vad vi vet. Svar 3
Slag och soldater (s. 12 13) 1. Koll på orden tross: vagnar med mat, krut och kulor som följer soldaterna legoknekt: soldat som slåss mot betalning trupp: grupp av soldater plundring: att stjäla och råna under krig 2. Legoknektens dagbok a) Staden plundrades och brann. b) Peters fru och ett barn följde med. c) fältskär d) mejsel e) Frun skulle förbinda Peter med dem. f) Stormningen var misslyckad för Peter. Han fick ju bara skador, inget byte. 3. Bli historiedetektiv! a) legoknekten Peter. b) Peter själv och kanske hans barn och vänner. c) nej, men ganska snart efteråt. d) Bra: I dagboken finns många intressanta detaljer som gör att man bättre förstår hur livet som legoknekt var. Dagboken är också ofta skriven tätt inpå händelserna så att Peter kommer ihåg vad som hände. Dåligt: Det är omöjligt att veta om Peter ljuger eller låter bli att nämna hemska saker som han har gjort. Dessutom är det svårt att förstå de stora händelserna, varför kriget pågick etc. 4. En hjälppojke a) långt hår. b) Stövlar, trasig rock och hatt. c) träd, kanoner, soldater, ryttare och krutrök. d) Hålla reda på legoknektens utrustning, häst och saker som legoknekten plundrade. 5. Vad tyckte de om kriget? Förslag: Gustav Adolfs fru: Jag tycker illa om kriget för att min man är borta länge och riskerar att dö. Utskriven bondsoldat: Jag tycker illa om kriget, jag får lida, slåss och riskerar att bli skadad eller dö, istället för att vara hemma på gården med dem jag tycker om. Legoknekt: Kriget är hemskt, men man vänjer sig och jag har inget annat sätt att försörja mig. Tysk bondkvinna: Jag blir plundrad och misshandlad och svälter, och mina släktingar skadas och dödas. Jag hatar kriget! Peters fru: Min man har ett hemskt yrke och riskerar livet och vi får bo i en vagn, men samtidigt är det enda sättet för oss att bli försörjda. Skeppet Vasa (s. 14 15) 1. Soldater till kriget a) 3 8 b) 9 (kan vara svårt att se exakt) c) De höll inte reda så noga på hur gamla de var. 2. Skepp ohoj! a) och b) c) det var trångt, kallt, dragigt, fuktigt, farligt, läskigt. 3. Gissa spåret! a) en sko b) skinn eller läder 4. Bli historiedetektiv! 1. = Ja 2. = Nej 3. = Ja 4. = Nej 5. = Ja 6. = Ja 5. Många år på botten a) 1628 b) 333 år c) 1961 d) Skeppet skulle frakta soldater och delta i strider till havs. 4
Valloner och kanoner (s. 16 17) 1. Planera ditt bruk a) 3. AXEL OCH ORDNINGEN (s. 18 19) 1. Människorna i Sverige a) stånd b) och c) d) Kanske adeln, så att du hade gott om mat? Eller prästerna, så att du fick läsa mycket? Eller bönderna, så att du fick vara ute i naturen mycket? c) Hitta på själv! d) Skog, fors och strand där båtar kan lägga till. 2. Koppar och järn a) Att koppar användes till bronskanoner är det enda som nämns i basboken, men annars kunde man göra t.ex. kopparmynt, kopparkittlar och koppartak. b) Bronskanoner var dyrare att gjuta, höll bättre, kunde göras mindre och lättare. Järnkanoner var billigare att gjuta, slets snabbare, var större och tyngre. 3. Koll på orden stycke: kanon styckebruk: tillverkningsställe för kanon vallon: från Vallonien i Belgien masugn: ugn där järn smältes fram ur malmen smedja: där omformades metall till redskap och vapen 2. Rådet och riksdagen a) Hjälpte kungen att styra landet. b) Adelsmän från högadeln, den rikaste adeln. c) riksdagen sa ja och nej till kungens förslag om nya lagar och skatter. d) Adelsmän, präster, borgare och bönder som ägde sin gård. e) Bönder som inte ägde sin gård, kvinnor, fattiga och kringresande. f) Framför allt adeln (och i mindre grad präster och borgare). 3. Riksrådet a) chef b) skatterna c) domstolar d) armén e) flottan 4. Masa dig till arbetet Svar 5
4. Axels sista brev a) till sin son. b) Bergshammar c) 1 eller 2 timmar d) Han känner sig ännu inte så stark (särskilt i huvudet). e) Jag: Jag, hit: hijtt, med: med, själv: sjelff, huvud: huffvud Vägar, post och tidningar (s. 20 21) 1. Att resa i Sverige a) till fots, på häst, med vagn, släde eller båt. b) Exempel: snöstorm, storm, motvind, lera, islossning. c) Krigen gjorde att det var brist på pojkar och män. d) Förvånade utlänningar skrev om det i sina reseberättelser. 2. Att skicka brev a) Häst och båt. b) På kartan kan man se att det är drygt 50 mil den kortaste vägen mellan Skara och Åbo. Det betyder att det tar i alla fall 12 13 dygn, antagligen mer. c) Sannolikt passeras Stockholm. 3. Gissa spåret! X) En plåtportfölj för brev. 4. Läs tidningen noga a) b) År c) inga bilder, lite text, bara en spalt, inget datum. Kanske ser du också att papperet var grövre än nuförtiden. 5. Bli historiedetektiv! a) Postmästaren i Stockholm och de som hjälpte honom/henne. b) rikskanslern Axel Oxenstierna (och regenten). c) Axel ville sprida nyheter om hur kriget gick och annat som hände. d) Antagligen genom brev och rapporter. e) Antagligen inte militära hemligheter eller om det gick dåligt för Sverige i kriget. Ordning i staden (s. 22 23) 1. Sveriges städer a) Från norr till söder: Luleå, Piteå, Umeå, Sundsvall, Falun, Norrtälje, Åmål, Gränna, Borås, Göteborg, Karlskrona b) det vet du bäst själv! 2. Göteborg då och nu a) de fyrkantiga kvarteren, zick-zackmönstret efter murarna och kanalerna. b) Själva murarna, det öppna området närmast vattnet, ett litet hus på Gustav Adolfs torg, en ö i kanalen samt raka gator. c) Många stora byggnader, kvarter närmare vattnet och utanför murarna. 3. Anna på torget a) Barn kunde arbeta på dagarna, Anna kom från en fattig familj. b) Anna sålde bröd, hade kniv, man kunde betala för läkarvård, Anna var elva år. 4. Bli historiedetektiv! a) därför att man skulle komma ihåg vad som hade hänt och vad som hade beslutats. b) nej, de som är inblandade i rättegången, som vittnen, kan ju ha anledning att ljuga, och det är inte säkert att det upptäcks vid rättegången. c) nej, hon blev säkert bara utfrågad och fick inte bestämma någonting. 6 5. In och ut ur hamnen Export: järn, ylle, korn, torkad fisk, kanoner, torkat kött. Import: salt, guldstickat tyg, sidentyg, böcker från Tyskland, tyska tunnor med öl, vintunnor.
Krigsänkornas land (s. 24 25) 1. Kyrkoboken a) Kan man få veta: vilka som döptes, vilka som gifte sig och vilka som dog i socknen. Kan man inte få veta: t.ex. vilken ögonfärg folk hade, hur mycket de tjänade och vad de tyckte var roligt. b) Prästen i socknen. c) För att kungen och myndigheterna skulle ha bättre kontroll över landets människor och t.ex. se hur många som kunde bli soldater. 2. Prästens gåta a) 30 grisar, 20 får, 2 kor och 1 get. b) Så att fogden skulle veta hur mycket skatt han skulle ta ut. c) eftersom prästen anatagligen inte ville att fogden skulle ta för många djur från bönderna. 3. En karta över byn a) Blått, rött, brunt, svart, grönt. b) en å. c) Åkrar och hagar. d) 6 gårdar. e) lantmätare. f) Så att man skulle veta hur mycket skatt varje gård kunde betala. Samerna och silvret (s.26 27) 1. Hitta i samernas land Vid A: Antagligen alla tre: Sverige, Ryssland och Danmark-Norge. Vid B: Antagligen bara Sverige. 2. En målning från norr Du kan t.ex. berätta att mannen i släden slår renen med en reppiska och att renen bär fina tyger och en bjällra. Skatteindrivaren vid bordet antecknar vad han får med en fjäderpenna. Den samiska mannen har en röd mössa med pälskant och överlämnar ett knippe pälsar. Kvinnan i bakgrunden, liksom flickan som håller renen, har blå huvudbonad. Samernas kläder är bruna och ser ut att vara av skinn. 3. Staten och samerna Axel Oxenstierna kanske tycker att det är bra att få kontroll, för då får man lättare in skatter. Prästen tycker att det är bra eftersom han vill att samerna ska bli kristna. Samen tycker inte att det är bra eftersom han eller hon vill leva i fred. 4. Korsord 4. Bondens kläder a) Mannen har en liten mössa och en lång skjorta eller jacka. Byxorna är säckiga och ihopknutna under knäna. Kvinnorna har huckle, jacka och kjol med förkläde. Kläderna är gråsvartbruna. Största skillnaderna mot idag: kvinnornas hucklen och förkläden och mannens byxor. b) Adelsmänniskorna hade råd att göra bilder av sig själva. Svar 7
4. KRISTINA OCH ADELN (s. 28 29) 1. Allt om Kristina Namn: Kristina (Vasa) Födelseplats och år: Stockholms slott år 1626 Föräldrar: Gustav II Adolf, Maria Eleonora Syskon: -- Kusin: Karl Gustav Träning/Studier: rida, jaga, skjuta, historia, politik, flera språk Myndighetsålder: 18 år Yrke: drottning Död år: 1689 Begravd: i Peterskyrkan i Rom Religion: först protestant, sedan katolik 2. Hur gammal var hon? 1626 1632: 5 år 1639: 13 år 1650: 24 år 1654: 28 år 1689: 63 år (Tänk på att när man räknar så här kan svaren bli ett år fel, beroende när på året saker händer.) 3. Kristinas liv a) Hon ville inte ha en man som bestämde över henne. b) Hon ville bli katolik, men det kunde man inte vara som drottning i det protestantiska Sverige. c) Förslag: Ångrade du någonsin att du abdikerade? Längtade du hem? Vad saknade du? 4. Drottningen abdikerar en bra idé? Förslag: Svensk biskop: Förskräckligt, hon lämnar den rätta protestantismen för den tokiga katolicismen! Påven i Rom: Toppen! Det protestantiska lejonet Gustav Adolfs egen dotter går frivilligt över till katolicismen. Vilken propagandavinst! Axel Oxenstierna: Pinsamt med religionsbytet och sorgligt att hon lämnar Sverige! Kristinas kusin Karl Gustav: Tja, det är ju kul att få bli kung nu! Bonde: Jag vet inte så noga, men det är väl inte bra med en katolsk drottning, säger prästen. Hovet och vetenskapen (s. 30 31) 1. Vetenskapen och drottningen a) b) ungefär 24 c) ungefär 2 d) Det var bara män som kunde få ordentlig utbildning och sedan arbeta som vetenskapsmän vid hovet. e) Kristina ville att det svenska hovlivet skulle imponera på resten av Europa. Men hon ville nog också lära sig mer om vetenskap direkt från vetenskapsmännen. 3. Koll på planeterna a) Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus. b) de stämde inte med vad kyrkan lärde ut. c) Antagligen ingenting, men man vet inte om någon lärd student som studerat i Europa kanske kom hem och berättade något. 4. Månkartan a) Uppifrån och ner: Plato, Mare Serenitatis, Mare Crisium, Tycho. b) tack vare teleskopet kunde man se detaljerna på månens yta. c) de var stora, släta och mörka och såg ut som hav. d) galileo Galilei e) isaac Newton Adelsfamiljer och slott (s. 32 33) 1. Hur såg slottet ut? a) takfönstren saknas på fotot. Slottet är för högt på teckningen. Träden framför slottet finns inte på teckningen. b) lång tid har gått, Erik Dahlberg hittade på en del. c) Adeln var rik och ville visa upp sin rikedom. d) Förslag: Det kanske skulle vara modernt med solceller, helikopterplatta, simbassäng och stor terrass. Troligen skulle mer metall och glas användas. 8
2. Gissa spåret! a) X) En hyvel att hyvla plankor släta med. b) trä och metall (järn). 3. Gör ditt eget slott a) arkitekt: ritar hur hus ska se ut kokerska: lagar mat murare: murar tegel och stenväggar stenhuggare: hugger till stenblock och sten - skulp turer träsnidare: snider vackra former i trä takläggare: bygger tak på hus b) arkitekt: papper, penna, linjal och passare kokerska: spis, kastruller, pannor, slevar, matvaror murare: murslev, tegelstenar, stenblock, murbruk, skärslev stenhuggare: sten, klubba, mejsel träsnidare: trä, klubba, mejsel takläggare: stege, tegelpannor c) Förslag: På en kulle invid en vacker strand. d) Förslag: Kök, sovrum och ett stort rum för fester. 4. Dagsverken a) 352 b) 18 304 c) Bönderna tyckte inte om det, eftersom det tog mycket tid för dem från att sköta sina egna gårdar. Magnus Gabriel och historien (s. 34 35) 1. Mina damer och herrar a) UTBILDNING adelsman: skola, universitet adelsdam: undervisning i hemmet VAD DE SKULLE KUNNA adelsman: läsa, skriva, språk, tala, kriga och styra Sverige adelsdam: läsa, skriva, språk, sköta ett stort hushåll ARBETE SOM VUXNA adelsman: krigare, politiker, ta hand om gods och slott adelsdam: ta hand om gods och slott, affärskvinna KLÄDER OCH FRISYR adelsman: lång peruk, dyrbara kläder adelsdam: fin frisyr, bara axlar, fina kläder b) Adelsmannen fick till skillnad från adelsdamen gå i skola och syssla med politik och krig. 2. Hur blev man rik? a) genom att plundra och få betalt i mark och presenter av kungen/drottningen. b) genom att ta skatt av bönder och gårdar de ägde. c) genom att få presenter och betalt för tjänster de gjorde kungen/drottningen. 3. Magnus Gabriels gårdar a) Kalkbruk, glashytta och bondgårdar. b) det var lätt att segla över öppna havet, men i skärgården var det besvärligt att ta sig fram och kryssa mellan alla öar. Man hade ju inga motorer utan måste lita på vinden. 4. Fornlämningar i socknen a) Sandabyn, Åbrunnabyn, Kyrkan b) och c) Jettegreffter gravar av stora stenar Jordehögar gravhögar Munckebook bok från medeltiden rökelssekahr behållare för rökelse som luktade gott. d) de får tips om vad de ska leta efter, eller vad som har funnits och sedan förstörts. 5. DEN KAROLINSKA TIDEN (s. 36 37) 1. Landet Sverige a) delar av Norge, Finland, Estland, Tyskland. b) nära Åland. c) i södra Norrland. d) då kunde man styra och ställa över handeln och båttrafiken över Östersjön och dessutom lättare försvara riket. e) grannländerna, som Danmark, Polen och Ryssland. 2. Koll på landet a) 3. Den karolinska tiden den karolinska tiden: Åren 1654 1718, då tre kungar i rad hette Karl. envälde: Kungen bestämde själv. reduktion: Kungen tog tillbaka mark från adeln för att få råd med indelningsverket. indelningsverket: Bönderna i Sverige delades in i små grupper som skulle försörja varsin soldat. Svar 9
4. Reduktionen en bra idé? Förslag: Bonde: Tja, det är väl bra om skatten går till kungen och riket istället för till adelns lyxliv! Adelsdam: Nej, nu får vi svårt att klara oss, åtminstone blir vi inte lika rika som förr. Kungen: Det här är bra, nu får jag råd att bättre försvara och styra riket! 5. Kungen tar jorden från adeln a) och b) b) Skåningarna skulle lära sig svenska och bli svenskar. c) därför att snapphanarna var Danmarks vänner och Sveriges fiender. 3. Snapphanarna och Loshultskuppen Förslag: Dansk löpsedel: Lyckad kupp i Loshult av frihetskämpar. Svensk löpsedel: Rånare har rövat pengatransport. Gråkappan, snapphanarna och häxorna (s. 38 39) 1. Hästträning a) 4. Vad vet du om häxprocesserna? 1. = Ja 2. = Nej 3. = Nej 4. = Ja 5. = Nej 6. = Nej 7. = Ja. b) Blåkulla: dit for häxorna och träffade Djävulen. tortyr: Plågande av någon för att få fram erkännanden. häxa: Kvinna som kunde mycket om trolldom. häxhammaren: En bok från 1400-talet om häxor och hur de skulle avslöjas. 6. KARL XII OCH SLUTET (s. 40 41) b) För att hålla sig lugn och lyda i krig. c) de kunde snabbt transportera soldater och utrustning. De kunde trampa ner fiender och var bra att sitta på när man jagade ikapp och högg ner fienden. 2. Rövare eller frihetskrigare? a Förslag: Danske kungen: Heja, de är frihetskämpar som ska hjälpa oss att få tillbaka Skåne till Danmark. Karl XI: Bu, de är rövare som bör straffas. Svenska soldater: De är opålitliga bönder som borde förstå att de är svenskar nu. Skånska bönder: Varför kan vi inte få lugn och ro, varför måste snapphanarna och soldaterna slåss? a) Uppifrån och ner: enhörning, sköldpadda, igelkott, grävsvin, krokodil, älg, orm, groda. b) Alces, Serpens. c) Man får veta vilka läxor ett kungabarn fick och klarade av i slutet av 1600-talet, och dessutom något om vilka djur man kände till i Sverige och hur deras namn stavades. 2. Karl i Europa a) Polen, Ryssland, Narva, Poltava. b) Han styrde Sverige per brev. c) tsar Ryssland, kung Sverige, sultan Turkiet, kejsare Tyskland. 3. Gissa spåret! a) 2) En visselpipa gjord av en vargtand. b) tand och metall c) nej, knappast, den ser ut att vara dyrbar. 10
4.I sammanträde Förslag: a) Kanske att det var krävande att de vuxna ville att han skulle bestämma så mycket. b) Att han är för ung för att fatta kloka beslut. c) Hon är nog bekymrad över att han har rätt att bestämma allt själv, han behövde nog uppfostras lite till. Karoliner (s. 42 43) 1. Gissa spåret! a) 1) En flagga som ett karolinerkompani hade. b) lejon. c) de visar på mod (och kanske var det några som kom ihåg att Gustav II Adolf kallades för Lejonet från Norden). d) tyg och tråd i olika färger. Stången är gjord i trä. e) För att göra intryck på fienden och sina egna och för att soldaterna skulle ha ett riktmärke på slagfältet så att de visste vart de skulle gå. f) omkring 1700, närmare bestämt år 1715. Det står under det högra lejonets rumpa. 2. Karolinska saker Till vänster: Gevär, pistol och svärd att skjuta och slåss med. Till höger: Granatväska, krutflaska och patronhållare som innehöll den ammunition som soldaterna behövde. 3. Karolinerfakta a) Hon var kvinna och kvinnor fick inte vara soldater, eller så var det också för att hon låtsades vara man och därmed lurades. b) Ja, kvinnor får göra militärtjänst nuförtiden. c) Kanske inte precis i början när de träffades första gången, men det är svårt att tro att hon inte visste något när de gifte sig. d) orädd, trogen, nykter, god kamrat, kunna sjunga visor och berätta sagor. 4. Lorenz vandring a) Ukraina, Sibirien, Finland (Uppgifterna hittar du i basboken, du behöver inte kartboken här.) b) Sibirien 5. Spår från stormaktstidens slut a) Karl XII:s lik, slott, brev, kyrkoböcker, psalmsånger (och dessutom ord i vårt språk). Stormaktstidens slut (s. 44) 1. Karls död a) Förslag: Vilka klädesplagg syns? kappa, rock, bälte, stövlar, hatt, handskar Ålder: omkring 300 år Ägare: Karl XII Material: tyg Om föremålen (vad som är speciellt med dem): De är i bra skick, men man kan se att stövlarna är lite slitna och det finns fortfarande lera på kläderna. b) Man ville ha minnen av en så betydelsefull händelse. 2. Slut på stormaktstiden Karl XII:s död. Uppgifter på hela boken (s. 45 47) 1. a) Peter den store Peter Hagendorf Burkus Schwartskopf descartes Karl X Gustav gertrud Svensdotter Kristina Ulrika Eleonora den äldre Anna Tolsdotter Karl XII b) Förslag: Gunilla i Andersvattnet: Hennes man och hennes söner dog som soldater. Axel Oxenstierna: Rikskansler, hjälpte Gustav II Adolf och Kristina att styra Sverige. Lorenz: Dalkarl som var karolinsk fånge i Ryssland men rymde. Annika Thomsdotter: Häxvittne som erkände att hon hade ljugit. Maria Euphrosyne: Fru till till Magnus Gabriel De la Gardie, rik adelskvinna. Ebba Brahe: Gustav II Adolfs kärlek, drev järnbruk, mamma till Magnus Gabriel De la Gardie. Magnus Gabriel De la Gardie: Drottningens favorit, rik adelsman, ansåg att han införde lyxcn i Sverige. Karl XI: Svensk kung, kallades Gråkappan, var hård mot snapphanarna. Svar 11
Vilhelm Edstedt: Karolinsk soldat som var kvinna och en tid gift med en annan kvinna. Streiff: Gustav II Adolfs häst. c) Här får du välja själv! 2. Koll på platsen Loshult: Här rövade bönder och snapphanar bort den svenska krigskassan. Lützen: Gustav II Adolf dog vid slaget vid Lützen år 1632. Breitenfeld: Här vann svenskarna ett stort slag år 1631. Stockholms slott: Brann ner år 1697, här föddes Kristina. Poltava: Här förlorade Karl XII och svenskarna ett stort slag mot ryssarna år 1709. Narva: Här vann svenskarna ett stort slag mot ryssarna år 1701. Stora Bält: Här tågade svenskarna över isen år 1658 under Karl XI:s ledning. Andersvattnet: Här bodde Gunilla vars man och son dog i kriget. Läckö: Magnus Gabriel De la Gardies och Maria Euphrosynes fina slott. Nya Sverige: Sveriges koloni i Nordamerika år 1638 1655. Cabo Corso: Svensk koloni och handelsstation i Afrika. 4. Koll på tiden 5. Stormaktstiden, hejdå! Här väljer du själv! Stormaktskrysset (s. 48) 3. Drottningtipset a) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. b) För att kungen skulle få mäktiga vänner i utlandet. c) Hovet var rikt, det fanns gott om krigsbyten på slottet. d) Hennes man var ofta borta i kriget. 12