Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Transkript

1 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare har Sverige varit så stort. Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? Sveriges grannländer som konkurrerade om makten i Östersjöområdet var ganska svaga. Ryssland, Polen och Tyskland låg alla i krig och den danska armén var för liten. Sverige började tjäna mycket pengar på vår export av tjära, koppar och järn. Pengarna gjorde att kungen hade råd att hyra soldater som hade kriget som yrke, så kallade legoknektar. Det var lugnt inom landet och Sverige hade bra ämbetsmän som såg till att skatterna drevs in och användes effektivt. Gustav II Adolf införde en ny stridsteknik som gjorde armén rörligare under ett slag. Kanoner var tunga och flera hästar måste hjälpa till att dra dem. Arméerna var därför ganska stillastående när ett slag väl börjat. De svenska kanonerna var lättare och vi kunde därför ge eld och sedan rycka framåt eller rikta om kanonerna om fienden plötsligt kom från sidan. Soldaterna som sköt slogs också mer effektivt. I stället för att springa tillbaka och ladda om geväret när de skjutit, fortsatte de framåt och gick över till att använda sina sablar eller satte på bajonetter. Den svenska armén var bra på närstrid Den svenska armén var också vältränad och kunde röra sig snabbt i små grupper på slagfältet. Små grupper var lättare att ge nya order och styra om mitt under slaget om detta skulle behövas. Vi var en militärstat där nästan alla resurser gick till armén och flottan. Att de flesta svenska fick leva väldigt fattigt struntade de styrande i. Eftersom det inte fanns någon demokrati behövde man inte bry sig om att folk var missnöjda. Man hade den kung man hade och var man missnöjd gick det inte att rösta fram en ny kung. Var Sverige verkligen en stormakt? En stormakt är ett land som kan påverka världshändelser genom att få igenom sin vilja. Sverige kunde detta genom att använda våld. Men vi var ingen ekonomisk stormakt, ett rikt land som USA och Kina är idag. Vi var inte heller en kulturell stormakt som USA är. En kulturell stormakt sprider sin kultur (kläder, matvanor, musik ) till andar länder. Bara i Sverige kallas perioden för svensk stormaktstid.

2 2 Kontrollen över Östersjöområdet var det man främst bråkade om, men varför? All viktig handel i norden gick över Östersjön. Vägarna var dåliga under 1600-talet och det fanns ju varken bilar eller järnvägar, så det var fartygen som gick lastade med varor mellan länderna. När ett fartyg kom in i en hamn var de tvungna att betala en avgift en tull, och det tjänade landet mycket pengar på. Målet var att kontrollera så mycket land som möjligt runt Östersjön och att tjäna mycket pengar på tullavgifterna. Dessutom var det ju bra att skaffa nya landområden för då fick man fler invånare som var tvungna att betala skatt. Slutligen var det en stor ära att vara kung över ett stort land! Sverige blev en stormakt genom krig. Varför bröt kriget ut? 1611 ärvde Gustav II Adolf tronen efter sin far som i sin tur var en av Gustav Vasas söner. Den nye kungen var bara 17 år när han blev kung och han ärvde fiender efter sin far. Danmark och Sverige var gamla fiender arvfiender. Båda länderna ville vara störst och mäktigast i norden och krig bröt ut då och då. Polens kung Sigismund var Gustav II Adolfs kusin och han tyckte att han hade större rätt att bli kung i Sverige. Ryssland ville ha kontrollen över de östra delarna av Östersjön, framför allt gränsområdena mellan Finland och Ryssland. Finland tillhörde Sverige, vilket gjorde att Ryssland stred om gränsen mellan sina båda länder. Krig vid gränserna bröt ofta ut. Norra Tyskland hade kust mot Östersjön och där fanns rika hamnstäder som drog in höga tullinkomster. Nu hade den svenske kungen tur! Ryssland var ganska svagt för tillfället och I Tyskland bröt det ut ett krig som den svenske kungen kunde utnyttja. Tyskland var egentligen inte ett land, utan bestod av flera småriken som alla styrdes av en liten furste. Över alla furstar styrde kejsaren Ferdinand. Furstarna ville ha mer makt och kejsaren ville att de skulle lyda honom. Kejsaren var katolik och många av småfurstarna var protestanter. Det blev krig om makt och religion. Gustav II Adolf bestämmer sig för att inte bara kriga mot Ryssland, Polen och Danmark utan också anfalla Tyskland. Gustav II Adolfs farfar Gustav Vasa hade ju gjort Sverige till ett protestantiskt land och katoliker till sina fiender. Gustav II Adolf sa nu att han skulle hjälpa sina protestantiska vänner i Tyskland att försvara den rätta tron. Vi vet inte om han menade vad han sa eller om han bara använde religionen som ursäkt. De rika tyska kuststäderna lockade! Kriget i Tyskland som Gustav II Adolf drog in Sverige i kallas för det trettioåriga kriget, för så länge pågick det. Nästan alla europeiska stater var någon period inblandade i det trettioåriga kriget som var det första europeiska storkriget. Tysklands befolkning minskade från 15 miljoner till 10 miljoner. Alltså med var tredje person! Inte i något tidigare krig hade så många civila (människor som inte var soldater) dött.

3 3 Hur gick det för Sverige i kriget och hur stort blev Sverige? I den svenska armén var bara en femtedel svenskar. Resten var legoknektar som kungen hyrt in. I det största slaget i Europa på hundra år vid byn Breitenfeld i Tyskland, vann Sverige Slaget varade i sju timmar och över människor dog. Men bara ett år senare, den 6 november 1632 dödas Gustav II Adolf i ett slag utanför den tyska byn Lützen. Det var dimma och kungen red vilse. Han träffades av ett skott i halsen och hans häst skenade in i dimman och kanonröken rakt in bland fienderna. Kungen omringades av ryttare som stack ner honom. Året efter sin seger fortsatte Gustav II Adolfs arméer slåss och plundra i Tyskland. Protestanterna i Tyskland såg honom som hjälte och kallade honom Lejonet från norden, medan katolikerna var rädda för honom. Efter kungens död fortsatte Sverige kriga och segra. När freden kom hade Sverige tagit diverse nordtyska områden (från Tyskland) områden som nu ligger i Estland och Ryssland (från Ryssland) Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän (från Danmark). Dessutom tillhörde ju Finland Sverige. Men varför är Sverige inte längre en stormakt? I längden kunde inte Sverige med sin lilla befolkning klara av de många krigen som krävde mycket pengar och stora arméer och det väldiga Ryssland växte sig starkare. Under 1700-talet förlorade Sverige alla områden utom Finland och de landskap som tagits från Danmark erövrade Ryssland även Finland. Slaget vid Lützen

4 4 SVERIGE UNDER STORMAKTSTIDEN Vem ärvde tronen efter Gustav II Adolfs död? När Gustav II Adolf dog var hans enda barn, Kristina, bara fem år så Sverige fick styras av en så kallad förmyndarregering (=höga adelsmän bildar en regering och styr till kungen/drottningen är gammal nog att själv ta över) tills hon var 18 år och kunde regera själv. Det var när Kristina regerade som adeln blev som rikast och byggde så många slott. Hur kunde detta komma sig? Drottning Kristina hade ett stort problem. Sverige var en stormakt nu, men samtidigt väldigt fattigt eftersom de långa krigen kostat mycket pengar. Sverige hade fått låna pengar av andra länder för att ha råd med krigen och dessa lån skulle nu betalas tillbaka. De adelsmän som krigade för Sverige ville också få betalt. Men Kristina hade inga pengar. Hon löste problemet med att sälja flera av statens stora bondgårdar och jordbruksmarker till rika adelsmän. Rätten att ta in skatter över vissa områden gav de bort som belöning till de höga officerarna. Resultatet blev att staten nu fick pengar, men i längden var detta en riktigt dålig lösning. Staten hade nu bara rätt att ta upp skatt på en tredjedel av landets jord så statens ekonomi kunde bara bli sämre. Prästerna, borgarna och bönderna klagade, men adelsmännen var naturligtvis nöjda med att nu få ta in skatt av sina bönder, pengar som gick till att bygga ståtliga slott runt om i landet. Kristina avsäger sig tronen efter några år hon abdikerar och flyttar till Rom. Varför? När Kristina varit drottning några år hände det oerhörda: Kristina som var dotter till protestanternas stora krigarkung blev katolik! Detta blev en skandal bland protestanterna i hela Europa, men katolikerna blev naturligtvis nöjda. Det var omöjligt att ha en katolsk regent i ett land där det var förbjudet i lag att vara katolik. Detta och att Kristina inte ville gifta sig och skaffa en arvinge till tronen blev för mycket. Kristina abdikerade (=avsade sig tronen) och flyttade till Rom där påven tog emot henne med fester och parader. När Kristina dog begravdes hon i själva Peterskyrkan i Rom. Perioden efter Kristina kallas den Karolinska tiden. Varför? De tre kungarna som regerade närmast efter drottning Kristina hette alla Karl. Därför kallas perioden den karolinska tiden.

5 5 Kung Karl X Gustav gjorde Sverige till det avlånga land vi har idag. Hur gick det till? Drottning Kristinas kusin Karl X Gustav var kung i bara sex år och under den tiden krigade han nästan jämt. När han stred i Polen passade Danmark på att förklara krig mot Sverige eftersom de trodde att den svenska armén inte skulle hinna hem till Sverige för att försvara sig. Men, kungen tog snabbt upp sin armé mot Danmark. Det var februari och havet mellan de danska öarna var fruset. Hur skulle Karl X frakta över sin armé till ön Själland och anfalla huvudstaden Köpenhamn? Kungen hade tur. Det visade sig att isen var så tjock att kungen tog risken att låta hela armén gå över isen. Detta var ett oerhört djärvt beslut för isen kunde brytas upp på bara några timmar. Det lyckades och svenskarna vann därefter kriget. Segern innebar att Danmark fick lämna ifrån sig Skåne, Bohuslän, Blekinge och Halland i fredsförhandlingarna tåget över Stora Bält Skåningarna hade alltid varit danska. Hur fick man dem att bli svenskar? Tänk dig att ett främmande land anfaller och besegrar oss. Tänk dig att du sedan kommer till skolan och alla böcker på svenska är utbytta till böcker på ett språk du inte kan Det fanns två idéer om hur försvenskningen av Skåne skulle gå till: 1. Utrota snapphanarna (=skånska gerillasoldater som gömde sig i skogarna och gjorde allt för att Skåne skulle bli danskt igen genom att anfalla de svenska soldaterna), ta slotten från de danska adelsmännen och ge dem till svenska adelsmän, tvångsförflytta svenska bönder till Skåne och flytta de skånska/danska bönderna till Baltikum. Avskeda alla skånska/danska präster och ge prästjobben till svenska präster och slutligen tvinga alla skåningar att börja tala svenska. 2. Låt folket i Skåne fortsätta prata skånska, men prästerna ska predika på svenska och barnen måste lära sig att skriva på svenska. Snapphanarna ska förföljas och dödas om de inte ger upp.

6 6 Man valde alternativ 2 och detta innebar att folket i Skåne efter bara några generationer hade gått över till att använda svenskan hela tiden. Karl XI är känd för tre saker: enväldet, reduktionen och indelningsverket. Vad handlar dessa tre saker om? Krigen var dyra och kungen hade ont om pengar. När adeln tagit över så mycket av statens jordar, kom det in alldeles för lite skattepengar. Karl XI behövde få in mer skattepengar, men då måste han ta tillbaka de bondgårdar och jordar adeln fått och det var inte helt lätt adeln protesterade. Med hjälp av bönderna, köpmännen, hantverkarna och de adelsmän som inte fått så mycket, kunde kungen göra sig starkare. Enväldet: Kungen tog makten att ensam bestämma nästan allt. Han lydde bara Gud. Rådet, adeln och riksdagen fick inte vara med och bestämma lika mycket längre. Reduktionen: Karl Xl förbättrade nu Sveriges ekonomi genom att helt enkelt ta tillbaka många av de gårdar och marker som drottning Kristina delat ut. De flesta adelsmännen var naturligtvis inte glada, men några adelsmän och prästerna, borgarna och bönderna i riksdagen såg till att förslaget gick igenom. Bönder, som betalat skatt till en adelsman, fick återigen betala skatt till staten. Karl Xl kunde nu genom att ta från de rikaste bygga upp Sveriges ekonomi. Indelningsverket: När ett land gick ut i krig skaffade man fram en armé genom att skriva ut lämpliga unga män. Karl Xl bestämde att soldater skulle anställas redan i fredstid och att alla bönder runt om i Sverige skulle hjälpas åt att försörja dessa soldater i väntan på att de kallades ut i krigen. Några bondgårdar skulle tillsammans bygga ett torp till en soldat och ge honom mat och kläder. Vapen och uniform fick soldaten av staten. När det var fred skulle soldaten arbeta hos bönderna och på kvällarna kunde han hjälpa hustrun och barnen med arbetet på soldattorpet. Minst en gång i månaden träffades soldaterna och övade i att skjuta med musköt (gevär), och marschera. Detta system fick namnet indelningsverket och avskaffades först i början på 1900-talet. På 1600-talet fick de flesta sitt namn efter pappans förnamn. Ofta fanns det därför flera som hette till exempel Jon Andersson, Per Jonsson eller Anders Persson. För att lättare skilja soldaterna åt fick många soldater byta namn. Många soldatnamn finns kvar än: Druid, Sträng, Modig, Blom, Bergman, Näktergal Men andra namn som inte uppskattades av bärarna har försvunnit: Rus, Birhals, Kålhuvud, Drucken, Ruter Vid ett kompani var kaptenen som skulle hitta på namnen antagligen ganska less, för de tre sist inskrivna soldaterna fick heta Adjö, Punkt och Slut. Karl XII, Sveriges hjältekung. På vilket sätt passar beskrivningen och varför passar den inte? Alla länder har sina historiska hjältar och Karl XII var under flera hundra år Sveriges.

7 7 För hundra år sedan fick svenska skolbarn lära sig allt om Karl XII. Det är lite konstigt, för under Karl XII förlorade Sverige sin roll som stormakt. Karl XII var bara fjorton år när hans pappa Karl XI dog och han blev kung när han var femton. Sveriges fiender Ryssland, Polen och Danmark fiender passade på att gå till anfall eftersom de tänkte att kungen var för svag för att kunna försvara Sverige. Kanske har Karl XII blivit den stora hjälten eftersom han, trots att han var så ung, vann många segrar i början. Flera länder anföll samtidigt, men Sverige hade en mycket välfungerande armé och Karl XII:s armé vann snabbt över Danmark och besegrade sedan den ryska armén vid staden Narva (i nuvarande Estand) som då var en svensk stad nära den ryska gränsen. Karl XII var inte nöjd utan tågade in i Ryssland med en stor armé för att angripa den ryska huvudstaden Moskva. Ryssarna brände då alla byar som låg i den svenska arméns väg, så att de svenska soldaterna inte skulle kunna hitta någon mat. När det sedan blev vinter blev det ännu värre soldaterna både svalt och frös ihjäl. Vid Poltava möttes de två arméerna och denna gång vann ryssarna. Karl XII anföll därefter Norge som då tillhörde Danmark. Den 30 november 1718 blev den svenska kungen skjuten i en skyttegrav vid fästningen Fredriksten. När kungen dött anföll Ryssland Sverige. Några tusen soldater gick i land för att erövra Stockholm. De stoppades bara en dryg mil från huvudstaden. Nu var Sveriges stormaktstid över. Statyn över Karl XII står i Kungsträdgården och restes under 1800-talet. Han pekar i riktning mot Ryssland. Varför?

8 8 Vilka var vinnare respektive förlorare under stormaktstiden? Kungarna och adeln: Kungarna ville alltid bestämma själva, samtidigt kunde de ju inte styra alla beslut: Vem ska se till att skatten tas upp i byn Ödemåla? När ska biskopen i Uppsala träffa prästerna i staden? Hur många fartyg ska ligga utanför Öland? Kungen hade ämbetsmän som satt i ett råd (efter ordet ge råd eller rådgivare) till hjälp som alla var experter på var sitt område. Ämbetsmännen var adelsmän (0,5 % av befolkningen var adel) och de ville i sin tur också bestämma så mycket som möjligt. Mellan de höga adelsmännen och kungen var det ständigt en maktkamp. Under vissa perioder, ofta om kungen var väldigt ung, fick adeln mer makt. Karl XI och Karl XII var enväldiga kungar. Eftersom det var mycket som skulle skötas: handel, skatter, lagar behövdes många ämbetsmän och då räckte inte adeln till. Nu kunde begåvade söner till präster och köpmän bli adlade och sedan få sköta dessa jobb. Detta var något nytt begåvade personer (män) kunde bli adlade och komma sig upp i samhället. Bönderna: För en bonde (95% av befolkningen var bönder) spelade det inte så stor roll om han skulle betala skatt till staten eller betala en adelsman för rätten att bo och försörja sig på adelsmannens jord. Under 1600-talet blev det kallare och oftare missväxt (skörden slår fel) än under 1500-talet, vilket gjorde att bönderna oftare fick ont om mat. Innan indelningsverket riskerade man också att bli uttagen som soldat till kriget om man var ung och stark. Bönderna fick det naturligtvis svårt när så mycket arbetskraft gick till kriget. Krigen och missväxten gjorde att bönderna fick det svårare under stormaktstiden. Kvinnorna: Adelskvinnans man var ofta borta flera år utomlands som befälhavare i krig. Hon fick då själv ta hand om allt som hörde till slottet. Ett slott (eller flera) med stora jordar, kanske gruvor med järn som skulle utvinnas, hundratals bönder på gårdar som skulle betala avgifter och komma och arbeta gratis på slottets jordar, tjänstefolk etc. En adelskvinna kunde ha hundratals personer som hon ansvarade för. Man kan jämföra det med stora företag idag! Ansvaret kunde ge makt och oberoende för dessa kvinnor. Men, de flesta var ju bönder. För en kvinna som kanske hade både man och söner i kriget, blev det väldigt tungt. Hon fick själv plöja, så och mjölka hennes liv blev svårare. Den vanlige svensken under 1600-talet uppfattade knappast att vi var en stormakt. Vanligt folk märkte mest kriget genom att unga män försvann från byarna och aldrig kom tillbaka. Skatterna blev också högre och allt svårare att klara av att betala. Pengarna Sverige tjänade på handeln och alla rikedomar som rövades från andra länder gick inte heller till vanligt folk. 95% av befolkningen var bönder och dessa fick det snarast sämre när Sverige var som mäktigast.

9 9 Ordlista Stormakt Legoknektar Ämbetsmän Militärstat Tullar/tullavgifter Arvfiender Furste Katoliker Protestanter Trettioåriga kriget Breitenfeld Lützen Förmyndarregering Abdikera Den Karolinska tiden Snapphanar Tvångsförflytta Envälde Reduktionen Indelningsverket Narva Poltava Rådet Missväxt