Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Transkript

1 Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner regerade i Sverige. Att den här tiden brukar ses som den nya tiden beror på att det hände mycket i Europa. Nya uppfinningar hittades på, många spännande upptäcktsfärder gjordes och man började till och med se på världen på ett nytt sätt. Religionen förändrades också. Under medeltiden kom Kristendomen till Europa som du säkert kommer ihåg. Under Vasatiden förändrades Kristendomen i många av Europas länder. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Ett nytt sätt att se världen För länge sedan trodde människorna att jorden var platt. Man trodde att jorden låg som en platt pannkaka mitt i universum. Ovanför jorden fanns himlen som ett halvrunt tak och under den platta jorden låg helvetet. Att man trodde så berodde delvis på att man visste ganska lite om rymden men det berodde också på en grekisk man som hette Aristoteles. Det var han som tänkt ut den bild av världen som människorna trodde på. I den nya tiden lärde sig en del människor att titta på och forska om rymden med stjärnkikare. Dessa män kallas astronomer. Det var astronomerna som först upptäckte att jorden inte var platt och att den inte heller var centrum i universum. Tre viktiga astronomer gjorde upptäckter som visade att Aristoteles idéer inte stämde. 1

2 Nicolaus Kopernikus hette en astronom från Polen som levde på 1400-talet var den förste vi känner till som upptäckte att jorden var rund. Han upptäckte också att jorden snurrade runt både solen och runt sig själv. Kopernikus vågade inte säga rakt ut att Jorden är inte platt och ligger inte i mitten av universum eftersom kyrkans mäktiga män trodde på Aristoteles bild av världen. Han skrev ändå en bok om saken och hans upptäckter blev därför viktiga för andra astronomer. Tycho Brahe var en dansk astronom som levde på 1500-talet. Tycho Brahe arbetade vidare på Kopernikus tankar och han kom också på att jorden var en del i ett system av planeter som cirkulerade runt solen. Han höll med Kopernikus om att jorden måste vara rund och en liten del i ett stort universum. Tyvärr dog Tycho Brahe innan han hann bevisa det han visste. Galileo Galilei levde i Italien på 15- och 1600-talen. Han var den som till slut kände sig så säker på att både Kopernikus och Tycho Brahe hade haft rätt att han vågade utmana kyrkans bild av världen på riktigt. Han skrev en bok om det han visste och det blev ett väldigt liv. Den katolska kyrkan menade att jorden måste vara centrum i universum eftersom Gud skapat jorden. De sa också att eftersom det inte står i Bibeln att jorden är rund så måste den vara platt. Galilei ställdes inför rätta och tvingade ta tillbaka allt han sagt om universum för att inte bli dödad. Idag vet vi att han hade rätt. Upptäcktsresor Under Vikingatiden har vi läst om plundringsresor. Vi har sedan läst om handelsresor på medeltiden. Under den nya tiden växte en ny sorts resor fram - upptäcktsresorna. Det var nyfikna och äventyrliga män som gav sig ut på haven för att ta reda på hur jorden egentligen såg ut. Många hade hört talas om Indien men folk visste inte var det mystiska landet med de speciella kryddorna 2

3 låg. Man visste att man var tvungen att runda Afrika för att komma dit. Problemet var att man inte visste att Afrika var så stort. Först med att lyckas runda Afrika och faktiskt komma till Indien var portugisen Vasco da Gama. Han gjorde det När han kom hem igen och berättade om sin resa kunde portugiserna ta över handeln med kryddor i Europa. De lyckades också erövra mycket land i områdena kring Indien. Andra upptäckare blev såklart nyfikna. Italienaren Christopher Columbus ville också hitta en väg till Indien. Han trodde att man kunde resa rakt västerut Chistopher Columbus och ett av hans tre skepp. istället för att åka runt Afrika och på så vis komma snabbare till Indien. Problemet var att han inte visste att en annan stor kontinent låg i vägen Amerika. När han seglat länge med sina skepp kom han därför fram till Amerika. Det roliga är att han trodde att han kommit till Indien. Det är därför vi kallar ursprungsfolket i Amerika för indianer. 3

4 Den kanske viktigaste uppfinningen Många nya saker upptäcktes och uppfanns under 14- och 1500-talen. Den viktigaste måste man nog säga var boktryckarkonsten. Det var den tyske affärsmannen Johan Gutenberg som kom på att man kunde trycka böcker och på sätt få många exemplar av varje bok. Tidigare hade man varit tvungen att skriva av för hand och du kan säkert tänka dig hur jobbigt det var. Boktryckarkonsten gjorde att man kunde trycka böcker i många exemplar och därför blev böcker billigare. Det gjorde att fler lärde sig läsa. Nyheter kunde spridas snabbare och man började på 1500-talet att trycka tidningar. År 1645 kom den första Svenska dagstidningen som hette något så konstigt som Ordinari Post Tijdener. Reformationen I Tyskland levde en munk som hette Martin Luther. Han tyckte inte om att Påven i Rom bestämde allt över kyrkan. Det var ganska många saker han inte gillade som kyrkan bestämde. Faktiskt så många som 95 saker hittade han som var fel. Därför skrev han ner 95 idéer som han kallade teser. Han spikade upp sina 95 teser på kyrkan i byn Wittenberg där han bodde. Det som irriterade Luther mest var avlatsbreven. Avlatsbreven var en sorts papper man kunde köpa ifall man gjort något dumt syndat som det kallades. Köpte man ett avlatsbrev blev man förlåten sin synd. Luther tyckte inte att man skulle kunna köpa förlåtelse från Gud. Dessutom menade han att det gjorde att de rika kunde synda mycket och sedan köpa avlatsbrev medan de fattiga inte hade samma möjlighet. Han 4

5 ogillade också att alla bibeltexter och predikningar var på latin. Därför översatte han bibeln till tyska så att folket skulle förstå. Martin Luther fick många anhängare. Det ledde till att den kristna kyrkan delades. Dels fanns den gamla katolska kyrkan och dels den nya kyrkan som höll med Luther. Den nya kom att kallas den protestantiska kyrkan. Vad kan det bero på tror du? Mycket är lika mellan den katolska och protestantiska kyrkan men det finns skillnader. Katolska präster får t ex inte gifta sig. Katoliker kan gå i kloster, det kan inte protestanter. Avlatsbreven däremot, finns inte kvar inom katolicismen. I Sverige Sverige levde kvar i den gamla Kalmarunionen. Regenterna satt i Danmark och i Sverige fanns riksföreståndare som hade i uppdrag att hjälpa den danske kungen att styra Sverige. En del riksföreståndare gillade inte att vara styrda av Danmark. Kanske ville de helst själva vara kungar. En som inte gillade det hette Sten Sture den yngre. Egentligen hette han Sten Svantesson men en tidigare riksföreståndare hade hetat Sten Sture och varit väldigt omtyckt. Därför tänkte Sten Svantesson att om jag också kallar mig Sten Sture så kanske jag också blir omtyckt. Han blev omtyckt av många men inte av alla. Sten Sture ville nämligen slåss mot danskarna och göra Sverige fritt. Kyrkan gillade inte det. Kyrkans män höll med den danske kungen Kristian II. För att visa sin makt avsatte Sten Sture en biskop som hette Gustav Trolle. Trolle gillade den danske kungen och därför satte Sten Sture honom i fängelse. 5

6 Som hämnd tog Kristian II sex av Sten Stures män som gisslan och satte dem i danskt fängelse, En av männen som fängslades hette Gustav Eriksson. Det började dra ihop sig till bråk på riktigt. Kristian II kände sig nog ganska säker. Han bestämde sig för att låta sig krönas till kung av Sverige igen och ställa till med fest på slottet i Stockholm. Han bjöd inte bara in sina vänner utan också sina fiender. Han lovade att allt gammalt bråk skulle vara glömt och att alla skulle vara vänner. Festen började trevligt. Det bjöds på massor med mat och dryck. När festen var inne på sin andra dag låstes slottets portar och ingen fick komma ut. En av kungens män läste upp ett brev ifrån Gustav Trolle biskopen som sattes i fängelse. I brevet stod det att alla Sten Stures vänner och släktingar var brottslingar. De flesta av dem blev dömda till döden där på slottet. Nästa dag den 8 November 1520 halshöggs 82 personer på Stortorget i Stockholm. Det här brukar man kalla för Stockholms blodbad. Svenskarna ger tillbaka Minns du att en av dem som togs som gisslan av Kristian II hette Gustav Eriksson? När han satt i fängelse i Danmark fick han höra om Kristians planer på att skära halsen av svenska adelsmän. Gustav Eriksson som vi känner som Gustav Vasa bestämde sig för att göra något åt saken. Gustav Vasa lyckades fly ur danskt fängelse. Han tog sig till den tyska handelsstaden Lübeck. Köpmännen i Lübeck var arga på kung Kristian eftersom han seglade med krigsskepp i Östersjön och det var inte bra för handeln. Köpmännen i staden hjälpte Gustav att hålla sig gömd undan de danska soldaterna. Gustav blev bekymrad när han hörde att Kristian var på väg mot Stockholm, han hörde också att Sten Sture blivit dödad. Gustav Vasa tog sig till Kalmar i Sverige för att försöka hitta män som ville slåss mot danskarna men det gick inget vidare. Folket i Kalmar hade förlorat många strider mot danskarna och nu var de trötta på krig. Gustav Vasa reste då vidare 6

7 upp genom Sverige. Eftersom han var på rymmen var han tvungen att vara försiktig och gömma sig hos släktingar på olika gårdar. Gustav Vasas färd på jakt efter män som ville slåss mot danskarna slutade i Dalarna. Det finns många berättelser om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Dessa får du inte läsa här i men du kommer att få höra dem i klassrummet. Flera av berättelserna är inte särskilt sanna. Gustav Vasa hade en alldeles egen historieskrivare som hette Peder Svart eftersom han ville att historierna om honom ge en bild av honom som en stark hjälte. En del berättelser är säkert sanna och andra inte. Vad vi säkert vet är att Gustav Vasa reste till Dalarna och att han där fick ihop en samling dalkarlar som till slut ställde upp för honom. Gustav Vasa (kung mellan 1523 och 1560) Kristian besegras Gustav Vasa och hans armé började strida mot Danskarna. Även om det gick bra kände Gustav att det inte skulle räcka. Han hade för få vapen och för otränade soldater. Han tog hjälp av sina vänner köpmännen i Lübeck. Han fick låna vapen och soldater mot att han lovade att betala med pengar när han blivit kung. Efter flera segrar för Gustav Vasas trupper hölls ett möte i Strängnäs den 5 juni Vid det mötet valdes Gustav Vasa till kung. Vet du vilket datum vi firar nationaldag i Sverige? Kan du se något samband? Vid mötet i Strängnäs var också en hel del tyska köpmän från Lübeck med. Det bestämdes hur svenskarna skulle betala tillbaka sina skulder. Som tack för hjälpen fick Gustav Vasa också lova att svenskarna skulle göra alla sina affärer med Lübeck. Kristian visste nu att han vad slagen. Han var tvungen att ge upp och resa hem till 7

8 Danmark och ett par veckor senare red Gustav Vasa in i Stockholm som Sveriges nye kung. Gustav Vasas seger över danskarna blev också slutet för Kalmar unionen. Efter drygt 130 år upplöstes unionen. Sverige var nu ett fritt land men det hade kostat. Många människor hade dött i striderna och landet hade stora skulder till Lübeck. Som ny kung förstod Gustav Vasa att han var tvungen att fixa fram pengar, och det ganska snabbt och han hade en idé. Reformationen i Sverige Kommer du ihåg Martin Luther, han som ville reformera (=förändra) den katolska kyrkan så att protestantismen föddes? Vad har då det med Gustav Vasa att göra? Jo, Gustav Vasa visste att kyrkan hade pengar. Han visste också att inom protestantismen var påven inte kyrkans chef så han tänkte att om Sverige blir protestantiskt kan kungen bli chef över kyrkan, och alla kyrkans pengar. Gustav Vasa tog kontakt med en man som hette Olaus Petri, ja egentligen hette han Olof Petterson men han hade varit nere i Wittenberg och studerat med Martin Luther som lärare. Därför tyckte han att det lät finare med namnet Olaus Petri. Gustav Vasa gjorde Olaus Petri till präst i storkyrkan i Stockholm. Där predikade Petri om hur mycket bättre de var med protestantism än katolicism. Prästerna gillade inte Olaus Petri men det spelade ingen roll. Petri hade kungens stöd. Det hela ledde till att Sverige efter ett beslut i Västerås riksdag 1527 blev ett protestantiskt land. Kungen blev kyrkans chef och kunde därför ta alla kyrkans pengar. För att få igenom sin vilja var Gustav tvungen att ha adelsmännen på sin sida. För att få det bestämdes det vid riksdagen att adelsmännen skulle få tillbaka de gårdar deras släktingar för länge sedan skänkt till kyrkan. 8

9 Gustav Vasa tar kyrkans rikedomar Så fort Gustav Vasa blivit chef över kyrkan skickade han ut sina fogdar i landet för att hämta in alla skatter kyrkorna hade. Han samlade in silverljusstakar, krucifix och annat värdefullt som han samlade i källaren under slottet i Stockholm. När Sverige inte längre var katolskt tyckte inte Gustav Vasa att det behövdes några kloster längre. De flesta klostren rev han. Några lät han vara men han tog ut så höga skatter av dem att de till slut inte längre kunde hålla igång någon verksamhet. Att bygga upp ett katolskt Sverige hade tagit flera hundra år, Gustav Vasa lyckades riva ner det på bara lite mer än tio år. I många år beskrevs Gustav Vasa som en hjälte men idag vet vi mer. Hjältebilden av honom berodde mycket på att det var så Peder Svart beskrev honom. Idag vet vi att Gustav Vasa kunde vara både elak och respektlös och att han ofta lät döda folk han inte gillade. Vi vet också att han retade upp många människor med sitt hänsynslösa sätt. De flesta blev rädda men några vågade protestera. Klockupproret och Dackefejden En av de mest kända protesterna är det så kallade klockupproret. Gustav Vasa hade tagit ifrån kyrkan både rikedomar och gårdar. Med rikedomarna kunde han börja betala tillbaka skulderna till Lübeck. Trots det fick han en hel del fiender. Många tyckte att han gått för långt i sin plundring av kyrkorna. Argast av alla var bönderna i Leksand i Dalarna. När de fick veta att Gustav Vasa bestämt att alla kyrkklockor skulle monteras ner. Klockorna var av brons och det var ett väldigt bra material att göra kanoner av. Gustav tänkte därför smälta mer kyrkklockorna och sedan gjuta kanoner av bronset. När kungens fogdar kom till Leksand för att ta kyrkklockorna anfölls de av arga bönder. Fogdarna tvingades fly och bönderna kände sig nöjda. Det 9

10 slutade ändå inte bra för bönderna. När Gustav Vasa fick höra om klockupproret reste han själv till Dalarna. Där pekades ledarna för upproret ut och de flesta av dem dömdes direkt till döden och halshöggs meddetsamma. Det var viktigt för Gustav Vasa att folk såg halshuggningarna. Varför tror du att han tyckte det? Ett annat berömt uppror vad den så kallade Dackefejden (fejd betyder strid). Den kallas så för att upprorsledaren var en småländsk bonde som hette Nils Dacke. Bönderna i Småland var irriterade på Gustav Vasa för att de tyckte att han lade sig i allting. Han skrev många brev där han talade om för folk vad han tyckte de gjorde för fel. Bönderna i Småland sålde en hel del oxkött till Danmark eftersom danskarna betalade bättre än svenskarna. När Gustav Vasa fick höra det skrev han i ett brev att de var tvungna att sälja sitt kött till andra svenska landskap. Nils Dacke blev mycket irriterad, inte bara över förbudet att sälja kött till danskarna utan också över att man kunde få böter ifall man högg ner träd på sin egen gård. Gustav Vasa menade nämligen att alla träd i Sverige tillhörde kronan. Och kronan var samma sak som kungen. Tillsammans med andra småländska bönder skapade Nils Dacke en bondearmé som dödade flera av kungens fogdar i Kalmar Upproret spred sig och även i andra landskap slog bönder ihjäl fogdar. Gustav Vasa blev orolig eftersom hans egen armé inte var så stark. Han behövde fler soldater och bättre vapen. För att få tid att skaffa vapen och soldater låtsades han hålla med bönderna och striderna slutade. Året efter hade Gustav Vasa fått ihop en bra armé som han skickade till Småland. De småländska bönderna hade inte en chans mot kungens upprustade armé så de tvingade ge upp i strid efter strid. Nils Dacke flydde till Blekinge men kungens män han ifatt honom och sköt ihjäl honom. De satte sedan upp Nils Dackes huvud på en påle utanför Kalmars stadsport så att folk kunde se det. Precis som i Dalarna var det viktigt att alla fick se hur illa det gick för upprorsmän. Det som gör Dackefejden så känd är att en armé av bönder 10

11 faktiskt kunde göra motstånd mot kungens soldater i över ett år. När alla striderna var över hade många människor dött en blodig död. Från valrike till arvrike Innan Gustav Vasas tid var Sverige ett valrike. Det betyder att stormännen valde kung. Var de missnöjda med kungen kunde de avsätta honom och välja en ny. Alla upproren mot Gustav Vasa gjorde honom rädd. Tänk om stormännen skulle vilja avsätta honom. När han slagit ner många uppror kände han sig stark nog att föreslå en förändring. Det gjorde han vid en riksdag i Västerås Då lyckades han få igenom ett beslut om att Sverige skulle bli ett arvrike. Det betydde att stormännen inte längre kunde välja och avsätta kungen. Istället skulle kungakronan gå i arv till kungens barn. Gustav Vasa kände sig då mycket tryggare. Nu visste han att han skulle få vara kung ända fram till sin död och att efter honom skulle hans äldste son Erik, som nu blev kronprins, bli kung. Släkten Vasa ärvde sedan kungakronan i över 150 år. Än idag är Sverige ett arvrike och även om släkten Vasa inte längre regerar så är faktiskt vår kung släkt med Gustav Vasa. Gustav Vasa var gift tre gånger och fick elva barn. Två av dem dog när de var små. Tre av dem skulle bli kungar senare i sina liv. De som blev kungar var Erik, Johan och Karl. Gustav Vasas tre fruar hette Katarina av 11

12 Sachsen Lauenburg (med henne fick han sonen Erik), Margareta Leijonhufvud (med henne fick han tio barn varav två dog) och Katarina Stenbock (Katarina och Gustav fick inga barn tillsammans) dog Gustav Vasa. Han hade då förändrat Sverige på många sätt. De viktigaste förändringarna var att Sverige blev protestantiskt Landskapen inte längre fick bestämma själva eftersom kungen fick i stort sett all makt Den svenska staten blev rik och mäktig Sverige blev ett arvrike Gustav Vasas söner Erik XIV (kung mellan 1560 och 1568) Gustav Vasas äldste son Erik hade stora planer. Redan innan han blev kung hade han bestämt sig för att gifta sig med Elisabet som var drottning av England. Erik tänkte att då skulle han kunna regera över både Sverige och England. Nu blev det inte så. Erik tvingades nämligen avbryta sin resa till England dit han skulle åka för att fria till Elisabet eftersom hans pappa, Gustav Vasa, dog när han var på väg till England. Erik blev kung och hade inte tid att resa till England. Istället skickade han en tavla med ett porträtt av sig själv till Elisabet men hon tackade nej till Eriks frieri. Hon hade faktiskt inte en tanke på att dela makten över England men någon Svensk kung. 12

13 Istället gifte sig Erik med en ung flicka som hette Karin Månsdotter. I Sverige tyckte man att det var en stor skandal. Karin Månsdotter var nämligen dotter till en enkel fångvaktare. Adelsmännen i Sverige tyckte att en svensk kung skulle ha en finare drottning än en fångvaktardotter. Erik hade inte varit kung länge när han kom i bråk med sin bror Johan. Det var nämligen så att alla svenskar inte gillade att Sverige blivit protestantiskt. Många tyckte att Sverige borde bli katolskt igen. Eriks bror Johan hade gift sig med en katolsk kvinna från Polen, Katarina Jagellonica. Katolikerna i Sverige tyckte att Johan skulle kunna bli en bra kung. Johan ville gärna bli kung och såg sin chans att ta makten från sin bror. Erik var i sin tur arg för att Johan gift sig med en polska eftersom han såg polackerna som fiender. Sverige och Polen var osams om landområden i Baltikum. Erik tyckte nu att Johan stod på Polens sida. Därför satte han Johan och hans fru Katarina i fängelse. I fängelset fick de en son som hette Sigismund. Samtidigt krigade Erik mot Danmark i det som kallas Det nordiska sjuårskriget. Det var ett mycket blodigt krig som handlade om var gränsen mellan Sverige och Danmark skulle gå. Det tråkiga var att de människor som bodde i gränstrakterna inte ville ha krig. Där hade svenskar och danskar bott grannar i många år och var vänner. När kriget väl var slut hade varken Sverige eller Danmark vunnit. Krigen, bråket med Johan och oron för fienden Polen var säkert saker som gjorde Erik orolig. Inte bara orolig förresten. Han var väldigt misstänksam och förvirrad. Han misstänkte sina närmaste för att vilja döda honom. Många trodde att han faktiskt blivit tokig. Han kastade flera av sina närmaste i fängelse för att han trodde att de ville honom illa. När han sedan också lät döda några av sina närmaste män fick hans bröder nog. De avsatte honom Eriks bror Johan blev ny kung. Eftersom Erik hade en hel del anhängare såg Johan till att hålla honom i fängelse. Han flyttades ofta mellan olika fängelser så att hans vänner skulle kunna frita honom. Till slut dog Erik på Örbyhus slott i Uppland Det sägs att han mördades med förgiftad ärtsoppa men ifall det är sant vet vi inte. 13

14 Johan III (kung mellan 1568 och 1592) Under Johans tid förde Sverige en del krig. Krig som handlade om kontroll över Östersjön. Östersjön var centrum för väldigt mycket handel, därför fanns det mycket rikedomar att tjäna för det land som hade störst kontroll över Östersjön. Johan krigade mot Ryssland under sin tid som kung. Den ryske Tsaren (rysk kejsare) Ivan gillade inte att Sverige hade så stor makt över Östersjön. Sverige bestämde över Finland och Estland. Därför kunde Svenskarna ta tullavgifter för ryska handelsfartyg. Ivans tanke var att erövra Narva från Svenskarna och få en rysk hamn i Östersjön. Kriget mellan Sverige och Ryssland pågick i 25 år. När kriget slutade 1595 hade Sverige vunnit. Johan var en kung som ville att han skulle bli ihågkommen som en stor slottsbyggare. Han byggde och rustade upp flera slott. Bland annat lät han göra slottet Tre Kronor i Stockholm jättefint. Många tyckte att han slösade bort de pengar Gustav Vasa tjänat på för många slottsbyggen. Under medeltiden blev adelsmännen befriade från skatt eftersom de höll kungen med hästar och vapen. De adelsmän som inte hade råd med det blev däremot av med sin adelstitel. Det här ändrade Johan på. Han lät de fattigare adelsmännen få fortsätta vara adelsmän och slippa betala skatt. Johan var som du vet gift med en polsk kvinna. Därför ville han få den svenska protestantiska kyrkan att bli mer lik den katolska kyrkan. I sin Röda bok skrev han att han ville liva upp gudstjänsterna. Han ville att man skulle börja dyrka helgon och göra korstecken igen. Det här var typiska katolska seder men Johan gillade katolicismen. 14

15 Sigismund (kung mellan 1592 och 1599) År 1592 dog Johan. Som du vet hade Sverige blivit ett arvrike. Därför ärvde Johans son Sigismund han som fötts i fängelse kungakronan. Sigismund var faktiskt kung redan innan, fast av Polen. Polen var inget arvrike och de polska stormännen hade valt Sigismund till kung eftersom de trodde att han skulle bli en bra kung. Hans frus bror hade varit kung i Polen och polackerna visste såklart att Sigismund var av kunglig familj. I Sverige blev det ganska snabbt problem. Sigismund var nämligen katolik och de protestantiska svenska stormännen ville inte ha en katolsk kung. Dessa protestantiska stormän vände sig till Sigismunds farbror Gustav Vasas yngste son Karl som var hertig och därför brukar kallas Hertig Karl i historieböckerna. Tillsammans med Hertig karl höll stormännen ett möte i Uppsala 1593 där man bestämde att: Att bibeln var det viktigaste att lyda i Sverige. Att Sverige inte skull lyda order från påven i det katolska Rom. Protestantismen skulle gälla. Eftersom Martin Luther uppfunnit protestantismen kallade sig svenskarna för lutheraner. Johan den III s röda bok skulle avskaffas. Sigismund gillade naturligtvis inte det som bestämts i Uppsala. Han var ju katolik. Det är viktigt att veta att det faktiskt fanns en hel del katoliker i Sverige och de sökte sig till Sigismund för att få hjälp men också skydd eftersom många var rädda för de protestantiska stormännen och prästerna. Sigismund reste då från Polen till Sverige för att ställa saker och ting till rätta och göra upp med sin farbror Hertig Karl. Det slutade nu inte så bra för Sigismund. Vid ett stort slag vid Stångebro i Linköping besegrade Karls trupper Sigismunds i vad som brukar kallas för Linköpings blodbad. Sigismund tvingades 15

16 lämna kronan Det skulle ändå dröja några år innan Karl blev kung i Sverige och fick namnet Karl IX. Karl IX (kung mellan 1604 och 1611) När Sigismund avsatts tog Karl en blodig hämnd på Sigismunds anhängare. I den finska staden Åbo avrättade Karl 20 av Sigismunds män. Mellan 1599 och 1604 kan man säga att karl och Sigismund krigade om att vara Kung i vad som faktiskt är det enda inbördeskriget vi har haft i Sverige. Sigismund fick ge sig och Karl blev kung Många säger att karl var mycket lik sin pappa Gustav Vasa till sättet. Han var tjurig och ofta på dåligt humör men kunde också skämta när han hade lust. Karl IX var precis som sin pappa envis och arbetsam. Han var inte heller intresserad av att bygga stora slott som hans bröder varit. Därför hade han lättare att vara sparsam och under karl IX s tid som kung blev den svenska kronans rikedom större igen. Precis som Gustav Vasa ville Karl bestämma allt själv. Han var noga med att adelsmännen inte skulle få mer makt än de hade. Därför blev han omtyckt av bönderna. Dessutom lyssnade han mycket på vad bönderna tyckte. Det gjorde han inte för att han tyckte särskilt mycket om bönderna utan för att det var viktigt att ha bönderna på sin sida eftersom han var ovän med många adelsmän. Dessutom tog han ut högre skatter av bönderna än någon tidigare kung. De höga skatterna gjorde att han kunde betala kriget mot katolikerna i Polen. Bönderna protesterade inte eftersom de var rädda för katolicismen och tyckte att det var bra att Karl höll katolikerna borta. Kungen hade nämligen sagt till bönderna att katolikerna var farliga för 16

17 svenska bönder. Precis som tidigare Svenska kungar krigade karl IX också mot danskarna. Som vanligt var man oense om var gränsen mellan Sverige och Danmark skulle gå. Kung karl skrev ett brev till den danske kungen där han föreslog att de båda kungarna skulle mötas man mot man istället för alla stora slag där en massa människor dog. Det blev ändå inget möte. Karl blev sjuk och reste till Nyköpings slott där han dog När karl IX dog brukar man säga att Vasatiden tog slut. Han var den siste av Gustav Vasas söner som regerade i Sverige. Efter Vasatiden kom en tid som brukar kallas för Stormaktstiden. Den får du läsa om senare men du kan ju fundera över varför den kallas Stormaktstiden. Vad kan det bero på? 17